Andersson, Sara (2023). Alltid redo att lyssna: en kvalitativ studie om lärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse inom SiS skolverksamhet.

Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90h p.

Förväntat kunskapsbidrag

Arbetet förväntas bidra med kunskap om lärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse för lärandet hos eleverna de möter inom SiS skolverksamhet. Även om hur dessa lärare arbetar för att lyckas skapa relationer som bidrar till lärande hos elever som är placerade i samhällets vård.

Syfte och frågeställningar

Att bidra med kunskap om vad sex lärare som är yrkesverksamma inom SiS skolverksamhet har för uppfattningar om relationskompetensens betydelse för att bidra till lärande hos elever placerade i samhällets vård.

Frågeställningar:

Vilka hinder och möjligheter uppfattar lärarna i att utveckla sin relationskompetens i mötet med elever placerade i samhällets vård?

Hur arbetar lärarna för att bygga relationer till elever som de möter i SiS skolverksamhet?

Vilka uppfattningar har lärarna om relationskompetensens betydelse för elevens lärande?

Teori

Arbetets teoretiska bas utgörs av Aspelins (2018) utveckling av Scheffs (1990) teori om sociala band, relationskompetens. Teorin förklarar vad relationskompetens består av, uppdelat i tre delkompetenser. Dessa tre är kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens.

Metod

Sex lärare på olika SiS ungdomshem i Sverige, deltog i semistrukturerade videointervjuer. Intervjuerna transkriberades, sedan användes meningskoncentrering som bearbetades till teman. 

Resultat

Resultatet visade på att samtliga lärare ansåg att relationen mellan lärare och elev har betydelse för elevers lärande även om inte alla ansåg att den var av särskilt stod vikt för elever placerade i samhällets vård. Lärarna gav exempel på flera förhållningssätt de använder sig av för att främja goda relationer och relationen sågs av några lärare som en förutsättning för elevens motivation till lärande.

Några förhållningssätt som framkom var att först skapa relation, befinna sig däreleven befinner sig, utgå från elevens intressen och lyssnandet. Resultatet visade även på att förutsättningar i lärmiljön så som gruppstorlek ansågs vara en relationsfrämjande faktor. Bristande samverkan mellan boendeavdelningen och skolan på ungdomshemmet ansågs av somliga vara en faktor som kunde hindra skapandet av goda relationer.

Specialpedagogiska implikationer

Elever som är placerade i samhällets vård är ofta i stort behov av särskilt stöd och upplever ofta svårigheter inom flera områden i livet. Specialpedagoger och övrig skolpersonal som möter dessa elever, före och efter att de blir omhändertagna av samhället, har stor nytta av kunskap om hur de kan möta dessa elevers behov. Specialpedagogens kompetenser i att leda samtal, utvecklingspsykologi, och kartläggning är exempel på sådant som kan komma dessa elever till gagn. Specialpedagogens kompetens kan gynna dessa elever på flera nivåer, individuellt eller genom handledning av rektorer och lärare.

Syfte och frågeställningar

Studien syftar till att synliggöra hur specialpedagoger och rektorer tolkar den förebyggande och främjande delen av specialpedagogens uppdrag. Vidare syftar studien till att få en insikt i vilket handlingsutrymme specialpedagogen har att arbeta förebyggande och främjande utifrån organisation och profession. 

●       Hur definierar informanterna ett förebyggande och främjande arbete kopplat till den specialpedagogiska rollen?

●       Vilka förväntningar och förutsättningar uttrycks för specialpedagogens roll i det förebyggande och främjande arbetet?  

●       Hur ser specialpedagogens roll ut i det konkreta arbetet med förebyggande och främjande insatser?

Teori

Arbetet tar avstamp i professionsteori, systemteori och Antonovskys salutogena teori. De två första är tongivande när det gäller specialpedagogens handlingsutrymme att arbeta förebyggande och främjande. Teorierna ligger även som ram för analysarbetet.

Metod

Arbetet utgår från en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra specialpedagoger och tre rektorer från samma kommun. IPA-metoden har använts som inspiration vid genomgång av empiri och analys. Resultatet har därefter speglats mot tidigare forskning och teori.

Resultat

Resultatet visar att samtliga informanter i den aktuella studien anser att specialpedagogerna bör sträva mot att arbeta övervägande med förebyggande och främjande insatser för att minska behovet av det åtgärdande arbetet. Det finns vissa skillnader mellan informanterna i definitionen av framför allt det främjande begreppet, men överlag upplevs uttalanden som samstämmiga. Betydelsefulla komponenter för ett stort handlingsutrymme att arbeta förebyggande och främjande har framträtt såsom formell och informell legitimitet, närvaro, tillgänglighet och tid. Alla dessa komponenter möjliggjordes på grund av en omorganisation där specialpedagoger anställdes lokalt på förskolorna. Företeelser som vi inte funnit i tidigare forskning indikerades i empirin, exempelvis tidens betydelse i hela organisationen. Utifrån vår analys har de lokalt anställda specialpedagogerna i studien ett stort handlingsutrymme att arbeta förebyggande och främjande utifrån organisation och profession.

Specialpedagogiska implikationer

Studien har gett kunskap om hur specialpedagogens handlingsutrymme för att arbeta förebyggande och främjande kan se ut utifrån lokal placering. Just den lokala placeringen är enligt tidigare forskning (Magnússon & Göransson, 2019) inte självklar inom förskolan vilket ger en viktig pusselbit i hur specialpedagogens och det specialpedagogiska arbetets möjligheter kan se ut. Det nära samarbetet med både rektor och pedagoger, tillgängligheten samt tiden som avsatts kring specialpedagogens roll synes vara nyckelfunktioner för ett lyckat specialpedagogiskt arbete. Studiens resultat är av intresse för specialpedagoger, skolledning och kommuner samt fristående förskolor.

In this paper we present analyses of three textbooks currently used in the teaching of mathematics to year-one children in England. One is an established English-authored textbook, while the others are Singaporean-authored imports promoted by government as solutions to perceptions of systemic failure. Every task in each textbook was coded against a set of eight number-related competences known to support children’s learning in both short and long terms. Such a framework, which is literature-derived and curriculum-independent, enables meaningful comparison of materials deriving from different cultural contexts. Analyses of the proportions of all tasks coded for the different competences showed that none of the three books adequately addresses all eight competences, although the English-authored comes closest. Moving averages, undertaken to show the temporal location of the opportunities presented for children to acquire the eight competences, showed them distributed throughout the school year in the English-authored textbook but only during the first half of the school year in the two Singaporean-authored textbooks. Some implications for the importation of such materials are discussed.

Syftet med vår studie är att genom att ta del av några förskollärares uppfattningar bidra med kunskap om hur arbetet med anpassningar i förskolan kan gestalta sig på organisations-, grupp- och individnivå. De frågeställningar som vi utgår från är: Hur definierar några förskollärare anpassningar i förskolan? Vad innebär arbetet med anpassningar i förskolan enligt förskollärarnas uppfattningar? Vad bidrar anpassningarna i förskolan till enligt förskollärarnas erfarenheter?

För att få ett helhetsperspektiv av informanternas berättelser och eftersom vi tittar på hur förskollärarnas uppfattningar av anpassningar i förskolan ser ut både på organisations-, grupp- och individnivå har vi valt att använda oss av systemteorin som vårt teoretiska ramverk.

Studien har en kvalitativ forskningsansats (Bryman, 2018). Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex förskollärare, därefter har en kvalitativ tematisk analys använts för att tydliggöra det som framkommit i resultatet. Resultatet har analyserats utifrån systemteorin samt diskuterats utifrån tidigare forskning.                                              

Utifrån förskollärarnas definition av arbetet med anpassningar i förskolan framgår att de olika nivåerna organisation- grupp- och individnivå, samt lärmiljö, kommunikation och innehåll är återkommande områden. Samtliga förskollärare som deltagit i studien menar att anpassningar är något som görs för att ge alla barn de allra bästa förutsättningar för att utvecklas. Vidare synliggörs i resultatet att förskollärarna uppfattar att anpassningar inte enbart ska fokusera på de barn som är i behov av särskilt stöd utan även fungera övergripande och stödja hela barngruppen.

I studien framkommer att specialpedagog finns knuten till förskolan på organisationsnivå och att förskollärarna kan få tillgång till den specialpedagogiska kompetensen vid behov. Det visar sig dock att förskollärarna upplever att specialpedagogen hade kunnat stötta de mer på gruppnivå och att förskollärarna skulle vilja se specialpedagogen mer ute i verksamheten för handledning och observation. Som specialpedagog är det av vikt att vara ute i verksamheten och ta reda på hur verksamma pedagoger uppfattar anpassningar i förskolan och hur de arbetar med dessa i vardagen för att kunna stötta och handleda dem, men även för att kunna arbeta för att undanröja eventuella utmaningar i lärmiljön och för att arbeta förebyggande.

Syftet med arbetet är att utforska hur lärare och specialpedagogers samarbetar. Vidare syftar texten till att utforska hur skolans organisation kan påverka samarbetet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre lärare och två specialpedagoger. För att analysera materialet har systemteori använts som ett övergripande teoretiskt ramverk. Utöver det har begreppen funktionell dumhet (Alvesson och Spicer, 2016) och mikropolitik (Sinclair och Malen, 2021) använts för att tolka respondenternas svar. Studien bidrar med kunskap om hur specialpedagoger och lärare beskriver sitt samarbete. Resultatet visar att lärarna är kritiska till hur specialpedagoger arbetar. Enligt lärarna agerar specialpedagogerna som ombud för elever utan att själva göra professionella bedömningar av elevernas behov. Trots att specialpedagogen har en mycket begränsad professionell arena agerar specialpedagoger som experter med tolkningsföreträde enligt lärarna. Under intervjuerna hade specialpedagogerna svårt att motivera sina metodval med stöd av vetenskap och hänvisade istället till beprövad erfarenhet eller känslor. Specialpedagogerna som intervjuades hade två olika förhållningsätt till lärare. Den ena agerade som rådgivare och som medlare mellan lärare och elev. Den andra specialpedagogen förhöll sig mer auktoritärt i förhållande till lärare och betraktade sig själv som ett ombud för elevers rättigheter. Specialpedagoger har enligt resultatet en mer idealistisk syn på eleverna medan lärarna har en tendens att betrakta eleverna som rationella aktörer. Från ett systemteoretiskt perspektiv blir det viktigt att hitta en jämvikt mellan dessa olika sätt att betrakta elever. För att specialpedagoger ska klara delarna av yrket som kräver fördjupade kunskaper om pedagogik och specialpedagogik behövs sannolikt en starkare vetenskaplig förankring. Alternativt bör specialpedagogyrket betraktas som ett mer kollegialt yrke utan tolkningsföreträde i förhållande till lärare.

Based on bioecological systems theory, engagement is the mechanism for children's learning and development. However, children with hyperactive behavior tend to be less engaged in early childhood education and care (ECEC), which might negatively influence their learning and development. On the other hand, social interaction might support children with hyperactive behavior staying engaged in these activities. The current study investigates whether the association between teacher responsiveness, positive peer-to-child interaction (i.e., the quality of peer interaction) and children's hyperactive behavior and engagement levels are transactional. Two hundred and three children aged 1 to 5 in Swedish preschool settings were followed. Data was collected at three points in time between 2012 and 2014. This data was then analyzed to identify associations and how they changed over time. Transactional paths were found between children's levels of core engagement, teacher responsiveness, and the quality of positive peer-to-child interaction. Children's core engagement increases the probability of better quality positive peer-to-child interaction and teacher responsiveness, increasing core engagement over time. Teacher responsiveness and the quality of positive peer-to-child interaction are predictors of reduced hyperactive behavior over time. Meanwhile, children's hyperactive behavior does not significantly influence these two types of social interaction, that is, decreased hyperactivity may not improve social interaction to the same extent as increased engagement. The findings are discussed in relation to how special support for children with hyperactive behavior can be designed, with a focus on increasing core engagement in preschool settings.

Högberg, A. & Olsén, K. (2023) Att bygga broar – Specialpedagoger och lärares erfarenheter och uppfattningar om övergångar och överlämningar från grundskolan till gymnasieskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö universitet.

Övergången från grundskolan till gymnasiet är en stor och genomgripande förändring som nästan alla ungdomar i det svenska skolsystemet genomgår. Det är en förändring som utmanar alla elever på olika sätt. För vissa elever, främst kanske de som upplever skolsvårigheter, riskerar övergången att få långtgående konsekvenser på självkänsla, mental hälsa och skolresultat. I tidigare forskning på området undersöks ofta hur elever i olika former av skolsvårigheter klarar av övergången. Även elevers erfarenheter och uppfattningar inför, under och efter skolövergångar finns relativt väl representerat i forskningen. Det vi inte i lika stor utsträckning kunde hitta i befintlig forskning på området var däremot vad lärare och specialpedagoger erfar och uppfattar som viktigt i arbetet med överlämningar för elever som gör övergången från grundskolan till gymnasieskolan. Eftersom det är lärare och specialpedagoger som utför det faktiska arbetet med att hantera informationen i överlämningarna är det också intressant att studera vad de säger om rutinerna och informationen i överlämningarna.  

Utifrån denna bakgrund formulerades studiens syfte som är att studera, analysera och tolka tre specialpedagogers och fem lärares erfarenheter och uppfattningar om överlämningar och rutiner vid övergång från grundskolan till gymnasieskolan för elever i skolsvårigheter. Som följd av detta skapades de tre frågeställningar studien ämnar belysa: Vad har specialpedagogerna och lärarna för erfarenheter av rutiner för övergången och överlämningar från grundskolan till gymnasiet? Hur uppfattar specialpedagogerna och lärarna rådande rutiner för övergången och överlämningar från grundskolan till gymnasiet? Vad har specialpedagogerna och lärarna för erfarenheter och uppfattningar om informationen i överlämningar från grundskolan till gymnasiet?

Den metod som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som utgick från en intervjuguide bestående av ett fåtal öppna frågor. Den teoretiska inramningen som används i analysen av det insamlade datamaterialet består av det sociokulturella perspektivet, de specialpedagogiska perspektiven relationellt respektive kategoriskt förhållningssätt till elever samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Även ett antal utländska forskningsstudier används för att ge en teoretisk ram till det undersökta området.

Undersökningen visar att samtliga respondenter uppfattar fungerande rutiner för informationsutbyte samt snabba, korta och transparenta informationsvägar som viktiga i arbetet med överlämningar. Respondenterna lyfter också fram det problematiska i att arbeta med mottagandet av nya elever de gånger de upplever att rutinerna för informationsutbyte inte är tillräckligt väl fungerande. Vidare tyder studiens resultat på att respondenterna använder tillgänglig information som ett stöd i mötet med eleven och det fortsatta arbetet att anpassa undervisningen. Dock verkar det finnas ett utvecklingsbehov för hur respondenterna uppfattar och talar om övergången som i första hand en utmaning som handlar om att få de nya eleverna att klara av undervisningens krav. Vi kan skönja en avsaknad av resonemang kring de sociala utmaningar som övergången innebär för elever i skolsvårigheter.     

Studien bidrar med kunskap om lärares och specialpedagogers erfarenheter och uppfattningar om överlämningar. Den visar på några, för lärare och specialpedagoger, centrala aspekter samt pekar mot behov av tillägg till det sätt lärare och specialpedagoger förstår och talar om övergången och överlämningar från grundskolan till gymnasieskolan.  

Herlin, Camilla (2023). Att se kommunikation ur ett vidare perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers upplevelser av språkutvecklande arbete och språklig sårbarhet. Syftet är även att synliggöra pedagogernas egna utmaningar och eventuella behov av kompetensutveckling. Utifrån syftet presenteras följande forskningsfrågor:

• Hur beskriver pedagogerna arbetet med språkutveckling?
• Vilka är, enligt pedagogerna, framgångsfaktorerna respektive utmaningarna i det språkutvecklande arbetet med barn i språklig sårbarhet?
• Vilka eventuella utvecklingsbehov upplever pedagogerna att de själva har för att kunna arbeta språkutvecklande med barn i språklig sårbarhet?

Uppsatsens resultat analyseras utifrån sociokulturell teori med hjälp av specialpedagogiska perspektiv; det relationella och det kategoriska. För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten sätts även i relation till tidigare forskning. Sex förskollärare, varav två förste förskollärare, från två olika förskolor från södra Sverige intervjuades. Resultatet visar att det finns en enad förståelse i vad pedagogernas språkutvecklande arbete med barn bör vara men att förutsättningarna ser olika ut. Den pedagogiska sårbarheten ligger i somliga pedagogers uppfattning att inte kunna tillgodose barns behov i det språkutvecklande arbetet, vilket leder till att vissa språkliga aktiviteter minskar. Pedagoger uttrycker även ett behov av kompetensutveckling hos all personal för att kunna möta barn i deras språkutveckling. Det finns en önskan av kollegialt lärande för att kunna utbyta erfarenheter och utveckla det språkutvecklande arbetet, vilket kan kopplas till specialpedagogens arbetsfält.

Förväntat kunskapsbidrag

Kartläggning av lärmiljön är det första steget att förhålla sig till när det framkommer svårigheter för ett barn i förskolan. Kartläggningen ligger sedan till grund för insättning av extra anpassningar och upprättning av en eventuell handlingsplan. Det är därför betydelsefullt att synliggöra på vilket sätt språket i förskolans kartläggningar skriver fram barnet. Studiens förhoppning är att öka medvetenheten kring hur texten i barnets dokumentation formuleras i förskolan. Samt bidra med en ökad förståelse för språkets betydelse i arbetet för en likvärdig förskola.

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att studera vilken betydelse språket i förskolans kartläggningar har för barnets lärande och identitetsskapande. Studiens avsikt är att synliggöra omgivande faktorer som påverkar val av extra anpassningar, samt öka medvetenheten kring de svårigheter som uppstår i lärmiljön för det enskilda barnet.

• Vilken bild av barnet synliggörs i kartläggningarna?
• Vilken relation framträder mellan barns förutsättningar och förskolans lärmiljö i kartläggningarna?
• Hur beskrivs de svårigheter i kartläggningen som ligger till grund för insatta stödåtgärder?

Teori

Studiens teoretiska ramverk har sin grund i diskursteori och innefattar begreppet governmentality. Studien tar även stöd av de specialpedagogiska begreppen kategoriskt och relationellt perspektiv.

Metod

Studien bygger på en kvalitativ ansats för att analysera förskolans kartläggningar. En semantisk textanalys används som metod för att undersöka hur bilden av barnet konstrueras språkligt i kartläggningarna. Samt för att uppmärksamma var extra anpassningar placeras efter gjord bedömning.

Resultat

Resultatet av de studerade kartläggningarna synliggör att flera perspektiv och diskurser har inflytande på texten. Kartläggningens texter avspeglar främst att ett kategoriskt perspektiv styr diskursen. Det går att utläsa att en utvecklingspsykologisk, samt NPF diskurs påverkar kartläggningens fokus till stor del. Samtidigt träder ett relationellt perspektiv fram när det kommer till de stödinsatser som planeras. Det framkommer att ett helhetsperspektiv på de svårigheter som uppstår för barnet hamnar i bakgrunden. Studien uppmärksammar ett behov av kontinuerligt arbete med att i större utsträckning rikta uppmärksamheten mot den lärmiljö barnet erbjuds.

Specialpedagogiska implikationer

Analysarbetet visar ett behov av ökad specialpedagogisk vägledning, eftersom majoriteten av kartläggningarna visar större fokus på beteenden och förmågor hos det individuella barnet än på lärmiljön. Här ser vi att specialpedagogen har en viktig roll, att genom professionella samtal inspirera till reflektion och bidra till större förståelse för kartläggningens syfte. Samt stödja pedagogerna i det förebyggande och främjande arbetet för alla barns rätt till en likvärdig utbildning.

The study explores thirty compulsory schoolteachers’ experiences of exposure to exclusionary behaviour and comments by fellow colleagues, students, or their legal guardians at the workplace. Using analytic terms exclusionary processes and intersectionality, and by interviewing teachers who have experienced exclusion due to norms concerning gender, sexuality, ethnicity, race, and religion, I will answer following research questions: How do teachers experience exclusion and how does it affect them? What makes exclusion at workplace possible and how can one act on it? Of particular interest is subtle exclusion, as it is hard to detect and has been neglected be professionals and Swedish researchers, despite the evidence of high rate of occurrence and negative psychological, social, and professional consequences. Theoretical inspiration comes from research on intersectionality and microaggressions in the workplace. The study is based on interviews with teachers, who have volunteered to talk about their own experiences of exclusionary processes. The interviewees, working in different educational settings, define, describe, and are asked to problematize and contextualize exclusionary processes that affect them. The study shows that the interviewees are subjected to exclusionary processes because they do not occupy normative position in the local context. Gender-based exclusionary processes are often interdependent of several identity-based power differentials that may or may not operate simultaneously (for example age, gender, ethnicity and educational background or whiteness norms, religion, and gender may intersect each other, reinforcing or weakening different power axes). Additionally, the interviewed teachers express that there is a lack of institutional support for change, highlighting the importance of developing analytical tools to understand and eventually tackle subtle exercises of exclusionary power. Nowhere in the analyzed empirical material has there been talk of attempts at collective action where the teachers join or themselves organize social movements and act collectively, even though, according to Bonilla-Silva (2018), these forms of resistance make the largest impact in terms of changing social structures of exclusion. The lack of collective action and institutional support highlights the need for a paradigm shift.

Bystanders can affect workplace bullying by engaging in active or passive behaviours. However, there is a knowledge gapregarding how perceived work environment factors relate to bystander behaviour. The study aim was to investigate how job demands, and job resources are associated with bystander behaviour in workplace bullying. An online questionnaire wasdistributed to a sample of health care workers at two time points. Longitudinal data were obtained from 1144 respondents. Cross-lagged panel models were used to investigate associations between job demands, job resources, and bystander behaviours over time. The results showed that social support was positively related to active behaviours, whereas influence at work was negatively related to both active and passive behaviours. Perceived illegitimate tasks were negatively related to active and positively related to passive behaviours, whereas emotional demands had an unanticipated opposite pattern of relationships. The findings provide new information about how factors in the organisational and social work environment are associated with active and passive bystander behaviours in workplace bullying. Specifically, the results expand current understanding of workplace bullying by relating bystander behaviour to the organisational context.

According to the national framing of the Swedish preschool system, educators are expected to act as mediators of the dominant language while simultaneously promoting multilingualism. Previous research shows that educators display an insecurity as well as a lack of knowledge of how to implement this dual undertaking. This article examines educators’ dual undertaking of linguistic diversity (changeability), on the one hand, and a national standard (stability) on the other, based on ethnographic data from three preschools with socioeconomic differences. The data are analysed employing concepts from pedagogic theory and linguistic diversity. Bernstein’s competence model with weak classification and framing accommodates translanguaging, giving room for the children’s own linguistic initiatives. Translanguaging is understood from a local as well as a global perspective; the local is based on global norms and global norms relate to local practices. The results show that educators support children as linguistic and multilingual beings. Unlike previous studies showing that middle-class children benefit from the competence model, this study shows how children with different socio-economic backgrounds benefit from the competence model. The diversity of language practice in Swedish pre-schools has the potential to create opportunities for new forms of agency and identity for children.

Syfte

Syftet med denna studie är att bidra med insikt i hur Mellanårsprogrammets (MYP) elever i språklig sårbarhet och deras lärare upplever verbala interaktioner i klassen med elevernas kamrater i Individer och samhällen (I&S), ett samhällskunskapsämne inom International Baccalaureate läroplan. 

Forskningsfrågor

· Hur ser MYP-lärare på den effekt kamrater har på elever i språklig sårbarhet under verbala interaktioner i klassen och hur stödjer dessa lärare elever i språklig sårbarhet under dessa interaktioner i I&S?  

· How do MYP students in linguistic vulnerability experience and understand verbal in-class interactions with peers in the I&S classroom and how do they experience the support given to them by their teachers during these interactions? 

Theoretical Framework

The theoretical framework of this case study is based on the sociocultural perspective as seen in Vygotsky’s work (1987), which have been developed further by Säljö (2000) and Kozulin (2003). This perspective focuses on the understanding that individuals develop through the interaction with their environment and the people around them. The second theory used is Communicative Relational Perspective (KoRP). KoRP, a special education perspectives with three main intertwining processes; participation, communication and learning which predict whether or not a school has an inclusive or exclusive learning environment.

Method

In this case study two methods are used; observations and semi-structured interviews. Three I&S lessons in the MYP were observed at two different IB schools. The study uses the Sheltered Instruction Observation Protocol (SIOP). Six semi-structured interviews are also conducted; three with students in linguistic vulnerability and three with their I&S teachers. The data collected was analysed using a thematic approach. Each case was analysed separately before being cross-synthesized. 

Results

The results of the cases reveal two main themes: Peer Support vs. Peer Comparisons and Peer interactions – Expected or Scaffolded? Students in linguistic vulnerability either saw peers as beneficial or a hindrance to their success during verbal interactions such as group work, where students either felt helped by peers or inadequate in comparison to their peers. This led to increased or decreased levels of participation. Teachers found it challenging knowing how to best meet these issues.  Scaffolding the activities in a way that met the student’s individual needs and creating a safe place where students felt comfortable were found to be beneficial for effective group work. The case study also found that although the use of Sheltered Instructional Observation Protocol (SIOP) is advantageous as a tool, it is lacking aspects pertaining to social dynamics and the students’ individual needs. 

Special Education Implications

This case study shines a light on the importance of special educational needs teachers working more closely with subject specific teachers in order to make them more aware of the language expectations placed on their students during verbal interactions. This case study indicates that special educational needs teachers can use SIOP as a first step in starting a discussion with subject teachers about students in linguistic vulnerability and verbal interactions. SIOP can also be a hands-on tool to use when supporting subject teachers in the creation of more language and subject – based teaching.

Nyckelord: klassrumsdiskussioner, Developmental Language Disorder, grupparbete, Individer och samhällen, International Baccalaureate, språklig sårbarhet, mellanstadiet, samhällskunskap, verbal interaktion

Research Findings: Few studies address the contextual conditions for preschool staff in supporting children in preschool, especially in classrooms with high proportions of early second language learners (L2-learners). The aim of the study was to describe preschool staff’s support of children’s engagement in units with high proportions of L2-learners. In an exploratory mixed-methods approach, eleven interviews (11 units and 27 staff) were conducted, analyzed through content analysis. For the observations, 121 preschool staff (31 units) were added, and 594 children were observed (42 classrooms), analyzed through T-tests to investigate staff’s contextual differences in units with high proportions (>80%) of L2-learners (L2-groups) and child groups with high proportions (>80%) of L1-learners. Content analysis revealed a main theme of a commitment to establish relationships with the children while managing cultural values and norms. In interacting with children individually, the staff wanted to be close to the children and acknowledging them. In these aspects, no differences were found between staff between groups. Differences occurred in interaction with children in groups. Staff in L2-groups struggled with routines, mediating values and encouraging children learning from each other. Policy/practice: Staff in L2-groups need further encouragement from the organization to manage the needs of children in L2-groups without straining their commitments.

Background: Recent research indicates that understanding how children and youth perceive mental health, how it is manifests, and where the line between mental health issues and everyday challenges should be drawn, is complex and varied. Consequently, it is important to investigate how children and youth perceive and communicate about mental health. With this in mind, our goal is to synthesize the literature on how children and youth (ages 10-25) perceive and conceptualize mental health.

Methods: We conducted a preliminary search to identify the keywords, employing a search strategy across electronic databases including Medline, Scopus, CINAHL, PsychInfo, Sociological abstracts and Google Scholar. The search encompassed the period from September 20, 2021, to September 30, 2021. This effort yielded 11 eligible studies. Our scoping review was conducted in accordance with the PRISMA-ScR Checklist.

Results: As various aspects of uncertainty in understanding of mental health have emerged, the results indicate the importance of establishing a shared language concerning mental health. This is essential for clarifying the distinctions between everyday challenges and issues that require treatment.

Conclusion: We require a language that can direct children, parents, school personnel and professionals toward appropriate support and aid in formulating health interventions. Additionally, it holds significance to promote an understanding of the positive aspects of mental health. This emphasis should extend to the competence development of school personnel, enabling them to integrate insights about mental well-being into routine interactions with young individuals. This approach could empower children and youth to acquire the understanding that mental health is not a static condition but rather something that can be enhanced or, at the very least, maintained.

Traditionally bilingual Maltese school populations are increasingly linguistically diverse, due to intensified migration flows. To shed light on central issues to be addressed by policy makers, school administrators, researchers and teacher trainers, collective beliefs of Maltese primary school teachers regarding their conceptual understanding and pedagogical actions concerning multilingualism are investigated. Through the application of Q methodology and focus group interviews, data from twenty-one in-service teachers from six different colleges were collected. Using inverted factor analysis, three factors were extracted for each of the components (understanding and pedagogy). Detailed narratives for each group of collective teachers' beliefs were described and supplemented with teachers' validating comments. Findings indicate that having a positive understanding of multilingualism does not necessarily imply positive pedagogical beliefs and vice versa. In Malta's inherently bilingual education system, teachers tend to accept and welcome children's languages in their classrooms and encourage the learning of additional languages. However, possibly due to a lack of adequate training on the subject, there is scepticism regarding whether and how to effectively draw on multilingualism in the classroom. Additionally, the need arises for more teacher autonomy and agency to make decisions regarding classroom language practices, and for a more comprehensive Maltese national language education policy.

Sammanfattning / Abstract

Jennfors, Olof & Jönsson, Lena (2023). ”Det digitala dilemmat”.

Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Examensarbetet har som ambition att bidra med kunskap och förståelse för hur några gymnasielever beskriver att AT används som stöd i skrivandet och vilken betydelse de upplever att det har för deras studieresultat och engagemang. I arbetet används genomgående förkortningen (AT) för att representera begreppen Assisterande Teknik och lärverktyg. Utifrån ett elevperspektiv önskar vi skapa förståelse för hur eleverna uppfattar förhållandet mellan sina egna individuella behov och pedagogernas förtrogenhet med AT.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att bidra med fördjupande kunskap om hur några gymnasieelever i språklig sårbarhet beskriver att AT används som stöd i skrivandet. Mot bakgrund av syftet formuleras följande forskningsfrågor;

• Hur, när och vilken AT beskriver eleverna att de använder som stöd i sitt skrivande?

• På vilket sätt uppfattar eleverna att AT har betydelse för deras studieresultat och engagemang för att skriva?

• Hur beskriver eleverna förhållandet mellan sina egna individuella behov och pedagogernas förtrogenhet med AT?

Teori

Denna studie tar ett övergripande stöd i ett sociokulturellt perspektiv och förhållningssätt, men låter multimodalitet som teoribildning fungera som förstärkning.

Metod

För studien har en kvalitativ forskningsmetod använts i samspel med semistrukturerade intervjuer. Sex gymnasielever har intervjuats och deras berättande utgör empirin i arbetet. För att därefter bearbeta intervjumaterialet har en tematisk analys genomförts. Resultatet av empirin har slutligen speglats mot studiens teoretiska begrepp samt tidigare forskning inom området.

Resultat

Resultatet visar på en medvetenhet hos eleverna kring både sitt lärande och användandet av AT. Tre teman framträder i analysen; AT som stöd i skrivprocessen, Strategier för att lära och Ta ansvar. Resultatet indikerar också att det finns en orsak-verkan-spiral som tydliggörs i Hur lärare hanterar AT. Slutligen visar studien också på en tydlig medvetenhet kring det egna behovet av stöd och de fördelar AT ger i AT som kompensation. I denna kontext problematiserar dock flera elever både utanförskap och att det finns en dubbelhet kring stöd och hjälpmedel.

Specialpedagogiska implikationer

Studiens fokus har legat på elever i språklig sårbarhet, men utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan studiens resultat också relateras till vad som kan gynna alla elever och därmed möjliggöra bättre förutsättningar på gruppnivå. Sammanfattningsvis visar studien på just detta; en orsak–verkan–spiral mellan flera nivåer, då det som sker på skolnivå också tränger ner till individnivå.

Den här boken handlar om förskolan som lärmiljö för alla barn och i synnerhet för barn i behov av särskilt stöd. Syftet är att belysa vikten av att upptäcka barn som behöver stöd tidigt, och hur olika insatser kan planeras och organiseras för att gynna delaktighet, engagemang och lärande för alla barn i förskolan. Den bygger på svensk och internationell forskning och fyller ett tomrum avseende kunskap kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan och deras aktiva engagemang i förskolans vardag. Boken är indelad i tre delar: 

• Förutsättningar för barns delaktighet och engagemang i förskolan.

• Att skapa en inkluderande lärmiljö i förskolan.

• Tidig intervention och samverkan runt barn i behov av särskilt stöd.

Förskollärare och annan personal i förskolan, specialpedagoger och andra som arbetar med tidigt stöd till barn i förskolan har nytta av boken i sitt arbete liksom lärare och studenter i förskollärarutbildningen. Den är också av intresse för skoladministratörer, politiker och andra som är intresserade av förskolan som lärmiljö för alla barn. 

Abstract

Nikolaou, Dimitrios (2022). Dockrells observationsprotokoll ett verktyg i förskolans praktik.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att bidra med kunskap om och i så fall på vilket sätt förskolepersonalenupplever att Dockrells observationsprotokoll är ett kartläggningsverktyg i förskolans språkligaarbete.

Studiens avser få svar på frågeställningarna:

• Hur beskriver förskolans personal sin erfarenhet av Dockrells observationsprotokollsom ett kartläggningsverktyg av sitt språkliga arbete?

• Hur beskriver förskolans personal användandet av Dockrells observationsprotokoll somstöd i samband med det kollegiala lärandet för att utveckla det egna och kollegorsspråkliga arbete?TeoriDe teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är sociokulturell teori, ett relationelltspecialpedagogiskt perspektiv samt det kollegiala lärandet via aktionslärande och lärandesamtal.

Metod

Studien använder sig av en kvalitativt ansats för insamling och analys av empirin, som bestårav återkopplingssamtal mellan observatör och observerad samt intervjuer med sex pedagogersom arbetar i förskolan. Den insamlade data har bearbetats utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat

Resultatet visar på att Dockrells observationsprotokoll är ett underlag som bidrar till att utvecklaorganisationens lärandekultur. Det upplevs som utmanande för förskolepersonalen då deåterkopplar till varandra och det beskrivs också som fodrande eftersom det krävs en delförutsättningar för att kunna använda det. Fördelarna med att förskolepersonalen använder sigav underlaget för att observera varandras språkliga arbete är att det upplevs somperspektivvidgande samt att det bidrar till att förändringsprocesser på olika nivåer sätts igång.

Specialpedagogiska implikationer

För att kunna stödja språkutvecklingen hos barn i språklig sårbarhet behövs verktyg för attutveckla förskolepersonalens kunskaper och kompetens för att arbeta språkutvecklande. Det ärspecialläraren i samråd med rektor som kan samverka med förskolepersonalen för att kunnautveckla det språkliga arbetet. Studiens kunskapsbidrag är att Dockrells observationsprotokollär ett verktyg som kan utveckla organisationens lärandekultur och pedagogernas kompetensgenom kollegialt lärande samt att observationsprotokollet kan främja barnens språkutvecklingdå det inspirerar till olika förändringar av det språkliga arbetet som bedrivs.

INTRODUCTION: Addressing a literature gap on leaner agency in health profession education, this study explores students' perceptions on which aspects of a problem-based learning (PBL) environment cradle their leaner agency enactment.

METHODS: Thirty-eight students from a newly established undergraduate dental medicine programme in Qatar participated in the study. Q methodology was adopted to collect and analyse data both qualitatively and quantitatively. A 40-statement Q-set was established based on a proposed conceptual framework of learner agency in PBL, including three dimensions-intrapersonal, behavioural and environmental.

RESULTS: Q methodological factor analysis identified four significantly different student viewpoints, which underscored participants' enactment of learner agency addressing the intrapersonal, behavioural and environmental dimensions of the conceptual framework. Despite differences in opinion regarding sources of learner agency, the four student viewpoints unanimously underscore the importance of PBL facilitators' expertise to nurture and develop agency amongst undergraduate students. Post-sorting qualitative data further confirmed the quantitative analysis. Time constraints and workload were identified as the main challenges by the participants.

CONCLUSIONS: This study explored enactment of learner agency as perceived by undergraduate dental students in a PBL curriculum. The findings of this study provide new insights into participants' subjective understanding of learner agency in a PBL curriculum in dentistry. Structured support is needed for students having no prior PBL experiences to develop their learner agency at both intrapersonal and behavioural (self-regulated learning) dimensions, and to ensure they interact with their learning environment proactively.

Teachers are considered key drivers of the education for sustainable development (ESD) agenda. They play a critical role in ensuring the attainment of sustainability goals, yet require early opportunities to acquire the necessary knowledge, skills, and attitudes, which will enable them to foster ESD. Therefore, this study documented the development and evaluation of a framework consisting of the core competencies that pre-service teachers need to achieve ESD in Qatar. Framed by complexity theory, the competency framework was developed into a Q-sample, which was then evaluated by multiple education stakeholders, including teacher educators, professional development specialists, ministry specialists, and teachers. The results of the Q-analysis indicated six diverse viewpoints and revealed a lack of overarching consensus statements among the viewpoints. Several statements were also considered controversial as different participants revealed contrasting views in regard to their importance for pre-service teachers. Implications for practice using the competency framework as a dynamic communication and reflection blueprint for implementing ESD are discussed.

Enabling functional communication is critical for accessibility in school and society for all pupils. This systematic review analyzed the results of educational studies on developing communication skills for learners (<= 21 years) with autism spectrum disorder and comorbid intellectual disability. Systematic database searches were conducted using ERIC, MEDLINE, and PsycINFO. Seventeen of 208 peer-reviewed articles in English published between 1990 and 2020 met the inclusion criteria. The analysis identified various educational approaches, ranging from using alternative linguistic tools (e.g., signs and gestures) to physical devices (e.g., visual cues), and also examined instructional approaches used by educators. The synthesis shows heterogeneity of methods used, resulting in weak evidence for any model's impact on this pupil group's communication skills development and concomitant possibilities to affect their school situation. In addition, the analysis demonstrated that personnel performance crucially affects children's opportunities to learn regardless of the approach used. Directions for future research are concluded.

Förväntat kunskapsbidrag

Studien förväntas bidra med kunskap om hur samarbete i elevhälsoteam kan gestaltas och framhålla vilka faktorer som främjar samarbete i elevhälsoteam. Genom ökad kunskap och förståelse kan bättre förutsättningar skapas för att hantera utmaningar och för att utveckla ett fungerande samarbete.

Syfte och frågeställningar

Studien syftar till att sammanställa tidigare forskning om elevhälsoteam för att synliggöra på vilket sätt samarbete gestaltas och framhålla de faktorer som främjar samarbete. Centrala frågeställningar i studien är:

• Hur gestaltas samarbete i elevhälsoteam?
• Vilka faktorer främjar samarbete i elevhälsoteam?

Teori

Resultatet har analyserats ur ett gruppsykologiskt perspektiv med särskilt fokus på grupprocesser då dessa kan ha betydelse för hur samarbete utvecklas. Resultatet har även analyserats ur ett professionsteoretiskt perspektiv när det gäller makt, roller och jurisdiktion utifrån de olika professionerna som ingår i skolans elevhälsoteam.

Metod

För studien har en narrativ litteraturstudie valts som metod (Bryman, 2018). Den narrativa litteraturstudien är jämförbar med en allmän litteraturstudie. För att uppnå bättre kvalitet och för att öka studiens trovärdighet har litteraturstudien integrerats med viss systematik som ingår en systematisk litteraturstudie. Totalt ingår åtta empiriska forskningsstudier i litteraturstudien.

Resultat

Resultatsammanställningen visar att möteskulturen i elevhälsoteam domineras av ett patogent förhållningssätt där elevrelaterade problem härleds till individer. Det finns också stora skillnader i sättet att tala om och arbeta med elevhälsa. De olika professionerna i elevhälsoteamet har olika perspektiv på begreppet elevhälsa och det saknas metoder och teorier för hur elevhälsoarbetet ska gå till. Att skapa tillfällen för konstruktiv dialog kring olika perspektiv främjar samarbete och skapar en gemensam förståelse och grund för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Andra faktorer som framhålls främjande för samarbete är att elevhälsans professioner tydliggör sina professionella roller och uppdrag för varandra och att man tar ett gemensamt ansvar för elevhälsoarbetet. Visioner och mål behöver vara tydliga för att skapa förståelse, meningsfullhet och begriplighet för elevhälsoteamets medlemmar i deras arbete (Antonovsky, 2005). Andra faktorer som främjar samarbete är att det skapas goda relationer mellan skolpersonal, föräldrar och elever. Multiprofessionalismen i elevhälsoteamet kan lättare accepteras om de olika professionerna kan se fördelarna med ett sådant samarbete. Det finns ett samband mellan teamtyp och gruppens klimat och effektivitet.

Specialpedagogiska implikationer

Resultatsammanställningen visar att otydliga roller och olika förväntningar på varandras professioner i elevhälsoarbetet försvårar samarbete. Det tolkas därför viktigt att specialpedagoger och även andra professioner gör det till en del av sitt arbete och ansvar att förtydliga sina professionella roller och uppdrag för varandra. Ur ett professionsteoretiskt perspektiv är det viktigt att specialpedagogen lyfter fram sin kompetens som en unik kunskap som vilar på vetenskaplig grund för att stärka sin position och professionalisera sitt verksamhetsområde (Nilholm, 2020). På så sätt kan specialpedagogen få legitimitet i sitt arbete och kompetensen kan uppfattas som värdefull och som ett viktigt bidrag i elevhälsoarbetet.

Riishøj, Camilla and Lindoff, Josefin (2023). One, two, three - everyone on board. The impact of an accessible learning environment in relation to early literacy development. Special Teacher Programme, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits.

The study is expected to contribute with deeper knowledge and understanding regarding developing and organising an accessible learning environment based on each individual and how the accessible learning environment can influence early literacy in a beneficial and positive way. Furthermore, the study aims to create insight and knowledge about how the special education teacher’s work can be organised and planned in different ways, in order to influence and develop an accessible learning environment and thus early literacy.

The aim is to examine some teachers' and special education teachers' perceptions and definitions of what an accessible learning environment means, both from a special education perspective and a teacher’s perspective. Additionally, the study aims to link the accessible learning environment with the pupil's early literacy. The focus will be on how the special education teacher can contribute to developing and influencing the accessible learning environment for the pupil, with a link to early reading acquisition. The study will examine the social, pedagogical, and physical learning environment. 

The following research questions have been used to answer the objective of the study:

·       How do some teachers and special education teachers define the concept of an accessible learning environment and how can it be designed?

·       What are the perceptions of how the accessible learning environment affects pupils' early literacy?

·       What perceptions emerge regarding how the special education teacher can contribute to the development of an accessible learning environment with a focus on early literacy? 

The study is based on Vygotsky's (1999, 2001) sociocultural theory, with a focus on the zone of proximal development. Furthermore, the special education theoretical perspective is highlighted with the help of Aspelin (2013), Rubin (2013), Ahlberg (2017), and Nilholm (2020). Finally, special education models are considered in this study. 

The study is based on six semi-structured interviews with four teachers and two special education teachers. The interviews were based on an interview guide with the possibility of follow-up questions and deeper development of answers. The interviews were conducted digitally and recorded with digital aids. All interviews were transcribed and subsequently analysed to ensure maximum credibility of the results. 

The results of the study show that all informants have a knowledge of what an accessible learning environment means and how it should be designed and organised to meet the individual needs and conditions of each student. Furthermore, the results show a clear relationship between a well-organised and planned learning environment that is deemed accessible and linked to early literacy. Based on this, the impact of the special education teacher on, and the development of, the accessible learning environment linked to early literacy learning has been investigated. The results show that the work of the special education teacher has a major impact on the accessible learning environment and thus on early literacy learning, in collaboration with the teachers. Important to highlight are the arguments regarding the development of the role and tasks of the special education teacher in order to meet the teacher's needs for support, guidance, conversation, and discussion.

In the role of the special education teacher, it is essential to meet the needs of all pupils based on their individual circumstances. A crucial part of this is that the special education teacher supervises teachers and leads conversations and discussions on how best to structure the learning environment to promote early literacy learning. The special education teacher should also be involved and present within the classroom in various ways and be flexible and accessible. 

Key words: adaptations, prerequisite for learning, special education teacher, early literacy, accessible learning environment.

Deliberate practice and having a growth mindset have been hypothesized to increase school performance. But previous studies are few, have been limited to very short interventions, and on average resulted in small effect sizes on school performance. This study compared the attitudes, performance, and behavior of 130 7th-grade students taking part in eight 30-minute sessions of deliberate practice and growth mindset over 14 weeks to a same-age active control group. The intervention had no significant effects on attitudes related to deliberate practice, growth mindset, or mathematical performance. However, students who participated in the intervention engaged in more deliberate practice behavior in a mathematics test. We pre-registered our hypothesis and research design at aspredicted.org/13742.

Nilsson, M. & Nilsson, T. (2023). Extra anpassningar för elever i språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Området extra anpassningar, som belyses i arbetet, är inte enbart av vikt för huvudman, rektor och lärare utan även intressant för speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling, vars kompetens kan nyttjas för att stötta lärare i att utveckla stöd för elever i språklig sårbarhet inom bredden och komplexiteten med extra anpassningar.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några lärare och elever i språklig sårbarhet upplever arbetet med extra anpassningar samt vilka extra anpassningar som upplevs mest betydelsefulla för elevernas språk-, skriv- och läsutveckling.

Arbetet utgår från sociokulturell och relationell teori. Inom sociokulturell teori beskrivs sambandet mellan lärares stöttning och elevers möjligheter att utvecklas i en inkluderande lärmiljö. Relationell teori lyfter betydelsen av de relationer som skapas i skolan samt vikten av relationer för att kunna anpassa undervisningen utefter elevers specifika behov.

Metoden grundar sig i kvalitativ metod och bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare och elever på en mindre lågstadieskola i en sydsvensk kommun. Empirin transkriberades, kategoriserades och delades in i teman.

Resultaten visar att begreppet extra anpassningar fortfarande är ett otydligt och diffust begrepp för lärare, vilka i stort påverkas av avsaknad av utbildning och fortbildning. Majoriteten av de intervjuade lärarna använde inte extra anpassningar för elever utan föredrog generella anpassningar för gruppen på grund av att extra anpassningar upplevs som tidskrävande. Emellertid synliggjordes lärarnas arbete med att skapa en tillgänglig lärmiljö och inkluderande undervisning samt ett värdefullt samarbete med speciallärare. Utifrån elevernas resultat uppmärksammades att de inte deltog i beslut eller utvärderingar kring sina extra anpassningar men beskrev att de uppskattade sina anpassningar. Både lärare och elever var eniga i upplevelsen att den extra anpassning som upplevdes mest fördelaktig var när elever gick iväg med specialläraren för enskild undervisning eller undervisning i mindre grupp.

Specialpedagogiskt stöd upplevdes som centralt både av lärare och elever, såväl i form av enskilt stöd till elever som stöd till lärare i arbetet med extra anpassningar.

Problem-based learning (PBL) has been implemented with different levels of success in first-year engineering education in response to the rapidly growing requirements for a higher degree of learner agency in graduates. This study is contextualised in a systemic problem-based learning environment and explores the sources of first-year engineering students' learner agency development in relation to the main features and skillsets of PBL, such as teamwork, student-centredness, problem orientation and project organisation. Q methodology was employed, including both qualitative and quantitative data collection and analysis based on a 39-statement Q sample and 102 valid Q sorts. The Q analysis identified four statistically distinct viewpoints on the key sources of learner agency for students: (1) Team dynamism and self-directed learning within the project team, (2) Trust and peer support within the project team, (3) Individual efforts at career readiness and (4) Team efforts at project management. The findings highlight the potential of PBL for offering more and better pedagogical support for first-year engineering students in developing learner agency.

Herrström, Nermina (2023). Flerspråkiga elever i språklig sårbarhet - En intervjustudie. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Over the last 20 years systematic quality work has become the main tool for developing Swedish schools (Håkansson & Adolfson, 2022). According to the Education Act (2010:800), quality work – at the local educational authority level as well as in the schools themselves – should be conducted in a systematic and continuous way, with respect to planning, follow-up, analyses, and actions taken to develop education. By continuous assessments and evaluations, the goal of the systematic quality work is to identify and address issues that need improvement for students to achieve the educational goals (Swedish National Agency for Education, 2012a). A review of the literature reveals the problematic aspects of evaluation practices and quality management, such as the risk to focus on what is measurable rather than what is desirable as well as the diverse definitions of quality (Lundström, 2015). However, what the local quality systems consist of, how they have been designed, and what practices and perceptions of quality they entail is less understood.

Previous research has primarily focused on individual schools’ quality work (Håkansson, 2013; Jarl, et al., 2017) , while less attention has been paid to the way the local educational authorities conduct systematic quality work. Thus, the aim of this study is to fill this knowledge gap by investigating how the ideas of systematic quality work in the Swedish Education Act's requirements are interpreted, translated, and materialized at the local education authority level.

The following research questions will guide our study:

1. How do local educational authorities interpret and translate the systematic quality work regulations and requirements in the Education Act?

2. How do these interpretations och translations materialize in the local quality work practices?

Theoretically we approach the phenomena of systematic quality management within the Swedish school sector from an organizing (Czarniawska, 2014) and practice-oriented perspective (Gherardi, 2019; Nicolini, 2009; 2012). These theoretical perspectives provide us a framework to analyse how the institutionalized ideas (as mental images that are well spread within the society) of systematic quality management - through authorities, policies, regulations, and quality models - are translated and materialized (Czarniawska & Joerges, 1996) into the local quality work organization and practices. The latter refers to the practices of doing and saying something related to the ideas of systematic quality management in different social contexts and time (Gherardi, 2019; Nicolini, 2009; 2012). Although the national guidelines involve the entire school system, these are interpreted, translated, and materialized by actors operating in a local context, which means that quality is understood in different ways and that the systematic quality work is conducted in different ways. An organizational perspective also includes aspects related to the tensions that arise when different interests and logics collide (for example between political, administrative, and professional interests and logics; see Czarniawska, 2014).

Methodology, Methods, Research Instruments or Sources UsedIn this project five Swedish municipalities have participated in a study of what systematic quality work means at a local education authority level and what practices materialize from the national regulations. At the heart of the study is the recognition that quality systems are locally designed to meet the national requirements, thereby allowing diverse interpretations and translations to occur.

The local education authorities can be understood as mediators, partly between state and municipal control, partly between needs and agendas at different levels in the chain of command. This understanding also characterizes the design of the study. The empirical data has been collected through three complementary methods: document studies, observations, and interviews. The document studies consist of analysing different central documents, e.g., quality reports, provided by the local education authorities covering the past two years. We have also observed meetings related to the systematic quality work (so called “quality-dialogues”). Besides the local education authorities, the key actors in these meetings were the principals, assistant principals, and teacher representatives of the school being followed up. 

The interviews were conducted with key persons in five different local Swedish education authorities individually by the authors. The duration of the interviews was approximately one hour, and they were conducted either face-to-face, via Zoom, or telephone. The interviews were based on an interview guide including questions about the participants’ role, their experiences, and activities in relation to the systematic quality work, the expected and actual effects, as well as challenges and potential for improvement of systematic quality work. The interviews were recorded with informed consent and were later transcribed verbatim.

All the research material described above is now gathered and will be analysed during the Spring 2023. As a tool for data analyses, we will apply Bacchi´s (2012) method “What is the problem represented to be?”.

Conclusions, Expected Outcomes or FindingsEqual education for all is includes three fundamental aspects: equal access to education, equal quality of education and the compensatory nature of education (Swedish National Agency for Education, 2012b). All students should receive an equivalent education, regardless of the area they live in, the socio-economic conditions they come from, or their functional variations. But study after study shows that Swedish students' schooling is not equal, and that who you are and where you live play a decisive role in the quality of the education you receive. Many of the last decade's school policy reforms and targeted initiatives have had as their overarching goal to address this lack of equality, so far with few concrete results. In order to break this trend, there has been an increasing focus on the local educational authorities’ responsibility for the individual school's shortcomings, quality, and development. Furthermore, lack of equality is a problem within rather than between different local educational authorities. Although there is paucity of research, the limited results show that schools are often isolated with their problems and that there is a lack of supportive structures and a functional systematic quality work (Jarl, et al., 2017; Swedish Schools Inspectorate, 2021).

The paper will present results from the ongoing study, results that we believe will have relevance both in the Swedish, Nordic and in a wider European context. Through our investigation we will contribute knowledge regarding how the National Educational Act's requirements for systematic quality work are interpreted, translated, and materialized at the local level, and how this in turn shapes, promotes or hinders the quality work of individual schools.

Purpose: This dissertation aims to study how different artefacts used to assess students’ knowledge are perceived by students and teachers. A particular focus is directed towards assessment from a special educational perspective. Two research questions were posed: 1. What are students’ perceptions and experiences of different assessment practices in the classroom? 2. What are teachers' perceptions and experiences of different assessment practices in the classroom?

Sub-studies: The dissertation provides a qualitative synthesis of 5 studies. Study I is a systematic research review with the aim to enhance knowledge regarding low-achieving students’ assessment experiences. Study II, directed at classroom assessment to provide information on how primary school students in Grades 2 and 5 experience classroom assessment in Swedish. Study III A aimed to contribute knowledge about teachers' perceptions of an external assessment assignment. This was, without deepening the alignment between assessment results and teaching, which Study III B aimed to focus on. Study III B is a reanalysis of part of Study III A. In Study IV, the content’s context was communication in mathematics teaching. The results revealed teachers'assessment expressions.

Theory: The theoretical starting point is sociocultural theory. The choice is based on Gipps who highlights the relationship between teaching, learning and assessment, where assessment is perceived to take place in a social context. To understand the different assessment practices that emerge in the thesis, three categories of assessment: inherent, discursive, and documentary, are used. Mediation is used as an analytical tool.

Method: The methodological approach is an interpretive perspective. All five sub-studies are qualitative. The dissertation provides a qualitative synthesis.

Results: The results reveal a difference in the perceptions and experiences about documented assessment attributed to whether, and what consequences a low score may mean for students and teachers. Discursive assessment emerges as part of teaching. Inherent assessment does not really appear in any of the substudies.

Conclusion: It is not the design of the assessment that matters for students'experience, but its contextualisation, how the meaning is mediated by the teachers rather than the assessment design. Students with special educational needs are more concerned about assessment.

Limitation: This thesis can only describe the talk of assessment but does not study the assessment itself.

Den här boken handlar om förskolan som lärmiljö för alla barn och i synnerhet för barn i behov av särskilt stöd. Syftet är att belysa vikten av att upptäcka barn som behöver stöd tidigt, och hur olika insatser kan planeras och organiseras för att gynna delaktighet, engagemang och lärande för alla barn i förskolan. Den bygger på svensk och internationell forskning och fyller ett tomrum avseende kunskap kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan och deras aktiva engagemang i förskolans vardag. Boken är indelad i tre delar: 

• Förutsättningar för barns delaktighet och engagemang i förskolan.

• Att skapa en inkluderande lärmiljö i förskolan.

• Tidig intervention och samverkan runt barn i behov av särskilt stöd.

Förskollärare och annan personal i förskolan, specialpedagoger och andra som arbetar med tidigt stöd till barn i förskolan har nytta av boken i sitt arbete liksom lärare och studenter i förskollärarutbildningen. Den är också av intresse för skoladministratörer, politiker och andra som är intresserade av förskolan som lärmiljö för alla barn. 

Sammanfattning/Abstract

Carreira Jönsson, Susanna och Karlsson, Sofia (2023). Förskolans möjligheter vid språklig sårbarhet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Syftet är att bidra med kunskap om betydelsefulla insikter och insatser i förskolan som främjar språkutveckling med fokus på barn i språklig sårbarhet.

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad några specialpedagoger och förskollärare uppfattar som centralt i det språkutvecklande arbetet i förskolans kontext i relation till barn i språklig sårbarhet. Mot bakgrund av syftet formuleras följande forskningsfrågor.• Vad i det språkutvecklande arbetet beskriver lärarna stödjer barn i språklig sårbarhet i förskolans undervisning?• Vad förstår lärarna som hinder och möjligheter i det språkutvecklande arbetet för barn i språklig sårbarhet på individ-, grupp-, och organisationsnivå?

Teori

Studien tar avstamp i sociokulturell teori, systemteori och utvecklingsekologisk teori.Perspektiven är viktiga att förhålla sig till för att utgå från barns språkliga förmåga i kombination med dess kontext och för att nå en progression och ett hållbart lärande. De perspektiven är också utgångspunkt i analysarbetet.

Metod

Studien är skriven utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att besvara syftet. Tre förskollärare och tre specialpedagoger verksamma på olika orter intervjuades. Empirin transkriberades och resultatet analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell (Fejes &Thornberg, 2018).

Resultat

Resultatet visar att lärarna har varierade förståelser av språklig sårbarhet men alla beskriver liknade stödjande insatser. De som är centrala är lärares kunskaper om språkutveckling och hur de själva fungerar som språkliga förebilder för barnen i förskolans olika aktiviteter. De menar också att hur pedagogerna interagerar har stor påverkan på språkutvecklingen där kompletterande stödstrukturer som TAKK och bildstöd nämns som viktiga att använda pågruppnivå. En annan viktig språkutvecklande insats är att miljön är föränderlig och utgår från barnens intresse. Högläsning menar lärarna har stor inverkan på språkutvecklingen och de anser att förskolan behöver kompensera ytterligare då läsning hemma tycks ha avtagit. Som sista bidragande faktor nämner de samverkan med alla som är inblandade i barnets språkutvecklingsåsom föräldrar och olika professioner. Som hinder för arbetet lyfter lärarna svårigheter med att öka antalet förskollärare och annan personal med tillräckligt utvecklad svenska. Ett annat äratt skapa små barngrupper vilket rekommenderas, särskilt för barn i språklig sårbarhet, då barngrupperna ofta upplevs som alltför stora.

Specialpedagogiska implikationer

Resultatet visar på vikten av tidiga insatser och specialpedagogens roll för att understödja verksamheten med ett specialpedagogiskt perspektiv genom exempelvis handledning, observationer, kartläggning, fortbildning och själv vara språklig modell. Det specialpedagogiska perspektivet behövs för att skapa en tillgänglig lärmiljö där språkliga utmaningar identifieras och blir vägledande för att skapa ett hållbart lärande. En specialpedagogisk implikation är att stödja förskolan att alltid ha vissa grundläggande stödstrukturer vilket några i resultatet menar brukar försvinna på gruppnivå när barnet i språklig sårbarhet slutar. Pedagogiska utmaningar förutsätter väl valda didaktiska metoder och en omsorg för att förstå individen men även vilka konsekvenser det kan leda till. En samverkan hos alla lärare utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan bidra till en samsyn och skapa optimala förutsättningar i lärmiljön efter behov. Specialpedagogens kompetens behövs även i samverkan med föräldrar för att öka kunskaperna hos dem runt barnets behov

Since the turn of the millennium, a new phenomenon has arisen on the global stage, as girls have increasingly begun to raise their voices. In an effort to achieve new philosophical understandings of contemporary childhoods in a post-truth era, the present article examines this Girl Rising movement from an existential perspective. In doing so, the article aims to problematise children’s right to be heard and listened to, as enshrined in Article 12 of the Convention on the Rights of the Child. More specifically, the article explores children as rights-holders and their rights-subject position and how these positions are supported (or not) by adults in different ways. Throughout the analysis, Greta Thunberg is used as a case study to illustrate the phenomenon under study. This new movement highlights children’s right to be heard as a valuable right. The defence of this view relies on the claim that at the heart of adult’s acknowledgement lies the uniqueness of each child and the implications of this uniqueness. Taking into consideration the realisation of children’s rights, powerful stakeholders who seek to silence children’s voices are also identified, as are worldwide adult acknowledgements intended to empower girls to exist ‘in’ and ‘with’ the world in a ‘grown-up’ way.

Sammanfattning/Abstract

Mortensen, Ida Kristine (2022). Gränsen mellan barnet och miljön – konstruktioner och diskurser om tidiga insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Det förväntade kunskapsbidraget i denna studie är att kunna förstå hur tidig insats fungerar som process och få insikt i hur begreppet tidig insats sker i praktiken. Den förväntas att kunna bidra till reflektion kring vad tidiga insatser gör för och med de barn som anses vara i behov av tidiga insatser. Då tidiga insatser upplevs som en uteslutande positiv företeelse är syftet med studien att kritiskt kunna belysa vilka konsekvenser tidiga insatser kan ha, vilka maktstrukturer som ligger bakom och hur dessa fungerar i samband med tidiga insatser.

Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att belysa vad specialpedagoger menar med begreppet tidiga insatser och synliggöra vilka strukturer som ligger bakom arbetet med tidiga insatser. Frågeställningar i denna studie är: • Hur definierar specialpedagoger tidiga insatser? • Hur organiseras processen för barn som anses vara i behov av tidiga insatser? • Vilka perspektiv på barn och barndom kommer fram i arbetet med tidiga insatser?

Teori

I denna undersökning är det teoretiska ramverket förankrat i socialkonstruktionism, med huvudfokus på Foucaults diskursteori genom Mac Naughtons fokus på diskurser i förskolan. Ian Hackings teorier om «making up people" och "the looping effect" kommer att användas tillsammans med diskursteorin för att förstå vilka konsekvenser kategorisering av barn i samband med tidiga insatser kan få.

Metod

Metoden som används i studien är semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Fem specialpedagoger har intervjuats inom förskoleförvaltningen i en kommun. Semistrukturerade intervjuer har valts med en önskan om att kunna fånga 4 specialpedagogernas tankar kring tidiga insatser, med möjlighet till flexibilitet som kan generera olika perspektiv på tidiga insatser som process. Det hermeneutiska synsättet är flexibelt i anslutning till diskursteori då syftet är att kunna analysera tidiga insatser i ett större helhetsperspektiv.

Resultat

Resultatet av undersökningen visar att tidiga insatser som process bygger på att det finns barn som på ett eller annat sätt avviker från de förväntningar som finns på barns utveckling eller beteende. Dessa förväntningar utgår från den utvecklingspsykologiska diskursen, och reproduceras genom de förväntningar som bland annat specialpedagoger har på förskolepersonalens kunskap om barns beteende och utveckling. Resultaten visar att det finns ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv i tidiga insatser som process, och att de två olika perspektiven flätas samman i komplexa strukturer. Studien visar också hur kulturella skillnader inom förskolan har betydelse för vilka barn som identifieras i behov av tidiga insatser. De tidiga insatserna fungerar både kategoriserande, i den mån barnen definieras som olika typer, men också relationellt i de konkreta tidiga insatser som genomförs.

Specialpedagogiska implikationer

Specialpedagogen är en nyckelperson i arbetet med tidiga insatser kring det enskilda barnet. Specialpedagogernas yrkestitel innebär en maktposition som kan påverka synen på barn och barndom. Denna maktposition kan bidra till en kritisk reflektion över hur normalitet och avvikelse definieras.

Nyckelord 

Diskurs, Kategorisering, Makt, Tidiga insatser, Subjektspositioner 

BackgroundWorkplace bullying is widespread in the healthcare sector and the negative effects are well known. However, less attention has been paid to bystanders who witness bullying in the workplace. Bystanders can affect the bullying process by engaging in active, passive, or destructive behaviors. There is a need to study work-related and organizational consequences of witnessing bullying and bystander behaviors.ObjectiveThe aim was to explore how witnessed workplace bullying and bystander behaviors are associated with work-related and organizational consequences, such as perceived quality of care, work engagement, and turnover intentions, among healthcare workers over time.DesignLongitudinal design. An online questionnaire was administered twice over the course of six months.Setting(s)Employees in the healthcare sector in Sweden, such as physicians, nurses, and assistant nurses, responded to the questionnaire.Participants1144 participants provided longitudinal data.MethodsStructural equation modeling was used to explore the associations between witnessed bullying, bystander behavior, work-related and organizational factors over time.ResultsWitnessed workplace bullying (B = − 0.18, 95 % CI [− 0.23 to − 0.12]) and the bystander outsider role (B = − 0.24, 95 % CI [− 0.29 to − 0.19]) were statistically significantly related to a decrease in perceived quality of care. Work engagement was statistically significantly predicted by all three bystander roles over time; positively by the defender role (B = 0.11, 95 % CI [0.05–0.17]), and negatively by the outsider role (B = − 0.23, 95 % CI [− 0.29 to − 0.16]), and the assistant role (B = − 0.32, 95 % CI [− 0.41 to − 0.24]). The outsider role (B = 0.12, 95 % CI [0.02–0.22]), the assistant role (B = 0.17, 95 % CI [0.03–0.30]), and witnessed workplace bullying (B = 0.18, 95 % CI [0.08–0.29]), all positively predicted increased turnover intentions at a subsequent time point.ConclusionsIn addition to the direct negative impact workplace bullying has on those targeted by it, witnessing bullying and taking different bystander roles can have work-related and organizational consequences by influencing perceived care quality, employees' work engagement, and their intention to leave the organization.

Borup Linda, (2023). Hur främjas lärmiljön i matematik. Elever i matematiksvårigheter, matematiklärare, speciallärare och deras tankar.Speciallärarprogrammet, Institutionen för  skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Studien förväntas bidra med gynnsamma undervisningsupplägg som matematiklärare, speciallärare och specialpedagoger kan utforma för att nå alla och i synnerhet elever i matematiksvårigheter. Studiens syfte är att undersöka hur några elever menar att de lär sig matematik på bästa sätt. Det är en utmaning att skapa en lärmiljö med likvärdig utbildning men för att lyckas med detta krävs ett gott samarbete. För att fördjupa och nå syftet har två frågeställningar formulerats som ligger till grund för arbetet: När uppfattar några elever att de på bästa sätt lär sig matematik? samt Hur uppfattar några matematiklärare och speciallärare att undervisningsupplägget bör vara när det gäller matematiklärande för alla och i synnerhet för elever i matematiksvårigheter? Metoden är semistrukturerade intervjuer med fem elever, fem matematiklärare, tre speciallärare och två specialpedagoger från fjorton olika skolor. Intervjuerna bearbetades med en tematisk analys för att få svar på forskningsfrågorna. I analysen användes det sociokulturella perspektivet som förklaring till hur kunskap skapas (Säljö, 2020) samt teorier från de tre specialpedagogiska perspektiven; kompensatoriska perspektivet, kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Perspektiven har valts för att få verktyg till att analysera intervjusvaren samt ge inblick i informanternas resonemang. Resultatet visade informanternas olika tolkningar av begreppet matematiksvårigheter samt betydelsefulla undervisningsupplägg men även olika former av anpassningar och brister i lärmiljön inne i klassrummet framkom. Framgångsfaktorer som konkretisering, relationsskapande och variation i undervisningen framkom men även andra faktorer som hjälper till så svårigheter hindras och måluppfyllelsen kan öka. Genom att hitta framgångsfaktorer i lärandet för elever i matematiksvårigheter är förhoppningen att lättare kunna hitta en lärmiljö och hur den bör vara anpassad så vi får en skola för alla. Specialpedagogiska implikationer som framkom var tidiga insatser, variation så en förståelse kan utvecklas mot en mer inkluderande och differentierad matematikundervisning. Här kan specialpedagogen hjälpa pedagoger genom stöttning, aktivt lyssnande samt entusiasmera till fortsatt lärande. Genom samarbete och god relation kan det regelbundna stödet ges på rätt sätt som gynnar eleverna och en tillgänglig lärmiljö kan skapas.  

Hälsa och hälsovanor skapas i tidig ålder vilket understryker vikten av tidiga insatser där hem, barnhälsovård, förskola och skola är viktiga aktörer. Enligt Artikel 6 i FN:s konvention om barnets rättigheter (1) har varje barn rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Då barnkonventionen sedan 2020 är en del av svensk lag väcks frågor om hur vi gemensamt kan sträva efter att göra det bästa för barnen. Trots en generellt god framtidstro uppger dagens unga generation att de upplever sömnbesvär, huvudvärk, nedstämdhet och andra psykiska besvär i större utsträckning än tidigare och de konsumerar mer sjukvård och psykofarmaka för dessa symtom jämfört med tidigare generationer. Därutöver rör de sig mindre och andelen barn och unga med fetma och övervikt ökar. I linje med denna problematik har antalet nya fall av depression, ångestsyndrom, självskador och ätstörningar bland barn och unga vuxna ökat under en lång tid. Förklaringar och orsaker bakom denna ökning är många och bilden kring barns hälsa är komplex. 

Resultaten i denna kunskapsöversikt visar att det är av yttersta vikt att frågor kopplat till både psykisk hälsa och fysisk hälsa måste prioriteras från det att våra barn föds och kontinuerligt under hela deras förskole- och skolgång. Skolan är den enda institution som möter alla barn och därför är det av stor vikt att det i skolan måste finnas förutsättningar i form av kunskap och kompetens för att arbeta hälsofrämjande och se till att barnen ges möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Syftet med denna kunskaps-sammanställning är att ge förskole- och skolverksamheter en bättre och mer solid bild av det aktuella kunskaps- och forskningsläget kring barn och ungas hälsa med avsikt att bidra till ökat kunnande och fördjupade diskussioner. Ökade kunskaper om långsiktiga och övergripande behov hos barn och unga behövs för att kunna fördela resurser och genomföra träffsäkra insatser. Utgångspunkten är således att sammanställa befintliga data och forskning inom området utifrån tre områden. 1) belysa trender i barn och ungas hälsa under den senaste 10-årsperioden, 2) belysa faktorer som bidrar till barn och ungas hälsa, samt 3) belysa insatser som visat sig vara verksamma i syfte att främja barns och elevers hälsa. 

Några av de mest framträdande resultaten i sammanställningen är:

• Det finns stora kunskapsluckor när det gäller förskolebarns hälsa. Detta kan bero på att det både saknas systematiska metoder för att samla in och sammanställa hälsodata, att det råder oklarheter i hur man mäter de yngsta barnens psykiska välbefinnande och att det saknas forskning om detta. Sammanställningen visar dock att det finns initiativ på gång när det gäller att systematisera och förstå hälsa bland våra yngsta barn.
• Sedan början på 1990-talet har andelen skolbarn i åldern 11–15 år med övervikt eller fetma mer än dubblerats. Bland 4-åringar ökade andelen med fetma och övervikt under COVID-19 pandemin efter att legat relativt oförändrat sedan en tid tillbaka. I en nationell jämförelse redovisar skånska barn i fyraårsåldern lägst andel fetma och övervikt, vilket förändras med åldern då skånska barn i åldrarna 6–9 har seglat upp som en av de regioner med störst andel barn med övervikt och fetma. Flickor dominerar statistiken upp till 8 års ålder, därefter är det fler pojkar än flickor som lider av fetma och övervikt. 
• Skolungdomar rapporterar att de äter mindre godis, dricker mindre läsk, äter mer grönsaker, röker mindre cigaretter och dricker mindre alkohol. Samtidigt har användningen av snus och e-cigaretter ökat och det är färre skolbarn som äter frukost dagligen. Vidare visar statistiken att den inaktiva tiden under dagen har ökat och att äldre ungdomar är stillasittande största delen av sin skoldag, även om vi kan se en viss ökning av fysisk aktivitet utanför skoltid. Inaktiviteten är lika hög på helgerna, vilket sammantaget gör att färre ungdomar når upp till rekommendationerna om fysisk aktivitet. Insatser för att främja fysisk aktivitet i skolan verkar oftare leda till ökad rörelse, jämfört med om insatserna pågår utanför skoltiden, vilket betyder att skolan har en viktig roll i detta arbete.
• Andelen barn (4–12 år) som dagligen vistas i grönområden har minskat betydligt över en 10-årsperiod. Jämfört med för tio år sedan vistas barn idag mer sporadiskt i grönområden. 
• Den övergripande majoriteten av barn och unga uppger ett gott psykiskt välbefinnande och det har inte varit några större förändringar över tid. Samtidigt ökar självrapporteringen av psykiska besvär och skolstress. En oroväckande tendens är att andelen barn med nedstämdhet eller sömnbesvär i Sverige nu är bland de högsta i Europa. 
• Det råder stora könsskillnader när det gäller hälsa. Flickor rapporterar genomgående fler hälsobesvär än pojkar, större krav i skolan och lägre skoltrivsel. De äter frukost mer sällan och rör på sig mindre.
• Rapporteringen av psykiska besvär och skolstress/krav i skolan har ökat i jämförbar takt sedan 2010. En högre upplevelse av krav i skolklassen bidrar till fler hälsobesvär bland elever som grupp. Stress till följd av skolrelaterade krav tenderar således att spridas bland klasskamrater och framför allt flickor upplever en ökad stress genom att de pratar med varandra om pressen att lyckas i skolan. Skolkrav har ett negativt samband med livstillfredsställelse, vilket innebär att ju högre skolkrav, desto lägre livstillfredsställelse. Samtidigt har forskning också visat att studiemotivation bland klasskamrater är kopplat till färre hälsobesvär på elevnivå, även om man själv inte upplever studiemotivation. Detta tyder på att lärmiljön och skolkamraternas påverkan på hälsan är viktig. 
• Enligt stora internationella studier har förekomsten av psykiatriska tillstånd i form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och autism varit relativt oförändrad över tid. Samtidigt ser man att andelen barn och unga som diagnostiseras med ADHD och autism i vården ökar. Denna diskrepans återstår att förklara. 
• Barn vars vårdnadshavare är födda i Sverige rapporterar ett bättre hälsotillstånd än barn med utrikes födda vårdnadshavare. Däremot rapporterar barn med svensk bakgrund högre förekomst av psykiska besvär jämfört med barn med utländsk bakgrund. Det finns också tendenser som visar att elever med utländsk bakgrund rapporter ännu färre psykiska besvär när andelen elever med utländsk bakgrund i klassen är högre. Denna diskrepans behöver undersökas närmare. 

In Scandinavia, plurilingualism has been embraced as an important goal in language curricula. However, research shows that teachers struggle to understand what plurilingualism is and how it can be implemented. To address this lack of clarity, we analysed the curricula for the three main language subjects of schooling in Denmark, Norway, and Sweden with the purpose of identifying which pluralistic approaches can be found in them. We based our analysis on the three main approaches described in The Framework of Reference for Pluralistic Approaches to Languages and Cultures: integrated didactic approach (IDA), intercomprehension between related languages (ICRL) and eveil aux langues (EAL). We found several similarities across the Scandinavian countries, but also some major differences, suggesting that plurilingual education in these countries will likely have different learning outcomes for the students. For example, IDA is lacking in the Swedish curriculum, and the goals for ICRL are more ambitious in Denmark than in the other countries. Furthermore, Norway and Sweden include national minority languages in their pluralistic approaches, whereas no attention is given to language diversity in regions with close political bonds to Denmark, such as the Faroe Islands, Iceland, and Greenland.

his paper reports on a two-year project focusing on health com-municators working with refugees in Sweden. By employing parti-cipatory action research and the theory of practice architectures, the study examines a health information practice for newly arrived refugees and highlights its potentials and constraints. The joint meetings that occurred between the participating researcher and the health communicators during the project were the primary source for collaboration, development, and data collection. The findings show that perceptions of limitations due to existing power structures initially hindered the group from experimenting with new activities for the groups of refugees. However, as the communicators gained experience, the conversations in the joint meeting practice changed, which facilitated the action research process. By challenging common working methods, which were initially perceived as causes for concern, the communicators recog-nised that the concretisation of the health information they wanted to convey could also function as a useful pedagogical tool. The analysis shows that, despite constraints during the working process, the participatory action research practice created a democratic work process which empowered all participants. Collective talks in the communicative space nurtured an architecture that generated new ideas and made it possible to leave the classroom-based teaching situation for new ways of learning about health and physical activity. The findings also show that participatory action research made the communicators aware of their capacity to imple-ment change by offering various movement-based activities that benefited the participating refugees and increased their agency and empowermentT

Studien har för avsikt att att bidra med kunskap om hur skolans aktörer förstår inkludering utifrån sitt uppdrag/sin roll. Lindqvist och Nilholm (2014) samt Swärd och Reichenberg (2020) menar att inkludering och hur lärare väljer att arbeta med inkludering är mångdimensionellt. Det är därför intressant att med teoretiskt stöd belysa hur skolans aktörer förstår inkludering och hur de arbetar med inkludering i lärmiljön. val teoretiskt stöd är systemteori för att inkludering är mångdimensionellt och berör hela skolan som organisation. 

Färväntat kunskapsbidrag

Studien syftar att bidra med kunskap om hur rektorer och specialpedagoger uppfattar fenomenen specialpedagogiska frågor, specialpedagogens roll och processkompetens samt med kunskap om hur tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument beskriver fenomenen.

Frågeställningar

1. Vilka uppfattningar har skolors rektorer och specialpedagoger kring specialpedagogiska frågor? 

2. Vilka uppfattningar har skolors rektorer och specialpedagoger kring specialpedagogens uppdrag? 

3. Hur ser den specialpedagogiska rollen ut och hur används den specialpedagogiska processkomeptensen på olika skolor?

Teori

Studiens teoretiska ramverkt utgörs av det systemteoretiska perspektivet och syftar till att analysera hur rektorers och specialpedagogers uppfattningar av begreppen och fenomenen kan tänkas påverka andra delar i systemet eller systemets helhet samt hur helheten ömsesidigt påverkas av de olika delarna i systemet (Gjems, 1997).

Metod

Studien har en fenomenografisk inspirerad forskningsansats med kvalitativt prioriterad inriktning vilken ligger till grund för studiens datainsamlings- och analysmetod. Två rektorer och fyra specialpedagoger har deltagit i studiens webbsurvey och den insamlade empirin har bearbetats med hjälp av en fenomenografisk analys.

This is the editorial paper for the virtual special issue “Using Q methodology in higher education: Opportunities and challenges”, consisting of nine original research studies from different international contexts. In addition to presenting novel findings, contributors were invited to discuss the following two questions at the center of the special issue call: In what sense has Q methodology served as a fitting approach to investigate subjectivity in higher education? What methodological opportunities and challenges arise with Q methodology in higher education settings? This editorial provides an overview and discussion of the various justifications mentioned for Q methodology. Furthermore, it collates the opportunities and challenges contributors discuss in relation to their studies using this almost 90-year-old methodological approach. The editorial paper concludes with recommendations for future Q methodological studies in higher education and beyond.

Ambitionen med föreliggande uppsats är att bidra till att medvetandegöra och väcka diskussion om lyssnandet som en del av elevers språkutveckling. Att skriva, läsa och tala ses ofta som självklara delar av språklig utveckling medan talandets receptionsaspekt, att lyssna, är mindre utforskat i svensk skolkontext. Förhoppningen är att genom specialpedagogers och en speciallärares erfarenheter av att arbeta med elever i språklig sårbarhet kunna ringa in vilka typer av lyssnande som framträder i språkutvecklande undervisningssammanhang. I förlängningen kan detta bidra till att öka medvetenheten om vilka lyssnandestrategier som behöver definieras och explicitgöras för att öka möjligheten att elever utvecklar god lyssnandekompetens.

Lyssnande som pedagogisk praktik saknar idag en tydlig teoretisk förankring. Begreppets komplexitet medför också att olika delar av lyssnandeprocessen aktualiseras genom olika teoretiska perspektiv. Eftersom intentionen med denna uppsats är att undersöka lyssnandet didaktiska ställning riktas blicken främst mot det yttre observerbara lyssnandet. Den teoribildning som får störst utrymme är sociokulturell teori då lyssnande i skolkontext är tätt sammankopplat med dialog, samspel och sociokulturella ramar.

Semistrukturerad samtalsintervju med fyra verksamma specialpedagoger och en speciallärare har valts som metod. Detta i syfte att synliggöra nuvarande didaktisk grund för lyssnande i språkutvecklande arbetssätt samt för att skapa möjlighet att finna oväntade resultat.

Resultaten indikerar att lyssnande främst är implicit invävt i språkutvecklande undervisning. Däremot framför respondenterna generell kunskap och förtrogenhet om receptionsaspekter av språkutveckling. I materialet framkommer också tysta och erfarenhetsbaserade förhållningssätt till lyssnandedidaktik.

Ur speciallärarens och specialpedagogernas perspektiv i undervisningen framträder det interaktiva, analytiska och relationella lyssnandet medan det distinkta, överförande, effektiva och analytiska är det mest tydliga utifrån pedagogernas utsagor om elevers lyssnandesituationer. De möjliga språkutvecklande strategier som lyfts fram syftar främst till att kompensera för nedsatta kognitiva förmågor såsom informationsbearbetning, fokus˗ och koncentrationssvårigheter, inlevelseförmåga och förmågor att tolka sociala icke-verbala koder. Även visuellt stöd, att låta elever komma till lyssnande, träna lyssningshastighet och att vara en social tolk nämns.

En lyssnandekategori som inte uttryckligen motsvarar de kategorier som nämns i tidigare forskning är lyssnande av text med hjälp av talsyntes, talbok eller ljudbok. Resultatet antyder att vissa elever i språklig sårbarhet har liten behållning av lyssnande på text genom uppläsningsverktyg.

Att utveckla goda lyssnandekompetenser och lyssnandestrategier är ur språkutvecklingsperspektiv grundläggande men aktualiseras särskilt i relation till elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Förmågan att lyssna är beroende av många olika faktorer, som t.ex. fonologisk och semantisk organisation; ordförråd och ordförståelse; fokus och koncentration samt pragmatisk språkförståelse. Av stor vikt för att kunna bidra till alla delar av elevers språkutveckling är vilken kunskap speciallärare i språk˗, skriv˗ och läsutveckling har eller behöver utveckla, såväl teoretisk som praktisk.

Sammanfattning/Abstract: Elofsson, Natalie och Ericsson, Rebecca (2023). ”Ligger man på plussidan så klarar de av att bli tillsagda”- En kvalitativ studie om pedagogers arbete med elever som uppvisar externaliserande och internaliserande beteendesvårigheter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag: Vårt examensarbete förväntas att bidra med kunskap om hur lärare och specialpedagoger/speciallärare identifierar samt ger stöd åt elever med externaliserande och internaliserande beteendesvårigheter samt relationens betydelse för elevernas skolgång.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärare och specialpedagoger/speciallärare identifierar samt ger stöd åt elever som uppvisar externaliserande och internaliserande svårigheter som kan vara symptom på ADHD. Ytterligare ett syfte är att bidra med kunskap om relationens betydelse i mötet med elever som uppvisar externaliserande och internaliserande beteendesvårigheter. Våra frågeställningar är:

-       Hur identifierar lärare och specialpedagoger/speciallärare symptom på olika typer av beteendesvårigheter? 

-       Hur arbetar lärare och specialpedagoger/speciallärare med stöd och extra anpassningar för elever med symptom på beteendesvårigheter? 

-       På vilket sätt anser lärarna och specialpedagogerna/specialläraren att beteendesvårigheter uttrycker sig hos flickor kontra pojkar?

-       Hur betydelsefull är relationen mellan lärare och elever som uppvisar symptom på beteendesvårigheter, för elevernas skolgång?

Teori: Vi kopplar vår studie till den symboliska interaktionismen som handlar om hur vi människor interagerar med varandra. Begrepp som används under symbolisk interaktionism är definitionen av situationen, social interaktion, tonvikt på aktivitet och nuet. Vi kopplar även vårt resultat till Scheffs teori om sociala band där vi använder oss av Aspelins kompetenser som förklaring till Scheffs teori om de tre olika delkompetenser som förklaras under begreppet relationskompetens. Dessa tre kompetenser är kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens.

Metod: Vi har använt oss av kvalitativ ansats och tematisk innehållsanalys där vi genomförde fem olika semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, två specialpedagoger och en speciallärare. Två intervjuer var i par och resterande tre var enskilda.

Resultat: Resultatet visar på att lärare och specialpedagoger/speciallärare identifierar elever med externaliserande och internaliserande beteendesvårigheter bland annat genom kartläggningar, strävan efter goda relationer till elever och ett nära samarbete med EHT. Stöd ges till alla elever med beteendesvårigheter, även om resultatet visar att stöd och anpassningar ges tidigare och oftare till elever med externaliserande beteendesvårigheter än till elever med internaliserande beteendesvårigheter.

Specialpedagogiska implikationer: Som specialpedagog behöver man kunna handleda lärare och se till att de blir medvetna om hur externaliserande och internaliserande beteendesvårigheter kan visa sig samt att det är svårigheter som kan vara symptom på ADHD. Med den kunskapen som specialpedagoger besitter, kan vi genom handledning och stöttning, ge lärare rätt förutsättningar, arbetsmetoder och verktyg för att elever ska lyckas i skolan. 

Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra likheter och skillnader i specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan, utifrån om en specialpedagog är anställd i ett centralt team eller är knuten till särskilda förskolor. Den teoretiska förankringen utgår från professionsteori och systemteori. Examensarbetet har en kvalitativ metodologisk ansats med semistrukturerade intervjuer och en abduktiv innehållsanalys som mynnar ut i tre huvudteman och sju underteman. Innehållsanalysens huvudteman indikerar att förskolan har ett stort behov av en specialpedagog. Den specialpedagogiska kompetensen kopplas både till enskilda barn i behov av stöd och pedagogers behov. Resultatet tar även upp likheter och skillnader i informanternas uppfattning om hur den specialpedagogiska kompetensen riktas utifrån förskolans behov och i samverkan med andra aktörer. De specialpedagoger som intervjuades önskade utöver den befintliga riktningen av kompetensen även jobba mer förebyggande. Professionsteorin och systemteorin synliggörs i flera sammanhang i resultatet men främst under temat som berör hur den specialpedagogiska kompetensen organiseras. Som vidare forskning ges förslag på hur professionen kan förtydligas och riktas mot förskolan.