In this paper, I discuss how using two different data collection methods affect the outcomes of research related to parents’ views on mathematics education. The methods were online surveys and photo-elicitation interviews. The impact of these methods on the outcomes of the study is described using Bruner’s narrative construction. Although the data collection methods enabled parents to describe, share and discuss their children’s engagement in mathematics activities at home and in early childhood institutions, the contexts in which the narratives were produced gave different insights into individual and societal views. Reflections on how the methods provide a foundation for discussions about how data collection can affect what can be said about parents’ knowledge, experiences and views. This has implications for future research on parents’ views about mathematics education for young children.

Stokastik är ett samlingsnamn för statistik och sannolikhetslära och huvudinnehållet i denna bok är didaktik för stokastik och kombinatorik från tidiga skolår till gymnasiet. Vid sidan av huvudinnehållet visar boken med konkreta exempel hur didaktiska teorier såsom didaktisk transposition, praxeologi och teorier om representationsformer kan omsättas i lärares och elevers arbete med matematiska begrepp och modeller.

Boken tar även upp didaktiska aspekter på digitala verktyg för att underlätta beräkningar, statistisk modellering och diagramkonstruktion. Andra områden är försöksplanering för skolmatematiken samt stokastikens idéhistoria och läroplanshistoria. Boken stödjer sig på en stor mängd forskningslitteratur med källor och tar även upp engelska termer i stokastik för att underlätta för läsaren att på egen hand kunna söka och läsa vidare inför skolutvecklingsarbete.

Boken riktar sig till både grundlärarstudenter (del 1) och ämneslärarstudenter (del 1 + 2) då dessa utbildningar delvis överlappar varandra vad det gäller stokastikens didaktik. För grundlärarstudenter räcker bokens kapitel 1–9 och 11 i del 1 och de kan även hoppa över rubriker med ordet ”fördjupning” i sig. Kapitel 12–14 i del 2 ger en matematisk behandling av stokastik och modellering. Kapitel 10 (del 1) och 15 (del 2) ger en kort introduktion till vanliga kvantitativa forskningsmetoder inom skolutvecklingsarbete och utbildningsvetenskap såsom försöksplanering, enkäter, observationsprotokoll, enkäter, läromedelsanalys och statistisk analys.

Stokastik är ett samlingsnamn för statistik och sannolikhetslära och huvudinnehållet i denna bok är didaktik för stokastik och kombinatorik från tidiga skolår till gymnasiet. Vid sidan av huvudinnehållet visar boken med konkreta exempel hur didaktiska teorier såsom didaktisk transposition, praxeologi och teorier om representationsformer kan omsättas i lärares och elevers arbete med matematiska begrepp och modeller.

Boken tar även upp didaktiska aspekter på digitala verktyg för att underlätta beräkningar, statistisk modellering och diagramkonstruktion. Andra områden är försöksplanering för skolmatematiken samt stokastikens idéhistoria och läroplanshistoria. Boken stödjer sig på en stor mängd forskningslitteratur med källor och tar även upp engelska termer i stokastik för att underlätta för läsaren att på egen hand kunna söka och läsa vidare inför skolutvecklingsarbete.

Boken riktar sig till både grundlärarstudenter (del 1) och ämneslärarstudenter (del 1 + 2) då dessa utbildningar delvis överlappar varandra vad det gäller stokastikens didaktik. För grundlärarstudenter räcker bokens kapitel 1–9 och 11 i del 1 och de kan även hoppa över rubriker med ordet ”fördjupning” i sig. Kapitel 12–14 i del 2 ger en matematisk behandling av stokastik och modellering. Kapitel 10 (del 1) och 15 (del 2) ger en kort introduktion till vanliga kvantitativa forskningsmetoder inom skolutvecklingsarbete och utbildningsvetenskap såsom försöksplanering, enkäter, observationsprotokoll, enkäter, läromedelsanalys och statistisk analys.

Kanalen matemattityd publicerar kortfilmer om matematik och NO och riktar sig främst till elever och lärare i högstadium. Filmerna produceras vid Malmö Universitet med stöd av Sten K Johnsons stiftelse.

Matemattityd är fritt tillgänglig på https://play.mau.se/channel/Matemattityd/611359

Redaktör: Jöran Petersson, docent i matematikens didaktik

I ett ULF-projekt om proportionalitet i matematiken vid Malmö universitet har författarna tagit fram elevuppgifter om proportionella samband. Eleverna arbetar med dessa systematiskt genom att spela in sina lösningar som filmer till läraren. Dessa följs upp genom att diskutera olika strategier i helklass. Denna procedur upprepas så att läraren kan följa elevernas utveckling. Artikeln beskriver att eleverna lottas ihop parvis och får sedan en begränsad tid på sig för att spela in en film där de löser eller åtminstone försöker lösa problemet. Filmen spelas in med skärmen vinklad så att endast pappret och elevernas skrivande syns. Det betyder att elevernas röster finns med men inte deras ansikten.

Dans cette étude, nous discutons de la complexité à laquelle sont confrontés les enseignantset les élèves-enseignants lorsque l'enseignement des mathématiques critiques et le changementclimatique sont intégrés dans un cadre d'enseignement spécifique faisant partie d'un programme deformation des enseignants d'une grande université en Suède.

In this study we discuss the possible controversies faced by both a teacher and student-teachers when Critical Mathematics Education (CME) and climate change are being brought into a specific teaching setting, part of a teacher education program at a large university in Sweden. Driven by core ideas of CME, mathematics has been conceived as a formatting power for articulating issues of climate change (Coles et al. 2013). Mathematics can, potentially, change how such socio-ecological problems are perceived and formatted as solvable, predictable and so forth. In the particular case of teaching statistics, the teacher has to make certain choices concerning what data to look at since the particular data might suggest certain description or, solutions at the expense of others. In parallel, the teacher wonders how all these might influence the student-teachers who come into the statistics course with diverse needs and expectations. It is with these thoughts in mind (i.e., dilemmas that can lead to irresolvable problems) that the course teacher (and the first writer of this paper) enters this study (i.e., course plan and its enactment). Latour (2005) discards an abstract definition of the social and in his well-known book “Reassembling the Social” focuses on its material understanding as relationships between actants. The notion of ‘actant’ is grounded in Active Network Theory and signifies both human and non-human participants in a complex network as being capable of producing a particular effect and, thus, having agency (Smelser & Baltes, 2001). The relationship that we as a collective iterate over time, in assemblages, is a way of thinking of how things are done and, thus, a way to map the ‘social’ as a highly controversial terrain. Taking this theory into account along with the teacher’s dilemmas (as described above), we here perform an inquiry that aims to map potential actants and their relationships, as they are core in a teacher’s experience to plan and enact a statistics course that engages the theme of climate change through CME. For this inquiry, both the teacher’s logbook (or course diary notes) and student-teachers’ interviews are analyzed. The analysis so far, locates instances where the teacher connects to different actants such as the climate change phenomenon, the curricula, the course plan, and student-teachers. In some instances, these actants suggest ways of doing, decisions to make or choices that contradict each other and hint toward controversial issues. These all become evident in signs of hesitation by the teacher at moments of planning or enactment. They, moreover, reserve to create different narratives about what mathematics should be utilized and demands reflexive choices by the teacher over which narrative to follow. Such hesitations might also be traced back to how the arguments for choosing one narrative over the other are being constructed. In short, the analysis shows that since diverse arguments can be narrated, one might be left with the feeling of missing something in just following one. It is a rather vulnerable situation the teacher is in; risking being hold accountable for not dealing with the mathematical content that has good arguments for it to be dealt with.

In this study we discuss the complexity faced by a teacher when Critical Mathematics Education (CME) and climate change are being brought into a specific teaching setting that is part of a teacher education program a large university in Sweden. The teacher in the course encountered climate change as a timely thematic context to discuss statistics in the social. Driven by core ideas of CME, mathematics has been conceived as a formatting power for articulating issues of climate change (Coles et al. 2013). Mathematics can, potentially, change how climate change is perceived and formatted as solvable, predictable, and so forth. In the case of teaching statistics, the teacher must make certain choices concerning what data to look at since the particular examples of data might suggest certain narratives at the expense of others, but soon, confronts the complexity of opening mathematics to the social. It is with these thoughts in mind that the course teacher set up the course. Latour (2005) discards an abstract definition of the social and in his well-known book “Reassembling the Social” focuses on its material understanding as relationships between actants. The notion of ‘actant’ is grounded in Active Network Theory and signifies both human and non-human participants in a complex network as being capable of producing a particular effect and, thus, having agency (Smelser & Baltes, 2001). The relationship that we as a collective iterate over time, is a way of thinking of how things are done and, thus, a way to map the ‘social’ as a highly controversial terrain. Taking this theory into account along with the teacher’s dilemmas, we here perform an inquiry that aims to map potential actants and their relationships, as they are core in a teacher’s experience to plan and enact a statistics course that engages the theme of climate change through CME. For this inquiry, the teacher’s log (or course diary notes) is analyzed. The analysis locates instances where the teacher connects to different actants such as the climate change phenomenon, the curricula, the course plan, and student-teachers. In some instances, these actants suggest ways of doing that contradict each other. These all become evident as signs of hesitation by the teacher at specific moments of planning or enactment. The actants, moreover, reserve to create different narratives about what mathematics should be utilized and demands reflexive choices by the teacher over which narrative to follow. Such hesitations might also be traced back to how the arguments for choosing one narrative over the other are being constructed. In short, the analysis shows that since diverse arguments can be narrated, one might be left with the feeling of missing something in just following one. It is a rather vulnerable situation the teacher is in; risking being hold accountable for not dealing with the mathematical content that has good arguments for it to be dealt with, but, yet, knowing that taking this risk allows mathematics to enter the social.

This chapter aims to reflect on how to promote inclusion and equity in mathematics education by moving from defining them theoretically and identifying critical aspects to using them practically in designing the education. In this chapter, inclusive and equitable education is understood as an education striving to provide every student an opportunity to take part in learning processes in mathematics. Theoretically, the chapter combines Ainscow’s (2020) framework for inclusion and equity with Skovsmose’s (2019) notions of inclusive landscapes of investigation to create a conceptual framework for promoting inclusion and equity in mathematics education. The results of the meta-analysis display seven interrelated critical aspects: seeing the students; developing and anchoring inclusion and equity principles; having supportive administration and organization; employing educational strategies; utilizing tasks; recognizing representations; and having collaborations and mathematical discussions. These aspects need to be considered in the implementation of an inclusive and equitable mathematics.

Författarna har i ett ULF-projekt om proportionalitet i matematiken vid Malmö universitet utformat ett arbetsmaterial för elever som läser gymnasiets kurser Matematik 3b och 3c. Elever som kan derivera mekaniskt kan genom att undersöka aktuella enheter  - enhetsanalys/dimensionsanalys - få bättre förståelse för hur de ska tolka derivator i ett sammanhang.