Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
1617181920 901 - 950 of 999
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 901.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    GP Debatt: Skoldebattörer sprider en felaktig bild av lärares undervisning2024Inngår i: Göteborgsposten, ISSN 1103-9345, nr 240311Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En lärare ska berätta, visa, förklara, instruera, ställa frågor och låta eleverna uttrycka och ta del av varandras tankar och synpunkter, skriver Filippa Mannerheim. Detta är enkelt att hålla med om. Däremot ger Mannerheim och andra flitiga skoldebattörer en direkt missvisande bild av dagens skola genom att påstå att lärare inte undervisar på detta sätt, skriver Robert Walldén.

  • 902.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    How did a focus on reading strategies shape the discussions about texts and images in a grade 4 science classroom?2022Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

  • 903.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Implementing genre pedagogy in content instruction: Lessons from Sweden2020Inngår i: International Journal of Indonesian Education and Teaching, ISSN 2548-8422, Vol. 1, nr 4, s. 1-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Drawing upon studies conducted in Sweden, this article discusses possibilities and limits of implementing genre pedagogy in content instruction. The wider educational concern is how knowledge of genre and language can be used to promote a deeper engagement with content knowledge. The linguistic theory underpinning genre pedagogy and the pedagogic-practical teaching/learning cycle is explained. Then, two empirical studies of genre-based teaching in Geography in Grade 6 are reviewed, with a particular focus on the texts used as models for the students’ own writing. The studies show two contrasting sides of genre-based intervention: one in which generic structures and other features of texts are used productively to engage with content knowledge and one in which attention to generic structure and logical connections comes at the expense of the negotiation of content knowledge. The article concludes with recommendations for implementing genre pedagogy.

    Fulltekst (pdf)
    Implementing genre pedagogy in content instruction
  • 904.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Interconnected literacy practices: exploring classroom work with literature in adult second language education2020Inngår i: European Journal for Research on the Education and Learning of Adults, ISSN 2000-7426, E-ISSN 2000-7426, Vol. 11, nr 1, s. 45-63Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Previously, there has been little research conducted on how teachers and adult second language learners negotiate the challenge of reading authentic novels in the target language. This qualitative classroom study explores literacy practices in adult intermediate second language instruction, involving two teachers and their diverse student groups over four weeks of work with literature. The material has been generated during weekly book discussions, through observations, voice recordings and the collection of texts and other teaching materials. The result shows a strong orientation towards meaning-making, which was scaffolded by the teachers directing attention to language, style and narrative structure. Thus, different kinds of literacy practices were interconnected. Although practices of critical text analysis were not prioritised by the participant teachers, it is shown how the students used their diverse experiences and knowledge to read both 'with' and 'against' the grain of the text. Implications for teaching and steering documents are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 905.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    "It was that Trolle thing" Negotiating history in Grade 6: A matter of teachers' text choice2020Inngår i: Linguistics and Education, ISSN 0898-5898, E-ISSN 1873-1864, Vol. 60, artikkel-id 100844Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A crucial issue for literacy research is how teaching practices are shaped to promote diverse learners’ en- gagement with content knowledge and use of disciplinary language. In this article, based on a classroom study in Sweden, I explore the teaching of two historical events where the participant Grade 6 teacher created opportunities for writing and peer interaction in the content area. Using discourse analysis in- formed by systemic-functional linguistics, the study contributes to existing research by highlighting the role of teachers’ text choices in the shaping of disciplinary literacy practices in the teaching of history. The texts chosen and rejected by the participant teacher are analyzed and put in relation to transcripts of peer interaction and samples of students’ writing. The results show that the texts chosen – unlike those rejected –largely relied on everyday linguistic resources. As the students’ peer interaction and writing closely mirrored the texts presented to them, their opportunities to use the resources of abstract language commonly associated with school history seemed restricted. Implications for teaching are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 906.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Kommunikativa orienteringar i kunskapsbyggande interaktion: Förhandling om ämnesinnehåll i språkligt heterogena klassrum2021Inngår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2, s. 145-181Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Exploring spoken interaction in the teaching of texts and content knowledge to linguistically diverse Grade 6 students, this article responds to the need of a more nuanced understanding of how different patterns of interaction function in knowledge-building classroom practices. The study is based on observations and transcriptions of recorded classroom interaction in different school subjects. The analysis is based on theoretical frameworks of communicative approaches, knowledge domains and discursive mobility. The result shows how patterns of classroom interaction are connected to important functions, such as building up prior knowledge, reminding students of key disciplinary concepts,reinforcing meanings in disciplinary texts, problematizing different aspects of how subject content is represented and enabling the diverse students to connect the subject content to personal experiences and process it with innovative use of the target language. The result also shows that movements towards a disciplinary discourse can be promoted by grounding the interaction in written texts and hindered by less functional use of everyday language.

    Fulltekst (pdf)
    Kommunikativa orienteringar i kunskapsbyggande interaktion
  • 907.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Litteraturarbete med vuxna andraspråksinlärare: Språkliga dimensioner2022Inngår i: Ämneslitteracitet och inkluderande undervisning / [ed] Anders Jakobsson; Pia Nygård Larsson; Lotta Bergman, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, s. 279-302Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 908.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching. Trelleborgs kommun.
    Möjligheter till språkutveckling under branschpraktikens språklektioner: Delrapport från följeforskning av projektet Yrkeskedjor Trelleborg2022Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 909.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Negotiating metaphors, narrative structure and linguisticstyle: Classroom work with literature in adult second-language instruction2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Within research into second language instruction, there has been a major focus on how to scaffold learners' acquisition of different disciplinary literacies. A central question, reflected to a varying degree in approaches such as genre pedagogy, content-based instruction and CLIL, is how the linguistic dimensions of dealing with instructional content can be made explicit to the learner. However, limited attention has been given to second -anguage learners' negotiating content belonging to the language they are studying. My presentation will be dedicated to this less explored form of disciplinary literacy. Drawing upon a classroom study of adult intermediate second-language instruction, I will employ SFL (systemic-functional linguistics) and LCT (legitimation code theory) to explore how two teachers involved their students in classroom work with literature. Based on observations, voice recordings and collected teaching materials, I will show how the teachers and the students negotiated subject content such as metaphors, narrative structure and linguistic style. In particular, I will highlight discursive shifts in classroom interaction between concrete/everyday and more abstract/metaphorical ways of using language as the teachers and the students discussed formulaic language encountered in the novels. In addition, I will show how these discussions related to the comprehension and interpretation of the literary texts.

    Fulltekst (pdf)
    Conference abstract
  • 910.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk: Språk, texter och samtal2020 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett av de viktigaste verktygen i undervisningen för lärare i svenska som andraspråk är den muntliga kommunikationen. Det är genom den som läraren bland annat kan erbjuda tydliga stödstrukturer, utveckla elevernas metaspråkliga kunskap, främja en kritisk textmedvetenhet, organisera engagerande läs- och textarbete samt skapa lärorika interaktionstillfällen i klassrummet. Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk ger både teoretisk fördjupning i pedagogisk kommunikation och tydliga råd om hur lärare kan utveckla sin andraspråksdidaktik. Genom rikliga klassrumsexempel från såväl grundskola som vuxenundervisning beskriver författaren vad det är som sker i kommunikationen men också hur den skulle kunna genomföras för att ytterligare stärka elevernas språk- och kunskapsutveckling. Boken är främst avsedd för verksamma och blivande lärare i svenska som andraspråk. Den är även lämplig för den som söker fördjupade språkdidaktiska kunskaper om systemisk-funktionell lingvistik, genrepedagogik, litteracitetspraktiker och utbildnings­sociologi.

  • 911.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    ”Räknas detta också som text?” Lässtrategier i ett ämnesintegreratarbete med läromedelstexter2022Inngår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 16, nr 1, s. 27-50Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article responds to the need of further qualitative insight into teachers’ supporting students’ factual reading by introducing reading strategies. Inspired by ethnographic methods and action research, the material of the study consists of observations and audio recordings (20 lesson) ofteaching in Grade 4 which integrated the subjects Swedish and Science (Physics and Biology). The analysis is mainly based on Langer’s stances for building knowledge in academic disciplines and a social-semiotic perspective inspired by Macken-Horarik’s knowledge domains. The findings show that the classroom interaction involved considerable attention to both the features of the disciplinary texts, verbal as well as visual, and the process of reading. The reading practice allowed the students to share previous experiences and discover a need for new information. However, the teacher and the students largely relied on informal metalanguage and foregrounded connections to everyday experience, rather than using a more elaborate metalanguage to explore how knowledge is construed from the perspective of physics and biology. Implications for teaching reading strategies in ways which promote students’ engagement with disciplinary content are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 912.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Sfi-elevers språkpraktik - Upplevelser och ordförrådsdiskussioner2023Inngår i: NNFF9 - Den nionde konferensen ordnad av Nordiskt nätverkför forskning i förstaspråksdidaktik: Abstraktbok, 2023Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har utbildningen i svenska för invandrare (sfi) blivit allt starkare kopplad till arbetsmarknaden. Samtidigt tyder tidigare forskning på att sfi-undervisningens relevans för språkligt deltagande utanför klassrummets väggar behöver stärkas (t.ex. Ahlgren & Rydell, 2020;Wedin & Shaswar, 2022). Denna presentation ger en praktiknära och kvalitativ belysning av en kommuns satsning på en sfi-kurs där klassrumsundervisningen integrerades med elevers praktik inom olika branscher. Undervisningen hade inspirerats av tidigare forskning om språkpraktik (Sandwall, 2013) som har visat behovet av atts kapa meningsfull transfer mellan praktikplats och klassrum. Eleverna fick därför språktränande uppgifter som de genomförde under veckovisa praktikdagar som de sedan redovisade inför klasskamraterna.

    Presentationen utgår från följande frågeställningar: Vilka erfarenheter beskriver sfi-eleverna av att använda och utveckla målspråket (svenska) under språkpraktiken och lektionsmomenten? Vad kännetecknar klassrumsinteraktionen under ett specifikt moment som sökte skapa transfer mellan praktikplats och klassrum, nämligen elevers presentationer av en ordförrådsuppgift?

    Forskningen följde en praktiknära och etnografiskt inspirerad ansats där forskaren och den deltagande läraren samarbetade. 20 sfi-elever ingick i studien som studerade kurs C och D. Undervisningen dokumenterades genom observationer, ljudinspelningar och intervjuer under två kurstillfällen som varade totalt 20 veckor. Tematiseringen av elevernas upplevelser av språkpraktiken inspirerades av situationsvariabler för språkanvändning som har utvecklas inom systemisk-funktionell lingvistik. För analys av klassrumsdiskussioner om ord eleverna hade valt ut från praktikplatserna användes semantiska begrepp från Legitimation Code Theory (Maton, 2013; Walldén & Någord Larsson, 2021). Resultatet visar att elever som praktiserade på äldreboenden och förskolor uppgav relativt rikliga språkanvändningsmöjligheter medan det motsatta fallet gällde för elever med branschval inom lager och kök. Under klassrumssamtalen kopplade till elevernas ordförrådsuppgift skedde en rik interaktion om situationsberoende betydelser av ord och uttryck som kan kopplas till olika språkliga domäner. Momentet öppnade upp för en kunskapsbyggande interaktion där både läraren och eleverna bidrog till att kontextualisera de olika betydelserna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 913.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Språkpraktik i didaktisk belysning: Slutrapport från följeforskning inom projektet Trelleborg Yrkeskedjor (våren och hösten 2022)2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport dokumenterar insikter från följeforskning inom projektet Trelleborg Yrkeskedjor på uppdrag av Arbetsmarknadsförvaltningen Trelleborg. Den belyser undervisning i svenska för invandrare som sökte koppla samman elevers branschpraktik med språkundervisning. 

    Fulltekst (pdf)
    Fulltext
  • 914.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Språkutvecklande samtal i SO: Textvalets betydelse2022Inngår i: Ämneslitteracitet och inkluderande undervisning / [ed] Anders Jakobsson; Pia Nygård Larsson; Lotta Bergman, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, s. 93-115Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 915.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Students navigating shifting literacy expectations in grade 6 history teaching: a qualitative text-based study2022Inngår i: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, Vol. 9, nr 1, artikkel-id 2148671Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This qualitative study focuses on Grade 6 students’ possibilities to engage in disciplinary writing practices in history teaching in a school located in a socially disadvantaged and linguistically diverse area. The aim is to contribute knowledge about how students negotiate different literacy expectations in the teaching. The researcher used ethnographic methods to follow one teacher and two groups of Grade 6 students for 12 weeks’ teaching about the Vasa era in Swedish history. The material used consists of samples of students writing, parts of the text material they studied, and written questions they answered in tests and pre-writing discussion. In the analysis, systemic-functional linguistics (SFL) and thematic content analysis were employed to develop categories of literacy expectations based on the written questions. SFL was also used to analyze samples of the students’ writing and relevant textbook material. The findings show that the expectations increased in a final test because most questions required causal reasoning. In contrast, the questions used in text discussions and homework tests conveyed a variety of literacy expectations, with an emphasis on chronological reconstructions of events. While some students adjusted their writing to causal reasoning, others relied on a reconstruct approach that adhered closely to the simple text material that was chronologically structured. Outlier examples showed students using multimodal representations, a substitute teacher’s oral elaboration on a text, and resources of learner language in their answers. Implications for teaching that support all students’ engagement in disciplinary practices of history are discussed. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 916.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    SvD Debatt: Feltänkt att korta sfi-utbildningen2024Inngår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 917.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    "Think: Why? Who? How? Consequences": Shifting writing demands in primary school history teaching2023Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the past several years, there has been a growing research interest in students’ opportunities to engage in and develop disciplinary literacies through writing. Mirroring developments in other countries, the Swedish national curriculum has required teaching with a more disciplinary focus since 2011. This puts various demans on students'  writing, such as constructing arguments based on source material and explaining causes and consequences of historical events. The presentation will focus on test-related writing practices in history teaching in Grade 6 in a Swedish school located in a socially disadvantaged and linguistically diverse area.

    The presentation is based on research aiming to contribute knowledge about how students negotiate literacy expectations when writing answers to test questions in the teaching of history. The research questions are:

    Which literacy expectations are conveyed by the written questions administered to the students in a final test and in activities leading up to the test?

    How can the students written answers be understood in relation to the literacy expectations in the question posed to them?

    Ethnographically inspired methods were used to document teaching activities, teaching material and students' text in a content area about the early modern period in Swedish history. The study spanned three months. Previous publications from this study have focused on the classroom interaction and the text material used in the teaching (e.g., Author, 2020; Author & Colleague, 2021). This presentation instead focuses on students' written responses to test questions based on 102 collected tests. The analysis was informed by disciplinary literacy and systemic-functional genre theory. It particularly draws on the discourse semantic system of periodicity (Martin & Rose, 2007) to highlight how the students manage the information flow in their texts, for example by introducing, unpacking and re-stating abstract and subject-related concepts. Another important point of reference is the learner's pathway through the genres of history (e.g., Coffin, 1997) which charts the progression from chronological recounts to explanatory texts that rely on causality. 

    The findings show that the literacy expectations increased between homework tests used to preprare the students for a final test and the final test itself. While the homework tests expected the students to reproduce information about historical events and persons in the text material they studied, the final test required them to reason about events in terms of causes and consequences. The students mostly responded to this shift by adding more information about the events in an unplanned manner. However, some students managed to adapt their writing to accommodate the scaled-up demands by using a more planned approach to the writing and adjusting the information flow to accentuate the consequences and historical significance of events. On rare occasions, students used strategies which went beyond the written language, such as incorporating relevant information coveyed orally by a teacher and using multimodal representations. However, most of the students based their writing on a text material that provided limited input for the complex writing expected of them in the final test. Implications for classroom practice include the importance of modelling successful subject-specific writing strategies as well as providing sufficiently rich disciplinary input, through various modes, that the students can use for their written output. It follows that the writing must be understood as part of a disciplinary literacy practice. 

    Coffin, C. (1997). Construing and giving value to the past: an investigation into secondary school history. In F. Christie & J. R. Martin (Eds.), Genre and institutions: Social processes in the workplace and schools (pp. 196-230). Continuum.

    Martin, J. R., & Rose, D. (2007). Working with discourse: meaning beyond the clause. Continuum.

    Walldén, R. (2020). "It was that Trolle thing" Negotiating history in grade 6: A matter of teachers' text choice. Linguistics and Education, 60. https://doi.org/10.1016/j.linged.2020.100884  

    Walldén, R., & Nygård Larsson, P. (2021). “Can you take a wild guess?” Using images and expanding knowledge through interaction in the teaching and learning of history. Linguistics and Education, 65. https://doi.org/10.1016/j.linged.2021.100960  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 918.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    “You know, the world is pretty unfair”: Meaning perspectives in teaching social studies to migrant language learners2022Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 66, nr 1, s. 179-191Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This contribution explores how subject positions and perspectives are negotiated in the discursive practices of teaching social studies. The study involved a teacher and a group of second-language learners in Grade 6, the data being gathered by observations, voice recordings, and collection of teaching materials throughout seven weeks. The analysis, drawing upon discourse theory and sociological theories of education, is conducted from the perspective of Critical Discourse Analysis. The result, highlighting a curriculum area about living conditions, shows how Western-centric beliefs about a divided world were perpetuated both during introductory activities and in the searching for information about different countries. This mainstream meaning perspective was also sustained when the teacher modelled ways of using language for expressing content knowledge. Throughout, the migrant language learners were positioned as privileged Swedish citizens. Implications for shaping discursive practices of teaching in ways which builds on students’ diverse knowledges and experiences are discussed. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 919.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Yrkessvenska på sfi – Rekommendationer och reflektioner: Slurapport från följeforskning Yrkeskedjor 20232024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 920.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Langwagen, Annika
    ”Man förstår nästan allt!”: Läsförståelsearbete med faktatexter i årskurs 42021Inngår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, nr 47, s. 169-181Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 921.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Larsson, Pia N.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Visual resources and interaction in Grade 4 science teaching—Moving in and out of discourse when exploring concepts of evolution and adaption2024Inngår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 108, nr 2, s. 608-636Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although visual aids are widely considered a valuable source of scaffolding, the nature and active utilization of these aids in current science classrooms are not well understood. This qualitative study explores interaction in the teaching of concepts related to evolution, with a specific focus on a teacher's use of different visual support material. Based on a classroom study in a linguistically diverse Grade 4 classroom, we employed the perspective of discourse-bridging interaction to develop three broad categories of interactional examples, which we related to three kinds of visual support material used in the instruction: generic visual support images, naturalistic images, and disciplinary images showing examples of natural selection. The findings show that the interaction moved in and out of science discourse in a way that reflected the images' properties. A generic visual support image illustrated the concept of “adaption” as puzzle pieces fitting together, which promoted everyday and anthropomorphic examples of animals and people striving to fit in. When the teacher used naturalistic images, the discourse shifted between a range of perspectives, while visual aids and whiteboard drawings showing the classic examples of giraffes evolving (a disciplinary image) were employed to clarify the notion of natural selection. We discuss the study's implications for using visual support material in a planned way that supports disciplinary understanding.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 922.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Lindh, Christina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Litteracitetsförväntningar i historia: En studie av skrivpraktiker i årskurs 62021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie svarar mot behovet av forskning om hur lärare kan stödja elevers ämnesspecifika litteracitet i språkligt heterogena klassrum med fokus på skrivandets roll. Tidigare forskning har belyst att det ofta saknas strukturerade former av textarbete (t.ex. Lindh, 2019; Olvegård, 2014) och hur nationella prov ställer eleverna inför skriftspråkliga utmaningar (t.ex. Staf & Nord, 2018). Mindre uppmärksamhet har ägnats åt undervisning där läraren leder ett strukturerat arbete med texter för att stödja eleverna inför exempelvis provskrivande. Syftet med föreliggande studie är därför att bidra med fördjupad kunskap om litteracitetsförväntningar i historieundervisning. Utgångspunkt tas i följande frågor: Vilka litteracitetsförväntningar är påtagliga i prov samt provförberedande undervisningsaktiviteter? Hur hanterar eleverna dessa förväntningar i sitt skrivande?

    Ett rikt empiriskt material bestående av elevtexter, läromaterial och transkriberade ljudinspelningar insamlat i en språkligt heterogen årskurs 6 har gjort det möjligt att utforska de litteracitetsförväntningar eleverna möter i olika undervisningsmoment, såsom textsamtal, antecknande, läxprov och slutprov. I en tidigare studie på samma material (Walldén & Lindh, 2021) undersöktes olika syften och mål med det skrivande läraren skapade förutsättningar för. Föreliggande studie fäster ett större avseende vid texter eleverna producerade.

    Ett teoretiskt tolkningsramverk inspirerat av systemisk-funktionell genreteori (Martin & Rose, 2008) och skrivhandlingar med utgångspunkt i Skrivhjulet (t.ex. Lindh, 2019) har använts för att klassificera olika frågor som eleverna skulle besvara och för att analysera elevernas texter. Det preliminära resultatet visar att aktiviteter såsom tankeskrivande genom anteckningar, textsamtal och läxprov av övningskaraktär till viss del tycktes stödja elevernas provskrivande. Samtidigt var det påtagligt att förväntningarna stegrades i det avslutande och betygsättande prov läraren gav. Jämfört med läxproven och de frågor som utgjorde utgångspunkt för textsamtal, som ofta pekade mot att rekonstruera eller omformulera stoff från läromedelstexter, ställde slutprovet större krav på att resonera utifrån orsak och verkan. Dessa stegrande förväntningar hanterade eleverna på olika sätt.

    Lindh, C. (2019). I skrivandets spår: elever skriver i SO. Malmö universitet.  

    Olvegård, L. (2014). Herravälde. Är det bara killar eller? Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. Göteborgs universitet.  

    Staf, S., & Nord, A. (2018). Geografi-och historieämnenas literacy på prov: en kritisk analys av literacyförväntningarna i två nationella prov för samhällsorienterande ämnen för årskurs 9. I D. Wojahn, C. Seiler Brylla, & G. Westberg (Red.), Kritiska text- och diskursstudier (pp. 217–249). Södertörns högskola.  

    Walldén, R., & Lindh, C. (2021). Skrivpraktiker i historieämnet: Strukturerat textarbete i undervisning om Vasatiden. Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education, 11(1), 54–79.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 923.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Lindh, Christina
    Högskolan Kristianstad.
    Skrivpraktiker i historieämnet: Strukturerat textarbete i undervisning om Vasatiden2021Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 11, nr 1, s. 54-79Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article, we explore writing as a recurring and structured practice in the teaching of history. A teacher and her Grade 6 students were followed for 12 weeks’ teaching about the Vasa era. The material consists of field notes, transcribed voice recordings, teaching material, and samples of students’ writing. Drawing on the sociology of education, functional theories of writing, and concepts of historical thinking, the result shows that the teacher prioritized organizing information about the era while also, through writing based on images, creating opportunities for imagining, exploring and participating in content-related interaction. Social semiotic analysis highlights how the students employed different ways of taking notes explicitly modelled by the teacher. While the writing practices created some opportunities for learning about important events, understanding the historical significance of the Vasa era, and approaching a historical perspective, ethical dimensions and critical examination of evidence were de-emphasized. Implications for using writing in critical literacy practices of school history are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    Skrivpraktiker i historieämnet
  • 924.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Bilder, texter och samtal i ett språkligt heterogent SO-klassrum: Kunskapsutvecklande stötestenar och potentialer2020Inngår i: ABSTRACTS, 2020Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De olika medierande resurser som erbjuds i undervisning har en stor betydelse för det ämneslärande som möjliggörs. Språkligt heterogena elevgrupper anses gynnas av en undervisning som erbjuder visualiseringar, rikliga möjligheter till samtal och ett strukturerat arbete med ämnesspecifika begrepp och texter. Det är viktigt inte minst för undervisning i historia som, likt andra SO-ämnen, kännetecknas av ett abstrakt språkbruk samtidigt som ämnet ställer särskilt höga krav på en kritisk textförståelse. Möjligheterna för att iscensätta en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i historia i tidigare skolår är dock otillräckligt belyst. I vår presentation kommer vi därför rapportera från en klassrumsstudie i årskurs 6 på en språkligt heterogen skola under ett arbetsområde om Vasatiden. Regelbundna språkdidaktiska inslag i denna undervisning var helklassamtal om visualiserade ämnesrelaterade ord, textsamtal i grupper och läsloggsskrivande om ämnesrelaterade bilder som följdes upp i helklass. Analysen av klassrumsinteraktion och undervisningsmaterial grundar sig på teoretiska ramverk för ämneslitteracitet och diskursiv rörlighet. Resultatet visar hur läraren söker bygga upp elevernas förståelse för arbetsområdet genom öppna samtal kring texter och bilder där olika perspektiv på historiska händelser och nyckelfigurer intas. I samtal om ämnesrelaterade ord är kunskapsutvecklande potentialer påtagliga när den muntliga förhandlingen pendlar mellan vardagliga och mer abstrakta formuleringar och ger eleverna utrymme att formulera en förståelse genom egna innovativa språkliga uttryck. Samtidigt visar resultatet hur förenklade bilder och vardagsspråkliga formuleringar kan motverka elevernas möjligheter att använda sig av ett ämnesspecifikt språkbruk. Interaktionens kunskapsutvecklande potentialer påverkas också av hur samtalen kopplas till de texter som används i undervisningen samt av hur texterna som sådana representerar att ämnesinnehåll. Studien belyser komplexiteten i att stödja kunskapsutveckling genom interaktion och ger en grund för en mer nyanserad förståelse av hur bilder, texter och samtal kan samspela och användas på ett medvetet sätt i ämnesundervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 925.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    “Can you take a wild guess?”: Using images and expanding knowledge through interaction in the teaching and learning of history2021Inngår i: Linguistics and Education, ISSN 0898-5898, E-ISSN 1873-1864, Vol. 65, s. 1-13, artikkel-id 100960Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article contributes knowledge about disciplinary literacy practices in school history, with a particular focus on how key subject-related concepts are visually and orally represented and negotiated in teacher- student interaction. Based on a classroom study of history teaching in a linguistically diverse classroom in Grade 6, we use social-semiotic theories to analyze properties of the images themselves and how they are employed as resources in oral interaction, with particular focus on students’ potential involvement in discursive shifts between everyday and disciplinary wordings. The results show that decontextualized, generic images, particularly those of abstract concepts, can obstruct students’ participation in subject- related discourse. Students’ discursive mobility can also be limited by interaction-driven guessing games about key subject-related concepts and misleading use of everyday language. The results also show how L2 students’ creative use of linguistic resources, connections to learners’ prior knowledge, and reiteration of subject-related concepts can constitute valuable parts of discursive shifts. Implications for using images and oral interaction in ways that support disciplinary learning in history are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 926.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Förhandling om skönlitterärt språk: En lärares diskursiva strategier under högläsning2022Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier har visat den muntliga interaktionens betydelse för att främja elevers språk- och kunskapsutveckling i olika ämneskontexter. Det kontextuella stöd klassrumssamtalen erbjuder är särskilt viktigt i klassrum där undervisningen bedrivs på elevers andraspråk. Trots det tilltagande intresset för ämneslitteracitet och språkliga dimensioner i ämnesundervisning finns det relativt lite forskning som anlägger språkliga perspektiv på elevers möte med skönlitterära texter. En sannolik förklaring är den traditionella uppdelning mellan språk och litteratur som har inspirerat konferenstemat, Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? Den aktuella presentationen bygger på en studie av en lärares högläsning av den prisbelönta bilderboken Legenden om Sally Jones i en språkligt heterogen årskurs 4. Etnografiskt inspirerade metoder användes för att dokumentera högläsningen i två undervisningsgrupper med fokus på följande forskningsfrågor: 1) Vilka diskursiva strategier använder läraren för att främja förståelsen av skönlitterärt språkbruk under högläsningsaktiviteter, 2) Vad kännetecknar de skönlitterära ord och uttryck som läraren fokuserade på? För att besvara dessa frågor analyserades transkriberade ljudinspelningar utifrån perspektivet diskursiv rörlighet med hjälp av verktyg från systemisk-funktionell lingvistisk och legitimation code theory. Resultatet visar att läraren under högläsningen gjorde många omformuleringar som antingen utvidgade eller förenklade det skönlitterära språket. De utvidgande strategierna var särskilt framträdande och bestod av såväl klargörande omformuleringar som mer diskreta tillägg av vardagsspråklig karaktär. Det skönlitterära språk läraren fokuserade på var dels specialiserade ord och uttryck, dels formuleringar som kan kopplas till skönlitterära beskrivningar. De diskursiva strategiernas roll för att utvidga elevernas språkliga repertoarer och främja deras förståelse och engagemang vid gemensam läsning av skönlitterära texter diskuteras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 927.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    "It can be a bit tricky": negotiating disciplinary language in and out of context in civics classrooms2023Inngår i: Classroom Discourse, ISSN 1946-3014, E-ISSN 1946-3022, Vol. 14, nr 3, s. 302-325Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on how Grade 6 students interactionally make meaning out of subject-related language encountered in civics textbook material by searching for synonyms and engaging in discussions. Employing ethnographically-inspired methods, data was collected through observations and audio recordings of civics teaching in two linguistically diverse classrooms in which the students were taught in the majority language, Swedish. In the article, oral classroom interaction is perceived as a crucial part of the meaning-making social practice in which students' disciplinary literacy is developed. Key analytical concepts are discursive shifts and discursive mobility - the ability to move between and within different discourses. The results show that the use of online dictionaries promoted decontextualizing processes in which the students unsuccessfully tried to negotiate multiple abstract meanings that, in many cases, were unrelated to the disciplinary content. In other exchanges, the adults gave interactional support by contextualizing the words and expressions in content-relevant ways and pointing out recognizable parts of words. In some cases, the teacher instead drew attention to words that have different meanings, which complicated the content-relevant understanding of the words. Implications for working with subject-related vocabulary in ways which support rather than hinder disciplinary understanding are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 928.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Negotiating figurative language from literary texts: second-language instruction as a dual literacy practice2021Inngår i: L1-Educational Studies in Language and Literature, ISSN 1567-6617, E-ISSN 1573-1731, Vol. 21, s. 1-30Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to contribute knowledge about how figurative language from literary texts is negotiated through oral interaction in second-language instruction. The material consists of transcriptions of recordings from a classroom study of basic adult second-language instruction involving two teachers and their two student groups. Theories of semantic waves and discursive mobility are used to explore and visualize discursive shifts between concrete and condensed abstract meanings. The results show a varied use of linguistic resources, where students’ contributions often serve as a bridge between the teachers’ concrete examples and abstract paraphrases in which lexical metaphors interplayed with grammatical metaphors. In some exchanges, characters and events in the literary texts were significantly expanded upon in the interaction as they were used as contextual resources. The study sheds light on second-language instruction as a dual disciplinary literacy practice, involving both language learning and the study of literary texts.

    Fulltekst (pdf)
    Second-language instruction as a dual literacy practice
  • 929.
    Walldén, Robert
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Wennås Brante, Eva
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    ”Jag brukar söka typ på Siri”: 7-åringars förståelse av information på internet2020Inngår i: ABSTRACTS, Malmö: Malmö universitet, 2020Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En majoritet av sjuåringar i Sverige använder internet varje dag. Sjuåringars läsförmåga är dock begränsad, vilket försvårar för dem att hitta information, att avgöra varifrån information härstammar eller med vilken intention den är publicerad. Det innebär också att det är svårt är att avgöra trovärdigheten i den funna informationen. I det centrala innehållet för svenskämnet för årskurs 1-3 framgår att elever ska förstå hur texters avsändare påverka innehållet. Det finns med andra ord ett behov av att stödja barn i att förstå hur information når internet så att barnen kan utvärdera trovärdigheten i den information de finner. Utifrån forskningsfrågorna hur gör barn med begränsad läsförmåga när de söker information och hur tror de att information når internet? har vi genomfört en pilotstudie med 23 barn i årskurs 1 (pojkar = 8, flickor = 15). Intervjuerna genomfördes i grupper om tre under skoldagen. Resultaten från innehållsanalys visar att elevernas tankar om och erfarenhet information på internet präglas starkt av användning av Youtube. De visar hur de kan söka fram fritidsrelaterade bilder och videor genom Siri och Youtube och beskriver hur det ser ut när exempelvis videoklipp laddas upp till Youtube. Angående informationens trovärdighet uttrycker de att allt som visas på Youtube inte är sant eller fungerar att genomföra. De gör också skillnad mellan fakta och fiktion, och vet om att vissa saker kostar pengar. En mer abstrakt och kritisk förståelse för hur information landar på internet och har specifika avsändare med en viss intention saknas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 930.
    Walldén, Simon
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Motori, Furkan
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Elevers intresse som ett verktyg för lärande: En forskningsöversikt med inriktning mot ämnet Samhällskunskap2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Furkan Nehat Motori Simon Walldén
  • 931.
    Warsame, Meymuna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Hur resonerar lärare om högläsning i undervisningen2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att lärare ska arbeta med högläsning i undervisningen är inte något som tydligt skrivs in i läroplanen, trots de fördelar som arbetet med högläsning har. Det kan därför vara intressant att undersöka hur lärare förhåller sig till arbetet med högläsning i undervisningen, fast att det inte finns med i läroplanen. Denna studie har därmed i syfte att få nya insikter inom svenskämnets didaktik och bidra till eventuell kunskapsutveckling inom läraryrket genom att undersöka lärares resonemang kring arbetet med högläsning i undervisningen samt dess betydelse för elevers språkutveckling. För att kunna uppnå detta utgår arbetet från dessa två frågeställningar: Hur resonerar lärare när det kommer till arbetet med högläsning i klassrummet? och Hur resonerar lärare om högläsningens roll och betydelse för språkutveckling? Studien är av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer, där sex intervjuer är gjorda via mejl och en är genomförd muntligt.

    Resultatet visar att lärare väljer högläsningsböcker som kan knytas till ett tema som klassen eller arbetslaget arbetar med samt böcker som är intressanta för elever och lärare. Vidare visar resultatet att arbetet med högläsningsböcker ofta består av ett för-, under- och efterarbete. Lärarna påpekar dessutom att de är medvetna om högläsningens påverkan på elevers språkutveckling. Resultatet tolkas därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med Vygotskys begrepp den proximala utvecklingszonen och Bruners begrepp scaffolding, i centrum. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den tidigare forskningen som bland annat säger att högläsningen bör ges utrymme i läroplanen, så att lärare kan arbeta med högläsning med gott samvete. I diskussionen förs resonemang om att lärare inte behöver bortprioritera viktiga moment endast för att de inte skrivs in i läroplanen, utan att de förväntas använda sig av vetenskap och beprövad erfarenhet för att ständigt utveckla sin undervisning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 932.
    Wattengaard, Sanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Vigren, Ida
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Kreativa lärproccesers påverkan och möjligheter i matematikundervisningen2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In this knowledge overview the purpose was to explore the impact of the creative learning process on teaching and how creativity engages the students in mathematics. Articles were collected to answer two main questions for the knowledge review (SAG). The focus is to define the creative learning process and see the impact of creativity in both students' ability to grasp knowledge and their engagement in mathematics education. It also contains the traditional teaching method and how that affects students' creativity and engagement. The discussion section analyzes the findings from the result section. Questions were raised about which students were included in the research. The study points out the relevance and bearing in mind relative teaching approaches and the possibility of using creativity in education to enhance students' engagement and their academic performance. In the end further research will be proposed. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 933.
    Wedding, Anton
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Mehmedagic, Selma
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Papper och skärmar i klassrummet: Svensklärares syn på läsning i en digital tidsålder2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med läsning av tryckta texter och text på skärm. Vårt teoretiska ramverk utgår från vad läsning är samt hur olika medier påverkar läsning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i svenska för årskurs 7-9. Empirin analyseras enligt Braun och Clarkes (2006) tematiska analys där olika koder tillsammans bildar ett tema. Resultatet visar att en majoritet av de lärare som deltar i studien har en större vilja att använda tryckta medier än skärmar i sin undervisning då skärmar kan distrahera eleverna så att det påverkar deras läsning och läsförståelse. Resultatet visar även att bokens fysikalitet kan ha en inverkan på elevernas fokus då bokens ändamål är just läsning, medan skärmar ofta har många ändamål.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 934.
    Wedege, Tine
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Natur-miljö-samhälle (NMS).
    Connecting the notion of foreground in critical mathematics education with the theory of habitus2011Inngår i: Proceedings of the Seventh European Congress for Research in Mathematics Education (CERME7), Rzeszów, Poland, 3-13 February, 2011, University of Rzeszów , 2011, s. 1531-1540Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The dialectics between individual and structure is an important issue in any sociomathematical study of students‘ learning conditions in mathematics education. On the basis of a conception of learning as action and intentionality as a basic element in any action, Skovsmose introduced the notion of the student‘s foreground as an element in critical mathematics education. The intention is to make visible learning obstacles as a political instead of an individual phenomenon based only on the student‘s social and cultural background. In this paper, a discussion is initiated to reestablish the significance of students‘ background by integrating the notion of foreground with Bourdieu‘s theory of habitus as systems of dispositions as principles of generating and structuring practices and representations.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 935.
    Wegemo, Agnieszka
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Språk och språkförståelsekrav i matematikuppgifter.: Textuell strukturanalys av skriftliga prov i årskurs 7-9 i Sverige2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Agnieszka Wegemo
  • 936.
    Weiland, Max
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Secka, Louis
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Lärares digitala kompetens2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skolverket har som ett mål att skolan skall forma digitalt kompetenta elever. Det innebär atteleverna ska lära sig behärska entreprenörskap, kreativitet samt förmåga att förstå hurdigitaliseringens påverkan på samhället (Skolverket, 2020). För att uppnå detta krävs det attlärarna har tillgång till digitala verktyg men även en didaktisk plan för att lära ut digitalkompetens. Syftet med denna kunskapsöversikt är att granska aktuell forskning om läraresdigitala kompetens. Utifrån ovan formulerade syfte har följande forskningsfråga skapats: hur tarlärares digitala kompetens sig uttryck didaktiskt. För att analysera den data som ligger till grundför vår kunskapsöversikt så har vi använt oss utav en tematisk analysmetod. Efter en bredsökning efter granskade vetenskapliga artiklar valdes nio stycken ut. Kunskapsöversikten rymmerartiklar om hur utbildning kan utformas och hur skolledare ska agera för att uppnå en skola somär digitalt kompetent. Det finns en hel del forskning att tillgå om hur skolor och lärare generelltkan bli mer digitalt kompetenta. Resultatet visar att elever och lärare har god tillgång till digitalaverktyg, men att de inte alltid används på ett som gynnar lärandet rent didaktiskt. Samarbete ochen öppenhet för förändring på skolan är något som är viktigt för att uppnå en digital kompetentskola och något som flera artiklar lyfter. Lärare (oavsett ämne) är generellt osäkra på hur de skaimplementera digitala verktyg i sin didaktik och ämnet som studeras. Slutsatsen är att en del lärareinte ser eleven för all teknik. En lärare måste lägga fokus på elevens lärande och didaktiken - inte på de digitala verktygen som ofta adderas utan att den didaktiska frågan varför har ett svar.

    Fulltekst (pdf)
    Max Weiland & Louis Secka
  • 937. Wendesten, Quinn
    et al.
    Landström, Sebastian
    Interkulturellt trickle-down: En studie om historielärarutbildares uppfattningar av interkulturell kompetens2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In an increasingly multicultural society, history teachers face new challenges for which they need didactic tools to overcome. The realisation that students harbour their own stories in the history classroom is key for a prosperous history education. Further, the curriculum for the Swedish Upper Secondary school dictates an education based on intercultural principles. However, former studies show that history teachers are in need of guidance for how to implement interculturality in their teaching. Additionally, studies also suggest that teacher education programs that are permeated with an intercultural outlook provide a positive effect on history teachers’ intercultural ability. Through our study, we have focused on bringing to light history teacher educators’ view of intercultural competence in history education. The purpose of our study is based on the axiom that student teachers’ intercultural competence is affected by their educators’ intercultural outlook and practice. 

     

    Through a qualitative interview study, we have analysed teacher educators’ views and perception of their work with intercultural competence. We analysed the empiricism through a model of intercultural aspects based on our interpretation of Pirjo Lahdenperä’s and Kenneth Nordgren’s theories of intercultural competence. Our interpretation shows that the participants showcase a similar understanding for intercultural competence, specifically with emphasis on the aspects that regard mutual understanding between cultures. Furthermore, through our study we claim that the different aspects rely on each other in a symbiotic relationship. Nevertheless, the result indicates a profound and vast understanding of intercultural competence amongst the teacher educators. Hence, resulting in a prospering environment for its students to develop intercultural competence and, therefore, implement it in their role as history teachers.

    Fulltekst (pdf)
    Sebastian Landström Quinn Wendesten
  • 938.
    Wennås Brante, Eva
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Konsten att samskriva2023Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 939.
    Wennås Brante, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Godhe, Anna-Lena
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Jönsson, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Digital activities in L1-teaching in years K-3 – how do they support literacy development?2022Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 940.
    Wennås Brante, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    "Internet? That's an app you can download": First-graders use linguistic resources to describe internet and digital information2023Inngår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 14, nr 1, s. 1-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Given young children's frequent use of the internet and the expectations formulated in policy documents such as the Swedish national curriculum, teachers need to promote critical awareness about information found online, even in the earliest years of schooling. Responding to the need for more information about how first-graders understand the internet, we report on findings from focus group interviews concerning what students in Grade 1 think the internet is and what kind of experiences and linguistic resources they draw upon to express their understanding. Based on thematic and systemic-functional linguistic analysis, the results show that the children mostly express an understanding of the internet as something concrete, such as an app, as something encapsulated in apps or hardware and, more generally, as an enabler for the use of different apps. Students connections to using YouTube and games are prevalent, and their understanding of the internet is shaped by experiences of screen interactions when using these apps. On rare occasions, students hesitantly tried to formulate abstract perspectives concerning what the internet is or what it means. Possible directions for promoting and researching a more abstract understanding in pedagogical practice are discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 941.
    Wennås Brante, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Åtta-åringar söker information med Ipads: dimensioner av läskompetens2022Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 942.
    Wennås Brante, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Ridell, Kim
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Eight-year-olds seeking information with ipads: dimensions of reading competence2023Inngår i: EARLI 2023: Book of Abstracts, The European Association for Research on Learning and Instruction , 2023Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Children use digital environments at an early age and should be supported from the start of school to a conscious and critical way of navigating the internet.Previous studies show that children have vague ideas about how the information has ended up on the internet, how it should be read and evaluated. In thisexploratory study, we investigated how children start an internet search, how they formulate their search query and what they pay attention to when the searchresult is obtained, as well as how they read the information from the screen. 15 eight-year-old children performed the searches in small groups, using one tabletin joint searches. The children's speech and screen activity were recorded. The data was analyzed with the help of Luke and Freebody's resource model to callin different dimensions of reading competence that are actualized when students initiate searches and navigate search results. The results show that thestudents can use speech and writing to quickly search for specific information. At the same time, they are disinclined to stop and reflect on the relevance,credibility, and sender of the search results. With interactional support, some students were able to identify the sender of the information and reason about which50type of sender might be credible. To reach a more developed thinking and awareness that digital information has a sender, teaching that promotes criticalinformation awareness and multimodal text competence is required. 

  • 943.
    Werner, Peter
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    När kamerorna slocknat: hur fyra gymnasielärare upplevde övergången till distansundervisning2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under covidpandemin som startade 2020 har svenska gymnasieskolor i omgångar bedrivit sin undervisning på distans. Denna uppsats har för avsikt att med utgångspunkt i intervjuer med fyra lärare undersöka övergången från klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. I fokus ligger hur lärarna upplevde övergången till distansundervisning, de didaktiska och pedagogiska val dessa lärare gjorde vid övergången, samt de konkreta förändringar som skedde i undervisningen. Lärarnas egna berättelser och upplevelser har sedan analyserats med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv, samt med hjälp av transaktionell distansteori. Resultaten pekar på att lärarna oftast upplevt svårigheter med distansundervisningen. De digitala läroplattforma upplevdes som ofta begränsande, snarare än att ge nya möjligheter. Undervisningen gick i från att vara mestadels elevcentrerad och individanpassad till att vara hårdare styrd av läraren gällande både ämnesval och arbetssätt. Många former av undervisning där eleverna lärde sig tillsammans eller av varandra övergavs. Den transaktionella distansen ökade, missförstånd skedde och kommunikationen försämrades. Lärarna upplevde att de fick svårt att läsa av eleverna och anpassa sin undervisning därefter.

    Fulltekst (pdf)
    Peter Werner
  • 944. Wessman, Alicia
    et al.
    Svanberg, Amy
    Dramats påverkan på elevers lärande i SO-ämnena2023Independent thesis Basic level (professional degree), 240 hpOppgave
  • 945.
    Westberg, Oskar
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Hallbäck, Simon
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Mellan teori och praktik – historiedidaktiskaforskningstraditioners närvaro i svenskundervisning2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study investigates how teachers implement select parts of the German and Canadian history didactic traditions in relation to the Swedish history curriculum in their practice. The material used is an overview based on earlier research as well as multiple empirical classroom studies conducted throughout Sweden. The result indicates that there is both correlation and an inconsistency between the research field of history didactics and teaching practice. This might be due to the complexity of the syllabus. To make the education more aligned with both the curriculum and the didactic traditions, our results point towards the need to assess historical consciousness both systemically and qualitatively, and that teachers’ practice regarding disciplinary approaches to history should be developed. Further research is suggested to develop how teachers interpret and implement certain components of steering documents in history education. 

    Fulltekst (pdf)
    Oskar Westberg Simon Hallbäck
  • 946.
    Westberg, Oskar
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Voigt, Johanna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Elevers förklaringar i det nationella provet i historia2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker elevers förklaringar i det nationella provet 2014. Provet skall tas i särskilt beaktning och därmed är det viktigt att förstå hur elever förklarar historiska skeenden vid provtillfället. Syftet med studien är att undersöka elevers uttryck av historiska förklaringar när de resonerar om orsaker till Förintelsen, Gulag och slavhandeln över Atlanten. Frågeställningarna utgår från elevers hantering av tankebegrepp och de mönster som återfinns i deras förklaringar. För studien användes en kvalitativ metod där 53 katalogiserade prov som bedömts med A analyserades. Resultatet delades upp i två grupper: Elevers hantering av kausalitet samt elevers hantering av aktör och struktur. Materialet inhämtades från arkivet vid Malmö Universitet, som på uppdrag av Skolverket utvecklar och utvärderar det nationella provet i historia. Resultatet visar att elever uttrycker komplexa förklaringar utifrån kausalitet och ett implicit förklarande av aktör och struktur. Därutöver visade resultatet att elever lägger stor vikt vid aktörers intentioner i sina framställningar av historia. Studien visar också att komplexiteten i förklaringarna skiljer sig mellan de olika frågorna, möjligtvis då de har olika platser i historiekulturen. Därutöver är en av studiens slutsatser att lärare i sin undervisning måste vara medvetna om hur de förklarar historiska skeenden. Studien visar ett behov av mer forskning kring hur lärare undervisar om svårhanterliga historiska skeenden och hur marginaliserade grupper framställs av lärare.

    Fulltekst (pdf)
    Johanna Voigt Oskar Westberg
  • 947.
    Wester, Richard
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för natur, miljö, samhälle (NMS).
    Wernberg, Anna
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för natur, miljö, samhälle (NMS).
    Meaney, Tamsin
    Bergen Univ Coll, Bergen, Norway.
    Students' perceptions of Norms in a reformed classroom2015Inngår i: Proceedings of the Ninth Conference of the European Society for Research in Mathematics Education (cerme9) / [ed] Krainer, K Vondrova, N, Charles Univ, Fac Educ , 2015, s. 3150-3156Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper explores tensions between the teacher's intention and the students' interpretation of a reformed classroom practice. Focus for this paper is particular on the social and socio-mathematical norms. The example presented in the paper is connected to the use of resources, such as manipulatives, to catch both explicit and implicit tensions between the students' perceptions of existing norms and teacher ' s intention of supporting norms. These tensions could form and cause a barrier to students' opportunities to learn. Reform teaching is likely to fail if students do not share a similar understanding to that of their teacher in regards to their contribution to mathematics learning.

  • 948.
    Westerdahl, Victoria
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Thompson, Josefin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Räddar vi världen nu?: En intervjustudie om förskollärares hållbarhetsarbete2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats tar avstamp i dagens rådande klimatkris. Det som drivit vårt arbete framåt är vårt intresse för hållbarhet samt hur det får mening och arbetas med praktiskt i en förskolekontext. Syftet med vår studie är därför att undersöka förskolors arbete med hållbarhet. Det är en kvalitativ studie som handlar om hållbarhet i förskolan med nedslag i förskollärarnas perspektiv. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som materialinsamlingsmetod söker vi förskollärarnas utsagor om vad hållbarhet är enligt de, vad de har för förhållningssätt till begreppet samt hur de arbetar med hållbarhet i barngruppen men också i verksamheten överlag. Studien tar avstamp i den didaktiska triangeln som är inom ramen för didaktikteori och utgår från forskningsfrågorna: Vad är förskollärarnas syn på hållbarhet? Hur arbetas det med hållbarhet i verksamheten? Samt Vilka svårigheter uttrycks av förskollärarna i hållbarhetsarbetet? Resultatet av studien visar på att informanterna har olika utsagor om vad hållbar är för dem, men det finns flera gemensamma nämnare. Bland annat är det främst de praktiska arbetssätten som utgör det centrala arbetet inom hållbarhet i förskolan. Det träder dock fram vissa svårigheter inom hållbarhetsarbetet som både vi som författare samt våra informanter uppmärksammar. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 949.
    Wibell-Kähr, Gustav
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Nilsson Ek, Filip
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Analyzing the benefits of reading strategy instruction for reading comprehension in L2 English learners2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study investigates the potential benefits of reading strategy instruction in the English classroom in an L2 learner context. We examined the effects of reading strategy instruction on reading comprehension for L2 learners and investigated howreading strategies should be taught in the context of Swedish upper secondary school. To this end, six empirical studies were evaluated. We found that reading strategy instruction had a positive impact on reading comprehension in general, but that it was especially effective for certain student groups. Namely, intermediate learners benefitted more than other groups, while the weakest students improved the least in response to instruction. Furthermore, the research we examined suggests that it may be advantageous to focus on teaching a single strategy at a time. However, it is important to eventually expand students’ range ofstrategies long-term, since many pupils tend to over-rely on problem-solving strategies to the detriment of their progress in reading. Thus, emphasizing the less frequently used support strategies during instruction may help students read moreefficiently. Additionally, for reading strategies to best benefit learners, they should be taught in a clear, step-by-step manner. Finally, we argue that using aspects of Vygotsky’s sociocultural theory to inform lesson plans would greatly benefit students, especially those who are less proficient. Due to the lack of research in the increasingly heterogeneous Western world, future research should investigate how reading strategy instruction behaves in a multicultural context in the West.

    Fulltekst (pdf)
    Gustav Wibell-Kähr Filip Nilsson Ek
  • 950.
    Widing, Lizette
    et al.
    Halmstad University, Sweden.
    Nilsson, Pernilla
    Halmstad University, Sweden.
    Granklint Enochson, Pernilla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Halmstad University, Sweden.
    A social semiotic lens to capture meaning-making of polymeric concepts during modelling in chemistry education2023Inngår i: Chemistry Education Research and Practice, E-ISSN 1756-1108, Vol. 24, nr 2, s. 659-673Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study investigated students’ meaning-making of polymeric concepts during modelling and discuss students’ creation of visible representations in chemistry. The analysis combines a phenomenographic and social semiotic approach and leads to the finding and description of 21 different meaning-making processes. We refer to meaning-making as the outcome of translative communication through representations, discerned by students, where the collective meaning of created representations that build on each other constitutes the meaning as a whole. The study took place in three Swedish upper secondary chemistry classes. Data were collected from eight groups of 3–4 students (n = 30). Video, audio recordings and photos taken during modelling were analysed to investigate students’ meaning-making during the modelling process. The results show translative changes between and within semiotic resources, indicating meaning for students’ learning of polymeric concepts. Additionally, the representations produced during modelling were essential resources connecting the submicro and macro levels by creating a ‘bridge’ between levels. The results show that the modelling activities practised by all groups were multimodal. The study acknowledges that teachers can use the social semiotic lens as a tool to evaluate students’ modelling in addition to the importance of translative processes during modelling. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1617181920 901 - 950 of 999
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf