Following upon the Stockholm exposition in 1930 and the introduction of a new aesthetical and architectural thinking, some Swedish building companies and real estate owners fully embraced the new ideal. They started to assemble their own socio-political welfare ambitions concerning housing with additional services into housing projects. From 1930 to the beginning of the Million Housing Project in 1965, innovative building projects by either of these players, especially in the larger Swedish cities like Gothenburg, Malmö, and Stockholm, were realized. The project targeted different user groups in different ages, with different social background and preferences, stretching from collective housing to individualized design solutions. In these projects, both aesthetics and architecture played an essential role as material and immaterial assets for promoting the new housing and the long-term management of the estate. An often-used term in colloquial Swedish for this type of building with subsequent real-estate management is the Master Builder’s Management model, in the following MBM model.The MBM model refers to a former legal requirement of the first national Swedish building act of 1874 that building entrepreneurs had to be approved by the municipal building administration as means to avoid overcrowding in poorly built housing. Even after the reform of the building act in 1931, the title was associated with great societal esteem, but achieved during the rest of the 20th century a connotation of being either obsolete or representing building quality. The MBM model is in stark contrast to management models that have evolved since the 1990s. These models are influenced by new public management in which the practical knowledge of building and maintenance becomes secondary to financial calculations and predictions.Nevertheless, the large majority of privately owned Swedish rental housing companies are managed according to principles that can associated with the MBM model. These principles suggest a continuous maintenance in line with the aesthetical and architectural vision, careful alignment between tenant profile and type of flat, and financial planning based on building degradation and local knowledge of market. The present study is focused on a housing company in the city of Malmö which openly adheres to the MBM model. Preliminary findings suggest that the choice of management model can be related to a personal view by the company owners that is motivated by an emotional attachment to the building craft and the building itself. The combination of architecture and an engaged ownership constitutes a complex system of agency in which maintenance, tenants and mutual connections creates a specific being-in-the-world-ness of real estate management. This phenomenon seems to be an essential factor for creating successful smaller rental housing companies that are mainly active on a local market.

Kvaliteten i fastgihetsvärderingar är en viktig fråga och auktorisation är en väg att höja kvalitetn. Kapitlet beskriver utvecklingen av auktorisation av värderare, bl.a. auktorisation för olika fastihgetestyper men särskilt hur utbildningskraven för auktoirsation har formulerats om för att fungera bättre när utbildningssystemet förändrats. 

Bo Bengtsson och Martin Grander kombinerar i denna bok en analys av svensk bostadspolitik i dag och över tid med diskussioner kring olika teoretiska perspektiv av relevans för förståelsen av detta område. Bokens utgångspunkt är att bostadsfrågan inte bara handlar om offentlig policy och politik utan också formas av intressekamp mellan olika aktörer.

Den svenska ”bostadspolitiska regimen” vilar på fem institutionella pelare vilkas framväxt och utveckling ingående behandlas i boken. Till sina huvuddrag har dessa varit anmärkningsvärt oförändrade sedan de formades efter andra världskrigets slut, vilket kan förklaras med bostadspolitikens starka stigberoende. Samtidigt har pelarna successivt urholkats framför allt sedan 1990-talet. 

I boken analyseras det partipolitiska spelet om bostadspolitiken,men också de stora intresseorganisationernas roll där det framträder ett tydligt växelspel mellan särskilt hyrespolitikens innehåll och organisationernas inflytande.

Författarna visar att bostadspolitikens utfall har blivit allt mindre generellt inriktat under de senaste decennierna, vilket exemplifieras med allmännyttans utveckling. De diskuterar även i vilken utsträckning bostaden alltjämt kan ses som en social rättighet i Sverige. Boken avrundas med en diskussion om jämlikhet i boendet som en normativ måttstock för bostadsförsörjningen.

Purpose – This paper aims to test two hypotheses related to the supposedly negative impact of rent controlon residential mobility: the mobility of renters is, first, negatively related to how attractive their residentialareas are and, second, relatively high for renters living in properties built after 2005.Design/methodology/approach – This paper estimates logit and multinomial logit regressions andmodels household moves. The multinomial logit regressions separate between short- and long-distance movesand between moves to rentals and to owned dwellings. This paper uses the “relative income” of the tenants’residential areas to proxy area attractiveness. This paper estimates regressions for entire Sweden and thethree largest “commuting” regions and municipalities, respectively.Findings – The full sample provides support of both hypotheses in all regressions. Hypothesis one getsstronger support for moves to other rentals than moves to owned dwellings but about equally strong supportfor short- and long-distance moves. Hypothesis one obtains strongest support in Gothenburg municipalitywhile hypothesis two obtains strongest support in the Malmö region. Also, hypothesis two obtains strongersupport for short-distance moves than long-distance moves and slightly stronger support for moves to owneddwellings than those to rented dwellings.Research limitations/implications – This paper does not estimate “how much” rent control affectsmobility, and results cannot be used to design specific rent setting policies. Results may be sensitive to howdifferent types of moves are defined.Practical implications – Efforts to reform rent setting policies in Sweden are encouraged.Originality/value – To the best of the author’s knowledge, this paper’s two hypotheses are not testedbefore in Sweden and can be tested without control groups

There is a lack of international comparative housing studies, possibly because it requires thorough knowledge of the real estate market in question. This book brings together scholars with knowledge of different national markets in order to facilitate comparisons for real estate and housing and urban studies scholars and practitioners. By studying international markets using new data as well as new analysis of existing data, the chapters in this book present insights into the institutional constraints on national housing markets. Specifically, the contributors seek to examine the role of institutional factors and their influence on transaction costs in these markets. Exhibiting a diverse range of geographical, legal, and economic perspectives, the countries are grouped together based on legal institutional similarities, and each group includes an introduction and a conclusion highlighting similarities and differences from the institutional perspective.

Denna rapport presenterar en studie över hur boende själva upplevt ett så kallat utsatt bostadsområdes omvandling till en mer stabil och ordinär boendemiljö. Inte sällan saknas just de boendes egna erfarenheter och upplevelser av boendeförnyelse och områdesutveckling. Studien har genomförts mellan 2020 och 2022 och fokuserar på Gårdstensbostäders hyresgäster. Den belyser hyresgästernas perspektiv på Gårdstensbostäders arbete och på förändringarna som har ägt rum i området de senaste decennierna. Den lyfter också fram flera utmaningar inför framtiden, som exempelvis behovet av fler mötesplatser och oro kring kriminalitet i området kopplad till "polisens lista".

Denna rapport analyserar hyresmarknadens karaktär i de 14 svenska kommuner som helt saknar ett allmännyttigt hyresbestånd. Studien har undersökt befolkningssammansättningen i det privatägda hyresbeståndet i dessa kommuner utifrån hypotesen att denna torde se annorlunda ut i kommuner med respektive utan allmännytta, beroende på̊ att allmännyttan generellt sett har en befolkning som har lägre inkomster och i högre utsträckning är födda utanför Europa. Studien har också̊ analyserat förekomsten och koncentrationen av hyreskontrakt i den kommunala andrahandsmarknaden – de så kallade sociala kontrakten – i dessa kommuner.

Resultatet bekräftar att avsaknaden av ett allmännyttigt hyresbestånd i kommunen sätter ökad press på̊ den privata hyresrätten och socialtjänstens insatser. Den privata hyresrätten blir den dominerande boendeformen för kommunens hushåll med låga inkomster och individer födda utanför Europa. Det är också betydligt vanligare med sociala kontrakt i kommuner utan allmännytta.

Dock skiljer sig utfallet åt beroende på kommunernas profil avseende inkomstnivåer och geografiska läge. Privat hyresrätt i storstädernas kranskommuner har förvisso en påtaglig överrepresentation av hushåll med lägre inkomster, men denna döljs eftersom kommunen som helhet är så välmående och andelen hyresrätt dessutom är liten. I de mindre kommunerna är den socioekonomiska profilen hos hyresgästerna betydligt lägre, samtidigt som den privata hyresrätten bättre speglar befolkningssammansättningen som helhet. Detta är illustrativt för den privata hyresrättens större andel av bostadsbeståndet i dessa kommuner

Den sammantagna slutsatsen är att de 14 kommunernas bostadssociala ansvar i form av privat hyresrätt som garant för inkluderande bostadsförsörjning kan ses som begränsat i förhållande till andra kommuner. Samtidigt utgör den privata hyresrätten – men också̊ de kommunala bostadssociala kontrakten – en viktig boendeform för de hushåll med lägre levnadsvillkor och har invandrat som faktiskt finns i dessa kommuner.

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget för ventilation för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas.

Rapporten tar upp

Ventilation som en del av byggnaden; Ventilation i bostäder; Ventilation i lokaler; Ventilation och inneklimatkrav (regelverk) samt kontroller; Mäta och verifiera inneklimat och ventilation; Energikrav och rekommendationer för ventilation; Brandskydd och ventilation; Ventilations påverkan på smittspridning; Vägledningar för ventilation och inomhusklimat; Branschens aktörer i SVerige; En fördjupande enkät; Behov av fortsatt kartläggning

Denna rapport presenterar en aktuell översikt över hur hushåll med olika socioekonomisk status samt hur bostäder av olika upplåtelseformer fördelar sig i Trelleborgs kommun. 

Individernas fördelning i olika områden studeras utifrån socioekonomisk och etnisk segregation, dels genom ett nedslag i aktuell statistik (2019), dels genom att belysa den förändring som skett mellan 2016 och 2019. Flyttmönster, dels inom kommunen, dels inflyttningar till Trelleborg från andra kommuner, analyseras för att skapa en bild av kommunens, stadens och områdenas sociala dynamik och attraktivitet.

Bostädernas fördelning analyseras utifrån hur olika upplåtelseformer förekommer i kommunens olika områden, detta benämns i studien i termer av bostädernas segmentering. Frågan om hushållens boendesegregation och bostädernas segmentering hänger givetvis intimt samman med varandra, vilket diskuteras mer ingående i rapporten.

Denna rapport utgör slutresultatet av ett forskningsprojekt om trångboddhetens sociala konsekvenser i Malmö, ett projekt som bedrivits inom forskningsmiljön Studier i boende och välfärd vid Malmö universitet med delfinansiering från det kommunala bostadsbolaget MKB Fastighets AB under 2021. I projektet har en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder använts för att 1) kartlägga trångboddhetens utbredning i Malmö och 2) utforska trångboddhetens yttringar och sociala konsekvenser, med särskild fördjupning i de särskilt trångbodda delområdena Holma-Kroksbäck och Rosengård.

Statistik över socioekonomiska förhållanden och trångboddhet (enligt norm 2, norm 3, och en modifierad norm 3) har analyserats och visualiserats genom GIS-analyser. Dessa analyser har följts upp med enkätundersökningar till boende, där de svarande bland annat själva fått uppge om de tycker att bostaden är tillräckligt stor eller inte. Intervjuer har gjorts med boende som både upplever sig vara trångbodda och är det enligt norm 2 och/eller 3. Enkät- och intervjumaterialet innefattar boende även i andra delar av staden, inte enbart i Holma-Kroksbäck och Rosengård. Dessutom har yrkesverksamma som möter trångbodda hushåll i sitt arbete intervjuats.

Rapporten ger en historisk genomlysning och kartläggning av allmännyttans utveckling i Malmö och Göteborg, och syftar vidare till att förklara de likheter och skillnader som idag finns mellan företagen och deras bostadsbestånd i de båda städerna. Bland annat belyses varför de allmännyttiga bostäderna i Malmö är samlade under ett och samma kommunala företag, medan det i Göteborg finns ett flertal företag. Genom en analys av historiska skeenden i städerna dras slutsatser kring såväl de allmännyttiga bostädernas nuvarande marknadsandelar och geografiska placeringar som den organisatoriska utformningen av de kommunala bostadsföretagen.

Den här litteraturöversikten fokuserar på missgynnande och diskriminering på hyresbostadsmarknaden och deras respektive kopplingar till etableringshinder på arbetsmarknaden. Genom en scoping review genomfördes sex intervjuer med forskare knutna till fältet, 1100 artiklar identifierades i en initial litteratursökning och 32 artiklar ansågs uppfylla kriterierna för litteraturöversikten. Av översikten kan vi dra slutsatsen att missgynnande och diskriminering förekommer på hyresbostadsmarknaden och utgör etableringshinder som i förlängningen försvårar arbetsmarknadsetablering. Det rör sig såväl om direkt diskriminering i ansökningsprocesser som om missgynnande till följd av socioekonomisk ojämlikhet och effekter av policyer. Vidare framkommer att det saknas forskning på direkt diskriminering på grund av religion, könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Även adresseffekter måste anses vara ett outforskat område i Sverige.

Property prices are known to be higher in places with high accessibility, such as in proximity to train stations and especially to commuter rail, than in places without this access. This study provides a better understanding of how regional accessibility, through the structure of railway networks, can influence local agglomeration economies by providing accessibility to large labor markets. Previous literature has shown a positive impact of proximity to railway stations on housing prices, and our study adds to the literature by analyzing the impact of network structure. We argue that public transport systems can support the benefits of city networks in line with Alonso’s concept of borrowed sizes (1973). Using network theory to measure accessibility provided by the network, we show that stations that provide accessibility to large labor markets across the region are perceived as more attractive by households. Cities in proximity to other cities are strengthened through their public transport links, which allow agglomeration benefits to be exploited by residents.

Purpose – The purpose of this study is to evaluate the impact of theoretical knowledge related to financial behaviour and especially anchor effects.

Design/methodology/approach – The study design is based upon an experiment divided into two parts, before and after the development of the course curriculum for the course introducing behavioural finance for undergraduate real estate students.

Findings – The study concludes that the anchor effect is persistent also after introducing theoretical knowledge regarding financial behaviour and anchor effects. To conclude the results, in this study, indicates that the appraisal of properties are dependent on the individual’s cognitive capacity to mitigate anchor effects. There are epistemological assumptions underlying the belief in the individuals’ capacity to handle anchor effects that might provide biased appraisals. These assumptions need to be carefully tested and treated to increase the accuracy of property appraisals.

Practical implications – The study result also highlights the possibility that current literature in valuation, and learning activities, does not emphases and stimulate readers to critical thinking. This paper would, therefore, propose also other real estate education programmes to be aware of the potential lack of critical thinking among the students.

Originality/value – It provides an insight regarding how appraisal of properties is dependent on the individual’s cognitive capacity to mitigate anchor effects.

I denna förstudie har kunskapsläge och förutsättningar för en kartläggning och jämförelse av kostnader i bostadsbyggnadsprojekt i Europa studerats för att se om det finns förklaringar av hur skillnader i lagstiftning och samhällets reglering, styrning, skatter, subventioner, material, klimat och kultur påverkar produktionskostnaden för byggprojekt och därmed också boendekostnaden för den boende. 

För en fortsatt studie krävs: Etablerade kontakter med projektkunniga i de undersökta länderna Noggranna förberedelser före studiebesök och intervjuer Tydlig dokumentation och insamling av underlag Bearbetning och jämförelse av data Presentation av resultat

A technical handbook written for everyone at the construction site, but also useful for others in the construction industry. The book deals with the usual components of work in the construction of residential and commercial buildings. It contains important points to keep in mind with reference to additional information, It also deals with general requirements of the construction process, quality, environment, occupational health, news, innovations and more.

Utmärkande för den svenska bostadspolitiken sedan 1945 är att den har varit generell, det vill säga riktat sig till alla i stället för till specifika grupper. De kommunala bostadsbolagen ‒ allmännyttan ‒ har varit en hörnsten i denna politik under mottot ”goda bostäder för alla”. Men i dag spretar allmännyttan runt om i landet. I vissa kommuner fungerar den som politiken avsett, medan den i andra kommuner snarare blivit en boendeform för hushåll med låga inkomster. Och i vissa kommuner existerar inte längre någon allmännytta eller så stängs låginkomsthushåll ute från de kommunala företagen genom höga inkomstkrav.

I boken granskar bostadsforskaren Martin Grander allmännyttans och bostadsförsörjningens utveckling från 1940-talet fram till i dag. Analysen bygger på ett rikt empiriskt material som studier av historiska och samtida bostadspolitiska dokument, enkätundersökningar och intervjuer. Allmännyttan och bostadsförsörjningen i Malmö, Norrköping, Landskrona och Göteborg närstuderas och jämförs för att identifiera lokala skillnader.

Författaren skisserar tre möjliga framtidsscenarier för den svenska bostadspolitiken och allmännyttans roll i denna: att fortsätta som i dag, att införa socialbostäder eller att återuppfinna den generella bostadspolitiken men med nödvändiga selektiva inslag.

Denna rapport, den andra i SBV Working Paper Series, tar ett samlat grepp om forskningslitteraturen kring en lika omhuldad som omtvistad bostadspolitisk strategi, närmare bestämt den så kallade blandningspolitiken. Sedan miljonprogrammets slutfördes i mitten av 1970-talet och segregationen gradvis blev påtaglig i landet har den svenska bostadspolitiken haft en mer eller mindre utpräglad idé och strategi för att öka den sociala blandningen, eller främja en ”allsidig sammansättning av hushåll” som det har hetat. Blandningspolitiska mål och lokala strategier för att främja variation på bostadsmarknaderna introducerades som medel för att motverka segregation på bostadsmarknaden och i städerna, men också för att öka integrationen. Idén om social blandning har sedan levt kvar i de politiska dokumenten och har till viss del fallit ut i handling, men frågan har inte väckt speciellt mycket debatt i Sverige under de senaste decennierna. Däremot har det i Nordamerika och i flera europeiska länder funnits en levande diskussion och omfattande forskning kring blandningspolitik och så kallade grannskapseffekter, det vill säga hur hushåll och individer påverkas av andra hushåll i närområdet. 

Inom den internationella litteraturen har blandningspolitiken fått kritik, bland annat för att den skulle kunna bidra till vidare marginalisering av inkomstfattiga hushåll samt att kontakt mellan hushåll med olika socioekonomisk bakgrund inte uppstår. Dock hävdar flera internationella studier att blandningspolitik kan förbättra ett områdes fysiska struktur och service samt bidra till minskat stigma. Den svenska forskningen fokuserar främst på grannskapseffektstudier och det finns få utfallsstudier över blandade bostadsområden. Grannskapseffektstudierna mäter hur individer påverkas av sin omgivning och visar på att bostadsområdens socioekonomiska karaktär påverkar individers livschanser. Blandade bostadsområden fungerar som ett möjliggörande verktyg, då blandad bebyggelse ska ge en socioekonomiskt blandad befolkning vars situation ska präglas av ökade livschanser. Detta samband är inte helt okomplicerat och den svenska blandningsstrategin vilar till viss del på antaganden. Blandningsstrategin används i varierande grad i olika kommuner och ska motverka socioekonomisk segregation. Det behövs fler utfallsstudier som studerar den svenska blandningspolitiken för att kunna genomföra en gedigen jämförelse mellan internationella och svenska studier.

Denna rapport, utarbetad inom ramen för forskningsprogrammet Nyttan med allmännyttan i praktiken samt forskningsprojektet Allmännyttan och blandningspolitikens praktik (Formas 2018-00063) vid Malmö universitets forskningsmiljö Studier i boende och välfärd (http://www.mau.se/sbv), presenterar en beskrivning och analys av befolkningsutvecklingen och förändringar i bostadsbeståndet mellan åren 2013–2017. Närmare bestämt studeras utvecklingen av bostadsbeståndet samt den demografiska förändringen och utvecklingen av befolkningens socioekonomiska förutsättningar per upplåtelseform i Sverige samt i storstadskommunerna Stockholm, Göteborgoch Malmö. Särskilda fördjupningar görs i Göteborg och Malmö. Syftet med texten är att utifrån de statistiska underlagen belysa och diskutera de olika upplåtelseformernas roll och funktion på lokala bostadsmarknader i demografisk förändring, med särskilt fokus på den allmännyttiga bostadssektorn.

Rapporten pekar på en kraftig inkomstsegmentering mellan upplåtelseformerna, det vill säga att olika upplåtelseformer får alltmer ensartad sammansättning av hushåll när det gäller disponibel inkomst. Hyresrätten – och specifikt allmännyttan – blir i allt högre utsträckning en boendeform för hushåll med låga inkomster, medan inkomsterna i bostadsrätt och egnahem ökar betydligt mer än den generella utvecklingen. Denna utveckling i allmännyttan har pågått under en längre tid, men accentueras under perioden 2013–2017, där allmännyttan får en allt större andel hushåll inkomstfattiga. Nästan vartannat hushåll i allmännyttan har låg köpkraft. Samtidigt ser vi att andelen hushåll med hög köpkraft koncentreras i bostadsrätt. Vidare ökar segmenteringen mellan allmännyttig och privat hyresrätt kontinuerligt, vilket i praktiken innebär att den så kallade integrerade hyresmarknaden, där privata och allmännyttiga hyresvärdar konkurrerar om samma hyresgäster, alltmer framstår som en idealbild.

The country fiche provides information on key issues regarding consumer protection on the real estate and housing market, as regards Sweden, as part of the European Commission Report "Consumer market study on the functioning of real estate services for consumers in the European Union- Final Report"