Drogförsäljning och bruk av narkotika på offentliga platser är ett samhällsproblem som ges stort utrymme i dagens kriminalpolitiska diskussion och medierapportering. Problemet associeras i dag även i hög grad till ungdoms- och våldsbrottslighet. Med det sagt är öppen droghantering inte nytt, redan under 1980-talet när narkotikabruk kriminaliserades i Sverige framhävdes problemet som aktuellt. Det ökade intresset för fenomenet och de platser där det förekommer kan i stället förstås som kopplat till en utökad akademisk diskurs, ett förändrat polisarbete och eventuellt en ökning i omfattning och synlighet (Knutsson, 1997; Magnusson, 2021; Tollin et.al. 2021).
Det finns ingen enkel förklaring till varför vissa offentliga platser framstår som mer tillåtande för narkotikahantering än andra, men försök att klargöra kopplingar har gjorts. Ofta hittas platserna i centrala delar av städer, runt kyrkoområden och resecentrum samt i bostadsområden med lägre socioekonomisk standard och varierande grad av kriminell påverkan; så kallade utsatta områden (Hennen & Gerell, 2019; Magnusson, 2021; 2023a;). Bruk och försäljning av narkotika på offentliga platser förekommer i såväl små som stora städer, även om problemen tenderar att vara betydligt mildare och omfatta färre personer i mindre orter (Chrysoulakis & Gerell, 2023; Brå, 2022; Magnusson, 2021). Ofta har detta fenomen och de platser där det förekommer beskrivits som öppna drogscener, ett vanligt begrepp även i den internationella forskningslitteraturen.
De senaste åren har olika insatser utförts i Sverige mot öppna drogscener och narkotikarelaterat ungdomshäng, både av polisen (se t.ex. Gerell & Ellberg, 2020; Kronkvist & Ivert, 2019; Magnusson, 2023b) och i olika samverkansinsatser så som exempelvis mellan kommun och polis (Chrysoulakis & Gerell, 2023; Kvillemo et al., 2021). Därutöver har även mer övergripande insatser mot brottslighet i utsatta områden utförts, där drogförsäljning varit en del av den bredare problembilden (Gerell & Ellberg, 2021; Ivert et al., 2023). Dock saknas det en lättillgänglig sammanställning av kunskapsläget för fenomenet och över vilka strategier och åtgärder som är lämpliga för platser som utmärks av öppen drogförsäljning och/eller narkotikarelaterat ungdomshäng
Syftet med denna rapport är att bidra till att fylla denna kunskapslucka för att öka förståelsen och bistå i arbetet mot öppna drogscener och narkotikarelaterat ungdomshäng. Kunskapsöversikten presenterar kortfattat vad som finns skrivet om fenomenet, hur man arbetat med platserna i olika kontexter samt med vilka resultat. Fokus läggs till största del på svensk kunskap samt icke-polisiära insatser, men internationell forskning samt de viktigaste fynden från polisiära insatser kommer också att beröras.
Metoden för att sammanställa den kunskap som presenteras i rapporten bygger på inhämtning och analys av vetenskaplig litteratur och rapporter från myndigheter, organisationer och andra aktörer angående bruk och handel med narkotika på offentliga platser. Kunskapsinhämtningen har även inneburit samtal med utvalda aktörer som besitter en särskild kunskap inom området; såsom forskare, sakkunniga från Länsstyrelsen i Skåne och tjänstemän inom socialförvaltningen i Göteborgs kommun.