Malmö University Publications
Change search
Refine search result
12 51 - 75 of 75
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    On the Differences between Reading and Studying Literature2011In: Why Study Literature? / [ed] Rikke Andersen Kraglund, Stefan Iversen, Henrik Skov Nielsen, Camilla Møhring Reestorff, Louise Brix Jacobsen, Jan Alber, Aarhus Universitetsforlag, 2011, p. 177-194Chapter in book (Other academic)
  • 52.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT).
    Populärkulturen och skolan2000Book (Other academic)
  • 53.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Reading around the text: on the diversity of reading practices in the new popular literary culture2015In: L1: Educational Studies in Language and Literature, ISSN 1578-6617, Vol. 15, no Special Issue on Scandinavian L1 researchArticle in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article argues for an increased focus within literature didactics on the wide range of reading prac- tices available both within and outside the educational system. One way to achieve this is to drastically shift focus, to concentrate not only on the act of reading, reading strategies and reading types, but on reading practices, as multifaceted offerings. What does it mean to read around the text (a concept bor- rowed from Italo Calvino)? This formulation of the question forces us to take seriously the framework of reading and other factors, which tend to be marginalized. These factors can include the location of the reader when reading, the text as a physical object, other people, activities and artefacts which become important in reading practices. Examples discussed include Stockholm Reads, Retro Libraries, Literature in the Mall, and Author Cruises. In conclusion, practices of reading around the text deserve much great- er interest from L 1 didactics research.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 54.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Recension av Michael Tengbergs doktorsavhandling Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan2011In: Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-0283, Vol. 132, p. 280-280Article, book review (Other academic)
    Abstract [sv]

    Recention av: Michael Tengberg, Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan (Doktorsavhandling [Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL. Forskarskolan i utbildningsvetenskap], 6). Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Stockholm & Stehag 2011

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 55.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Recension av Sara Kärrholms doktorsavhandling "Konsten att lägga pussel. Deckaren och besvärjandet av ondskan i folkhemmet"2006In: Samlaren, Vol. 127, p. 511-515Article, book review (Other academic)
  • 56.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Recension av Torsten Pettersson m.fl. (red), Litteraturen på undantag? Unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige2016In: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 39Article, book review (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 57.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Recension av Why Literary Studies? Raison D'Être of a Discipline2013In: Samlaren: Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 134, p. 372-373Article, book review (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 58.
    Persson, Magnus
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Städer som älskar böcker2019In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 63, no 2, p. 8-10Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artikeln undersöker fenomenet "Hela staden läser" utifrån besök i två städer York (UK) och Stockholm, samt intervjuer med ansvariga för evenemangen. Hur ser aktiviteterna ut? Vilken är målgruppen? Vad anser arrangörerna vara det huvudsakliga syftet med evenemangen?

  • 59.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    The Hidden Foundations of Critical Reading2016In: Plotting the Reading Experience: Theory, Practice, Politics / [ed] Paulette M. Rothbauer, Kjell Ivar Skjerdingstad, Lynne (E.F.) McKechnie, Knut Oterholm, Wilfrid Laurier University Press, 2016, p. 19-36Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    What do we actually know about the reading experiences taking place within literary studies? And what can we know? Despite the growing academic interest in real readers, literary scholars are a category of readers whose reading experiences we know very little about. This is somewhat paradoxical both because of the importance and impact of scholarly writing on new generations of readers and teachers, and because of the massive documentation available in terms of articles containing interpretations, often called readings, of literary works. These ‘readings’ present implicit models of how the reading of literature should be exercised. Even though these models can look very different in terms of ideological and theoretical orientation, most of them are united by an ideal of critical reading. Furthermore, critical reading is often considered to be ‘owned’ by the academy (Warner 2004) and is explicitly or implicitly contrasted to ordinary readers’ reading. Guillory (2000) claims for example that, due to the theory boom, the relation between these two categories of readers can be described as a gap which has increasingly widened since the 1960’s. Professional critical reading is characterized by distance, requires hard work and rejects reading for pleasure. Lay reading, on the other hand, valorizes immersion, identification and pleasure. Another way to describe the gap is as a difference between studying and (just) reading literature. The question is, however, if such a dichotomy doesn’t obscure as much as it reveals (Persson 2011). In light of the ‘affective turn’, and the growing interest in the emotional, bodily and sensual aspects of reading, the doxa of critical reading has, in its turn, been subject to critique by several scholars (Gallop 2004; Sedgwick 2003). But the outcome of this critique should not be a simple inversion of the hierarchy between critical and pleasurable reading. Much more interesting is to try and get a grip on the underlying motives and assumptions of critical reading. This way of reading has indeed its own kinds of pleasure, as Felski (2011) suggests. In my article I will try to identify some of the hidden foundations of critical reading. One hypothesis is that the first of these is the reading experience itself. In articles by literary scholars the reading experience is often invisible and taken for granted, despite the fact that it is the fundamental prerequisite for the written interpretation that is postulated to be the final result of the experience. The second hidden foundation concerns the doxa of distance. How is this distance constructed rhetorically and stylistically? The third hidden foundation is that critical reading is done voluntarily and has its own (not openly acknowledged) pleasures and rewards. Which desires motivate critical reading? Can traces of these be found in the works of the literary scholars, and, if so, how? I will try to describe and analyze these hidden foundations in a couple of texts by prominent theorists Fredric Jameson and bell hooks. Both scholars take their starting point in an agenda of radical political change, which ought to imply that the tensions between the critical and the (politically) passionate should be particularly interesting and revealing. The main purpose of my article is, in short, to try and get somewhat nearer to what characterizes the critical reading experience.

  • 60.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    The Hidden Foundations of Critical Reading2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    What do we actually know about the reading experiences taking place within literary studies? And what can we know? Despite the growing academic interest in real readers, literary scholars are a category of readers whose reading experiences we know very little about. This is somewhat paradoxical both because of the importance and impact of scholarly writing on new generations of readers and teachers, and because of the massive documentation available in terms of articles containing interpretations, often called readings, of literary works. These ‘readings’ present implicit models of how the reading of literature should be exercised. Even though these models can look very different in terms of ideological and theoretical orientation, most of them are united by an ideal of critical reading. Furthermore, critical reading is often considered to be ‘owned’ by the academy (Warner 2004) and is explicitly or implicitly contrasted to ordinary readers’ reading. Guillory (2000) claims for example that, due to the theory boom, the relation between these two categories of readers can be described as a gap which has increasingly widened since the 1960’s. Professional critical reading is characterized by distance, requires hard work and rejects reading for pleasure. Lay reading, on the other hand, valorizes immersion, identification and pleasure. Another way to describe the gap is as a difference between studying and (just) reading literature. The question is, however, if such a dichotomy doesn’t obscure as much as it reveals (Persson 2011). In light of the ‘affective turn’, and the growing interest in the emotional, bodily and sensual aspects of reading, the doxa of critical reading has, in its turn, been subject to critique by several scholars (Gallop 2004; Sedgwick 2003). But the outcome of this critique should not be a simple inversion of the hierarchy between critical and pleasurable reading. Much more interesting is to try and get a grip on the underlying motives and assumptions of critical reading. This way of reading has indeed its own kinds of pleasure, as Felski (2011) suggests. In my paper I will try to identify some of the hidden foundations of critical reading. One hypothesis is that the first of these is the reading experience itself. In articles by literary scholars the reading experience is often invisible and taken for granted, despite the fact that it is the fundamental prerequisite for the written interpretation that is postulated to be the final result of the experience. The second hidden foundation concerns the doxa of distance. How is this distance constructed rhetorically and stylistically? The third hidden foundation is that critical reading is done voluntarily and has its own (not openly acknowledged) pleasures and rewards. Which desires motivate critical reading? Can traces of these be found in the works of the literary scholars, and, if so, how? I will try to describe and analyze these hidden foundations in a couple of texts by prominent theorists Fredric Jameson and bell hooks. Both scholars take their starting point in an agenda of radical political change, which ought to imply that the tensions between the critical and the (politically) passionate should be particularly interesting and revealing. The main purpose of my paper is, in short, to try and get somewhat nearer to what characterizes the critical reading experience.

  • 61.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    The Literature Myth2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    It is no longer obvious why one should read and study literature. If this had been the case there would be no need for reading campaigns à la World Book Day. The increasing number of books defending the art of reading would have been superfluous. The post-war boom within literary theory coincides with a weakening of literature’s importance in and for society. It is only in times when literature is questioned that we really have to ask ourselves why we should read it. Despite this uncertainty about the value of literature there is still a widespread and almost religious belief that good literature creates good individuals. In 1979 Harvey J. Graff coined the phrase ”literacy myth” in order to criticize the strong notion that literacy in itself, regardless of historical context and social circumstances, leads to a long list of good things – from rational thinking to democracy. In analogy with Graff’s term I wish to introduce the concept “Literature Myth” in order to show how our ideas about the positive values and effects of literature often rely on taken for granted assumptions rather than critical reasoning. In my presentation I will highlight a couple of core elements in this myth, which are scrutinized more thoroughly in my latest book, entitled Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning (2012) [The Good Book. Contemporary Notions of Literature and Reading]. Examples are taken from a wide range of sources: educational policy documents, reading campaigns, books on the art of reading, and bibliotherapeutical texts. The purpose of the presentation is to make a plea for a deeper and more creative commitment to the question why one should continue to read literature in a culture which German philosopher Peter Sloterdijk (1999) has called both post-humanistic and post-literary.

  • 62.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    The Literature Myth2015In: Values of Literature / [ed] Hanna Meretoja, Saija Isomaa, Pirjo Lyytikäinen, Kristina Malmio, Brill Academic Publishers, 2015, p. 189-204Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The concept "the literature myth" is introduced in order to scrutinize, through illustrative contemporary examples, the wide spread belief in the inherent value and positive effects of reading literature. Examples are taken both from the educational system and from other arenas. New arguments are needed in order to forcefully defend reading in a "post-literary" culture.

  • 63.
    Persson, Magnus
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Society, Culture and Identity (SKI).
    Uppfinningen av ett skolämne: Ett historiesociologiskt perspektiv på samhällskunskapens logik2018In: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, no 4, p. 160-183Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Abstract: From being a part of the history subject, social studies was established as an independent school-subject in Sweden during the first decades of the postwar era. By using a historical sociology analysis this article argue that the specific social and moral setting that dominated how the educational system were organized after WWII, formed durable and still present logics of the definition of subject-content, the societal function of the subject and the means of knowledge (re)production related to the subject. Social studies developed a normative content taught with progressive methods in close relation to state-ideological ideas of citizenship and democracy rather than academic production of knowledge. This developed a school-subject based on institutionalized unpredictability, a content with high elasticity and with weak links to knowledge (re)production system most often carried out by the academic system.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 64.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen2007Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I ljuset av mediernas ökade inflytande och en tilltagande kulturell mångfald får frågan om varför man skall läsa skönlitteratur förnyad aktualitet. I denna bok förs en kritisk diskussion om hur man förhåller sig till denna fråga på några av de viktigaste arenorna för litteraturundervisning inom utbildningssystemet: skolans svenskämne, den akademiska disciplinen litteraturvetenskap samt svensklärarutbildningen.

  • 65.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Älskade bibliotek!: Användarnas röster om arbetet med skönlitteratur för vuxna2016In: Synen på skönlitteratur för vuxna på svenska folkbibliotek: 3, Läsarnas röster; / [ed] Lotta Aleman, Maria Ehrenberg, Gunnar Südow, Region Halland , 2016, p. 15-31Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 66.
    Persson, Magnus
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Författaren i klassrummet2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att kulturarbetare besöker skolor och träffar elever är inget nytt inom svenskt utbildningsväsende. Kulturarbetarnas engagemang i skolan kan naturligtvis ta sig många olika uttryck – från ”gästspel” under en enstaka lektion till mera långsiktiga samarbeten i projektform. Dessa möten begränsas emellertid ofta av de medverkande aktörernas föreställningar om den ”andra” partens intressen, motiv och kompetenser. Kulturarbetare kan uppleva en rädsla för att deras konst ”pedagogiseras” samtidigt som skolan kan uppleva att kulturens representanter inte visar tillräckligt intresse för hur konsten skulle kunna användas också som ett redskap för lärande. Vi kommer att berätta om ett nyligen startat forskningsprojekt som handlar om vad som händer när skönlitterära författare besöker ett klassrum. Varje år arrangerar Författarcentrum drygt 2000 författarbesök i svenska skolor. För författarna innebär besöken en möjlighet att nå ut till en ny publik och potentiellt vinna nya läsare och köpare av sina böcker men det kan också finnas andra motiv som t.ex. att författaren vill stimulera barns läsande och skrivande. För elever och lärare innebär det att skolans boksamtal och litteraturundervisning temporärt eller kanske för längre tid kan få en annan utformning och inriktning. Genom ”en riktig författares” närvaro i klassen öppnas kanske för en annan typ av lärande – mera kreativt, autentiskt och ”på riktigt”. Trots att författarbesök i skolan genomförts under lång tid har denna företeelse i den svenska skolan ännu inte beforskats alls. Vilka potentialer för lärande erbjuder författarbesök i skolan och på vilka sätt skiljer de sig från skolans mera traditionella sätt att arbeta med skönlitteratur? I vårt projekt kommer vi att undersöka vilken kunskap och förståelse författaren respektive läraren vill att eleverna ska utveckla genom aktiviteten som helhet dvs. förberedelserna, författarbesöket och efterarbetet. Vi kommer också att undersöka vilken kunskap och förståelse eleverna upplever att de utvecklar genom aktiviteten. En annan central fråga är vilka uppfattningar om litteraturens funktion, värde och användning som förhandlas i mötet mellan författaren, läraren och eleverna. Vi tänker oss preliminärt att följa, dokumentera och analysera 4 författarbesök i sin helhet. Metoder som kommer att användas är intervjuer och observationer. Teoretiska utgångspunkter finns inom litteraturdidaktisk forskning, performance studies, forskning om litteraturens offentligheter samt teorier om estetikens och det kreativa lärandets villkor i skolan. Författarbesöken i skolan innebär normalt ett avbrott eller en avvikelse från den traditionella pedagogiska verksamheten. Vilka potentialer för lärande rymmer sådana avvikelser? Författarbesöken utgör en ambivalent och intressant kategori som utmanar hävdvunna distinktioner som formellt/informellt lärande. Pedagogiska och didaktiska diskurser fokuserar och premierar normalt långa tidsförlopp som en förutsättning för kvalitativt lärande. Som princip betraktad äger den givetvis sin riktighet. Men ur ett utbildningsvetenskapligt forskningsperspektiv innebär det att en vanligt förekommande ”avvikelse” i skolans litteraturundervisning hamnar i total skugga, och frågan om författarbesökens kreativa potentialer lämnas därmed obearbetad och oproblematiserad. Vi vill med vårt projekt bidra med ny kunskap om detta och vi kommer i vår presentation kort att redogöra för några av resultaten från en färsk pilotstudie vi har genomfört.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Persson, Magnus
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Reluctant Authorities: the Author in the Classroom2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    As in the literary public sphere in general, there is a renewed desire to get close to the author behind the work also in the teaching of Swedish as a school subject. By this we do not mean teachers’ and pupils’ possible tendency to interpret the works through a biographical filter, but rather the author's actual physical presence in the classroom. Each year, more than 2,000 author visits are conducted in Swedish schools. Author visits constitute a large and important part of the recurrent policy efforts to get more culture into schools. Pupils’ literacy development is typically highlighted as a main goal for these efforts. But what actually happens during such author visits? In an ongoing project, we have followed and documented the highly popular and critically acclaimed Swedish author of books for young people Per Nilsson's visits in three different secondary school classes. In our presentation, we will show how the author’s performance can be described as an interaction between four various roles: author, narrator, debater and actor. In particular, we will focus on how the author’s authority over the interpretation of his own text is subjected to extensive and contradictory negotiations.

  • 68.
    Persson, Magnus
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Bergman, Lotta
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Karlsson, Erik
    Critical reading and ordinary reading - within and beyond the academy2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Critical reading is in crisis, it is said. It has run out of steam (Latour 2004), become formulaic (Hayles 2012), and it “singularly fails to surprise” (Felski 2009). This diagnosis can and should be questioned. What is really at stake in the current struggle over the reading practices of literary studies? In our presentation we will highlight some results from the research project The Dialectic of Immersion. Academic and ordinary reading practices in the new media landscape. We want to problematize the common assumption that reading within literary studies is characterized by critical distance whereas everyday reading practices are naïve and immersive. Our hypothesis is that the relationship between critique and immersion is far more complex and multifaceted than this dichotomy suggests, and that critique neither is “owned” by the academy, nor that immersion is absent from it. One way to bring this complexity into the light is to focus on the performative dimensions of reading, which, in its turn, forces us to work not just theoretically but also empirically. Based on ethnographic methodology, our project explores the way reading literature actually is carried out within literary studies (during a group of students’ first year), and within a number of arenas outside academia, e.g. private reading groups, live book clubs, and literary festivals. Theoretically, we draw on actor-network-theory, reception studies, and the sociology of Pierre Bourdieu and Ann Swidler. Central research questions are: Which different concrete reading practices can be discerned within literary studies on the one hand and in a number of arenas for reading outside academia on the other? Which are the most significant differences and similarities, and how can these be explained?

  • 69.
    Persson, Magnus
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Dahlbeck, Per
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Vilka vägar bär till innovation och kreativitet? Högskolans tredje uppgift i ny belysning2011In: Deltagelse og kreativitet. Resultater og erfaringer fra Kreativ Metapol; / [ed] Sören Buhl Hornskov, Kolofon Forlag AS, 2011, p. 82-93Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Avslutande rapport från EU-projektet Kreativ Metapol (Interreg IV A)

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 70.
    Persson, Magnus
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Sjöberg, Ulrika
    "TV:n kommer att vara kvar": barn och unga i ett nygammalt medielandskap2014In: Mediebarometer 2013; / [ed] Ulla Carlsson, Nordicom, 2014, p. 161-162Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I artikeln diskuteras barns och ungdomars mediebruk i termer av både tradition och förändring. Behovet av medie- och informationskunnighet lyfts fram som en allt viktigare fråga för unga människors möjligheter till delaktighet och demokratiskt inflytande.

  • 71.
    Persson, Magnus
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM). Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Society, Culture and Identity (SKI).
    Sundmark, Björn
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Examinationsregleringen eller "Går det ens att undervisa i litteraturvetenskap längre"?2020In: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, no 1Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Persson, Magnus
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Sundmark, Björn
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Litteraturhistorieundervisningens möjligheter och utmaningar i en globaliserad värld2022In: Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld / [ed] Pia Nygård Larsson; Cecilia Olsson Jers; Magnus Persson, Lund: Svenska med didaktisk inriktning , 2022, p. 215-229Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna essä har ett blygsamt syfte – vi vill introducera och kort pröva några resonemang om problemområdet litteraturhistoriedidaktik i en globaliserad värld – och resonera om varför och hur ska vi läsa och undervisa om klassiker och äldre litteratur i en tid präglad av kulturell heterogenitet. I samband med detta gör vi en jämförelse mellan de nuvarande ämnesplanerna för engelska och svenska i gymnasieskolan, centrala styrdokument som våra blivande lärare måste förhålla sig till. Vad säger egentligen styrdokumenten om litteratur? Vilket utrymme ges litteraturhistoria? Finns här några globala och interkulturella perspektiv, och i så fall vilka? Vi kommer även att göra några korta nedslag i egna undervisningserfarenheter. De teoretiska utgångspunkterna är litteraturdidaktiska och kulturanalytiska. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Persson, Magnus
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Sundström Sjödin, Elin
    Mälardalens universitet.
    r2022Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta nya VR-finansierade projekt undersöker vi på vilka sätt litteraturläsning motiveras som något värdefullt i det offentliga samtalet och vilka didaktiska konsekvenser olika sätt att motivera olika typer av läsning får. Vi avser undersöka hur samhälleliga institutioner, praktiserande lärare och forskning resonerar och argumenterar om nödvändigheten av att läsa. Från att läsning historiskt ofta har motiverats med hjälp av humanistiska ideal ser vi att läsning allt oftare motiveras med hjälp av 'siffror' som tagits fram genom olika mätningar och kvantifieringar. Litteraturläsning handlar därmed alltmer om läsfärdighet, och denna övergång får påtagliga didaktiska konsekvenser. Litteraturläsning som humanistiskt bildningsideal kan och har problematiserats från både litteraturdidaktiskt håll och från litteracitetsforskning, något som driver och utvecklar litteraturundervisningen. Vad händer då när legitimeringen av litteratur i undervisning övergår till att bli en fråga om kognitiva och kvantifierbara färdigheter, såsom ordförråd? 

    Med hjälp av teoretiska perspektiv som utgår från science-and technology studies (STS) avser vi spåra och kartlägga olika aktörer som deltar i legitimering och värdering av läsning, och därmed undersöka på vilket sätt och med hjälp av vilka aktörer läsning blir ett naturaliserat samhälleligt problem som skolan förväntas lösa. 

    Projektet består av tre empiriska case: (1) en bibliometrisk analys av förskjutningar i talet om läsning i vetenskapliga artiklar; (2) en kartläggning av viktiga offentliga aktörer inom läsfrämjande; (3) intervjuer med lärare om deras attityder till och erfarenheter av litteraturundervisning.

    I denna presentation kommer vi att visa empiriska exempel från och göra analytiska nedslag i case 2.

  • 74.
    Persson, Magnus
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT).
    Thavenius, Jan
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT).
    Skolan och den radikala estetiken2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Baksidestext: Inför slutredovisningen av uppdraget Kultur och skola ges det ut ett antal delrapporter. I denna rapport skriver Magnus Persson och Jan Thavenius om några olika vägar som arbetet med Kultur i skolan kan tänkas följa och uppmanar till genomtänkta vägval.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 75.
    Sundström Sjödin, Elin
    et al.
    Mälardalens universitet.
    Persson, Magnus
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM). Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Society, Culture and Identity (SKI).
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle.
    Läsning, ekologi och siffror: Sanningspraktiker hos en läsfrämjande aktör2024In: Språk och litteratur - en omöjlig eller skön förening?: Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning / [ed] Ohlsson, Anders; Sigrell, Anders; Strand, Paul; Sundby, Martin, Lund: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2024, p. 377-390Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna artikel redogör vi för en mindre delstudie i det pågående, och av Vetenskapsrådet finansierade, projektet Från ord till siffror. Hur läsning blir ett samhälleligt och didaktiskt problem. Med hjälp av teoretiska och metodologiska perspektiv från Science- and Technology Studies (STS) undersöker vi i projektet hur forskning, läsfrämjande aktörer och skolans svenskundervisning deltar i och konstruerar diskurser om läsningens nödvändighet. I den delstudie som är aktuell här fokuserar vi på Sveriges Författarförbund (SFF) och deras lansering av ett litteraturpolitiskt program under våren 2022. Vi undersöker på vilka sätt SFF använder exempelvis metaforen om litteraturens ekosystem och siffror som sanningsskapande praktiker. Det empiriska materialet består av SFF:s tryckta litteraturpolitiska program från 2022, en intervju med förbundets vice ordförande, samt fältanteckningar från en heldagskonferens om litteraturpolitik arrangerad av SFF. Analysen visar att ekologi och siffror är kraftfulla tekniker som skapar en berättelse om läsningens nödvändighet och utsatthet, samtidigt som dessa sanningspraktiker också genererar motsägelser och motsättningar. Läsning etableras här såväl som oumbärligt för samhället och individen, och som under hot från en mängd aktörer och processer, däribland marknadifieringen och digitaliseringen. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
12 51 - 75 of 75
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf