In this paper, I discuss how using two different data collection methods affect the outcomes of research related to parents’ views on mathematics education. The methods were online surveys and photo-elicitation interviews. The impact of these methods on the outcomes of the study is described using Bruner’s narrative construction. Although the data collection methods enabled parents to describe, share and discuss their children’s engagement in mathematics activities at home and in early childhood institutions, the contexts in which the narratives were produced gave different insights into individual and societal views. Reflections on how the methods provide a foundation for discussions about how data collection can affect what can be said about parents’ knowledge, experiences and views. This has implications for future research on parents’ views about mathematics education for young children.

How can a digital tool as the camera app be used to widen and deepen pupils’ possibilities to make meaning and develop their literacy? 

The digitization of society has made a range of different modes more accessible for meaning making and has had a major impact on how we communicate and learn (Jewitt (Ed.), 2014; Selander & Kress, 2010; Kress, & van Leeuwen, 2021). In my PhD study, I have chosen to explore one of the possibilities that the digitization has made more accessible: photography. 

In close collaboration with a group of teachers and their pupils aged 10–12 years, I explore the potentials for meaning making when pupils experience and represent the world through photography. The study has a multiliteracies perspective and is framed by social semiotic theory. The empirical data consists of field notes, video documentation and the pupils’ photographs when they visually answer questions like: What is geography?; What is a noun?; Where is your favourite place in school?; What is power?; What is faith?, and when the children create storybooks, document their work during lessons and argue visually. In my material I identify ‘visual literacy events’ when children photograph, edit and read photographs, and in the analytical process I explore the children’s meaning making with121‘strata’, ‘metafunctions’ and ‘positions’ as analytical tools (Arvedsen & Illeris, 2011; Illeris, 2012; Kress & van Leeuwen, 2001, 2021).

The preliminary findings show that when pupils experience and represent the world through photography different kinds of practices are established with different potentials för meaning making. At ICOM-11 I will discuss the potentials for meaning making of these practices under the headings ‘experience’, ‘agency’, ‘perspective’ and ‘epistemological commitment’ in relation to literacy. 

Keywords: photography, meaning making, agency, visual literacy event and literacy 

References

Arvedsen, K. & Illeris, H. (2011). Visual Phenomena and Visual Events. SomeReflections around the Curriculum of Visual Culture Pedagogy. Research in Arts and Education, 2011(2), 44-63. https://doi.org/10.54916/rae.118750

Jewitt, C. (2014). The Routledge handbook of multimodal analysis. Routledge.

Kress, G. & van Leeuwen, T. (2001). Multimodal discourse: the modes and media of contemporary communication. Arnold.

Kress, G. & van Leeuwen, T. (2021). Reading images: the grammar of visual design. Routledge.

De olika områdena i den utbildningsvetenskapliga kärnan förstås i det här kapitlet inte som isolerade från varandra, utan som delar som hängerihop och flätas samman. I kapitlet finns det företrädesvis inslag av de utbildningsvetenskapliga områdena läroplansteori, didaktik och bedömning. Mendet finns också spår av vetenskapsteori och skolväsendets historia, inklusiveinslag av demokrati, likvärdighet och barns rättigheter

Research on students’ perceptions and understanding of technology has shown that students have a narrow view of technology: for example, technology is often manifested in students’ descriptions as artefacts or objects. This paper aims at investigating how students develop understanding of how technology is manifested during classroom activities in technology. The study was conducted at a compulsory primary school with eight-year-old students.

The data (video and audio recordings) were collected in small-group interactions and whole-class discussions. In the interactions, the students utilised self-taken photographs to visualise their understanding and perception of technology. The analysing process is grounded in Mitcham’s (1994) manifestations of technology: object, activity, volition, and knowledge.

Based on the students’ prior knowledge, they perceived technology as contemporary electrical artefacts. The findings indicate that students achieve a more nuanced perception and understanding of technology as objects during classroom activities in technology.

Drawing from experiences of a European collaboration on Ocean literacy using video production for learning and representation, this paper proposes an activity theoretical approach to the curricular design. Using a model for different levels of operations, actions and activity, it highlights media literacy as being a key factor for success. Video production is a complex form of multimodal communication and media literacy was perceived as an underplayed aspect when connecting subject matters to media production and the skills required to achieve good results in the project. There is no clear boundary between the different levels and in the European collaboration, actions towards all intermediate objects were in motion simultaneously, which caused frustration and backlashes. The theoretical model made these different levels visible and tangible and enabled an analysis of professional development needs and to make the necessary connections between technology, media literacy and subject matter content.

I denna kvalitativa studie undersöktes två lärares iscensättning av gemensamt återberättande av sagan Rödluvan och vargen som ett exempel på narrativ genre. Båda lärarna använde den grafiska modellen Berättelseansiktet i en storgruppsdiskussion i årskurs 1 i svensk grundskola. Studien sker med bakgrund i en textanalytisk studie som analyserade aktuella styrdokument, grafiska modeller samt annat läromaterial med inriktning mot narrativ text i tidiga skolår (Ridell & Walldén, 2023). Presentationen lägger särskilt fokus på respektive lärares intermodala undervisningspraktik där 1) olika uttrycksformer promptade aspekter av narrativ text och 2) förhandlade kring innehållet i sagan utifrån elevernas förslag.

Studien tillämpar ramverket design för lärande (DfL) samt ett socialsemiotiskt ramverk som innefattar genreteori och visual grammar. Med dessa utgångspunkter synliggörs både lärarnas aktiva bruk av multimodala resurser i undervisningsmomentet samt vilket kunskapsinnehåll avseende narrativa texter som främjades. För att urskilja ytterligare nyanser i lärarnas olika didaktiska iscensättning användes även Bernsteins inramning samt horisontell och vertikal diskurs.

Utifrån video- och ljuddata producerade i två klassrum studerades iscensättningen i form av olika visuella, verbala och gestikulära uttrycksformer samt lärarens sätt att utnyttja skrivtavlan och styra interaktionen med eleverna. Forskningsfrågorna lyder: Hur kan aspekter av narrativ genre bli visuellt, verbalt och gestikulärt promptat i iscensättning av textdekonstruktion och -rekonstruktion? Vilka metafunktionella dimensioner och genreteoretiska aspekter hamnar i förgrunden i förhandlingen av Rödluvan och vargen?

Tentativa resultat visar att lärarnas varierade iscensättning genom olika visuella representationer påverkade elevernas handlingsutrymme. Båda lärarna iscensatte en ideationellt orienterad dekonstruktion och rekonstruktion av sagan med fokus på karaktärer och händelseförlopp. Elevernas förslag på spänningsskapande interpersonella aspekter erkändes i huvudsak när de drev handlingen framåt.

Stokastik är ett samlingsnamn för statistik och sannolikhetslära och huvudinnehållet i denna bok är didaktik för stokastik och kombinatorik från tidiga skolår till gymnasiet. Vid sidan av huvudinnehållet visar boken med konkreta exempel hur didaktiska teorier såsom didaktisk transposition, praxeologi och teorier om representationsformer kan omsättas i lärares och elevers arbete med matematiska begrepp och modeller.

Boken tar även upp didaktiska aspekter på digitala verktyg för att underlätta beräkningar, statistisk modellering och diagramkonstruktion. Andra områden är försöksplanering för skolmatematiken samt stokastikens idéhistoria och läroplanshistoria. Boken stödjer sig på en stor mängd forskningslitteratur med källor och tar även upp engelska termer i stokastik för att underlätta för läsaren att på egen hand kunna söka och läsa vidare inför skolutvecklingsarbete.

Boken riktar sig till både grundlärarstudenter (del 1) och ämneslärarstudenter (del 1 + 2) då dessa utbildningar delvis överlappar varandra vad det gäller stokastikens didaktik. För grundlärarstudenter räcker bokens kapitel 1–9 och 11 i del 1 och de kan även hoppa över rubriker med ordet ”fördjupning” i sig. Kapitel 12–14 i del 2 ger en matematisk behandling av stokastik och modellering. Kapitel 10 (del 1) och 15 (del 2) ger en kort introduktion till vanliga kvantitativa forskningsmetoder inom skolutvecklingsarbete och utbildningsvetenskap såsom försöksplanering, enkäter, observationsprotokoll, enkäter, läromedelsanalys och statistisk analys.

Stokastik är ett samlingsnamn för statistik och sannolikhetslära och huvudinnehållet i denna bok är didaktik för stokastik och kombinatorik från tidiga skolår till gymnasiet. Vid sidan av huvudinnehållet visar boken med konkreta exempel hur didaktiska teorier såsom didaktisk transposition, praxeologi och teorier om representationsformer kan omsättas i lärares och elevers arbete med matematiska begrepp och modeller.

Boken tar även upp didaktiska aspekter på digitala verktyg för att underlätta beräkningar, statistisk modellering och diagramkonstruktion. Andra områden är försöksplanering för skolmatematiken samt stokastikens idéhistoria och läroplanshistoria. Boken stödjer sig på en stor mängd forskningslitteratur med källor och tar även upp engelska termer i stokastik för att underlätta för läsaren att på egen hand kunna söka och läsa vidare inför skolutvecklingsarbete.

Boken riktar sig till både grundlärarstudenter (del 1) och ämneslärarstudenter (del 1 + 2) då dessa utbildningar delvis överlappar varandra vad det gäller stokastikens didaktik. För grundlärarstudenter räcker bokens kapitel 1–9 och 11 i del 1 och de kan även hoppa över rubriker med ordet ”fördjupning” i sig. Kapitel 12–14 i del 2 ger en matematisk behandling av stokastik och modellering. Kapitel 10 (del 1) och 15 (del 2) ger en kort introduktion till vanliga kvantitativa forskningsmetoder inom skolutvecklingsarbete och utbildningsvetenskap såsom försöksplanering, enkäter, observationsprotokoll, enkäter, läromedelsanalys och statistisk analys.

Vuxna som målgrupp är svagt representerad inom skrivdidaktisk forskning (Vetenskapsrådet, 2019). Min studie bygger på praktiknära forskning och data som har samlats in under ca 6 månader i en grupp med vuxna andraspråksinlärare som studerar inom grundläggande vuxenutbildning. På den här nivån ställs eleverna inför större utmaningar vilket bland annat innebär att kunna skriva texter som kan klassificeras som diskursiva. Med stöd i tidigare forskningsresultat (Sandgaard-Ekdahl & Walldén, 2022) fokuserar jag på klassrumsaktiviteter, med en tydlig genrepedagogisk inramning, som har potential att stödja andraspråksinlärares skrivutveckling. Metoden är inspirerad av såväl aktionsforskning som etnografisk metod och materialet omfattas av observationer och ljud -och videoinspelningar i klassrummet samt elevtexter som samlas in under skrivförloppet. 

I min presentation kommer jag framför allt att belysa andraspråkselevers arbete med texter inom några vanliga skolgenrer, rådgivande brev och argumenterande text, med tonvikt på den senare. Studien fokuserar lärarledd metaspråklig stöttning och den stöttning som de kollaborativa aktiviteterna i klassrummet kan erbjuda. En viktig utgångspunkt var att erbjuda eleverna en språklig stöttning som går utöver det vanliga fokuset på genretypiska stegstrukturer (Sandgaard-Ekdahl & Walldén, 2022). Teoretisk inspiration hämtas från den systemisk funktionella lingvistiken som utgår från språkets sociala och meningsskapande funktion och erbjuder en teoretisk modell för att undervisa om språk och genom språk (Halliday, 1977; Halliday & Mathiessen, 2014). 

De dokumenterade aktiviteterna synliggör dekonstruktion av texter och samtal om texttypiska drag. Av resultatet framgår att eleverna använder interpersonella språkliga resurser som stöd i sitt skrivande. Likaså tar eleverna textuella resurser i bruk såsom logiska sambandsord, samt ideationella resurser i form av ämnesord som har haft en framträdande plats i klassrumssamtalen. Studien ger teoretiska och pedagogisk-praktiska redskap för metaspråklig stöttning på lokal textnivå för att stödja andraspråkselevers skrivutveckling.

 Referenser:

Halliday, M. A. K. (1977). Explorations in the Functions of Language. London: Edward Arnold.

Halliday, M. A. K. & Mathiessen, C. (2014). Halliday's introduction to functional grammar (4 ed.). Routledge., (4 ed.). Routledge.

Sandgaard-Ekdahl, Hanna & Walldén, Robert (2022). Forskning om undervisning och lärande, vol 10, nr 2, s. 55-87

Vetenskapsrådet (2019). Forskningsöversikt 2019. Utbildningsvetenskap. Vetenskapsrådet.