Tidigare forskning har belyst ett antal faktorer som påverkar arbetslivet för äldre medarbetare, bland annat åldersdiskriminering och negativa attityder till äldre medarbetare, förändring av kognitiv och fysisk förmåga vid stigande ålder samt sambandet mellan en god arbetsmiljö och ökningen i arbetsmarknadsdeltagande bland äldre medarbetare. I en kunskapssammanställning har vi sammanställt resultat från forskning om den seniora arbetskraftens psykosociala arbetsmiljö i ett svenskt sammanhang.

Begreppet psykosocial arbetsmiljö är i sammanställningen uppdelat i mental arbetsmiljö och arbetssocial miljö och utgår från följande frågeställningar:

• Vilka huvudsakliga risker i den mentala och arbetssociala miljön har identifierats i forskning som fokuserar på senior arbetskraft?
• Hur påverkar digitalisering på arbetsplatsen och arbetslivet den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?
• Hur påverkar distans- och hemarbete den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?

För att få fler människor att välja kollektivtrafiken behöver ny bebyggelse lokaliseras till platser med god kollektivtrafik, till exempel, till stationsnära lägen och genom att förtäta och blanda bostäder, service och grönområden för att ge invånarna närhet till olika aktiviteter. En kollektivtrafikorienterad bebyggelseplanering (KOB) – innebär att man skapar en tätare och mer stadsmässig bebyggelse kring kollektivtrafikens noder och stråk. I mindre tätorter och på landsbygden är förutsättningarna för det annorlunda än i större städer, och KOB måste därför anpassas till dessa förutsättningar. Planeringen av KOBpåverkas därtill av flera offentliga och privata organisationer, och deras samverkan är av central betydelse för att KOB ska kunna förverkligas i mindre tätorter och på landsbygden. I denna rapport beskrivs hur man kan främja KOB i mindre tätorter och på landsbygden i Sverige. Följande fem övergripande rekommendationer syftar till att stimulera KOB på platser med lägre täthet men möjligheter till god kollektivtrafikförsörjning:

a) Utveckla en regional KOB-strategi och en regionalt anpassad KOB-typologi

b) Ta fram strategier för kollektivtrafikorienterad fastighetsutveckling i samarbetemellan myndigheter och marknadsaktörer

c) Utveckla kommunala förtätningsstrategier för kollektivtrafikorienteradbebyggelsed) Utveckla kommunala kollektivtrafikstrategier

e) Utveckla en väl fungerande samverkan kring KOB

Illustrated guideline #2:Data collection methods for CCIs.  The one-page visual overview will give a basic introduction to cultural and creative industries to the following questions:

1. How to collect data? What are the advantages of the various techniques?

2. Data is everywhere, even where we don’t expect it!

I denna systematiska översikt sammanställs forskning om hur lärares arbete med läxor kan bidra till likvärdiga förutsättningar för elevers lärande. Översikten utgår från följande frågeställning:

Vad kännetecknar lärares arbete med läxor som kan bidra till likvärdiga förutsättningar för elevers lärande?

Resultaten från de studier som ingår i översikten är sammanställda med fokus på lärares arbete med läxor inför, under och efter läxan. Sammantaget visar resultaten att lärare kan bidra till lik­värdiga förutsättningar för elevers lärande genom att planera utformningen av läxan, ta hänsyn till elevers situation i hemmet samt genom att följa upp läxarbetet i undervisningen.

Översiktens resultat bygger på 15 forskningsstudier från olika länder som systematiskt har valts ut efter omfattande litteratursökningar i internationella referensdatabaser.

Over the last couple of decades, Sweden and Denmark have come to symbolize opposite policy positions on immigration and integration; the former liberal, tolerant and multicultural, the latter restrictive, nationalist and assimilationist. The marked difference between two otherwise similar countries has puzzled comparative researchers and area specialists for more than two decades. In this paper, a series of well-known but seldom compared explanations are reviewed to gain a fuller and more multifaceted understanding of why Sweden and Denmark became so different. The explanations are divided into four main approaches with different foci: the electorate, the media, the political parties and national models. The paper ends with a short conclusion, highlighting what each of the explanations contributes to a fuller understanding of the difference, and a short note on the possible convergence of the countries post-2015. 

Denna rapport presenterar en studie över hur boende själva upplevt ett så kallat utsatt bostadsområdes omvandling till en mer stabil och ordinär boendemiljö. Inte sällan saknas just de boendes egna erfarenheter och upplevelser av boendeförnyelse och områdesutveckling. Studien har genomförts mellan 2020 och 2022 och fokuserar på Gårdstensbostäders hyresgäster. Den belyser hyresgästernas perspektiv på Gårdstensbostäders arbete och på förändringarna som har ägt rum i området de senaste decennierna. Den lyfter också fram flera utmaningar inför framtiden, som exempelvis behovet av fler mötesplatser och oro kring kriminalitet i området kopplad till "polisens lista".

Den här rapporten har analyserat levnadsvillkor och segregation i Malmö med särskilt fokus på det kommunala bostadsföretaget MKB Fastighets AB:s bostadsbestånd. Mätningar har gjorts för ett stort antal indikatorer vid tidpunkten 31 december 2019 vilka har jämförts med 2012. En särskild fördjupning har också gjorts i de så kallat utsatta områdena Rosengård (Söder om Amiralsgatan), Södra Sofielund (Seved), Holma-Kroksbäck-Bellevuegården samt Nydala-Hermodsdal-Lindängen.

Studiens resultat kan sammanfattas i följande slutsatser.

• Malmö är en starkt segregerad stad. Levnadsvillkoren skiljer sig kraftigt mellan olika geografiska delområden. Undersökningen bekräftar tidigare studier som visar hur de välbeställda områdena återfinns i synnerhet i stadens västra delar medan den andra segregationspolen med koncentration av låginkomsthushåll finns i stadens östra och delvis södra delar.
• MKB Fastighets AB:s bostadsbestånd och hushåll är spritt över hela staden och variationen bland hyresgästernas levnadsvillkor är stor. Segregationen inom MKB:s bostadsbestånd följer i stort mönstren i Malmö i stort. Men en betydande del av beståndet och därmed hushållen finns representerade i områden med lägre levnadsvillkor, vilket också synliggörs i statistiken.
• MKB:s boende har över lag lägre medianinkomster, lägre förvärvsfrekvens och högre andel personer som uppbär ekonomiskt bistånd än Malmö som helhet och boende i andra upplåtelseformer. Utbildningsnivån, och andelen som uppnår kraven i årskurs 6 och 9 är också lägre än i staden som helhet. Likaså är andelen individer med utländsk bakgrund högre, trångboddheten större och valdeltagandet lägre i MKB jämfört med staden som helhet. Studien bekräftar på så vis tidigare forskning kring skillnader i levnadsvillkor mellan allmännyttig hyresrätt och övriga upplåtelseformer, inklusive privatägd hyresrätt. Ett intressant undantag är emellertid att valdeltagandet är högre i allmännyttig hyresrätt än privatägd hyresrätt.
• Totalt sett är den socioekonomiska utvecklingen och förändringarna i utbildningsnivå och skolresultat samt trångboddhet och tryggheten i MKB:s bestånd positiv mellan mätpunkterna. En del av den socioekonomiska utvecklingen går att knyta till den positiva konjunkturen under perioden 2012–2019, men inte allt.
• Den positiva utvecklingen, särskilt gällande sysselsättning, ses framför allt i de socioekonomiskt marginaliserade bostadsområdena. Här ser vi förändringar i framför allt Herrgården, men också Örtagård, Bellevuegården, Gullviksborg, Holma, och Kroksbäck.
• Nybyggnationen i Holma och Lindängen har attraherat hushåll med något högre levnadsvillkor än vad som tidigare bodde i förvaltningsområdena. Detta är särskilt tydligt i Lindängen, där inflyttningen har har medfört att Nydala som förvaltningsområde ser en positiv utveckling, även om levnadsvillkoren i det geografiska Nydala har sjunkit något.
• Parallellt med ökningen i de marginaliserade områdena ser vi en relativ minskning i levnadsvillkor i några av de mer välbeställda områdena. I en del av dessa områden ökar andelen individer med ekonomiskt bistånd och vi ser att förvärvsfrekvensen minskar, eller ökar mindre än i staden som helhet, trots den positiva konjunkturutvecklingen. Ser vi till inkomster i förhållande till stadens median så är det fler områden som har en positiv utveckling än negativ, även om MKB har en fortsatt relativ försämring av inkomsterna jämfört övriga upplåtelseformer. Men denna så kallade residualisering döljs av stora positiva förändringar i områdena med de lägsta inkomsterna.
• Socioekonomi, utbildningsnivå och födelsesbakgrund sammanfaller till stora delar i de segregationsmönster som lyfts fram i rapporten. Ett mycket starkt samband mellan den socioekonomiska och etniska segregationen framträder. Framför allt blir detta tydligt i utbildningsnivån. Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat under perioden, främst som en följd av flyktinginvandringen under 2015–2016. Ökningen är emellertid mindre i MKB:s bestånd än i Malmö som helhet. I Örtagård har, som enda område i Malmö, andelen personer med utländsk bakgrund minskat under perioden. Det har således inte skett en osedvanligt ökad koncentration av personer med utländsk bakgrund i områden som redan tidigare hade en hög andel med utländsk bakgrund. Intressant att notera i sammanhanget är Lindängen, där en stor del av de inflyttade i det nybyggda bostäderna har utomeuropeisk bakgrund, men också befinner sig i sysselsättning.
• Den upplevda tryggheten är högst i de socioekonomiskt välbeställda områden och lägst i de marginaliserade delarna av staden. Vi ser emellertid en generell ökning av tryggheten och främst i de områden som har lägst trygghet. Tryggheten ser ut att minska i Hyllie och Limhamns Sjöläge under senare år.
• Trångboddheten är högst i de områden som har lägst ekonomisk standard, här är upp emot vart tredje hushåll trångbott, medan den i det närmaste är obefintlig i stadens välbeställda delar, även i MKB:s bestånd. I likhet med andra variabler minskar trångboddheten som mest i de områden som har lägst levnadsvillkor.
• Valdeltagandet följer inte samma mönster som trångboddhet och övriga indikatorer. Här är de områden som har lägst levnadsvillkor (Rosengård) inte den lägsta valdeltagandet. Det lägsta valdeltagandet återfinns i Augustenborg och det utsatta områden Nydala- Hermodsdal-Lindängen.
• Vid en studie av flyttmönster konstateras att den omfattande nyproduktion som skett i vissa områden leder till en ökad inflytt både inom kommunen och från andra delar av landet. Hyllie, Segevång, Västra hamnen och Limhamns Sjöläge har ett starkt positivt flyttnetto (det vill säga inflytt minus utflytt) till kommunen, men också inom kommunen. Till det nybyggda Lindängen har samtliga inflyttare kommit från Malmö. Vidare har Möllevången har ett starkt flyttnetto för personer som kommer från andra delar av landet. Ser vi till inflytt från andra länder är, förutom ovan nämnda områden också Nydala och Augustenborg områden med stor inflyttning. Gullviksborg, Möllevången, Augustenborg och Persborg har ett negativt flyttnetto inom kommunen. Dessa områden framstår således som transitområden. Hit flyttar många som kommer från andra delar av landet eller världen, medan man lämnar området när man flyttar vidare inom staden.
• Ett sammantaget index över alla levnadsvillkor (det så kallade områdesindexet) visar att levnadsvillkoren är högst i Fridhem, Västra hamnen och City. De lägsta levnadsvillkoren återfinns i Herrgården, Holma-Kroksbäck och Lorensborg. Områdesindexet visar på en generell förbättring av levnadsvillkoren i MKB:s bestånd, framför allt i de områden som har lägst levnadsvillkor, till exempel Örtagård och Bellevuegården.
• Ett så kallat olikhetsindex över sysselsättning visar att segregationen (avseende sysselsättning) inom områdena är störst i Limhamn och Gröndal/Kulladal. Här bor individer med sysselsättning som mest avskilt från individer som saknar sysselsättning. Bellevuegården, Kroksbäck och Persborg har lägst olikhetsindex. Här bor således personer med och ytan sysselsättning förhållandevis blandat.
• Vid en studie av de så kallat utsatta områdena kan vi se att levnadsvillkoren skiljer sig åt i hög utsträckning mellan de fyra områdena. Levnadsvillkoren i Södra Sofielund (Seved) skiljer sig emellertid inte nämnvärt från MKB-medianen för flera av indikatorerna. I Herrgården, som alltså är det område som ser den största positiva förändringen, har förvärvsfrekvensen nästan dubblerats över 2012–2019 och stigit mer i det allmännyttiga beståndet än i det privata hyresbeståndet, trots att de privata ägarna i området har krav på anställning i sin uthyrningspolicy.
• Vi kan också konstatera att MKB i många fall äger få av fastigheterna i de utsatta områdena. Detta går att härleda till hur gränserna för dessa områden är dragna. Exempelvis befinner sig MKB:s nybyggda fastigheter i Lindängen, som alltså har bidragit till en inflytt av hushåll med högre levnadsvillkor, inte inom polisens gränser för utsatta områden. Dessa iakttagelser bör naturligtvis finnas med i diskussionerna kring MKB:s strategier för – och rådighet över – att lyfta områdena från polisens lista över riskområden, utsatta områden och särskilt utsatta områden. Den lokala kontexten är större än MKB:s förvaltningsområden och polisens definierade områden. Rådigheten är alltid begränsad och i vissa fall mer än andra. Ju mindre andel bostäder som MKB förfogar över i ett område, desto mindre är naturligtvis företagets rådighet att kunna förändra levnadsvillkoren i området, så till vida att man inte arbetar riktat mot även andra hyresgäster än sina egna.

Integration, invandring och kriminalitet är frågor som legat högt på dagordningen de senaste åren. För ett par veckor sedan återaktualiserades frågan än en gång i och med att kravaller utbröt i flera svenska städer efter att den dansk-svenska politikern Rasmus Paludan bränt koraner under sina manifestationer. Samtidigt görs det nu, och sedan länge, mycket för att stärka integrationen, och för att bättre inkludera de som inte känner sig delaktiga i samhället. Ett exempel på det är Bygga Broar, som sedan 2016  har arbetat mot hedersrelaterat våld och förtryck samt för mänskliga rättigheter och integration.[1] Bygga Broar handlar i huvudsak om att ge personer som arbetar med vårdnadshavare till barn bättre förståelse för, och förmåga att kommunicera kring, frågor som relaterar till integration, mänskliga rättigheter samt hedersrelaterat våld och förtryck.[2] Genom att yrkesverksamma som arbetar med barn och unga får utbildning i dessa frågor kan de nå ut till vårdnadshavare, och i förlängningen förbättra levnadsvillkoren för barn och unga i samhället.

Bygga Broar är bara ett av många exempel på insatser som görs för att motverka olika problem kopplat till integration i Sverige. Samtidigt vet vi egentligen mycket lite om ifall det som görs uppnår målen om förbättrad integration - eller om det ens är rimligt att det skulle kunna leda till att målen uppnås. Vi verkar alltså i något av en paradox, med ett viktigt problem som ligger högt på den politiska och mediala dagordningen, och som engagerar eldsjälar - men där vi egentligen inte vet så mycket om det hela utifrån en akademisk syn på kunskap och förståelse.

Vi har ett pussel som alla vill prata om, men där bitarna ligger huller om buller utan att någon ens försöker lägga pusslet.

I det sammanhanget är denna utvärdering tänkt. Vi vill försöka placera en av alla pusselbitarna på rätt plats, genom att försöka besvara huruvida Bygga Broars verksamhet rimligen kan uppnå de mål som finns. Stämmer den verksamhet som Bygga Broar vill genomföra överens med de mål som ska uppnås? Fungerar det som faktiskt görs på det sätt som det är tänkt att fungera? Är det rimligt att Bygga Broar kan bidra till förbättrad integration och minskat hedersvåld? Det är exempel på frågor som denna utvärdering vill besvara, för att på så sätt bidra till byggandet av ett bättre samhälle. Utvärderingen utgår till stor del från intervjuer, och speglar därmed primärt hur de som deltagit i Bygga Broars utbildning eller annan verksamhet upplevt det.

Sammanfattning 

Detta kunskapsunderlag om integration till Tillväxtkommissionen för ett inkluderande och hållbart Malmö tar avstamp i frågor om hur man kan arbeta för att stärka integration i städer som präglas av en omfattande mångfald i sin befolkning. Rapporten utgör en kunskapsöversikt av ett urval av forskning på området och består utöver inledningen som presenterar rapportens ansats, av tre delar: en mer teoretisk del, en del som presenterar en översikt av empirisk forskning, och en avslutande del som sammanfattar forskningsöversikten och kopplar denna till frågor om integration i Malmö. Denna del innehåller även två rekommendationer och en fråga. 

Inledningen visar hur Malmö, liksom många andra städer, präglas av en omfattande diversitet som uppstått till följd av globala migrationsmönster och nationella bosättningsmönster. År 2021 var 35 procent av befolkningen i Malmö utrikes född. Om vi vidgar greppet och även ser till inrikes personer med minst en utrikes född förälder, det vill säga både personer med egen migrationserfarenhet och personer där en av eller båda föräldrarna har migrationserfarenhet, så har 56 procent av Malmös befolkning migrationsbakgrund och det med ursprung i inte mindre än 184 länder. 44 procent av Malmös befolkning är födda i Sverige av föräldrar som båda är födda i Sverige. Detta innebär att det i Malmö finns fler personer som har migrationsbakgrund än som inte har det. 

Denna utveckling har gett upphov till en omfattande debatt om integration i både forskning, politik och praktik. Medan både forskning, politik och praktiska verksamheter historiskt har utgått från att invandrade minoriteter kommer att assimileras med majoritetsbefolkningen, ibland med stöd för att bevara vissa kulturella särdrag, introducerades begreppet superdiversitet för ett femtontal år sedan för att beskriva nya former av diversifiering och för att öppna upp för en diskussion om integration som tar avstamp i denna pågående utveckling. Denna diversifiering involverar inte bara allt fler födelseländer, nationaliteter och etniciteter, utan även inom varje sådan grupp sker en diversifiering, bland annat i formen av skilda migrationsvägar och juridiska status, vilket påverkar social differentiering och integration. Mot denna bakgrund, syftar superdiversitet som begrepp att möjliggöra en behövlig ’synvända’ kring integration. Kunskapsöversikten tar avstamp i denna diskussion och ser till empirisk forskning som har relevans för hur vi kan tänka kring och verka för att stärka integration i den diversifierade staden. Utöver inledningen som beskriver denna ansats, består rapporten av tre delar. 

Den första delen är mer teoretisk och tar spjärn mot frågan vad diversitet och integration är och hur det kan förstås i samhällen som präglas av omfattande diversitet. Fokus ligger först på diversitet, och vad som skiljer superdiversitet från diversitet i städer. Detta leder in till en diskussion om integration, och inte minst hur super-/diversitet utmanar invanda sätt att tänka kring integration. Denna första del avslutas med en diskussion om hur vi kan tänka kring superdiversitet i ett integrationsperspektiv. Diskussionen tar avstamp i en politik- och praktikorienterad modell för integration och ser till hur denna kan förstås i ljuset av superdiversitet. 

Andra delen presenterar empirisk forskning om integration i urbana sammanhang som präglas av omfattande diversitet. Den modell för integration som presenteras i inledningen, används för att sortera forskningspublikationerna. Avsnittet är strukturerat efter modellens fyra huvudområden för integration (markörer och verktyg; sociala kopplingar; underlättare; fundament), och empirisk forskning om integration och superdiversitet i urbana sammanhang diskuteras i relation till modellens fjorton domäner. 

Den tredje och avslutande delen består av en sammanfattande diskussion, två förslag och en fråga. Den sammanfattande diskussionen lyfter vilka lärdomar som går att dra från befintlig forskning om integration i städer som präglas av en omfattande migrationsdriven mångfald; den sätter fokus på hur integration påverkas av såväl nationell och lokal politik, som hur organisationer och professionella arbetar med integration inom olika verksamheter. Det är alltid en utmaning att säga hur och i vilken grad kunskap från ett sammanhang är överförbar till ett annat. De två rekommendationer som utfärdas riktar sig dels till politiken i Malmö, dels till Malmö stad som organisation. Rapporten avslutas med en fråga om vilket slags kunskapsunderlag Malmö stad behöver för att kunna utveckla politik och praktik så att dessa svarar mot de behov som finns i staden och dess befolkning. 

Main Findings:

AI systems are increasingly being used to shift decisions made by humans over to automated systems, potentially limiting the space for democratic participation. The risk that AI erodes democracy is exacerbated where most people are excluded from the ownership and production of AI technologies that will impact them.

AI learns through datasets but, very often, that data excludes key parts of the population. Where marginalized groups are considered, datasets often contain derogatory terms, or exclude explanatory contextual information, that is hard to accurately categorise in a format that AI can process. Resulting biases within AI design raise concerns as to the quality and representativeness of AI-based decisions and their impact on society.

There is very little two-way communication between the developers and users of AI-technologies such that the latter function only as personal data providers. Being largely excluded from the development of AI’s role in human decision-making, everyday individuals may feel more marginalized and disinterested in building a healthy and sustainable society.

Yet, AI’s capacity for seeing patterns in big data provides new ways to reach parts of the population excluded from traditional policymaking. It can serve to identify structural discrimination and include information from those otherwise ignored in important decisions. AI could enhance public participation by both providing decision-makers with better data and helping to communicate complex decisions – and their consequences – to wider parts of the population.

Denna kunskapssammanställning om vatten- och avloppsinstallationer i Sverige kan ge en bred och korrekt förståelse om branschens aktörer, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskap och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas. Några viktiga punkter är:

• Legionella – finns i tappvattensystem och orsakar ohälsa. Begränsning av risker behöver utredas vidare inte mot bakgrund av risker med förväntade högre temperaturer och önskemål om att ta fram system för med lägre energiförbrukning för varmvatten. Risk för legionella i kallvatten finns också.
• Utformning och placering av rörkopplingar – har stor betydelse för beständighet hos installationer och möjlighet att upptäcka och hantera läckage. Regler och vägledningar som utvecklats över tid har möjliggjort den goda standarden på vatten- och avloppsinstallationer vi har idag.
• Dimensionering av system – komponenter och flöden samverkar i samma system. Därför finns risker om en komponent eller ett delsystem optimeras av något skäl utan att konsekvenserna för hela förstås. Spillvattensystem är t.ex. beroende av flöden för tappdricksvatten.
• Det är viktigt att ta med sig förvärvade kunskaper och lärdomar för att undvika problem som tidigare visats sig vara kostsamma. Det gäller i synnerhet för system som installeras dolt, och som förväntas ha en livslängd på flera decennier.
• Ett regelverk som tar hänsyn till de problem som har lösts genom åren, och som ger goda förutsättningar att förebygga framtida problem, kommer att gynna den som bor eller vistas i byggnaden, den som äger byggnaden, den som bygger eller installerar, den som levererar byggprodukterna och den som försäkrar byggnaden. Det är även bra ur ett hållbarhetsperspektiv, eftersom lång problemfri livslängd oftast minskar miljöbelastningen.

Sommarpraktik för killar är ett samverkansprojekt mellan Malmö universitet och Malmö stad, som tar ett gemensamt grepp för att inspirera unga män till högre utbildning inom utbildningsområdena vård, omsorg och pedagogik. Sommarpraktik för killar är således en viktig arena och öppen mötesplats för information, inspiration och möten kring studier och jobb där unga killar och unga män kan dela och möta sina erfarenheter, känslor och tankar om framtiden. Syftet med Sommarpraktik för killar är att verka för ökad jämställdhet och breddad rekrytering, men också för ökad mångfald inom Malmö universitet. Fokus ligger på att främja deltagarnas självreflektion och möjlighet till att kunna få upptäcka och se lärosätet med egna ögon. Ett annat fokus är att koppla ihop ungdomarna med olika funktioner inom Malmö universitet för att också få dem att bli nyfikna på universitetsstudier.

De framtagna resultaten ger en god översikt av kostnader i bostadsbyggnadsprojekt i Sverige och kan vara av stort värde för jämförelser i Sverige. Ett viktigt resultat från denna första etapp av huvudstudien är att det har fungerat bra att samla in och sammanställa data från svenska byggprojekt. Resultat har kunnat presenteras på ett överskådligt sätt så att anledningar till kostnadsskillnader kan identifieras. Med detaljerad kunskap om verkliga kostnader går det att jämföra kostnader och kostnadsfördelning mellan projekt för att förstå likheter och skillnader. Olika bakomliggande faktorer syns när produktionskostnad jämförs per lägenhet, m2 BOA och m2 BTA. Undersökningens visar att det inte finns större skillnader i de svenska projekten när det gäller materialanvändning och byggteknik, produktionsmetoder och logistik, teknisk nivå, servicegrad samt krav och regelverk som tillämpas. Det finns naturligtvis en del nyanser och skillnader men de svenska byggprojekten är relativt homogena. Skillnader som kommit fram i undersökningen beror på olika projektspecifika variationer. Sammantaget bedöms underlaget vara en stabil utgångspunkt för jämförelser med byggprojekt i andra länder. Då kan jämförelse av materialanvändning och byggteknik, produktionsmetoder och logistik, teknisk nivå och servicegrad, krav och regelverk som tillämpas, tidsåtgång i planskeden, skatter och subventioner göras på ett meningsfullt sätt. Med en andra etapp av huvudprojektet bör det också vara möjligt att genomföra jämförelser mellan länder och utreda övergripande frågor.

This working paper critically examines Ayelet Shachar’s (2020) concept of the ‘shifting border’ and the solutions she proposes to tackle this recent phenomenon, pointing out potential gaps, inconsistencies and unintended consequences of letting legal responsibility follow states’ ‘shifting borders’. Instead, the paper argues for the need to deterritorialize the right to asylumin order to prevent states from retracting back from or shifting out their responsibilities for refugees and migrants, and to question and ultimately relax our current state-imposed mobility controls which have come to be largely taken for granted, even among migration and border scholars.

Syftet med utvärderingen Ungdomsprojekt i civilsamhällets organisationer. Relationer, samarbeten och utmaningar har varit att ta tillvara erfarenheter och kunskap från arvsfondsprojekt med fokus på unga som utbildas till ledare och ambassadörer inom civilsamhällets organisationer. I utvärderingen har 27 projekt analyserats. Tre av dem har studerats mer djupgående och resterande 24 projekt har studerats mer översiktligt. De studerade projektens verksamheter och fokusområden är varierande. Bland annat representeras frågor om integration, idrott och föreningsliv, psykisk och/eller fysisk hälsa, barns och ungas rättigheter, demokratifrågor, miljö- och odlingsfrågor, förebyggande arbete kopplat till våldsbejakande extremism, ungas delaktighet, ungas sysselsättning, och jämställdhets- och fredsarbete.

Vägledande i analysen har följande frågeställningar varit: Vilka spår lämnar Allmänna arvsfondens pengar? Under vilka betingelser lämnar pengarna spår? Vilka framkomliga vägar finner projekten och vilka hinder stöter de på? Hur upplever målgruppen insatserna? Vilka roller har målgrupperna i projekten och hur får de en röst? Vilka problemformuleringar beskrivs ligga till grund för projektens mål och syften och hur tolkas och hanteras dessa problem i teori och praktik av verksamhetsledare såväl som deltagare?

I studien har tre olika vetenskapliga metoder använts: enkät, intervju samt dokumentstudie. Materialinsamlingen skedde under 2019–2021. Under denna tidsperiod gjordes studier av dokument, arbete med enkäter samt intervjuer parallellt med varandra.

Majoriteten av projekten ger intrycket av att ha arbetat för att skapa goda förutsättningar för målgruppen runt om i Sverige. De ungas behov står många gånger i centrum.Projektens problemformuleringar, och dess faktiska arbete framstår i de flesta fall som ambitiösa och tydligt grundade i samhälleliga problem. Ibland kan projektens ambitioner dock framstå som för stora givet de komplexa problembeskrivningar man i projekten utgår från.I många av projekten framstår goda mellanmänskliga möten och relationsskapande som ett mål med och/eller konsekvens av projektverksamheten.Administrativa och organisatoriska förutsättningar framstår som en aspekt som för många av projekten har varit en svårighet, inte minst beskrivs detta arbete som väldigt tidskrävande.I projektens samverkan med andra parter ter sig kommunen som en samverkande ”bromskloss” såväl som en möjliggörare. Kommunens och det civila samhällets olika roller och uppdrag tycks avgörande när samarbetet fungerat mindre bra. Tydliga och avgränsade problemformuleringar framstår som underlättande för projektens genomföranden samt för hur väl projekten lyckas uppnå de mål de satt upp. En väl avgränsad målgrupp tycks i sin tur underlätta när det kommer till att involvera målgruppen i det praktiska projektarbetet. I vilken grad och hur de unga involveras i projekten ser väldigt olika ut.Vissa projekt har haft svårigheter att rekrytera unga till sina verksamheter. I flera fall har det varit svårare att rekrytera vissa grupper unga än andra. Flera projekt uppger att det har varit svårare att nå ut till tjejer än till killar. Syftet med de unga ledarrollerna (beskrivs också som ambassadörer, inspiratörer, språkrör, mentorer, förebilder och ledare) är med vissa undantag vagt preciserade. De unga ledarrollerna är många gånger kopplade till utbildningsinsatser. Även dessa tenderar att vara vagt preciserade eller inte uttalade alls.Finansiella hinder, i kombination med att nya projekt ska vara ”nytänkande”, beskrivs skapa svårigheter när projekten planerar för sin överlevnad.Några av projekten har i samband med projektslut omformat sig, dragit ner på verksamheten, gått tillbaka till ideellt arbete eller implementerats inom annan verksamhet. En del har funnit andra finansiärer och kan driva vidare verksamheten helt eller delvis. Andra har avslutats helt.En del av projekten lämnar spår i form av digitala plattformar, appar och metodböcker. För andra projekt kan spårskapandet beskrivas som att kunskap från projekten, eller handlingar i projektets anda, mer informellt implementerats i andra verksamheter och satsningar.

There is a general recognition within the social sciences that extensive mobility challenges how we perceive the notion of home. With this idea as its starting point, this article explores how situations of hardship impact the ways in which mobile professionals negotiate and construct their homes. The actor-network theory (ANT) has been used as the means to explore the interactions between the people who inform this study and the multidimensional characteristics of the hardship setting. Through individual, open-ended interviews, the research draws upon the experiences of five international civil servants from the United Nations (UN) system of organizations who are assigned to hardship duty stations. Applying ANT to the empirical material drew the attention to the identification of five principal entities (or actors) that come into play in the negotiation of homeconstruction, namely the civil servant, [in]security, mobility, ownership and social relations. The influence of the various nonhuman actors on home construction varied according to the individual and their transnational ties and professional status – those with family nuclei tended to situate their homes in terms of territoriality, whereas for others, factors such as privacy, materiality and social interaction weighed more heavily in the act of creating home.

This paper examines the intensified focus on return in Danish asylum policy, the so-called paradigm shift of 2019, and the changed approach to asylum claims made by Syrian nationals from the Damascus region. It does so by analyzing nine asylum cases assessed by the Refugee Appeals Board and material produced by Danish state actors using the discourse analysis of Laclau and Mouffe (1985) and ‘the toolbox of governmentality’ (Walters 2012). The aim of the study was to understand the tactics of legitimization regarding the decision to reject asylum protection to three Syrian nationals as well as mapping the structures that facilitated the decisions. The study concludes that discourses linking ‘refugee status’ to ‘temporariness’ and ‘return’, ‘asylum protection’ to ‘international obligations’, and ‘the refugee’ to an essentialist understanding of the term are fundamental in facilitating the decisions made in the cases. Furthermore, a governmental goal of ensuring the security of society underpins and works to sustain these discourses. The findings contribute to creating detailed knowledge about the Danish asylum system and the logic supporting the increased focus on return.

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om Riksidrottsförbundets (RF) anslutna specialidrottsförbunds (SF) arbete med miljömässig (ekologisk) hållbarhet. Det material vi bygger vår analys på är 16 specialidrottsförbunds hemsidor och intervjuer med RF:s hållbarhetssamordnare, samt representanter från nio av förbunden. Genom att använda analysverktyget SWOT visar vi vilka styrkor och svagheter som SF har i sitt arbete med ekologisk hållbarhet, samt vilka hot och möjligheter som finns för ett fortsatt arbete. Vidare tolkar vi materialet utifrån det teoretiska perspektivet ‘känsla av sammanhang’ – KASAM – som handlar om hur hållbarhetsarbetet begrips, hanteras och görs meningsfullt för de som arbetar med detta i ett SF.Rapporten visar att en styrka i arbetet med ekologisk hållbarhet är att många förbund anser att arbetet är viktigt eftersom klimatförändringarna påverkar träningar och tävlingar. En annan styrka är att det i flera SF finns miljöpolicys och checklistor för att agera mer hållbart. Samtidigt är en svaghet att det ekologiska hållbarhetsarbetet inte har en tydlig plats på agendan i flera av förbunden. Därför blir det inte en naturlig del av verksamheten. Brist på resurser är en svaghet för många, men vilka resurser som saknas skiljer sig åt. Det handlar om tid för några och/eller ekonomiska medel för andra. En svaghet som samtliga SF nämner är idrottens beroende av transporter.Det finns stora möjligheter att lyckas med det ekologiska hållbarhetsarbetet eftersom fler SF och medlemmar är medvetna om att det går att göra skillnad. Fler SF-representanter efterfrågar dock ett utökat samarbete mellan SF. Vidare ses avsaknaden av riktlinjer (från RF eller regeringen) som ett hot. För att skapa begriplighet i det ekologiska hållbarhetsarbetet är olika typer av kunskap en viktig grund. Kunskap om miljöfrågan och om hållbar utveckling kan bidra till att man prioriterar och etablerar den på förbundets agenda. Kunskap kan leda till handling, och med resurser som tid och ekonomi är det enklare att hantera arbetet med ekologisk hållbarhet. Alla förbund visar att det är meningsfullt att arbeta med miljöfrågan. De intervjuade representanterna är engagerade och arbetar för att nå omvandling och förändring. Att ha kunskap och att vilja är emellertid inte tillräckligt för att nå resultat när resurser saknas. Intervjuerna mediirepresentanterna visar att de saknar känsla av sammanhang. Kanske har det att göra med att den kunskap som finns refererad i policys och diskuteras i intervjuerna präglas av en naturvetenskaplig förståelse av ekologisk hållbarhet. Det är rimligt att tro att mer kunskap om miljöfrågan inom andra vetenskapliga fält, såsom pedagogik, psykologi, sociologi och historia – som berör ekologisk hållbarhet ur andra perspektiv – skulle kunna fungera stödjande i arbetet.En slutsats för rapporten är att förändringsarbetet med ekologisk hållbarhet kan upplevas som svårt eftersom idrotten även har andra mål att sträva mot som prioriteras före ekologiska hållbarhetsfrågor. Ett sådant mål är att utveckla idrotten att bli högre, snabbare och starkare – alltså att prestera. Idrottens sätt att organisera träning och tävling med mycket resande går på tvärs mot arbetet med att verka för en ekologiskt hållbar utveckling och en mer hållbar värld.

Presentation om processen att arbeta med översättning av hemsidan "De danska judarna i  Theresienstadt" till svenska.

This is one of the first studies in Sweden testing the notion of racial color-blindness empirically in a Swedish context, by asking a sample of Swedish participants to assign race to images of faces with different phenotypes, rate how ‘Swedish’ the faces are perceived (referred to the degree of ‘Swedishness’) and identify the skin color of the faces (through the NIS skincolor scale). We also use eye-tracking to explore whether participants look differently at faces of different racial groups. The results show that skin-color is a decisive factor in the racial ascription as Black, while skin color is not determinant of the degree of Swedishness. What determines the degree of Swedishness is the racial assignment itself, in other words, how individuals perceive and categorize phenotypes into different racial groups. We conclude that Swedes are not truly racially color-blind and race does indeed matter in Sweden.

About the VALIANT project:

VALIANT is a European Policy Experiment under Erasmus+ KA3 (EACEA/38/2019): Priority 3 - Strengthening teacher training and education by using the opportunities of new technologies (School education). The policy measure in this experimentation, Virtual Innovation and Support Networks, are defined as Virtual Exchange programmes which bring together teachers, student teachers and experts in facilitated online collaboration around real-world educational issues. VALIANT’s first objective is to test the efficiency of Virtual Innovation and Support Networks as an approach which will contribute to overcoming teachers’ sense of isolation and low motivation in rural areas and isolated contexts and also to developing teachers’ ability to operate effectively in online international networks of professional collaboration. The second objective of the experimentation is to test the efficiency of this form of Virtual Exchange for providing students of Initial Teacher Education with access to the realities of the teaching profession through regular interaction with in-service teachers integrated into their study programme.

About this publication:

This research protocol contains a detailed description of the tools and procedures which are used in the VALIANT experimentation. It includes all the elements that have been recommended in the guide to social experimentation (J-Pal Europe, 2011): a) the principles and procedures for identification and selection of the groups of participants; b) the size, type, and features of the group of participants; c) the timing of the field trials; d) evaluation plans; e) the evaluation benchmarks and qualitative and quantitative indicators and finally f) the monitoring and quality control measures and ethical guidelines.

Syftet med denna kartläggning är att komplettera kunskapen i Sverige kring olika typer av möjliga indikerande innemiljökontroller som finns. Utvecklingen på både mätteknik och beslutsverktyg är snabb. En inledande analys av utmaningar och möjligheter med olika typer av kontroller och indexeringar av innemiljökontroller presenteras.Några exempel på aktörer och system som direkt kan kopplas till indexering, alternativt bidrar genom till exempel kravformuleringar eller guidning i uppföljning, beskrivs i rapporten är:

• ALDREN TAIL Index
• Standarder, bland andra SS-EN 16798-1:2019
• Beloks Innemiljökrav för lokalbyggnader
• Miljöcertifiering och miljömärkning
• SWESIAQ
• Obligatorisk ventilationskontroll – OVK
• Loggande sensorer
• Enkäter
• Okulära kontrollerStickprovskontroll med momentanmätning
• Databaser
• Vägledningar från olika myndigheter

Generellt sett är det en stor spridning mellan olika kontrollsystem när det gällande innehållet och omfattningen på vilka parametrar som kontrolleras i inomhusmiljön. Det finns 100-talet parametrar som används vid kontroll av inomhusmiljö idag.

Denna rapport analyserar hyresmarknadens karaktär i de 14 svenska kommuner som helt saknar ett allmännyttigt hyresbestånd. Studien har undersökt befolkningssammansättningen i det privatägda hyresbeståndet i dessa kommuner utifrån hypotesen att denna torde se annorlunda ut i kommuner med respektive utan allmännytta, beroende på̊ att allmännyttan generellt sett har en befolkning som har lägre inkomster och i högre utsträckning är födda utanför Europa. Studien har också̊ analyserat förekomsten och koncentrationen av hyreskontrakt i den kommunala andrahandsmarknaden – de så kallade sociala kontrakten – i dessa kommuner.

Resultatet bekräftar att avsaknaden av ett allmännyttigt hyresbestånd i kommunen sätter ökad press på̊ den privata hyresrätten och socialtjänstens insatser. Den privata hyresrätten blir den dominerande boendeformen för kommunens hushåll med låga inkomster och individer födda utanför Europa. Det är också betydligt vanligare med sociala kontrakt i kommuner utan allmännytta.

Dock skiljer sig utfallet åt beroende på kommunernas profil avseende inkomstnivåer och geografiska läge. Privat hyresrätt i storstädernas kranskommuner har förvisso en påtaglig överrepresentation av hushåll med lägre inkomster, men denna döljs eftersom kommunen som helhet är så välmående och andelen hyresrätt dessutom är liten. I de mindre kommunerna är den socioekonomiska profilen hos hyresgästerna betydligt lägre, samtidigt som den privata hyresrätten bättre speglar befolkningssammansättningen som helhet. Detta är illustrativt för den privata hyresrättens större andel av bostadsbeståndet i dessa kommuner

Den sammantagna slutsatsen är att de 14 kommunernas bostadssociala ansvar i form av privat hyresrätt som garant för inkluderande bostadsförsörjning kan ses som begränsat i förhållande till andra kommuner. Samtidigt utgör den privata hyresrätten – men också̊ de kommunala bostadssociala kontrakten – en viktig boendeform för de hushåll med lägre levnadsvillkor och har invandrat som faktiskt finns i dessa kommuner.

Syfte: Genom studien introduceras en internationell, forskningsbaserad utbildning om praktiknära ledarskap för funktionshinderverksamheter, Frontline Practice Leadership. Syftet har varit att studera om utbildningen kan anpassas och användas för lokala, svenska förhållanden och på så sätt bidra till att stärka anställda i yrkesroller som ansvarar för att leda brukarnära arbete.

Metod: Sex omsorgspedagoger och deras chefer (första linjens chefer) har deltagit i den pilot som studerats. Materialet består av dokumentation från deltagarnas möten och återspeglar deras synpunkter och reflektioner visavi utbildningen och modellen för ett praktiknära ledarskap.

Resultat: Piloten visar att utbildningen skulle kunna vara hjälpsam för anställda i yrkesroller som leder brukarnära arbete. Resultaten visar också på komplexiteten i den översättning som behöver ske när en utprovad arbetsmodell ska översättas i relation till en befintlig organisering.

Implikationer: Slutsatserna aktualiserar frågor som rör implementering av nya arbetsmetoder och betydelsen av en sammanhängande arbetsmodell för personcentrerat stöd. Vidare att begreppet livskvalitet, som används i utbildningen, inrymmer en potential för praktiker, men också medför implikationer som behöver diskuteras. Slutligen, att de yrkesroller som växer fram i gränssnittet mellan chefsled och verksamheternas praktik, ställer nya krav på funktionshinderorganisationer och samhället vad gäller stödstrukturer för kompetensutveckling.

This paper present the findings of an extensive literature review on the housing systems in Germany and Sweden. The literature review majorly focuses on the rental housing sector but also touches upon other segments of the housing market, especially the cooperative housing sector. The report thus provides a general overview and situates the rental sector in the wider context of the overall housing market in the two countries.

The paper adds valuable knowledge about the large differences in the post-war responses to the housing shortage in Germany and Sweden. While Sweden responded with a universal off-market approach to housing, (West) Germany implemented a dualist housing system within a social market economy. Despite differences in past solutions, the contemporary problems seem to be similar. The report concludes that, in the search of a response to the current housing crisis, Germany sees a re-emergence of the state, while Sweden’s next moves are uncertain.

In 2021, the European Union presented its new Indo-Pacific strategy, which outlines the Union’s ambition to increase its interactions with the Indo-Pacific region in order to create partnerships to strengthen the so-called ‘rules-based international order’. However, the Union’s strategy also emphasises the intensifying competition that has been occurring in the Indo-Pacific in recent years due to geopolitical dynamics. This paper hence seeks to analyse the role of the European Union in the Indo-Pacific region through the lens of the Union’s ambition to achieve the goal of European strategic autonomy. In the past few years, the European Union’s ambition for strategic autonomy has become the foremost leitmotif for the Union. Consequently, this paper discusses and outlines the ambition of the European Union and analyses how it has fed into the work of building partnerships and greater connectivity with Asian states while responding to the increasingly Sino-US geopolitical competition in the region.

Boverket ser ett behov av en kunskapssammanställning kring nuläget för ventilation för att ha en så bred och korrekt förståelse som möjligt för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskapscentra och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas.

Rapporten tar upp

Ventilation som en del av byggnaden; Ventilation i bostäder; Ventilation i lokaler; Ventilation och inneklimatkrav (regelverk) samt kontroller; Mäta och verifiera inneklimat och ventilation; Energikrav och rekommendationer för ventilation; Brandskydd och ventilation; Ventilations påverkan på smittspridning; Vägledningar för ventilation och inomhusklimat; Branschens aktörer i SVerige; En fördjupande enkät; Behov av fortsatt kartläggning

Denna rapport presenterar en aktuell översikt över hur hushåll med olika socioekonomisk status samt hur bostäder av olika upplåtelseformer fördelar sig i Trelleborgs kommun. 

Individernas fördelning i olika områden studeras utifrån socioekonomisk och etnisk segregation, dels genom ett nedslag i aktuell statistik (2019), dels genom att belysa den förändring som skett mellan 2016 och 2019. Flyttmönster, dels inom kommunen, dels inflyttningar till Trelleborg från andra kommuner, analyseras för att skapa en bild av kommunens, stadens och områdenas sociala dynamik och attraktivitet.

Bostädernas fördelning analyseras utifrån hur olika upplåtelseformer förekommer i kommunens olika områden, detta benämns i studien i termer av bostädernas segmentering. Frågan om hushållens boendesegregation och bostädernas segmentering hänger givetvis intimt samman med varandra, vilket diskuteras mer ingående i rapporten.

Den  här  utvärderingen  handlar  om  projektet  BILDBERÄTTANDE  och  konsten att  läsa  bilder.  Projektet  initierades  och  drevs  av  den  ideella  föreningen Läsrörelsen  under  år  2018–2020.  Läsrörelsens  landsomfattande  projekt  handlar om  vikten  av  och  konsten  att  läsa  bilder  ur  ett  pedagogiskt,  analytiskt  och konstnärligt  perspektiv.  I  denna  rapport  utvärderas  om  och  hur  projektets målsättning  att  sätta  fokus  på  bilden  och  lyfta  fram  att  det  är  grundläggande  för alla  att  lära  sig  läsa  och  tolka  bilder  nås.  Det  sker  dels  genom  att  synliggöra projektets  innehåll  och  form,  och  dels  genom  att  sammanställa  och  analysera undersökningens enkätsvar, intervjuer och fältanteckningar.   De tematiskt återkommande konferensföreläsningarna  har  enligt konferensdeltagarna  erbjudit en  hög  professionell nivå  genom de anlitade föreläsarna, inom ett  brett spektrum i ett bildvetenskapligt  och bildpedagogiskt fält.   Sammantaget  var  projektet  mycket  uppskattat  av publiken, och  konferensdeltagarna  anger att de har  fått ta del av  en mångfald av perspektiv  på bildberättande och konsten  att läsa bilder. Även  projektets idéskrift var mycket uppskattad av deltagarna.   Utvärderingens  viktigaste  resultat är att projektet  BILDBERÄTTANDE och  konsten  att läsa bilder  genom sin form och  sitt  innehåll  synliggör  bildens potential som en demokratisk  uttrycksform. Projektet pekar  på nödvändigheten av  läskunnighet  i  bild i  dagens föränderliga  samhälle, som  en demokratisk rättighet  för alla,  liksom rätten för barn och unga att  berätta  och uttrycka sig med bilder.