Problemformulering:

Vid Malmö universitet har både bibliotekets tillgänglighetsgrupp och annan personal som arbetar med pedagogiskt stöd märkt en ökning i antalet studenter som söker hjälp i sina studier. Omkring 8% av Malmö universitets studenter använder talbokstjänsten Legimus. För att säkerställa att dessa studenter kan studera på lika villkor som andra är det av stor vikt att undersöka deras erfarenheter och attityder till universitetets stödinsatser. Syftet med studien var att undersöka studenternas erfarenheter av att studera med talböcker och andra stödprogram, samt hur de upplever det stöd som biblioteket erbjuder. 

Metod:

För att undersöka studenternas erfarenheter av att studera med lässtöd genomfördes en fokusgruppsstudie. Studien föregicks av en enkät som hösten 2021 skickades till studenter som haft talboksgenomgång samma termin, där deltagarna tillfrågades om hur de upplevde talboksgenomgången samt om deras attityder till de stödprogram som erbjuds.   Deltagare till fokusgrupperna rekryterades via enkäten. En fokusgrupp med fyra studenter genomfördes på plats i biblioteket och en fokusgrupp med tre studenter genomfördes via Zoom under våren 2022. Intervjuerna tog omkring en timme. Två bibliotekarier närvarande vid fokusgrupperna där en fungerade som moderator/samtalsledare och en tog anteckningar. Intervjuerna spelades också in. Materialet från inspelningarna transkriberades sedan till text. Transkriberingen bearbetades därefter genom att teman identifierades, sammanställdes och analyserades.

Resultat:

Legimus och andra stödverktyg har en stor betydelse i deltagarnas studievardag. Flera uttryckte att de inte hade tagit steget att börja studera om de inte hade känt till att stödet fanns, och att de hade haft det mycket svårare att klara studierna utan stöd. Studenterna uppgav bland annat att stödprogrammen förbättrar deras läshastighet och arbetsminne samt hjälper dem att strukturera sina studier. Lika viktigt som de pedagogiska aspekterna är det emotionella stöd som stödprogrammen medför. Flera av deltagarna berättade att Legimus besparat dem mycket stress och oro. Tillgången till kurslitteraturen i talboksform har en lugnande effekt och hjälper studenterna att komma igång med studierna. Stödprogrammen har också gett deltagarna en större självständighet och självförtroende i studierna.  Studenterna är i huvudsak nöjda med bemötandet de fått av lärare och annan personal vid Malmö universitet. Personlig kontakt med representanter från universitetet är av stor vikt och underlättar för studenterna att ta till sig viktig information. En vanlig utmaning för deltagarna är att ständigt behöva påtala fall av bristande tillgänglighet och att “stå upp för sig själv”. Brister i talsyntes togs upp som ett problem, dels upplevs rösterna som tråkiga och monotona, vilket försvårar koncentrationen, dels förhindras förståelsen av felaktigt uttal och betoning. Andra problem är sena tillägg till kurslitteraturen och böcker som enbart finns tillgängliga som talbok utan text. Studenterna efterfrågade också bättre utformade hemsidor med mindre text och mer video samt ökad kunskap om läsnedsättningar bland lärare och annan personal. Studien synliggör den avgörande roll som talböcker och andra stödinsatser spelar för att tillgängliggöra högre studier för studenter med läsnedsättningar och pekar på ett behov av insatser för att ytterligare förbättra stödet. Studien belyser också vikten av gott bemötande och personlig kontakt, där bibliotekarien kan spela en viktig roll i mötet med studenter med läsnedsättningar.  

Research Libraries, like other organisations during the COVID-19 pandemic, have been facing difficult choices concerning which services to offer, whilst minimising risk to their staff, communities, and users. As the post COVID-19 era beckons, library leaders are urged to adapt flexible strategic plans that apply to every facet of library operation to ensure the organisations remain both safe and resilient in the future.

This paper discusses leadership skills and practical techniques that can be applied to help build resilient libraries and deliver positive new change in the post-COVID-19 recovery period.

Our findings indicate that leaders need to find ways to realign library ambitions to this uncertain new operating environment. The focus should be directed to digitisation and supporting systems, as well as on sustainability and transformative services. These are a must for the future of libraries.

Vid Malmö universitet uppger både bibliotekets tillgänglighetsgrupp och annan personal som arbetar med pedagogiskt stöd att de har märkt en ökning i antalet studenter som söker hjälp i sina studier.

Våren 2022 hade Malmö universitetsbibliotek 1 925 aktiva Legimusanvändare av totalt 24 000 studenter vid lärosätet. Detta innebär att omkring 8% av Malmö universitets studenter använder Legimus, vilket kan jämföras med Lunds universitet, där omkring 3% av studenterna använde Legimus under 2021.

Som ett led i att förbättra arbetet med studenter med läsnedsättningar genomförde biblioteket under våren 2022 en kvalitativ fokusgruppsstudie med studenter som använder Legimus och andra stödverktyg, för att undersöka deras erfarenheter av att studera med talböcker och deras attityder till bibliotekets stöd.

Library electronic resource management involves administering several complex workflows. The authors share their experiences as librarians at Malmö University, Sweden, in participating in a system development project for the Electronic Resource Management System ROAM, from initial discussions to implementation. An awareness of internal and external processes grounded in Techniques for Electronic Resource Management Systems (TERMS) proved to be essential in guiding the various implementation stages. Future challenges for ROAM are considered, mainly concerning integrations with other systems and usage statistics.

OBJECTIVE: The primary purpose of this study was to assess the cost-effectiveness of caries preventive interventions.

MATERIAL AND METHODS: A systematic review was conducted, following the PRISMA Statement. Four electronic databases were searched (final search 16 March 2020). Studies fulfilling the inclusion criteria were independently critically appraised, by two reviewers in parallel. Data from each included study were extracted and tabulated: the analysis used a narrative approach to present the results of the estimated cost-effectiveness.

RESULTS AND CONCLUSIONS: Twenty-six publications fulfilled the inclusion criteria and were of low or moderate risk of bias. Ten publications were economic evaluations, directly based on empirical studies, and the other 16 were modelling studies. Most of the studies concerned interventions for children and the most common were analyses of fluoride varnish and risk-based programs. Some of the studies showed both reduced cost and improved outcomes, but most studies reported that the improved outcome came with an additional cost. The results disclosed several cost-effectiveness evaluations of caries preventive interventions in the literature, but these target primarily children at high risk. There is a scarcity of studies specifically targeting adults and especially the elderly.

Forskarnas galleri är en plats för tvärvetenskaplig samverkan där universitetets forskning gestaltas i form av utställningar. Detta sker i en samproduktion mellan bibliotekarier och universitetets forskare. I kapitlet beskrivs bibliotekariens roll som kurator för utställningarna.

Jag skulle även behöva diskutera med er kring tankar inför en kurs som vi gör ompå termin 4, Socionomutbildningen. Det handlar om ett fördjupningsarbete där vi vill att det skall ingå mer systematisk träning i litteratursökning. Kan vi boka ett litet möte?

Detta mail var starten på ett förnyat och välfungerande samarbete mellan universitetsbiblioteket och socionomutbildningen på Malmö universitet.

En utgångspunkt var att lärarna såg att studenterna hade svårigheter med avsnittet tidigare forskning i sina uppsatser. Hur skulle lärarna och bibliotekarierna samverka för att utveckla studenternas förmåga att söka, värdera och använda vetenskapliga texter och därmed stärka forskningsanknytningen och kvalitéten i studenternas uppsatser?

För att ge studenterna möjlighet att, i progression, utveckla dessa förmågor omarbetades kursplanenfördetförstasjälvständigaarbetetpåtermin4. Lärandemålochlärandeaktiviteter kring litteratursökning förstärktes. Studenterna genomför nu en litteraturstudie där aktuellt kunskapsläge med relevans för valt problemområde ska beskrivas. Metoden för att fånga in relevant forskning är systematisk litteratursökning. Litteratursökning som metod har därmed getts större utrymme i kursen.

Bibliotekets medverkan och stöd har integrerats tydligare i utbildningen. Detta genom ett upplägg med en skräddarsydd digital läranderesurs som fokuserar på att vägleda studenterna genom en strukturerad sökprocess samt uppföljande träffar där studenterna får vägledning i sin litteratursökning. Den digitala läranderesursen introduceras grundligt vid kursstart som ett verktyg för att uppnå kursens lärandemål.

Har förändringsarbetet och samverkan med biblioteket lett till ökad kvalitet istudenternas uppsatser? Ett resultat är att studenterna blivit bättre på systematisk litteratursökning och dokumentation av densamma. Det nuvarande upplägget har också bidragit till att studenterna har blivit säkrare på något som tidigare varit svårt, att skilja på vad som är tidigare forskning respektive teori.

Medverkande bibliotekarier och kursansvarig kommer att dela med sig av erfarenheter och faktorer som bidragit till ett lyckat samarbete med studenternas lärande i fokus.

Bibliotek från olika sektorer – om det så är skol-, folk-, sjukhus- eller högskolebibliotek – vilar på en gemensam värdegrund där demokratisk kunskapsdelning och fri åsiktsbildning är centrala värden.Trots det sker det sällan kompetensöverföring och utbyte mellan personal i de olika sektorerna. Genom regionala kompetensutvecklingsmedel  har bibliotekarier från olika bibliotekssektorer haft möjlighet att lära känna varandras verksamheter och målgrupper. Projektet Möjligheternas bibliotek undersöker hur bibliotekarier genom ett ökat samarbete och en fördjupad kunskap om andra typer av bibliotek, kan underlätta medborgarnas tillgångtill bibliotek genom det livslånga lärandet.

In spring 2021, the authors of this article ran staff focus groups to explore stories about the impact of COVID-19 on the librarians who work at Malmö university library. In what way have their work tasks and the work situation changed during the COVID-19 pandemic? What have they learned from the experiences and what do they want to develop after the pandemic? Three strong themes emerged: the digital shift, remote working and the library as place. The findings were that the pandemic has created a reality of remote working and learning in higher education. In designing the future library we need to capitalise on the gains of the digitalisation as well as address the potential issues, including loneliness, isolation and motivation. 

The Researchers' Gallery at Malmö University Library shows current research in exhibitions, co-created bylibrarians and researchers. The library invites all visitors to take part in and learn more about the research processand outcome. In an academic yet informal setting, the library offers a credible space for research communication.The Researchers' Gallery is a space for students, researchers and the society to meet, and encourage cross-borderknowledge creation. The Researchers’ Gallery has become a platform for continuing collaboration betweenresearchers and between researchers and librarians. Exhibited research now has a natural and an integrated placein the learning environment of the library and at the university

Background There is an uncertainty regarding how to optimally prevent and/or reduce pain after dental treatment on children and adolescents. Aim To conduct a systematic review (SR) and health technology assessment (HTA) of oral analgesics administered after dental treatment to prevent postoperative pain in children and adolescents aged 3-19 years. Design A PICO-protocol was constructed and registered in PROSPERO (CRD42017075589). Searches were conducted in PubMed, Cochrane, Scopus, Cinahl, and EMBASE, November 2018. The researchers (reading in pairs) assessed identified studies independently, according to the defined inclusion and exclusion criteria, following the PRISMA-statement. Results 3,963 scientific papers were identified, whereof 216 read in full text. None met the inclusion criteria, leading to an empty SR. Ethical issues were identified related to the recognized knowledge gap in terms of challenges to conduct studies that are well-designed from methodological as well as ethical perspectives. Conclusions There is no scientific support for the use or rejection of oral analgesics administered after dental treatment in order to prevent or reduce postoperative pain in children and adolescents. Thus, no guidelines can be formulated on this issue based solely on scientific evidence. Well-designed studies on how to prevent pain from developing after dental treatment in children and adolescents is urgently needed.

Digital practices are intertwined in everything we do, although in a society where the citizens are faced with fake news and alternative facts in the media - social as well as traditional - demands are placed on new abilities to debunk myths and pseudoscience. Through the project The Researchers Gallery we, at Malmö University Library, explored the question of how we can address the ways digitalization is transforming behaviours in processing information and knowledge. The essence of the project was the development of a model to co-produce exhibitions with researchers at the University. The co-production was central in empowering librarians involved as well as visitors in their information literacies and understanding of knowledge and facts. In order to document the processes and disseminate the experiences and new knowledge to others, the project group developed a web-based five-step model for sustainable exhibition production. The project is now completed and the activities in The Researchers Gallery continue as part of Malmö University Library’s regular repertoire. In order to develop the Researchers Gallery, and in particular deepen the connection to information literacies needed in a digital setting, we are aiming at creating a digital representation of the exhibitions with interactive components. When it comes to professional development and new competencies discovered through the project, the next step is to start a network for Swedish libraries that want to explore the role of the librarian-curator and communicate research through exhibitions. This paper will present The Researchers Gallery further as well as the project that launched it.

Denna utställning presenterar landsbygdsidyllen – pastoralen. Det är en litterär genre som sedan antiken använts för att utöva kritik mot ’staden’ och ’samhället’ genom att gestalta utopier av ’det goda livet’ på landet. Men från att tidigare varit en aktad höglitterär genre förflyttar sig idyllen under 1900-talet till i huvudsak andra litterära kretslopp och till andra medieformer. Den finns under 1930-talet i tidningsföljetongen och under 1970-talets gröna våg i proggmusiken. Idag växer den fram i bloggar med stora följarskaror.

Cancer är en term som används för cirka 200 olika sjukdomar. Det de alla har gemensamt är att cellerna i kroppen börjar delas okontrollerat. 2018 fanns det 18 miljoner cancerfall över hela världen. I Sverige kommer ungefär varje tredje person att diagnostiseras med en cancersjukdom någon gång under sin livstid.

Det är en stor utmaning för vetenskapen att hitta sätt att diagnostisera och behandla dessa sjukdomar. På Malmö universitet arbetar en ny generation kemister, fysiker och biologer tillsammans i två internationella nätverk, BioCapture och GlycoImaging. Deras forskning fokuserar på att utforma antikroppar, plastkulor, som ska upptäcka cancerceller i ett tidigt skede. Kulorna är dessutom billiga att producera.

De två projekten samordnas av Börje Sellergren och Anette Gjörloff Wingren, som utbildar och handleder 19 doktorander. Utställningen Fighting Cancer with Plastic Bullets belyser doktorandernas tvärvetenskapliga arbete och deras betydelse för cancerforskningen. Biblioteket har fått bidrag av Sten K Johnsons stiftelse för att producera utställningen.

Projektets syfte var att etablera en funktion och att införa ett arbetssätt kring tillgängliggörande av forskningsdata, samt att förankra tillgängliggörandet av forskningsdata i ledning och forskning. Det betyder även att projektet syftade till att upprätta en lokal DAU senast 2020 som en del av den nationella infrastrukturen som erbjuds genom SND. Projektet var en fortsättning på Malmö högskolas deltagande i SND:s pilotprojekt.

Forskning är en komplex process som ifrågasätter, undersöker och utvecklar nya aspekter av världen. På så sätt rör sig forskningsfälten hela tiden framåt. Forskningens rön och resultat sprids sedan på många sätt, till exempel genom vetenskaplig publicering, samverkan, forskarnätverk eller genom utställningar. I denna utställning presenterar biblioteket forskning från Malmö universitets fem fakulteter. När forskning når en bred publik är den förenklad och ofta tagen ur sin kontext. Det gör att forskningresultat i den snabba nyhetsrapporteringen lätt misstolkas eller missuppfattas. Enskilda resultat är en del av ett större sammanhang och fungerar därför sällan som nyhetsrubriker. Utställningen belyser vikten av att granska all information kritiskt och uppmanar dig som besökare att fundera på om du tar till dig nyheter med förnuft eller känsla.

Överallt samlar sensorer data som analyseras för att räkna ut hur man sparar energi, hur mycket insulin som ska injiceras, var den närmaste hyrbilen finns, hur många människor som fortfarande är kvar inne i en brinnande byggnad... Denna snabba spridning av teknik kallas för Sakernas Internet, eller IoT. Människor har makten, eller har vi verkligen det? Hur mycket värderar vi vår integritet? Vilka internetanslutna gadgets hjälper oss att leva ett hälsosamt och hållbart liv - och vilka prylar kommer bara att öka vår stressnivå? När blir användningen missbruk? Utställningen undersöker hur IoT påverkar människor, samhälle och industri. Forskningsprojekt i utställningen: Emergent Configuration for IoT Systems (ECOS+), Smart energy management and security (SEMS), Fair Data, Walk the ward, Dynamic Intelligent Sensor-Intensive Systems (DISS), PELARS-projektet och Busrunner presenteras i "IOTAP-labbet"

Vid Malmö universitet uppstår ofta forskningsfrågor i samverkan mellan forskare, medborgare, praktiker och sektorer. Denna forskning är viktig att kommunicera eftersom en öppen dialog mellan vetenskap och samhälle bidrar till förståelsen för och användningen av forskningsresultat. I projektet "Forskarnas galleri" samarbetar bibliotekarier och forskare för att visualisera forskningen i utställningar på biblioteket. Genom arbetet skapas en plattform för möten och tvärvetenskapliga samarbeten. Galleriet erbjuder besökare både ett informellt lärande och en aktiv forskningskommunikation.

OBJECTIVES: To examine the current knowledge on oral health status and dental care of older persons through a systematic mapping of systematic reviews of low or moderate risk of bias. BACKGROUND: Geriatric dentistry covers all aspects of oral health and oral care of older persons. Oral health is part of general health and contributes to a person's physical, psychological and social wellbeing. METHODS: A literature search was performed in three different databases (PubMed, The Cochrane Library and Cinahl) within 12 domains: Dental caries, periodontitis, Orofacial pain and temporomandibular joint (TMJ) pain, mucosal lesions, oral motor function, dry mouth, halitosis, interaction between oral status and other medical conditions, ability to interrelate and communicate, quality of life, ethics and organisation of dental care for older persons. Systematic reviews were identified and scrutinised, highlighting scientific knowledge and knowledge gaps. RESULTS: We included 32 systematic reviews of which 14 were judged to be of low/moderate risk of bias. Most of the domains lack systematic reviews with low or moderate risk of bias. In two of the domains evidence was identified; in institutionalised people aged 65 or older, effective oral hygiene can prevent pneumonia. Furthermore, there is an evidence of a relationship between malnutrition (protein energy-related malnutrition, PEM) and poor appetite and edentulousness. CONCLUSIONS: There is an urgent need for further research and evidence-based knowledge within most domains in geriatric dentistry and in other fields related to oral health and dental care for older persons striving for multi-disciplinary research programmes.

In these times where news and facts are challenged and the discussion of knowledge resistance is highlighted, there is an increased need for strengthening the information literacy competencies among students as well as the public in general. At the same time, universities and their researchers have a need for making their research tangible and for communicating it to the surrounding community. In this project, we meet these demands by presenting research in the form of exhibitions in the most accessible place of the University – the library. University libraries in Sweden are used daily by researchers and students as well as the public and they are a possible link in the dissemination of knowledge to society. The foundation of the project is to bridge the boundary between the work of libraries in the area of formal scholarly communication and the activities of research or science communication, i.e. communication not targeting the academic society, but being part of public involvement. The aim is to create enhanced opportunities for research communication in the library space and to bring together the two strands of information literacy work and dissemination of research results performed by librarians. The library is a place for creation and use of academic knowledge as well as an informal learning environment. The focus is this physical setting and the library as a credible place where communication of research in an exhibition is developed in close collaboration between librarians and researchers and in a format that is interactive, attractive and accessible. The idea is to develop the visitors’ (students, researchers, staff, students from other universities and residents in the city etc.) information literacy and foster a critical stance to news and presentations of research findings. The exhibitions are created to encourage continued learning, for example by connecting the theme of the exhibited research to the library collections for further reading. The key to success is the teamwork that is developed with the researchers and the librarians. The collaboration is not only part of creating the exhibitions, but gives unique opportunities and has explicit synergies in terms of furthering other collaborations among the researchers themselves as well as with the library as a whole, facilitating collection development and fostering the librarians’ knowledge of current research at the university. One concrete result of the project is a model for designing sustainable exhibitions in which the possibilities of a new role for the librarian as a curator-librarian and the library as the credible place is explored. A web-based, five-step model is made available for other libraries - of any size and type - that wish to communicate science and research to their users. The five steps include: idea formation, planning, production, exhibition period, closing. Each step includes a description of the stage in the process, a specific checklist, the reflections on insights from the project and further reading. 

Utgångspunkten är en presentation av sex forskare, knutna till Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, som berättar om sina respektive forskningsfält. Utställningen består också av en tidslinje med nedslag i den svenska sexualitetshistorien, ett tittskåp med kuriosa och en samling litteratur. I en brevlåda kan besökaren kommentera eller ställa frågor till forskarna, svaren projiceras på väggen. Två offentliga samtal arrangeras och filmas; Sex och makt och Tema erotisk litteratur. I samband med utställningen visas konstprojektet "Kyss" där prästen och konstnären Kent Wisti och författaren Maria Küchen i bild och text tolkat Höga visan.

I Malmö bor cirka 330 000 människor. Hälften av invånarna i Malmö är under 35 år och en femtedel är under 18 år. I utställningen Space & Place kan du ta del av hur två forskargrupper undersöker barns och ungas relation till några av stadens rum. Utställningen belyser metoder i forskningsprocessen.Projekten utgår från barns och ungas upplevelser av sin närmiljö. Forskningen är exempel på hur Malmö högskola bidrar till ett socialt hållbart Malmö.

Improving information literacy instruction through reflection! Keywords: teaching, reflection, improvement Reflective teaching is highlighted as a way to become a reflective practitioner; to learn and improve practice through reflection. The value of reflection in improving teaching is well documented. Research concludes that while reflective teaching may present some difficulties, its benefits lead to a teacher's success in the classroom (Goodsett, 2014). This poster aims to illustrate how Malmö University library works with reflective teaching as a way to improve quality and evaluate our information literacy instruction. There are many different methods of reflective teaching. We chose to focus on a model based on self-reflecting through a reflective teaching form. The model is based on setting aside time to reflect on what happened during the session, identifying problems and development areas and reflections of what you would do differently next time. What we did was to develop an assessment form, inspired by Radcliff et al (2007), for us librarians to fill out and save after each information literacy instruction session. The assessment form consists of questions that we have identified as important to reflect on to be able to improve our teaching. For example, one of the questions encourages us to think of ways to make the students more active and involved. We have experienced that using the form helps us to take this minimal extra time to reflect and it also helps us formalize, structure, save and share our reflections. In addition to filling out the forms individually, we have used our reflections to discuss our thoughts with colleagues and learned from each other. We have also shared our reflections with teachers at the university that we collaborate with. Right now we are evaluating the use of the assessment form. In the poster we will share our results, experiences and what we have learned from working with reflective teaching. References: Goodsett, M. (2014). Reflective Teaching: Improving Library Instruction Through Self-Reflection, Southeastern Librarian, 62(3), ss. 12-15. Radcliff, C J. (2007). A practical guide to information literacy assessment for academic librarians. Westport, Conn.: Libraries Unlimited.

PURPOSE: To evaluate the evidence supporting effects and adverse effects of local analgesia using different pharmacological agents and injection techniques during dental treatment in children and adolescents aged 3-19 years. METHODS: A systematic literature search of databases including PubMed, Cochrane, and Scopus was conducted in November 2016. The PRISMA-statement was followed. Two review authors independently assessed the selected randomised control trials for risk of bias and quality. RESULTS: 725 scientific papers were identified. 89 papers were identified to be read in full text of which 80 were excluded. Finally, 9 papers were evaluated for quality and risk of bias. Many of the included papers had methodological shortcomings affecting the possibility to draw conclusions. Information about ethical clearance and consent were missing in some of the included papers. No alarming adverse effects were identified. One study was assessed as having low risk of bias. This reported inferior alveolar nerve block to be more effective than buccal infiltration for dental treatment of mandibular molars, while no differences were found regarding pharmacological agents. CONCLUSIONS: At present, there is insufficient evidence in support of any pharmacologic agent or injection technique as being superior compared to others. There is a need for more rigorous studies which also handle the ethical issues of including children in potentially painful studies.

Filmen är en del i utställningen "Forskarnas galleri #3: Space & Place". Utställningen belyser metoder i forskningsprocessen. Projekten utgår från barns och ungas upplevelser av sin närmiljö. Forskningen är exempel på hur Malmö högskola bidrar till ett socialt hållbart Malmö.

For many years Malmö University Library arranged a course for PhD students, called Searching for academic information. This annual course was very appreciated by the participants. Still, in 2015 we decided to explore how we could develop the doctoral student support further. Academic disciplines differ in structure and approach - we wanted a support model that could be more adjustable to various disciplinary practices and different postgraduate programmes. We started a one year project with the aim to understand how the library's support to doctoral students can be designed, based on their contexts. This was especially important for us since our pedagogical strategy at Malmö University Library focus on contextual learning. We explored in particular how to support the PhD students based on the individual projects, the postgraduate programmes progression for learning how to be a researcher and epistemic cultures. The project was inspired by action research. Participation is an important component and action research is both practice-oriented and change focused. As doctoral students were the target group we worked to involve both them and others outside the library in order to develop our support model. Our method was iterative; we repeated, evaluated and changed steps subsequently. In this paper we present how the method of action research is useful to develop your organisation in relation to user needs, in this case the PhD students. The project resulted in a flexible support structure with various activities that can be changed as needed with thematic content in different formats. The activities are planned and performed by librarians from the part of the library that has the relevant competence. Examples of seminar topics are; systematic search strategies, reference management, publishing strategies and research data management. We will discuss the choices we had to make and the pros and cons of having a flexible support structure rather than a traditional course. New web page - Library support for doctoral students: http://mah.se/library/doctoralstudents

Presentationen beskriver hur open access monografier selekteras och tillgängliggörs vid Malmö högskolas bibliotek.

Det har skrivits mycket litteratur de senaste åren, dels om forskningsdata generellt och dels om hur stödet kring forskningsdatahanteringen byggs upp, inte minst på universitetsbiblioteken. Utmaningarna är många, från de juridiska frågeställningarna till den faktiska hanteringen av olika typer av data. Vilka specialistkompetenser som är centrala för en framgångsrik verksamhet och hur dessa roller samordnas inom universitet är något som Edinburghs universitetsbibliotek arbetar med. Bland annat har universitetet en policy för forskningsdata sedan 2011 och vi var nyfikna på hur de arbetar med att stödja sina forskare med forskningsdatahantering. På Malmö högskolas bibliotek pågår under 2016 ett projekt för tillgängliggörande av forskningsdata. En studieresa till Edinburgh hösten 2016 kunde genomföras med ett resestipendium från Svensk biblioteksförening.

The quest for open research data is the driving force behind the development of the whole area of research data management practices. We, as a university library, offer and develop support to researchers and doctoral students. Based on the result of a web survey submitted to all researchers at Malmö University, and the knowledge that doctoral students are on their way of forming their individual research practices, we have made doctoral students our first target group for specific seminars and workshops promoting conscious research data management practices. We will organise these seminars and workshops, which both take into account the general aspects of research data management and the discipline specific practices, so as to develop integrated research data management support in close relation to doctoral students’ research practices.

I utställningen "Kvinnor, Klass, Kultur" presenteras kvinnliga arbetarförfattare i Sverige, från Maria Sandel till Daria Bogdanska. Författarpresentationerna gestaltas genom en tidslinje, filmer och dioramor. I utställningen finns också författarnas verk och ett urval facklitteratur. En sammanställning av forskning och utbildning inom ämnesområdet på Malmö högskola ingår också.

Malmö högskolas bibliotek har under flera år gradvis arbetat alltmer med forskningsdatafrågor. Efter en intern fortutbildning inom ansvarigt team på biblioteket har arbetet fördjupats i projektform. En enkät till högskolans forskare gav en nulägesbild, erfarenheter av och syn på forskningsdatafrågor med fokus på öppet tillgängliggörande, samt kunskap om i vilka frågor mer stöd och kunskap behövdes. Biblioteket deltar också i Svensk Nationell Datatjänsts (SND) pilotprojekt. Deltagandet har inneburit kompetensutveckling på flera sätt, genom undervisning, diskussioner och i möten med forskare. Nästa steg är att ta fram förslag på hur biblioteket kan organisera det fortsatta arbetet med stöd till forskningsdatahantering.

Syftet med detta rundabordssamtal är att utbyta erfarenheter och diskutera hur olika stöd till doktoranders lärande samverkar under forskarutbildningens gång. Vilka pedagogiska utmaningar finns i att möta doktoranderna som individer i sitt avhandlingsprojekt men också i den större kontexten bestående av forskningsmiljön, disciplinen och doktorandkollektivet?

The workshop brings together differing perspectives on what makes research data possible. How data is made represents an on-going negotiation between a number of elements. It reflects, firstly, the nature of disciplines and the complex way this is linked to cultures of research data and data sharing. Secondly, data is made across the complex temporalities within different practices of its management. Thirdly, it increasingly reflects the influences of data policies: working at the international and national, down to institutional level. Fourthly, it is also shaped by the renegotiation of professional interests and relationships such as between librarians, computing services, archivists and research administrators. And, fifthly, data is being shaped within models of education and training of current and new information professionals. The panel seeks to bring together a diverse range of participants to explore appropriate theories and methodologies for work in this field, using a conversation cafe format, and based on discussions around the five elements.

Vilken roll har forskningsdata i förhållande till forskningsinformation? Detta undersöks i ett pågående projekt vid Malmö högskola. Syftet är att öka förståelsen för och kunskapen om hur biblioteket, med sin kompetens inom vetenskaplig kommunikation, kan stödja forskare i hantering av forskningsdata. Underlaget bygger bland annat på en enkät till högskolans forskare samt på erfarenheter som gjorts inom ett pilotprojekt tillsammans med SND.

Biblioteket har genomfört ett internt projekt med syftet att få en bättre bild av nuläget kring forskningsdatahantering för att utveckla ett adekvat stöd till forskningen och forskarna. Rapporten innehåller en redovisning av en enkät till högskolans forskare, en utblick kring dataarkiv för tillgängliggörande av data och en diskussion kring roller vid tillgängliggörande av data. Rapporten avslutas med rekommendationer kring stödet till högskolans forskare baserat på ett antal identifierade frågeställningar. Tillgängliggörande av forskningsdata är komplext. Inte minst eftersom de data som ska tillgängliggöras bygger på forskning som är komplex. Högskolans forskares syn på frågan är central för utvecklingen av bibliotekets verksamhet. Områdets komplexitet innebär en rad frågor som framförallt behöver diskuteras på fakulteterna och mellan forskare. Bakgrunden är bland annat Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (Vetenskapsrådet, 2015a) och högskolans inspel till forskningspropositionen 2015 (Jönsson, 2015). En enkät skickades ut till högskolans samtliga forskare (ca 600) i december 2015. Svarsfrekvensen blev 27 % (n=164). Ett engagemang i frågorna är synligt i kommentarerna som lämnats. Den aktuella bilden är att en majoritet av de som svarat använder öppen eller delad data, likaså delar en majoritet forskningsdata informellt, men bara enstaka har öppet tillgängliggjort data till exempel via ett dataarkiv. Mer kunskap och stöd efterlyses i alla aspekter kring öppna forskningsdata. I kommentarerna framkommer en krock mellan forskningsetiska och juridiska aspekter, till exempel skydd av data gentemot data som allmän handling. Bland svaren och kommentarerna i enkäten märks också en viss oro, både på temat "min data” och för mer administration som kommer att uppta forskningstid. Lagstiftningen är viktig, allt kan inte tillgängliggöras. Öppet tillgängliggörande sker först när data bedömts möjlig att göra öppen. En annan relevant aspekt som inte kommit upp i enkäten är om all forskningsdata är värd besväret att tillgängliggöra, vem kan ha nytta av den? Det råder också en viss begreppsförvirring i svaren, kring tillgängliggörande kontra arkivering och data kontra publikationer. Men också kring vad forskningsdata innebär för olika forskare. För somliga är begreppet helt naturligt, andra använder källmaterial eller empiri. En del samlar inte in material utan genererar data utifrån beräkningsmodeller. I bred bemärkelse är data mer än det som samlas in, det kan också vara annan output från forskningsprocessen än rena publikationer, som enskilda illustrationer eller en presentation. Tjänster för tillgängliggörande och roller vid tillgängliggörande har i rapporten översiktligt beskrivits, men behöver fördjupas och formaliseras. Högskolans kommande e-arkiv kan utgöra en central funktion vid tillgängliggörande, speciellt om en nationell plattform för öppna forskningsdata skapas. Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata är två likartade, men skilda processer. I vissa fall kan arkiverad data tillgängliggöras rakt av, till exempel data från viss naturvetenskaplig forskning, i andra fall kan data behöva anonymiseras eller på annat sätt anpassas. Alla data kanske inte lämpar sig för tillgängliggörande. Datahanteringsplaner kan vara ett centralt redskap, både före, under och efter avslutat forskningsprojekt. Väl kurerad data är lättare att arkivera och tillgängliggöra. Vad krävs för att data ska bli användbar för andra? Ett svar är att en långsiktighet krävs och att resurser för datahantering behöver inkluderas i ansökningar och projektplaner. Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång behöver spridas mer eftersom det kommer påverka alla forskare. Hur information och kommunikation om det ska läggas upp är beroende av om och i så fall hur förslaget kommer att se ut i regeringens kommande forskningsproposition. Men med tanke på att detta inte är en nationell fråga, utan internationell, och att EU är starkt pådrivande i öppenhetens riktning så kan högskolan troligen räkna med att någon form av krav på öppen tillgång till forskningsdata kommer från regeringen. Ett antal behov har identifierats som resulterar i rekommendationer för vad som behöver byggas upp i stödet kring tillgängliggörande av forskningsdata. Under 2016 kommer ett pilotprojekt tillsammans med Svensk Nationell Datatjänst (SND) att genomföras vid högskolan. SND är en nationell forskningsinfrastruktur som kommer förändra sin roll och där lärosätesbiblioteken kommer att bli noder i stödet för tillgängliggörande av forskningsdata. Biblioteket kommer i projektet tillsammans med bland annat arkivet och ett par forskare utforska de processer som krävs för tillgängliggörande av forskningsdata.

This report describes a project that aimed to create game concepts and games based on a set of data about research publications. This was done using linked open data, procedural content generation of game content, and iterative game development, with the aim of creating useful games and game concepts.

Biblioteken har traditionellt byggt upp sina samlingar genom förvärv, men i och med de institutionella arkiven (och liknande databaser) utvecklar biblioteken i allt högre grad samlingar där lärosätets lokala forskningsproduktion görs tillgänglig för såväl det egna lärosätets personal och studenter som för olika delar av det omgivande samhället (Kohl, 2009). Givet såväl nationella som internationella initiativ kring öppen tillgång till forskningsresultat kan dessa samlingar förväntas öka i såväl omfattning som betydelse i framtiden. Snarare än att erbjuda svar vill vi i detta bidrag ge underlag för en vidare diskussion kring de institutionella arkiven som en ny typ av samlingar som byggs upp, organiseras och kan integreras med andra samlingar såväl vid lärosätesbiblioteken som genom återanvändning av andra aktörer. Det väcker potentiellt frågor som berör såväl hur arbetet med de institutionella arkiven relaterar till hur man gör med andra delar av bibliotekens samlingar och system för kunskapsorganisation, som hur vi ska tänka kring samlingar, delar av samlingar och hypersamlingar. En utgångspunkt är dessutom att publiceringspraktiker inom olika ämnesområden skiljer sig åt. Vilken betydelse har detta för hur man skapar förutsättningar för att bygga upp samlingen? Hur hanterar vi t.ex. att de institutionella arkiven är synnerligen diversifierade med avseende på innehåll täckning, filformat, versioner (pre-/postprint), upphovsrättsliga frågor, m.m.? Vad händer när biblioteken både hanterar de institutionella arkiven i uppbyggnad och mer långsiktigt ska säkra tillgången till dem? Hur utmanas det traditionella perspektivet på forskningsbibliotekets samlingar, som har syftat till att ge tillgång till material till det egna lärosätets forskare och studenter, när man bygger en samling som riktar sig utåt till potentiella användare över hela världen? Kohl, D.F. (2009). Collection development in the ARL library. Encyclopedia of Library and Information Sciences. 3rd ed. New York: Taylor and Francis. DOI: http://dx.doi.org/10.1081/E-ELIS3-120043881

Slutrapport för projekt om ny bibliotekssystemmiljö. Projektets syfte var att få fram ett beslutsunderlag för hur en ny eller förändrad bibliotekssystemmiljö kan stödja bibliotekets verksamhet från 2016. Detta innebär att:

• Undersöka behoven utifrån processer för att få fram lösningar som ökar nyttan och effektiviteten samt kvaliteten i verksamheten.
• Analysera konsekvenserna av olika alternativa lösningar för en kommande bibliotekssystemiljö.
• Skapa ett underlag med rekommendationer för beslut i ledningsgruppen.

There is no doubt we’re living in a time when we expect most things to be available in an instant and with no barriers. When searching the internet for information to support your studies or your research, you want it to be an easy and seamless process, but you’re at risk of stumbling on many steps. Getting access to the information is one of them. Some of the difficulties come from technical and copyright protection issues. Others have to do with library acquisitions' models and the limits of platforms and search systems. A defining aspect of the type of access you can get access is whether or not you belong to an institution, company or organization that can afford to provide a tailored collection of licensed information resources.

Forskningspublikationer som görs fritt tillgängliga enligt principerna för open access kan i vissa fall utgöra en motvikt till kommersiella, licensierade tidskrifter, men open access förekommer också hos de kommersiella förlagen, som kan göra vinst på författaravgifter och hybridtidskrifter. Med exempel från bland annat Latinamerika diskuteras open access-landskapets komplexitet och möjliga vägar framåt.

Malmö högskola ska som statlig myndighet följa Lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, som träder i full kraft 2015. Rektor gav BIT i uppdrag 2015 “Att samordna högskolans arbete kring den nya epliktlagen.” För att utföra det uppdraget tillsatte BIT-chefen ett projekt med en projektgrupp sammansatt av representanter från arkivfunktionen, kommunikationsavdelningen och BIT.