Every year, Riksbankens jubileumsfond (RJ) publishes an essay collection on a current topic. Its aim is to provide a snapshot of the breadth and quality of contemporary research in the humanities and social sciences. In 2023 seven researchers have contributed texts on the theme of THE DEADLY SINS IN OUR TIME, presented as individually bound essays in a box set. This chapter - Lust, from fornication to dating apps - gives a broad picture of sexuality within a historical and cultural conctext and discusses wheter sexuality and desire is a deadly sin todat or not.

Background/Aim: To analyse, from the perspective of adults with a history of sexual abuse, the impact of the experience on their general health and well-being.Material and Methods: The participants comprised 12 strategically selected informants (10 women), aged 19-56; all sexually abused during child- and/or adulthood. They were interviewed in-depth and encouraged to describe the impact of the sexual abuse on their daily lives. The consequences of sexual abuse on oral health have previously been reported. The interviews were recorded digitally, transcribed verbatim and analysed according to qualitative content analysis with an inductive approach.Results: The overall theme illustrating the latent content was Sexual abuse experience-limiting long-term consequences, always present in body and mind. The first category covering the manifest content was 'A lost foothold', with two subcategories: (i) emotional repercussions and (ii) physical health repercussions. The second category was 'The significance of distance to trauma', with two subcategories (i) keeping a distance and tending to escape and (ii) processing the trauma experience-a struggle towards balance.Conclusions: A history of sexual abuse cannot be understood in isolation: the long-term repercussions pervade daily life. However, after disclosure of the abuse and processing the trauma, it is possible to ameliorate some of the negative effects. In this context, the dental setting emerges as a potentially important venue for disclosure as almost every person, sooner or later, visits the dentist.

Although previous research and public debate argue that partnered sexual activity is construed in terms of being consensual or not, we know little about young people’s own reasoning on sexual consent. This study aimed to investigate how sexual consent and sexual negotiations are interpreted by young people in Sweden. Forty-four female and male participants, ranging from 18–21 years old, took part in 12 focus groups, organised according to a set of vignettes. All focus groups were analysed using inductive thematic analysis. The findings illustrate the complexity of the interpretation of sexual consent. There was a clear perception among the participants that sex between two individuals is a mutual process, and that sex should be consensual, expressed either through words, body language, or both. They all stated clearly that a ‘No’ has to be respected, independently of context. However, at the same time participants expressed contradictory norms and expectations in relation to the described situations, that showed an ambivalence concerning sexual scripts and consequences of challenging these in specific situations. Reasoning concerning discrepancy between ideals and actual possibilities to act in sexual encounters indicates differences in relation to gender, age and educational background and pathways.

Antologin belyser hur seuxalitet tolkas, bemöts och hanteras som ett socialt problem i en svensk välfärdskontext. Boken erbjuder analytiska perspektiv på sexualitet inom professionsområdet socialt arbete. Samtidigt konkretiseras frågor om sexualitet och social utsatthet genom empiriska exempel inom tre kunskapsområden: (1) Sexualitet i välfärdspolitiken, (2) Att möta frågor om sexualitet i praktiskt socialt arbete och (3) Erfareneter av sexuell utsatthet i relation till kunskaps- och professionsområdet socialt arbete.

Mot bakgrund av det senaste decenniets diskussioner om sexuellt samtycke, av lagreformen 2018 och av läroplansändringar som trädde i kraft 2022, belyser kapitlet frågor om sexuella möten, sexuella gränsdragningar och sexuellt samtycke bland unga människor. Det övergripande syftet har varit att skapa förståelse för hur unga själva resonerar och förhåller sig till frågor som berör sexuellt samtycke. Hur tolkas och uttrycks sexuellt samtycke i praktiken? Vad är frivilligt sex? Antologibidraget tar utgångspunkt i en empirisk studie om unga människors resonemang och föreställningar om sexuella gränsdragningar, sexuellt samtycke och sexuella möten.

Hur kan vi förstå sex mot ersättning, samhällets reglering, sociala insatser och individers erfarenheter? Syftet med denna antologi äör att skapa fördjupad förståelse för frågan genom att belysa områdets komplexitet, nyanser och gråzoner. i boken belyses hur relationen mellan samhälleliga åtgärder och individuella erfarenheter påverkas av den sociala, rättsliga och politiska kontexten. Författarna presenterar en rad olika teman såsom sexarbetares sociala mobilisering, tillämpning och konsekvenser av sociala och rättsliga åtgärder, sexsäljares utsatthet för våld, sexköpares resonemang om sina sexuella praktiker, erfarenheter av digital och kommersiell dejting samt erfarenheter av att sälja sex i relation till dominerande diskurser om sexhandel.

Avhandlingen bygger på två separata delstudier förenade av den övergripande tematiken hedersnormer. Ur ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv undersöks tankar och erfarenheter i två olika grupper. Den första delstudien bygger på djupintervjuer med 15 ungdomar som lever i kontexter där familjegemenskap, socialt anseende och kvinnlig kyskhet ges stor betydelse, och där föreställningar kopplade till detta präglar deras vardag och handlingsutrymme. Ungdomarna har olika etnisk och religiös bakgrund men har vuxit upp i samma bostadsområde. Med sex av dem har uppföljande intervjuer gjorts efter några år. Delstudie nummer två har genomförts i samverkan med Kriminalvården. Den omfattar en analys av 64 domar varur olika grad av hedersrelaterade omständigheter kunnat utläsas, samt djupintervjuer med 13 personer dömda för brott som av myndighetens personal bedömts ha koppling till hedersnormer. Även här varierar etnisk och religiös bakgrund såväl som brottstyper och strafftider. Två av de dömda klienterna har intervjuats vid mer än ett tillfälle. I intervjuerna berörs upplevelser av normer och normkonflikter kring olika fenomen som familjelojalitet, värdering och reglering av relationer och sexualitet, kön och könsroller, våld, (icke-)svenskhet etc. Berättelserna beskriver ett invecklat spänningsfält mellan å ena sidan individuell frihet och autonomi och å andra sidan betydelsen av grupptillhörighet och kollektiv identitet. Gemensamt för båda grupper är att de lever i sammansatta världar där hederns betydelse förvisso är påtaglig men samtidigt svår att urskilja från andra påverkansfaktorer. I de uppföljande intervjuerna kan förändringar i normerna både på individ- och familjenivå skönjas över tid. Hedersrelaterat våld och förtryck har varit en uttalad angelägenhet för den svenska staten under flera decennier. Frågan har laddats med betydelse på olika plan och lett till konflikter och positioneringar i den akademiska världen såväl som i politik och praktik. Under åren har kontexten kring forskningsfrågorna förändrats genom sociala skeenden och politiska åtgärder i syfte att bekämpa problematiken. Detta syns bland annat i reformerna av lagstiftningen, där nya brottsrubriceringar med särskild inriktning på heder tillkommit, samt i nya formuleringar om ansvar för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i grund- och gymnasieskolans läroplaner. Därmed blir det intressant att resonera kring hur samhällets försök att komma tillrätta med hedersproblematiken kan förstås utifrån det empiriska underlaget, det vill säga rösterna från personer som själva på olika sätt lever eller har levt i kontexter präglade av hedersnormer. Avhandlingen utmynnar således i en diskussion kring hur systemnivån i form av samhälleliga intentioner och interventioner förhåller sig till nyanserna i de berördas livsvärldar. Några av de drag som framstår är att problematiken inte är enkel att förstå och tolka, och att hedern som fenomen är svår att särskilja och ringa in på det sätt som lagar och styrdokument kräver. Genom avhandlingen belyses att hedersrelaterat våld och förtryck förvisso är en allvarlig problematik som behöver mötas av insatser på många olika nivåer, men att det är fråga om ett komplext fenomen som innebär en utmaning för många olika verksamheter vad gäller både förståelse och hantering, och som kräver ett relationellt och dialogbaserat förhållningssätt med de målgrupper som berörs.

This paper illuminates how teachers are influenced by age, gender and sexuality in teaching about sex and relationships. In this analysis grounded in feminist theory, age, gender and sexuality are considered to be enacted as doings. Six interviews with teachers working with sexuality education in K-12 schools in Sweden were chosen from of a larger body of material consisting of 21 interviews with professionals engaged in school-based sexuality education. The six interviewees were selected because they explicitly addressed how teachers’ age, gender and/or sexuality come to matter in the classroom. Findings show how male and female teachers organise their teaching in relation to normative expectations of age, gender and sexuality. In sexuality education, the diverse life-courses of (hetero)sexual women offer a wide range of pedagogic possibilities for female teachers to address issues of sexuality, consent and relationships whereas male teachers are constrained to doing safe(r) forms of masculinity by directing attention away from their bodies and experiences. In understanding these results, I argue that the figure of the tant has been key in forming the pedagogic backdrop to Swedish sexuality education, hence embedding a normative ‘who’ in the ‘how’ to teach sexuality education.