Malmö University Publications
Change search
Refine search result
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bohman, Helena
    et al.
    Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US).
    Ryan, Jean
    Lund University.
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US). Lund University.
    Nilsson, Désirée
    Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US).
    A study of changes in everyday mobility during the Covid-19 pandemic: As perceived by people living in Malmö, Sweden2021In: Transport Policy, ISSN 0967-070X, E-ISSN 1879-310X, Vol. 106, p. 109-119Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Sweden's strategy to manage the spread of Covid-19 has not included any form of lockdown, in contrast to the approaches adopted by most other countries. Instead, the strategy has been largely based on strong recommendations for society. Even though Sweden has not had any form of lockdown, the Covid-19 pandemic has during a relatively short period of time brought changes for society, significantly disrupting everyday life. The pandemic poses both challenges and opportunities for sustainable future transport, not least public transport provision, supply and use. The purpose of this study is to investigate how changes for society have translated into changes for mobility as an element of everyday life during the early stages of a pandemic. This study draws on a map-based online survey (public participatory GIS) which was purposefully designed to allow people to contribute with their experiences in order to capture how the current situation has affected several different facets of people's everyday life. Results suggest that effects on mobility, such as the possibility to telework, affect different groups differently and may exacerbate existing differences in terms of gender, geography and mobility. In order to mitigate negative effects, transport policy needs to be tailored in order to take these heterogeneities into account. Both spatio-temporal adjustment and modal adjustment were dominant themes for most activities, although the dominance of these themes varied among the activities. Our findings give an indication of both the short and long-term impacts on everyday mobility in the Swedish context, for groups of inhabitants in the city of Malmö. Through deepening our understanding of the processes at play, we suggest eight possible policy responses that can be carefully tailored, both in the interim and into the future.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Hansson, Kristofer
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Social Work (SA).
    Levin, Lena
    Lunds universitet.
    Lopez Svensson, Gustav
    Lunds universitet.
    Månsson Lexell, Eva
    Lunds universitet.
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US).
    En kollektivtrafik för alla: En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kollektivtrafik anses ofta vara särskilt betydelsefull för personer med funktionsnedsättning, då det kan finnas en begränsad tillgång till andra färdmedel. Trots ansträngningar för att överbrygga hinder i kollektivtrafiken, kvarstår idag betydande utmaningar. Personer med funktionsnedsättning gör generellt färre resor och deltar i färre aktiviteter utanför hemmet än personer som inte har några funktionsnedsättningar. Att resa i den allmänna kollektivtrafiken förutsätter en rad förmågor, som beror på ett samspel mellan resenär och olika miljöer, såsom informationsmiljöer, fysiska miljöer och sociala miljöer. Brister detta samspel uppstår ett funktionshinder som försvårar eller omöjliggör användning av kollektivtrafik. Rapporten syftar till att ge en översikt över arbetsområdet tillgänglighet i kollektivtrafiken och inkluderar exempel både från forskning och mer praktiskt arbete. Rapporten ska inte ses som en heltäckande översikt, utan ämnar snarare ge en överblick och nulägesbild över området. I rapporten presenteras en genomgång av vissa mål och regelverk som är relevanta utifrån tillgänglighet ur nationellt och europeiskt perspektiv. Därefter ges en nationell utblick som berör frågor om ansvar, information, och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till tillgänglighet i kollektivtrafiken. En genomgång av forskning inom området görs ur ett mer övergripande perspektiv (en mer detaljerad genomgång kommer att publiceras i artikelformat framöver) och därefter med några exempel på forskningsrapporter som publicerats nationellt. Översikten ger även exempel på europeiska forskningsprojekt som på olika sätt berör frågor om tillgänglighet i kollektivtrafiken samt på andra pågående EU-initiativ inom området. Nationella studier har exempelvis belyst frågor om tillgänglighet i transportsystemet i regional planering. Författarna fann att tillgänglighet användes på olika sätt i planeringsdokument. Vidare menar författarna att tillgänglighet användes på olika sätt i de olika avdelningar som arbetade med kollektivtrafik, vilket försvårar samarbeten och helhetssynen kring tillgänglighetsfrågan. Tidigare K2-projekt har utgått från kunskap som insamlats genom en rad workshopar inom ramen för det svenska arbetet med EU-projektet TRIPS och fokuserade mot tillgänglighetsanpassning av digitala reseplanerare. Projektet identifierade ett flertal områden som är i behov av utveckling för att digitala verktyg ska kunna implementeras i svensk kollektivtrafik på ett framgångsrikt vis. En grundläggande utmaning handlade om att samla in och systematisera data som kan användas för att utveckla verktyg, samt att identifiera vilka aktörer som bör vara ansvariga för detta arbete. Rapporten visar också att det arbetas brett med frågan om tillgänglighet för alla i kollektivtrafiken, men att många utmaningar tycks kvarstå, både ur ett internationellt och ett nationellt perspektiv. Flertalet av de europeiska projekt som genomförts pekar på vikten av att inkludera personer med funktionsnedsättning i utvecklingen av tillgänglighet. Exempelvis i EU-projektet TRIPS lyfts delaktighet med principer om ”nothing about us without us” tillsammans med ett tydligt fokus på rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Andra projekt lyfter vikten av att säkerställa att utvecklingen av digitala hjälpmedel måste ske på ett sätt som inkluderar personer med funktionsnedsättning, då det annars riskerar att gå i motsatt riktning och i allt högre grad verka exkluderande. Exempelvis projektet DIGNITY K2 Working Paper 2023:8 7 syftar till att utveckla metoder för att synliggöra och åtgärda den så kallade digitala klyftan mellan personer med funktionsnedsättning och det övriga samhället. Vid den snabba övergången till ett mer transporteffektivt samhälle, med digitalisering och nya mobilitetsformer, behöver uppmärksamhet riktas mot dem som behöver extra stöd och service för att få tillgång till kollektivtrafiken. I denna översikt har både fysiska hinder, sociala hinder och samordningsproblem uppmärksammats. Slutligen kan konstateras att kollektivtrafiken och dess olika sociala och fysiska dimensioner är ombytlig. Tillgänglighetsfrågor är inte något som på något sätt når ett slut, eller som man färdigställer genom enskilda insatser. Tillgängligheten i kollektivtrafiken utmanas ständigt, parallellt med de samhällsförändringar som sker och med hänsyn till de många olika behov och förutsättningar som vi alla har. Att fördjupa förståelsen för de funktionshinder som uppstår i kollektivtrafiken borde vara en central fråga i det fortsatta arbetet för alla människors möjligheter att vara inkluderade i samhället och för att minska riskerna för social exkludering och marginalisering.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Nilsson, Désirée
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US).
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö högskola, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US).
    Fredriksson, Lena
    Effekter av kollektivtrafiksatsningar2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The project “The effects of public transport measures” was financed by the Swedish Transport Administration and executed by Trivector Traffic and K2/Malmö University. The purpose of the project is to gather knowledge and research on the social and economic effects of measures in local and regional public transport. The compilation of knowledge is based on handbooks, enquiries and reports published in the Nordic countries, including Sweden, as well as other European countries (see section 3). The project also includes a research review, which focuses on recent research on new developments in public transport, highlighting major trends and their effects. This section is entirely based on articles published in scientific journals (se section 4). The report concludes with a discussion of knowledge gaps, identifying avenues for further studies. In the Swedish transport sector the relationship between policy measures and effects are often discussed. The Swedish Transport Administration describes these relationships as what effects or consequences various measures in the transport system may have on society. There are many methods that can be used to identify these relations. In transport research, different quantitative methods are often used to identify these relations, including quantitative and –to a lesser extent –qualitative measures. Qualitative methods are often used to study the subjective, non-quantifiable effects that are known to occur. In many cases, however, qualitative and quantitative methods complement each other, and their combined use is referred to as a mixed method approach. The knowledge overview focuses on the effect of public transport on travelling as well as on the environment. The knowledge overview presents quantitative effects that have been found to be consistent across studies, providing conclusive evidence. There are also some effects presented from measures that travellers have emphasized as important, but where these effects have not yet been quantified with consistent results. In the knowledge overview, transport measures have been categorized into larger groups, such as for example information, planning and vehicle and service quality. However, the extent of knowledge about public transport effects varies in the different groups of measures. Some measures are more commonly applied in practice and are more commonly studied, which implies that there is a more extensive basis of consistent results. What is common for most of these measures is that they serve to streamline travelling by improving accessibility and increasing supply in order to reduce travelling time. For measures that to larger extent rely on subjective perceptions, such as comfort, safety, information, the effects of transport measures are more difficult to quantify and the results of these studies are inconclusive. The research review focuses on perspectives of public transport that recently have gotten the attention in scientific journals. Perspectives that often appear are the capitalization of public transport investment (i.e. effects on property prices), environmental effects and the benefits of applying multiple measures to attain desired outcomes. For instance, the evidence shows that access to light rail increases real estate prices for residential as well as commercial and industrial properties. Customer satisfaction and route planning for busses are also research questions dealt with in the articles. Research on customer satisfaction seeks to identify the factors contributing to contentment, in addition to analysing the discrepancies between travellers’ perception of quality and objective measures of quality. There is also research that aims to quantify more subjective or qualitative aspects of public transport, which is needed to bridge some of the knowledge gaps found in this project.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US). K2, The Swedish Knowledge Centre for Public Transport.
    Accessibility for All in Public Transport and the Overlooked (Social) Dimensionm: A Case Study of Stockholm2019In: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, no Special Issue Accessibility and Transportation Equity, article id 4902Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Sweden was early to develop legislation related to accessible public transport for disabled people in 1979 and can therefore be seen as a forerunner. However, recent findings reveal widespread barriers in the Swedish public transport system and large variations between different parts of the country. This paper draws on empirical material consisting of complaints regarding accessibility left by travellers in Stockholm to a local transit company and aims to provide an overview of the character of complaints and to identify common themes through a qualitative content analysis. The results show that the most commonly reported challenge relates to boarding or getting off the vehicles, where the drivers are mostly described as the underlying reason for those difficulties. The narratives describe how some drivers misuse (or do not use) the accessibility equipment or show an abusive or attitudinal behaviour. The results support the body of literature on the meaning of continuous work with accessibility issues in public transport. Varying views on disability may have had a substantial impact on the development of our societies and on how the issues of accessibility in the public transport system have been prioritised or handled. Thus, this study highlights existing social barriers and variations in individual capacities as important factors that influence the experiences of public transport users. The study recommends an increased focus on educating drivers and staff about how to accommodate different groups of travellers. The study also recommends that transport providers consider drivers’ working conditions (i.e., with the consideration of timetables and high time-pressure). Further research on how well accessibility adaptations in public transport actually work and how the users perceive them is necessary.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US).
    Digitaliseringens möjligheter för ökat medborgardeltagande i planeringen2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport ämnar ge en översiktlig bild av angreppssätt och metoder för medborgardelaktighet i planeringsprocessen via ny teknik och digitala redskap. Avsikten är att skapa en ökad insyn inom området och att väcka ett intresse för hur man kan arbeta vidare med att tydligare inkludera medborgarna i planeringsprocessen. Rapporten ska på intet sätt ses som uttömmande, utan ska snarare ses som en översikt över några av de metoder och angreppssätt som tillämpas inom samhällsplaneringen, både av forskare och praktiker. Rapporten har sammanställts genom material som insamlats via litteratursökningar, sökningar på internet och en viss omvärldsbevakning. I rapporten fokuseras det främst på medborgarforskning (citizen science) och på geografiska informationssystem och deltagande i planeringsprocessen (PPGIS, PGIS och VGI). Medborgarforskningen bygger på att aktivt inkludera allmänheten i någon eller några av forskningens olika faser och har använts inom en rad områden. Digitaliseringen har här också gjort stort avtryck och många gånger insamlas allmänhetens observationer via applikationer till smarttelefoner, webbsidor, GPS-teknik med mera. Det pågår diverse projekt världen över som bygger på medborgarforskning, bland annat av NASA. Ett svenskt exempel är Artportalen och i maj 2019 lanseras en ny portal som syftar till att på ett och samma ställe samla medborgarforskning som bedrivs i Sverige. Medborgarforskningen har ännu inte gjort några större avtryck inom transportforskningen, men har bland annat använts för att studera tillgängligheten hos personer med funktionsnedsättning eller för att studera resvanor. Intresset för informationsteknologi som ett verktyg för deltagande planering har markant ökat under senare decennium, inte minst när det gäller nyttjandet av GIS för mer deltagarbaserade kartläggningsmetoder, och för ett mer demokratiskt och inkluderande angreppssätt. Participatory GIS (PGIS), public participation GIS (PPGIS) och volunteered geographic information (VGI) är ytterst närbesläktade och många gånger går begreppen in i varandra. Begreppen står som samlingsnamn och andra begrepp som används i sammanhanget är exempelvis participatory mapping eller collaborative mapping. En viktig del är att de möjliggör ett insamlande av kvalitativ data i en större utsträckning än vad mer traditionella kvalitativa metoder i regel gör, och metoderna har exempelvis använts för att studera tillgänglighet till kollektivtrafik. Det har också utvecklats en rad applikationer som bygger på collaborative mapping, inte minst för att undersöka trygghet i urbana miljöer eller för att undersöka cyklisters upplevelser av cykelparkeringar. Digital teknik erbjuder nya möjligheter för deltagande planering och även för att inkludera mer sociala perspektiv. Likaså tillåts det att kombinera kvalitativ och kvantitativ data. Det är dock angeläget att teknologin nyttjas med medborgaren i fokus, snarare än tvärtom. Det är också viktigt att ta hänsyn till att förmågan och möjligheten att nyttja digitala verktyg varierar hos befolkningen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö högskola, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US). K2, The Swedish Knowledge Centre for Public Transport.
    Experienced fear of crime and its implications for everyday mobilities in later life: an ethnographic case study of an urban Swedish neighbourhood2017In: Applied Mobilities, ISSN 2380-0127, Vol. 2, no 2, p. 134-150Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study aims to provide an understanding of the everyday life of older people in a Swedish urban neighbourhood, with a special focus on the experienced fear of crime and how fear may affect mobilities in later life. The paper draws upon in-depth data from an ethnographic case study conducted between December 2011 and April 2013, which followed a group of older people in the neighbourhood of Seved in the city of Malmö, Sweden. The average income in the neighbourhood is one of the lowest in the city, where unemployment is high. Seved is often negatively portrayed in the media, and the residents generally feel more insecure than those in the rest of Malmö. The senior group followed, is part of a municipal project aimed at strengthening networks and enhancing feelings of social participation for older people. Through a variety of activities, the municipality seeks to achieve social sustainability through everyday life mobility and social participation. Findings highlight that news media plays a substantial role in forming perceptions of the neighbourhood. Mental maps and imagined geographies do negatively impact the everyday mobility of persons both inside and outside the area. Some older residents display both avoidance and protective behaviour, which implies that their everyday life mobility is restricted because of their fear of crime. However, social participation and knowing people in the neighbourhood seems to have a salutary effect on their fear of crime and a commendatory effect on their everyday life mobility. The results also raises questions about stereotyping (the Other) and ageism.

  • 7.
    Stjernborg, Vanessa
    Malmö högskola, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US). K2 – The Swedish Knowledge Centre for Public Transport.
    The Meaning of Social Participation for Daily Mobility in Later Life: an Ethnographic Case Study of a Senior Project in a Swedish Urban Neighbourhood2017In: Ageing International, ISSN 0163-5158, E-ISSN 1936-606X, Vol. 42, no 3, p. 374-391Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper presents an ethnographic case study that aims to understand the meaning of social participation in a neighbourhood for daily mobility in later life. In the study, the mobility of the participants of a senior-citizen project was monitored over 18 months. The project was founded as a result of a municipal district’s targeting of social sustainability. The results show that social participation had positive effects on the daily mobility of the participants. The implementation of broad-minded thinking from the municipality and the cooperation of various municipal actors were shown to be essential for the positive outcome of this project.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Stjernborg, Vanessa
    et al.
    Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US).
    Bamzar, Roya
    Does context matter?: Older adults’ safety perceptions of neighborhood environments in Sweden2020In: Crime and fear in public places: Torwards safe, inclusive and sustainable cities / [ed] Vania Ceccato & Mahesh K. Nalla, New York: Routledge, 2020, p. 250-264Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter draws on two case studies on safety perceptions among older adults living in different cities in Sweden: Stockholm and Malmö. Both qualitative and quantitative methods were used in the study. Results show that older adults express signs of behavioral responses as a result of fear of crime and/or poor safety perceptions regardless of study areas and city contexts, such as distance decay strategy, and time avoidance. Findings also call for a more comprehensive discussion about the role that context (in this case, social and geographical) plays for everyday mobility and perceived safety in later life.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Stjernborg, Vanessa
    et al.
    Institutionen för teknik och samhälle, Lunds universitet.
    Hansson, Kristofer
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Social Work (SA).
    Levin, Lena
    Institutionen för teknik och samhälle, Lunds universitet.
    Månsson Lexell, Eva
    Institutionen för teknik och samhälle, Lunds universitet; Skånes universitetssjukhus.
    Lopez Svensson, Gustav
    Institutionen för teknik och samhälle, Lunds universitet.
    Forskare: Svensk kollektivtrafik är inte tillgänglig för personer med funktionsnedsättning2023In: Altinget, no 2023-04-12Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Som forskare inom kollektivtrafik och funktionshinder har vi sett en utveckling där politiker och andra beslutsfattare talar alltmer om vikten av att kollektivtrafiken är tillgänglig för alla. Ändå går utvecklingen i motsatt riktning, skriver fem forskare vid K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.

  • 10.
    Stjernborg, Vanessa
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US).
    Mattisson, Ola
    Kollektivtrafikens roll för lokalsamhället2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Empirical inventories of the role of public transport in a regional- and communal practice are rare or, as far as we know, absent. Through this report, we want to offer an overview of what role and what values policymakers in regions and municipalities ascribe public transport in Sweden and what it is expected to contribute to in the local society. The ambition is also to study this over time. The documents analyzed for this study are the main leading policy documents from regions and municipalities in Sweden. Every region and municipality in Sweden has a political government of its own which, every year, presents goals and ambitions for the region or the municipality in a general policy document. These documents are not explicitly focused on public transport but deal with societal issues overall. The documents have been collected from 15 regions totally and from 27 municipalities. The municipalities have been chosen randomly and are divided into five groups, foremost based on size. Material has been collected from three terms and analyzed documents are foremost from year 2008, 2011 and 2015. The selected analytical method is content analysis. Public transport is in the documents analyzed mostly described from a perspective of economical accumulation e.g. for the labor market and industrial life. It is also described as ‘environmentally correct’ and environmentally friendly and as a good alternative to the car. Accessibility is also highly valued as well as the accessibility for older people and people with functional limitations. Public transport is overall described in positive terms and some organizations describe it as vital for the existence of the region/municipality. Public transport is depicted as something worth investing in, not least the rail bound public transport. Coordination with other actors is considered to be important, as well as the organization between different modes of transport. Public transport is largely described as a tool to reach other ambitions in society and as a tool for attractiveness and regional development. Much focus is on the meaning of public transport for economic and ecological sustainability. There are large variations in the material in the way in which public transport is treated (both in regions and in municipalities). Some organizations give it a large space in the documents while others only have a sentence or two, while some have nothing. This can be viewed as problematic, especially since the focus in Sweden for a long time has been to get more people into public transport. Also illustrated by the national duplication goal, where the number of trips by public transport should be doubled by the year 2020. As such, it should be a given that a function in society that by some is described as essential, is visible in this kind of document overall. And that regional- and communal political decision makers give them the same priorities as other important functions in society. We argue that this will give reflections in local society overall and can have an influence on how priorities and considerations in society in general are made.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Stjernborg, Vanessa
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US). K2, The Swedish Knowledge Centre for Public Transport.
    Mattisson, Ola
    K2-The Swedish Knowledge Centre for Public Transport, Lund, SE-22381, Sweden; Department of Business Administration, School of Economics and Management (LUSEM), Lund University, P.O. Box 7080, Lund, SE-22007, Sweden.
    The Role of Public Transport in Society: A Case Study of General Policy Documents in Sweden2016In: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, no 8Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to study how local governments in Sweden view the role of public transport in society, and to investigate how public transport is used in a strategic capacity. By studying general policy documents, the ambition is to gain a wider understanding of the role of public transport based on the societal context it is situated in. Documents from 15 regions and 27 municipalities have been analysed by a qualitative content analysis. Results show that public transport is regarded as an important factor towards achieving other goals and other public values, particularly those related to economic and environmental issues; and that the social dimension is not as prioritised. Rail-bound public transport is often advocated, as are collaboration between organizations and integrated land-use and transport planning. However, the studied documents showed large overall differences in how counties and municipalities address public transport issues. It should be a priority in Sweden’s main steering documents to treat public transport consistently and give it the same priority as other societal functions—not least because Sweden’s treatment of public transport is a reasonable reflection of its overall society and can influence prioritisations and considerations in counties and municipalities across the country.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Stjernborg, Vanessa
    et al.
    Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US).
    Nilsson, Désirée
    Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), Department of Urban Studies (US).
    Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en sammanfattande rapport av projektet hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling förstås och utvärderas. Projektet har under en treårsperiod, och främst genom intervjuer, litteratur- och dokumentstudier, samlat kunskap om hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling förstås och utvärderas. Syfte var att utforska hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutvecklingen förstås och utvärderas. Projektet innefattar forskare från Lunds universitet, Malmö universitet och VTI samt representanter från Malmö Stad och Trafikverket. I projektet genomfördes tredelstudier, vilka finns listade i Bilaga 1. Delstudierna innehåller textanalys av styr- och visionsdokument, intervjuer och litteraturstudier. Denna rapport är en sammanställning av den empiri som insamlats i projektet som helhet. Syftet är att utifrån den empiri och de resultat som framkommit under projektets gång, diskutera metoder och tillvägagångssätt för att identifiera kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling, samt att på ett samlat sätt belysa de utmaningar som har identifierats i projektet som helhet. Ambitionen är också, att med utgångspunkt i föreliggande syfte, resonera kring hur man både inom forskningen och ute i kommuner och regioner kan arbeta vidare med de utmaningar som identifierats. I projektet har bland annat följande punkter uppmärksammats: • Styr- och visionsdokument från kommuner och regioner visar på ett starkt fokus vid kollektivtrafikens bidrag till ekonomisk tillväxt och miljö. Många gånger är de antagna målen i dessa dokument av en mer mätbar karaktär. Det har under projektets gång lyfts en önskan om att tydligare kunna identifiera och utvärdera sociala effekter bland aktörer som arbetar med dessa frågor. Det upplevs inte sällan problematiskt att inkludera sociala effekter med nuvarande metoder, då de sociala effekterna många gånger anses mindre kvantifierbara och svårare att mäta. • Det har också varit tydligt att det handlar om ytterst målstyrda verksamheter. Stort fokus ligger idag vid att öka marknadsandelarna gentemot bilen, snarare än att öka andelen resor med kollektivtrafiken. Målkonflikter beskrivs som vanligt förekommande. • Det har identifierats upplevda förändringar i arbetssätt och synsätt sedan införandet av kollektivtrafiklagen 2012 med upprättandet av regionala kollektivtrafiksmyndigheter. Numera beskrivs arbetet ha ett ökat fokus på hur kollektivtrafik kan bidra till samhällsnytta på ett mer övergripande plan. • Den regionala utvecklingen beskrivs i vissa fall att hamna i konflikt med samhällsekonomisk effektivitet. Exempelvis har regionerna målsättningar om att alla delar i en region ska ha god tillgänglighet till exempelvis arbetsmarknad och kollektivtrafik. Strävan efter samhällsekonomisk effektivitet kan dock bidra till en ojämn resursfördelning, inte minst för landsbygden. • Det finns effekter av kollektivtrafik som inte fångas av de traditionella utvärderingsverktygen. Det gäller exempelvis möjligheter att värdera nya marknader och att fullt ut mäta utfall på exempelvis arbetsmarknad och näringsliv. • Det finns stora nivåskillnader vid kollektivtrafikinvesteringar. Dels handlar det om den nationella, regionala och lokala nivån och dels handlar det om storleken på projekten (som kan variera från små justeringar till miljardprojekt). Det har under projektets gång identifierats olika behov av utvärdering beroende av nivåer. • Det har också under projektets gång konstaterats att metodtillämpning och resultat är kontextberoende och att det råder en viss osäkerhet gällande möjligheter att överföra utvecklade metoder och resultat från olika satsningar. I rapporten presenteras ett exempel på ett angreppsätt som skulle kunna användas för att på ett strukturerat sätt fånga exempelvis sociala effekter i planering av kollektivtrafik. Angreppssättet innefattar GIS som ett verktyg för att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder. Public Participation Geographic Information System (PPGIS), är ett samlingsbegrepp som inkluderar flera metoder, men som alla innebär någon form av spatial information. PPGIS möjliggör insamlandet av information från medborgarna/användarna och är därför också tänkt att kunna användas för att bidra till ett ökat demokratiskt deltagande. PPGIS har anammats av flera vetenskapsdiscipliner och av olika samhällsaktörer för att ta fram ett grundligare planeringsunderlag och för att exempelvis värdera olika typer av miljöresurser. Vi har inte sett att detta angreppssätt har använts inom transportplanering i Sverige, men bedömer att det skulle kunna vara ytterst användbart för detta ändamål. Rapporten kan vara av intresse för alla som på något sätt arbetar med kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf