Baksidestext: I det här numret hittar du just artiklar som på olika sätt belyser området miljödidaktik. Hur förstår ungdomar i skolan växthuseffekten? Björn Andersson redovisar i sin artikel elevers förståelse av växthuseffekten. Mats Areskoug, ger i sin artikel prov på konkreta fysikaliska experiment om växthuseffekten som han utvecklat i sitt arbete med miljöfysik. Lilian Nilsson tar avstamp i den nya lärarutbildningen och hoppas att det i den framtida utbildningen kommer att finnas en kunnig, perspektivrik och värdeinriktad dialog. I artikeln förklarar hon och diskuterar bl.a vad miljöetik. Margareta Ekborg funderar i en artikel kring vad ett miljöperspektiv betyder och hur det kan komma in de nya utbildningen. Harriet Axelsson, som tillsammans med Per Wickenberg, har arbetat fram Skolverkets kriterier för miljömärkning av skolor, skriver om vilka erfarenheter vi kan dra från det arbetet för högskolan.

Det här numret har som tema jämlikhet men numret handlar i hög grad om genus och jämställdhet. En enda artikel handlar om att invandrarminoriteters olika kulturer måste vara med och omformulera den offentliga kulturen. Som läsare kan du också välja och vraka mellan rubriker som Hasta la vista Baby, Det måste få röra om, Rödstrumpor eller gubbslem, Varför så trubbiga kategoriseringsprinciper, Är manlig omvårdnad naturlig eller inlärd, Medaljen har både en fram- och baksida m.m.

Frågan och temat för detta nummer är om och varför det är viktigt för högskolan att vara inne i ett internationaliseringsarbete? Handlar det om nytta, prestige, är det en modern ritual eller något annat? Världen blir aldrig som förr - men har den någonsin varit det, frågar sig en skribent apropå de traumatiska händelserna i USA i höstas. Du kan också läsa om hur beslut som fattas inom den europeiska gemenskapen i högsta grad berör Malmö högskola. Du kan följa vad som hände i ett internationellt projekt i Kaliningrad där Malmö högskola i hög grad var inblandad. Du kan läsa om behovet av diskussion innan högskolan anpassar sig till ett europeiskt betygssystem. Du får följa med till en välregisserad internationell dramakonferens. Du får flera aspekter på globaliseringsrörelsen m.m. Men det finns också en skribent som frågar sig om universitetens och högskolornas internationaliseringsiver verkligen gagnar lärosätena?

Hela detta nummer har en debatterande karaktär och har som rubrik "En högskola för alla?" Läs om att den korta romansen mellan högskolan och samhället nu är över. De många högskolorna står inför många viktiga vägval framöver. Du kan också välja och vraka bland rubriker som Återinför undervisning på vetenskaplig grund, När fler får mindre, Det är mycket som sitter i väggarna, Vad har social kompetens och bildning gemensamt?

Tema för detta nummer är Kunskap och bildning. Ett tema som både gamla och nya lärosäten tampas med i vår föränderliga värld. Du får bl.a. möta vd:n för en teknologipark och en professor i idé- och lärdomshistoria och du får deras syn på bildning och vad det är för nytta med en högskola. En teaterman och en professor vid odontologen tar upp vad akademisk nivå är m.m.

Det centrala i föreliggande studie är att utröna lärares och elevers uppfattningar och upplevelser av bedömning i skolan. Lärare och elever är involverade i bedömning av kunskaper och kunskapsutveckling, varför det är av vikt att båda parters uppfattningar synliggörs, vilket i sin tur kan bidraga till en helhetsbild av bedömningsfenomenet. Genom enkät till lärare och intervjuer med 45 elever, representerande det vi fortfarande benämner låg-, mellan-, och högstadiet, vill jag utröna hur det ovan relaterade förhåller sig. Lärare motiverar olika bedömningsmetoder beroende på ändamålet, varvid skriftliga objektiva lätt mätbara prov används i stor utsträckning. De flesta elever accepterar skriftliga kunskapsprov, då de tror att denna bedömningsform sporrar dem att lära sig mera och i sin förlängning resulterar i betyg. Högstadieelever upplever det särskilt betungande när de periodvis har prov flera gånger i veckan. De hinner inte läsa på tillräckligt och känner prestationsängslan. Såväl hög- som lågpresterande elever upplever oro/nervositet och stress kring provsituationer. Lärares uppfattning är att svagpresterande elever är speciellt oroliga och tappar självkänslan, då de oftast misslyckas på skriftliga prov. Elever menar att de inte känner obehag vid lärares subjektiva bedömning och vid självbedömning. De vill visa och utveckla sitt kunnande genom egen redovisning.

When we construct our knowledge in educational settings we usually listen to many different voices, mediated through teachers, classmates, books, films, and so on. Eight students in teacher training were videotaped for 12 hours of group talks with a tutor over a six-month period. The overall purpose of the study was to describe the polyphonic nature of the discursive field of education and the interplay between various contexts and contextual resources in that social interaction. The concept of intertextuality is adopted as a method to identify the polyphony of different voices. The explicit reported long-term listening is called the student's voice response, showing the repertory of contextual resources in use. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory when it comes to reported listening. The implications of these findings are discussed.

Stipendiat 2000.

Stipendiat 2000.

Stipendiater 2000.

Stipendiat 2000.

Stipendiat 2000.

Baksidestext: Hur kan eleverna utvecklas språkligt genom sitt lyssnande? Vilken begreppsapparat har vi som lärare för att analysera lyssnandeaspekten och understödja elevernas utveckling av sin lyssnarkompetens?

The aim of the project was to prepare the teachers at the teacher eduction to face the change of education from a traditionl structure of campus-education to a flexible education both what regards time and space. The project was performed during a 3 years period (1997-1999). It consisted of totally 22 subprojects with subjects ranging from information literacy, student forums to teaching for sustainability. About 60 teacher educators participated in the project and teacher students participated both actively in the project and as students in courses.

Baksidestext: Vad händer med skolan i ett allt mer mångkulturellt samhälle? Skolan har varit ett mycket nationellt projekt, konstruerad för medborgarfostran, sammanhållande och ett kollektivt gemensamt kunnande. Detta projekt, ”skolan” utsätts i mångfaldens samhälle för utmaningar och gränsprövningar. ocioekonomiska faktorer samt varierade regionala och lokala villkor, bland annat en ökad segregation, har fått en betydande roll för skolans syfte, innehåll och arbetssätt. Den generelle ”läraren”, ”skolan” finns inte längre. Denna rapport bygger på en intervjustudie med skolledare i mångetniska skolor i Malmöregionen och diskuterar frågor som: Hur beskrivs skolans funktion och uppgift där? Hur beskrivs lärarens arbete? Vilka kompetenser efterfrågas? Förändras läraruppgiften och i så fall hur? Hur kan en alltmer heterogen elevgrupp använda skolan som lärandemiljö? Hur ser den kulturella lärandegrammatiken ut? Och slutligen den fråga kring vilken denna rapport cirklar - hur förbereder lärarutbildningen för denna nya skola? Vilka konsekvenser har de här studerade skolvillkoren för lärarutbildningen?

Vad händer i skolorna som följd av kravet på kvalitetsredovisningar? Det råder delade meningar om - vad det är som händer, - vad det som händer beror på, - vad det som händer kommer att leda till - och hur man bör deltaga i det som händer. Denna rapport är en sammanfattning av den diskussion som förts kring dessa frågor av en projektgrupp inom Regionalt utvecklingscentrum, RUC, i vilken meningarna har varit - och till stor del fortfarande är - olika. Rapporten är INTE en så-ska-man-göra-handbok. Den är istället ett diskussionsunderlag som samtidigt är ett debattinlägg.

Baksidestext: Vad sker i huvudet på en lärarstudent under utbildningen? Hur tänker en student under olika faser av sin utbildning till lärare? Varför säger en lärarstuderande så ofta att "det bästa med lärarutbildningen är praktiken"? Vad döljer sig bakom en sådan schablon? Vi har intervjuat några just färdiga lärare och lärarstuderande på gymnasielärarutbildningen för att få några preliminära svar på våra frågor. Rapporten handlar alltså om det vi ägnar vår dagliga möda här på LUT - lärarutbildningen. Den intresserar sig för tre aspekter av gymnasielärarutbildningen: yrkesperspektiv och professionalism, didaktik och ämnessyn samt slutligen teori och praktik.

Baksidestext: Vilka attityder och föreställningar finns i killgrupper på industriprogrammet? Vilka attityder hos lärare är gångbara i killgrupper, för att man skall få konstruktiva relationer? Hur påverkas dessa elevers föreställningar och attityder? Vad innebär lärande för yrkeseleven? Hur ser elever i en IP-klass på sin egen status och hur upplever de sin situation ur ett klassperspektiv? Detta är några av de frågor jag sökte svar på då jag intervjuade en grupp killar i en IP-klass på gymnasiet. Rapporten är en delrapport i projektet Läraren och den kulturella grammatiken. Rapporten, som grundar sig på en begränsad studie, visar på delvis andra resultat än tidigare studier.

Baksidestext: I Skolintegrationsprojektet har 24 arbetslösa ungdomar utbildats för att intervjua grundskoleelever i Malmö. 1308 elever har intervjuats på grundskolorna Sorgenfri, Sofielund och Augustenborg. Dessutom har enkäter genomförts med personalen. Med utgångspunkt i larmrapporterna om skolan har projektet sökt svar på en fråga om hur skolan egentligen hänger ihop, såväl i sig själv som i förhållande till det omgivande samhället. Vilka förutsättningar skapar dagens skola för elevernas framtida samhällsintegration? Svaren från eleverna och personalen redovisas och analyseras i denna slutrapport.

Detta nummer av Praktik och teori handlar om "tredje uppgiften", d.v.s. högskolors och universitets skyldighet att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet. Den tiden är för länge sedan förbi när högskolan/universitetet kunde låsa in sig i sitt elfenbenstorn och bara producera kunskap. I detta nummer kan du bl.a. läsa om två studenters erfarenheter av att arbeta antirasistiskt i en kommun. De har varvat sina teoretiska kunskaper med praktik i kommunen. Du kan också läsa om en form av mentorprogram för nyutbildade sjuksköterskor, om erfarenheter av partnerskolesamarbetet två år efter det sjösatts, om hur Regionalt utvecklingscentrum på lärarutbildningen tacklar tredje uppgiften och läs om att det inte är så enkelt för industrin och högskolan att mötas m.m.

Olika personer ger olika perspektiv på forskning. En grundskollärare frågar sig om man ska se på forskning som basmat eller krydda. En lärarutbildare och forskare ger sin syn på varför det är nödvändigt attbinda samman utbildning och forskning. Begreppet aktionsforskning diskuteras. Två forskarstuderande berättar om hur det är att stå med ena benet i en forskningsmiljö men ha kvar det andra i myllan. Du kan läsa en intervju om vad forskningen på Malmö högskola handlar om. Du får ett utifrånperspektiv på hur det är att gå från högskola till universitet där Växjö klivit upp i "premier league". Du får en professors och IT-fantast syn på hur forskning på webben skulle kunna gestalta sig m.m. Debattdelen ägnas helt åt den förändrade lärarutbildningen. Alla är inte lika nöjda.

I numret ställs bl.a. frågor om kultur är något för naturvetaren och om språket är en brygga eller barriär. Du får en rapport från en mångkulturell skola. Du kan läsa om vad alla vuxna borde veta om klotter och skadegörelse, om hur elevernas musikval speglar deras kulturella identitet, om hur en filosof från Bagdad ser på islam i Europa och att otraditionella grupper i läraryrket behövs m.m.

Detta nummer av Praktik och teori handlar om Människan och tekniken. Ett ofantligt område där vi försökt att hitta några olika infallsvinklar på hur människan förhåller sig till teknik och teknikutveckling. Du kan läsa en artikel av humanteknologen som menar att vi håller på att bilda ett klassamhälle där en del av befolkningen är teknologiskt kompetent medan en annan del hålls helt utanför. Du kan också läsa en humorists syn på varför teknologer och humanister har så svårt att mötas och mycket annat.

Baksidestext: Har vi råd att leva miljövänligt frågar sig Högni Hansen i sitt bidrag till det här numret av Miljödidaktiska texter. Han svarar med ett exempel: Européernas årliga glasskonsumtion kostar dubbelt så mycket som utgifterna för att ge världens alla barn och ungdomar en rimlig skolundervisning. Men tänker du på skolundervisning när du köar framför glasskiosken en varm sommardag? Högni vill ge oss perspektiv samtidigt som exemplen provocerar. Våra inköp och val bygger förstås inte bara på den kunskap vi besitter. Det framgår av Anders Olssons resonemang om att sila mygg och svälja kameler. Vi väljer och väljer bort. Men väljer vi rätt? Nja, det är en fråga om värderingar. Därför bör vi utveckla elevernas förmåga att välja självständigt och delta i samhället. Finn Mogensen slår fast att miljöundervisning inte ska ha som mål att förändra elevernas beteende. Däremot bör vi utveckla deras handlingskompetens. Margareta Ekborg diskuterar hur en biocentrisk natursyn, som sätter livet som sådant i centrum och en antropocentrisk människosyn, där människan sätts i centrum, påverkar våra val. Samtidigt ger hon ett vetenskapshistoriskt perspektiv på miljöfrågorna.

Stipendiat 1999.

Stipendiat 1996. Rapporten publicerad 1999.

"Flickor och fysik" tar upp fysik i skolan ur ett könsperspektiv. 550 högstadieelever har besvarat frågor om arbetssätt, innehåll och lärarens betydelse i de naturvetenskapliga ämnena fysik, kemi, teknik och biologi. En uppseendeväckande slutsats är flickors låga självvärdering i framförallt fysikämnet - trots att flickor i biologi, kemi och fysik har högre betyg än pojkarna. Det ser också mycket olika ut när flickor och pojkar rangordnar vad de vill ta upp i ämnena och detta borde diskuteras när man gör upp kursplaner konstaterar författarna.

Det här är inte bara skola" tar upp lärarstudenters förmåga och utveckling i arbetet med livsfrågor. För att svara på barns livsfrågor om exempelvis döden och rädsla måste lärarstudenter först ha bearbetat sina egna livsfrågor.

Samverkan i Centrum handlar om samverkan mellan förskola, fritidshem och skola i område Johannes i Malmö och om en kulturpedagogs samarbete med förskollärare, fritidspedagog och lärare.

Rapporten tar sin konkreta utgångspunkt i det delvis skolverksstödda projektet Utveckling genom handledning som genomfördes 1997-98. Projektet var ett uppdrag från Fosie stadsdelsförvaltning, sedermera anslöt sig också Bjuvs kommun.

Du kan bl.a. läsa om att skolan är Sveriges största kulturproducent - men frågan är varför det inte syns på tidningarnas kultursidor, om att det finns andra vägar till ett rikare liv än via finkulturen, om kulturens roll kopplat till meningen med livet, om statliga myndigheters roll för att främja kulturen i skolan, om varför både kultur i skolan och kulturskolor behövs, om hur rörliga bilder påverkar eleverna i vardagen men hur lite det diskuteras i skolan, om vikten av att få fatt på sina aningar, om att konst inte går att skapa utifrån ett pedagogiskt imperativ utan lyder sina egna obändiga lagar, om bildämnets och musikens roll i den framtida lärarutbildning m.m. För första gången medverkar också en annan del av Malmö högskola i Praktik och teori. Det är flera skribenter från konst, kultur och kommunikation som medverkar. En av dem debatterar kring det tysta kunnandet i arbetskulturen när IT införs på arbetsplatser.

Temadelen tar upp barns och ungas lika och olika villkor i Malmö. Du kan bl a läsa om flickors och pojkars möte i cyberrymden, om forskning kring skoldaghem och lärande, om lärarutbildningens mentorsprojekt, om att det är olika att undervisa i en skola på Djupadal jämfört med Rosengård och vilken hänsyn som bör tas till elevernas bakgrund, om det svåra att nå varje elev som lärare, om att arbeta med såpor på Internet som en ingång till elevers skapande, om arbetslösa ungdomar om medforskare, om en libanesisk flickas försök att hävda sin integritet mm. I debattdelen frågar sig bl a en skribent om vi är beredda att rucka på den egna bekvämlighetszonen för att låta utländska arbetslösa akademiker komma in i och undervisa i den svenska skolan?

Temanummer om ny lärarutbildning. Detta nummer diskuterar lärarutbildningens förnyelsearbete kopplat till samhällsförändringarna och skolan som offentlig arena.

Temadelen tar upp vad som hänt med de s k "Ylvapengarna" d v s de 75 miljoner kronor förra skolministern anslog till lärarnas egen utveckling. Vilka var statens intentioner och vad händer ute i myllan i skolverkligheten bland de som fick del i pengarna? Möt en tjänsteman på utbildningsdepartementet, lärare som fått ta del av pengarna, förvaltningschefer, f d skoministern m m. Frågan är vad som egentligen driver skolutveckling? I debattdelen diskuteras partnerskolesystemet.

The objectives of the study were (1) to contribute to development of a theoretical basis for teaching violence prevention and conflict resolution, connecting the micro (inter-personal and intergroup) and macro (national, international and transnational) levels; and (2) to contribute to development of teaching methods with the aim of giving children skills in handling conflicts constructively. The perspective of the study is a social-psychological one where Human Needs Theory (Burton) plays an important role. This means that satisfaction of “basic human needs” is suggested as a goal or “navigation point” when building society at all levels. The empirical study was conducted from 1993 through 1996. Teaching methods — inspired by two teaching guides from the U.S. — were tried out in seven different classes where data collection was more extensive in one of them than in the other ones. It consisted of interviews with the children, their class teacher and a questionnaire to the parents. Diaries from the lessons were kept in all the classes. Individual and group response by the children, aged 10–12, was observed, analysed and interpreted. Opportunities for and obstacles to teaching violence prevention and conflict resolution are discussed on the basis of the findings. Important opportunities found were: a good theoretical framework; drawing from experiences of teaching programmes in other parts of the world; children’s interest in role plays (including forum plays); and a situation at school where many conflicts occur which provide ample opportunities for practice. One important obstacle was a discrepancy between skills taught in our lessons and children’s daily experiences. Lack of visions of change was another, related obstacle. This applies to adults and children alike. The author suggests training of pre-school and school teachers at all levels.

Anderson, L. (1998). Elever med hörselnedsättning i särskolan - en kart-läggningsstudie ur klasslärares perspektiv [Students with hearing impair-ment in special schools for the intellectually handicapped] (Pedagogisk-psykologiska problem, 642). Malmö: Lärarhögskolan. Studiens fokus är särskolan och klasslärares beskrivning av skolsituationen för elever med hörselnedsättning. En viktig del av studien är att uppmärk-samma och belysa den komplexitet och problematik som föreligger för en elevgrupp med flera funktionshinder. Studien belyser också huruvida ele-verna får det stöd som funktionshindret kräver samt i vilken utsträckning specifik kompetens finns. Stor vikt läggs dessutom vid hur klasslärare be-skriver och möter de kommunikativa svårigheter som föranleds av elever-nas kombinerade funktionshinder. Studien har genomförts med hjälp av enkäter till klasslärare i två län. Resultatet visar att det är mindre förekom-mande att elev med hörselnedsättning undervisas tillsammans med andra elever med hörselnedsättning samt att hörselnedsättningen sällan ses som orsak till elevens eventuella svårigheter. Drygt hälften av eleverna får till-räckligt stöd i undervisningen. Mindre än hälften av lärarna anser sig få till-räckligt stöd för att undervisa. En liten andel av lärarna har genomgått spe-cifik fortbildning. En stor andel av lärarna uppger att de i liten utsträckning förstår vad eleverna förmedlar samt att eleverna sällan inleder kommunika-tion med kamrater. En slutsats som kan dras av studien är att kunskap om såväl hörselnedsättning och dess konsekvenser som kommunikation måste tillföras samt att de kommunikativa betingelser som råder för elevgruppen i särskolan närmare måste studeras. Nyckelord: Flera funktionshinder, hörselnedsättning, kommunikation, stödinsats, särskola, utvecklingsstörning

The main purpose of the study was to identify nurse teachers experiences of problematic and challenging pedagogical situations and professional readyness related to their teacher education. Data was collected through qualitative interviews with 15 nurse teachers, all of whom had a few years of teaching experience. The teacher education was valued by the nurse teachers, in relation to professional readyness as either very positive or very negative. Regardless of being positive or negative, the views dealt with the same phenomena, that is, conflicts, group processes, the attitudes of the teacher educators, personal growth and development, and feed-back.

Stipendiater 1997.

Stipendiater 1995. Rapporten publicerad 1996.

Stipendiat 1996.

Stipendiat 1994.

Purpose:

Although student perspectives are crucial for understanding their experiences of assessments, they have not been investigated to the same extent as other stakeholders’. In particular, the views of low-achieving students are seldom examined. Therefore, this study aimed to enhance knowledge regarding low-achieving students’ assessment experiences. 

Design/Approach/Methods:

A total of 646 peer-reviewed studies were identified through searches in the ERIC, ERC, and Web of Science databases. The PRISMA 2020 statement guided the study. Nine studies were included. A descriptive analysis was conducted, followed by an analysis of the studies found at three grade levels. Prominent factors for understanding low-achieving students’ perspectives were identified using thematic analysis. 

Findings:

There is a gap in research on how low-achieving students experience assessment. Several factors were found: higher levels of anxiety, enhancing the assessment situations, and designing assessments to better support low-achieving students’ in exhibiting their knowledge. Students’ involvement in designing assessments and strategies to cope with stress can enhance their outcomes. 

Originality/Value:

This study conducted a focused literature review of studies on low-achieving students’ perspectives of educational assessments, a topic that has been under-investigated. Understanding low-achieving students’ perspectives of assessments can be used in the design, implementation, and evaluation of assessments.