Malmö University Publications
Change search
Refine search result
1234567 151 - 200 of 325
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Lundin, Katarina
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Zola Christensen, Robert
    Grannspråksförståelse i Öresundsregionen år 2000: gymnasisters läsförståelse2001Book (Other academic)
  • 152.
    Lundin, Katarina
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Zola Christensen, Robert
    Kommunikationsstrategier i svensk-danska samtalsrum - några inledande iakttagelser2007In: Språk i Norden, ISSN 0108-8270, no 2007Article, review/survey (Other academic)
    Abstract [en]

    In this article (“Communicative strategies in Swedish-Danish conversation areas – some pre liminary tendencies”), we aim at investigating the different strategies used by Swedes and Danes when discussing different topics with each other. The choice of studying com mu ni ca tion by Swedes and Danes is based on the relatively similar intercomprehension of the neighbour language in the two countries, and on the fact that the Øresund region, more than any other area in Scandinavia, proposes environments where intercomprehension and useful communicative strategies are necessary. The results presented in this article are based on two different investigations, each in turn consisting of classroom observations and interviews. We wish to stress that the studies are to be considered pre-investigations for a major, planned investigation, for which the tentative results reached so far constitute the ground. In the first investigation we refer to, Swedish and Danish students, around the age of 25, discuss a book they have read in advance. The second in vestigation was carried out as a follow-up of the tentative results of the fi rst one; hence we aimed at varying the level of comprehension of the neighbour language of the group members. In the second investigation, the participants, between 25 and 35 years of age and with at least 4 years of university studies, were given different topics as the starting point for an argumenta tion. The strategies of accommodation appearing in our material can be divided tentatively into three different levels, N1, N2, and N3 (‘N’ for Sw. ‘nivå’, Eng. ‘level’). What we here refer to as N2-accommodation is characterized by the participants’choice of words and partly also syntactic patterns, in order to make it easier for the rest of the group to understand. Further more, they also adjust their speech in another and more conscious way than N1-accommodators. N2-accommodation requires relatively fl uent skills in the neighbour language. The accommodation strategies categorised as N3 display a different pattern. In order for N3-accommodation to appear, some participants must, to some extent, know both languages involved, and the result of N3-accommodation points in two different directions. On the one hand, the degree of accommodation of those knowing both languages is so high that the others stop accommodating. As a result, the majority of the group members understand less than the participants involved in N2- or even N1-accommodation. On the other hand, we can also detect the opposite pattern: accommodation becomes superfl uous, and all participants stop accommodating.

  • 153.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Läsning i ny tid: Pappersburen skrift i ett multimodalt perspektiv2011Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis investigates a practice at an upper secondary school in Sweden. The starting point is the teachers’ questions concerning the possibilities of supporting the development of the students’ reading abilities through texts that are long, alphabetical and printed, and in this study, non-fictional. The thesis suggests that by applying a multimodal and multiliteral approach the possibilities are widened. The purpose of the study is to investigate how teachers handle the challenge of teaching using lengthy alphabetical printed texts in the text realities of today, and to describe such teaching through a multimodal framework. Data was collected through ethnographical methods and includes information gathered in interviews with three teachers, observations of lessons, and group discussions on texts. The data also include the texts used in the history and social science classes. Three analyses were made. Firstly, the practical theory of the teachers was analysed using the discourse analytical tool suggested by Roz Ivanic. She presents two dynamic models, one showing four layers of language and one providing a framework of six discourses for understanding the layer in focus. The models were used in this study to examine each of the teachers’ approaches to reading, reading development, and learning as a whole. In the first analysis the teachers are shown to be focusing on different discourses but they all result in explicit, structured teaching. In the second analysis, the texts used in the history and social science classes are categorised and discussed from a multimodal point of view, and the questions used to influence the students’ reading strategies are examined in terms of what kind of meaning-making they promote. The third analysis focuses on the students’ group discussions, with and without the teacher. The discussions are described through a didactic designing model as a learning sequence. The results show that the teachers’ approach offers possibilities for working with lengthy alphabetical printed texts: in applying a multimodal view of text the teachers try to incorporate the text worlds of today. Through structured teaching they aim to develop the students’ skills in meaning-making processes in a multimodal world, which includes designing through texts that are alphabetical and printed. By using modelling in text conversations the teacher is pointing out reading paths to the students, guiding them through the questions. By using the field of multimodality in describing what is taking place in the study the thesis points to possibilities when the fields of didactics and multimodal research come closer together. It is suggested that by putting reading into a multimodal perspective it is possible to empower the students’ design authority and by using a didactic approach to other texts multimodal meaning-making is put in a broader perspective.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 154. Nilsson, Bo
    et al.
    Törnquist, Els-Mari
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Musik – ett estetiskt ämne i lärarutbildningen1999In: Praktik och teori, ISSN 1104-6570, no 3, p. 85-93Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 155.
    Nilsson, Jan
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Skapandet av den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Baksidestext: Hur förhåller sig den nya lärarutbildningen till den gamla? Vad är nytt? Hur gick processen till när de nya kunskapsfälten skapades? Vilka frågor diskuterades när huvudämnen, sidoämnen och den verksamhetsförlagda tiden skapades? Vilka personer var delaktiga i arbetet och hur utsågs de? I denna rapport beskriver Jan Nilsson det förändringsarbete som bedrevs på lärarutbildningen på Malmö högskola och som 2001 mynnade ut i en ny lärarutbildning. Han lyfter och reflekterar kring olika mönster och perspektiv som t.ex. innehåll, demokrati och delaktighet, det nya i lärarutbildningen och integrationen mellan den verksamhetsförlagda tiden och huvudämnena. Denna rapport ingår i en serie som granskar ny lärarutbildning i Malmö.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 156. Nokic, Refija
    et al.
    Damevska, Elisabeta
    Abdul Karim, Magdalena
    Wendel, Hathairat
    Sällberg, Kamonlak
    Nouri, Talar
    Jasim, Fatima
    al Ubaidi, Wafa
    Ali Mohammad, Ammuna
    Dárc Chelala, Jeanne
    Kassagby, Reem
    Ekberg, Camilla (Editor)
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Nya perspektiv ger nya möjligheter2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1. Bosnien Hercegovina - Refija Nokic 2. Makedonien - Elisabeta Damevska 3. Tjeckien - Magdalena Abdul Karim 4. Thailand - Hathairat Wendel & Kamonlak Sällberg 5. Irak - Talar Nouri 6. Högtider i Irak - Fatima Jasim 7. Språk och kultur i Irak - Wafa al Ubaidi & Ammuna Ali Mohammad 8. Libanon - Jeanne Dárc Chelala 9. Egypten - Reem Kassagby

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 157.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Biologiämnets texter: Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass2011Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This study concerns text, language, and learning in a linguistically heterogeneous upper secondary class in Sweden where students aged 16 to 17 are studying biology. One starting point for the dissertation is the importance of language in all school subjects. Another premise is that language as a resource for learning and communication is a high challenge for students who are studying through their second language. The perspectives adopted in the dissertation are those of language and second-language didactics, and of multimodality. The dissertation is based on field notes, audio recordings, collected texts, and interviews. A major question is the extent to which the students are given the potential for coherent meaning making. Another crucial question is how different student groups succeed in the subject of biology, and their potential to move towards the use of more academic language. In the foreground of the study are text analyses in which the notions of intertextuality and recontextualization are an important foundation for understanding, and where textbook, teaching, and student texts are related to each other. The study shows, among other things, the importance of visualization of taxonomic relations, through which connections within a subject can be made explicit. The results also hint at the potential of different visual representations to bridge the gap between everyday and more scientific modes of expression. Mobility between and within discourses can thus be viewed as multimodal. The dissertation also uses the notion of text activities, which can be compared to the Sydney School`s concept of genre. The findings reveal relatively large differences between different chapters in the biology textbook, with regard to text activities, linguistic features, and the degree of multimodality. Differences thus arise in the degree to which these texts are a challenge to the reader. The findings show, moreover, that different images can be regarded as visual text activities and can thus be analysed on the level of text structure. The discrepancy between different student groups in the class is relatively large. The second-language students rarely achieve high grade levels. Lower grades, in turn, mean that standards are set relatively low for written work, and there is also strong teacher mediation at this level. Higher grade levels, on the other hand, require more advanced text activities and more independent reflexive writing and reading. The latter indicates a need for explicit metadiscursive discussions in the classroom. The results also suggest a need for broader language and text production, especially for second-language students.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 158.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Biologiämnets textrelationer2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Presentationen utgår från ett pågående etnografiskt inriktat avhandlingsarbete, där det övergripande syftet är att undersöka flerspråkiga gymnasieelevers textmöten och textskapande i framförallt skolämnet biologi. Projektets teoretiska inramning är främst sociokulturell och socialsemiotisk. Utifrån ett vidgat textbegrepp ses texter som situerade och multimodala, vilket bland annat innebär att såväl klassrumsinteraktionen som bilder är av betydelse för undersökningen. I föreliggande presentation fokuseras de intertextuella relationerna i biologiklassrummet, vilket betyder att jag kommer att resonera kring de transformationer som sker i mötet mellan lärobok och övriga klassrumstexter i de aktuella lärandekontexterna. De frågor jag söker svar på i den här presentationen är följande: vilka texter och textrelationer skapas i det interaktionella mötet i biologiklassrummet och hur kan detta påverka förutsättningarna för meningsskapande?

  • 159.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Hur systematisk är systematiken?: Några semiotiska resursers betydelse för skapandet av explicita tematiska mönster i lärartext och lärobok2009In: Språk och lärande. Language and Learning: Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008. Papers from the ASLA Symposium in Stockholm, 7-8 November, 2008. / [ed] Päivi Juvonen, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap , 2009, p. 71-84Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel har sin utgångspunkt i ett pågående avhandlingsprojekt, där det övergripande syftet är att ur ett andraspråksperspektiv samt utifrån en vidgad textsyn undersöka gymnasieelevers textmöten och textskapande i ämnet biologi. Artikeln har inspirerats av socialsemiotiska och multimodala teorier, och inledningsvis redogörs kort för begreppen tematiska mönster och semiotiska resurser, vars tillämplighet sedan prövas analytiskt. Syftet är att utröna några semiotiska resursers betydelse för skapandet av explicita tematiska mönster i lärartext och lärobok. Analysen visar på att de visuella resurserna spelar en betydande roll i de undersökta klassrumssekvenserna. Genom bland annat två grafiska overheadbilder uttrycks taxonomiska relationer av läraren på ett mer explicit sätt än vad som är fallet i läroboken. Dessa overheadbilder utgör därmed centrala multimodala resurser i det de får en strukturerande funktion i undervisningen, samtidigt som de konkretiserar och kontextualiserar innehållet. Analysen av en enskild lektionssekvens visar därutöver på en viss spänning mellan olika semiotiska resurser. Med ett multimodalt lärobokuppslag som startpunkt, samt utifrån delvis olika syften, vävs skrift, bild och konkreta föremål samman i klassrumsgenomgången på ett dynamiskt sätt. De visuella resurserna i form av bilder och föremål har här delvis en utvidgande och fördjupande funktion som till viss del riskerar att skymma de semantiska relationerna, vilket kan sägas vara en del av det multimodala klassrummets utmaningar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 160.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    "Jättebästa svenskan" - tillgång till ett funktionellt språk i varje skolämne2011In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, no 6, p. 30-41Article in journal (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 161.
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Texttyper, textaktiviteter och genrer: om att analysera naturvetenskapliga texter2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Många har uppmärksammat det naturvetenskapliga klassrummets multimodalitet, och det framgår även i mitt avhandlingsmaterial att många olika semiotiska resurser bidrar till att realisera biologiämnet. Samtidigt är det uppenbart att det talade och skrivna språket har stor betydelse i klassrummet. Min konferenspresentation utgår från ett pågående avhandlingsarbete med etnografisk ansats, där det övergripande syftet är att undersöka en- och flerspråkiga gymnasieelevers textmöten och textskapande i framförallt biologi. Projektets teoretiska inramning är främst sociokulturell och socialsemiotisk. Utifrån ett vidgat textbegrepp ses texter som situerade och multimodala, vilket föranleder frågor kring hur ett ”biologispråk” ska beskrivas. I tidigare presentationer har jag framför allt fokuserat det visuellas betydelse i undervisningstexterna. Denna presentation rör elevtexter samt teoretiska ingångar i språkliga textanalyser.

  • 162.
    Nygård, Pia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Språkattityder i Sverige2002In: Mål i mun: förslag till handlingsprogram för svenska språket: betänkande. Bilaga till betänkande av kommittén för svenska språket., Fritzes, 2002, p. 5-44Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 163.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Analytiska omsvep2007In: Retorikmagasinet, ISSN 1403-9052, no 34, p. 7-9Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 164.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Den retoriska arbetsprocessens betydelse för möjligheten att framstå med starkt och trovärdigt ethos i muntlig framställning2011In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, no 1, p. 115-136Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Ethos is the part of a person’s identity he or she needs to be able to speak and write with credibility in different communicative situations. Ethos emerges through language, body, thought and action. In each context, we establish our ethos, at the same time as ethos paradoxically is a consequence of context. Ethos is closely related to the language and the expressions we use, and can use, in various types of communication situations. The adolescents in this article report that they experience an imbalance between the teaching of writing and oral communication, although the rhetorical process is the same for written and oral compositions. However, the longitudinal analysis of the teaching process shows that the imbalance students experience is explained by the fact that the rhetorical process (intellectio, inventio, dispositio, elocutio, memoria and actio / pronuntiatio) is treated differently in written and oral composition. Students are offered few opportunities to work on their preparations oral presentation since the emphasis is rather on the practical performance - actio / pronuntiatio. This gives students more opportunities to establish ethos in front of each other than to build ethos together with others.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 165.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Det lämpliga talet: svenskläraren som språkvårdare2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är vanligast att svenskläraren i skolan sammankopplas med språkvård när det gäller skriftlig framställning, men även arbetet med den muntliga framställningen behöver uppmärksammas ur ett språkvårdsperspektiv. En vanlig redovisningsform i skolan är så kallad muntlig framställning. Det som utmärker framställningsformen är att en person talar som solitär inför en grupp lyssnare. I olika undersökningar lyfts muntlig framställning fram som en framgångsrik möjlighet att under en längre stund få tala sammanhängande om ett ämne (se t.ex. Olsson Jers 2010; Penne & Hertzberg 2008; Palmér 2008; Wedin 2008). Att få tala om ett ämne under en sammanhängande längre stund innebär att språket sätts i fokus på ett annat sätt än när enstaka ord eller kortare fraser får utgöra svaren på lärarens frågor. I en längre muntlig framställning måste ungdomarna förbereda sig på vad som ska sägas, hur det ska sägas och till vem det ska sägas. Att förbereda sig så innebär att det talade språket kommer i fokus på ett sätt som kräver eftertanke om man vill vara övertygande. På det viset kan man säga att redovisningsformen muntlig framställning har en ytterst viktig språkvårdande funktion i klassrummet då det handlar om att välja mest lämpligt språk och mest lämplig stil för dem man vänder sig till. Lämplig är ett begrepp som återkommer i den svenska skolans styrdokument i synnerhet när det gäller elevers språkanvändning (U2010/854/G m.fl.). Det lämpliga språket och den lämpliga stilen kan undersökas med hjälp av de retoriska begreppen decorum och aptum (se t.ex. Hellspong 2004). Enkelt uttryckt innebär decorum att talaren ska ha sinne för språk och stil som passar sett ur en mer generell synvinkel, medan aptum innebär att talaren ska ha sinne för språk och stil som är lämpligt i en specifik situation. Ur ett rikt och varierat material som samlades in i samband med en större undersökning på en gymnasieskola (Olsson Jers 2010) har jag ett stort antal tillfällen dokumenterade där läraren ger respons till elever som genomfört en muntlig framställning. Den övergripande fråga jag nu ställer till materialet är hur mycket av responsen som är riktad mot lämpliga språk- och stilval och utifrån svaret undersöka om tyngdpunkten ligger på antingen decorum eller aptum; om responsens innehåll handlar om elevens generella språk- och stilval eller om responsen handlar om elevens mer specifika språk- och stilval. Utifrån det vill jag på framläggningen diskutera vilken betydelse responsen har för den språkvårdande roll svenskläraren har. Litteratur: Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur Olsson Jers, Cecilia (2010). Klassrummet som muntlig arena: att bygga och etablera ethos. Diss. Malmö: Malmö högskola. Palmér, Anne (2008). Samspel och solostämmor: om muntlig kommunikation i gymnasieskolan = Interacting and going solo : on oral communication in upper secondary schools. Diss. Uppsala : Uppsala universitet. Penne, Sylvi & Hertzberg, Frøydis (2008). Muntlige tekster i klasserommet. Oslo: Universitetsforlaget. Wedin, Åsa (2008). Monologen som en resurs i klassrummet. I Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 13. Nr 4. S. 241-257. U2010/854/G m.fl – Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/15/81/12/977f9ca7.pdf (2011-03-14)

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 166.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Fyra ethosdimensioner och ett klassrum2006Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    När vi kommunicerar med andra vill vi gärna framstå och uppfattas som trovärdiga. Trovärdighet som talare är förknippat med ett starkt ethos. Aristoteles talade om tre ethosdimensioner som vi idag benämner kompetens (eventuellt klokhet), god karaktär och välvilja. En nutida ethosdimension som kan läggas till är autenticitet – att vara sig själv. Som jag ser det kan det dölja sig en intressant diskussion bakom de fyra ethosdimensionerna och ungdomars väg till meningsfulla miljöer i klassrummet som muntlig arena – eftersom det idag är skolan som har huvudansvaret för att bilda blivande kommunikatörer är det därför angeläget att sätta strålkastaren på muntligheten i skolan. Jag kommer i en årslång studie att följa en grupp ungdomar som går sitt första år på gymnasiet. Mitt preliminära syfte är att betrakta hur muntlighet konstrueras genom referens, expressivitet och adressivitet. I mitt föredrag vill jag dels bidra till diskussionen om klassrummet som muntlig arena, dels prova retoriken som analysredskap i ett klassrum.

  • 167.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Klassrummet som muntlig arena2007Conference paper (Other academic)
  • 168.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Klassrummet som muntlig arena: att bygga och etablera ethos2010Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The Class Room as an Oral Arena: Building and Establishing Ethos starts with the premise that every person who wants to act credibly as a democratic citizen must have a communicative competence. Democracy and communicative competence are closely linked. To communicate credibly is to communicate with ethos. The purpose of this dissertation is to study how students in Swedish gymnasium build and establish ethos and how they develop their communicative competence. The Swedish gymnasium is equivalent to three years of study in upper secondary school. When the students start gymnasium they form a new group and start building and establishing their ethos. Therefore the study was done during the student’s first year in gymnasium. The class studied had 29 students in a program of social studies. The main method in the study has been participant observation and qualitative interviews. The material is composed of notes, interviews, video and tape recordings, supplemented by written material from the students. The empirical material is analysed in four different chapters devoted to oral presentations, teaching, feedback and the response-situation, and practise and examination. The study focuses on the students' ability to build and establish ethos during oral presentations. The results show that building and establishing ethos should be regarded as different processes in the classroom. To build ethos is a process that precedes the performance, while establishing ethos occurs in the oral performance before the class. The results also show that various forms of response are very important for the manner in which the student builds and establishes ethos. It is also important that the teacher has a meta-language for oral presentations to give constructive feedback. The result also shows that the staging of exercises and test situations for oral performances affects the students' building and establishing ethos. In these exercises ethos is a variable concept, while the test situation triggers a school ethos which can be described as rigid. The reason is primarily that in the exercises the students can try different ways to express ethos, while in the oral performance the students are expected to express a personal ethos. Students can rarely practice a personal ethos. In the test situation they perform a school ethos that is perceived as foreign both to speakers and listeners in the classroom. A final result is that the teaching situation where speakers, listeners, and content are given the same attention is the teaching situation where the students can build and establish that ethos which enhances their communicative competence.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 169.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Kommunikation mot profession: muntlighet som en del av den kommunikativa kompetensen i utbildning2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den muntliga kommunikativa kompetensen är i fokus i detta projekt där syftet är att identifiera på vilket sätt muntliga kommunikativa förmågor i enskilda kurser korresponderar med den kommunikativa kompetens som efterfrågas i professionell verksamhet. Projektets resultat kommer att stärka och fördjupa kunskapen kring den del av den kommunikativa kompetensen som är muntlig och därmed forskningsanknyta ett område som idag ofta är omgivet av en mängd förgivettagande. Kraven ökar på kommunikativ kompetens i arbetslivet. Om man inte har förmågan att kommunicera på ett kompetent sätt riskerar man att inte få de arbetsuppgifter man hoppas på och i värsta fall hamna utanför arbetsmarknaden. Det innebär alltså ett stort ansvar för högskolan att utbilda studenter att kunna kommunicera i sin yrkesroll. Inledningsvis kommer jag att granska kursplaner på Malmö högskola för att göra en genomlysning och kritisk granskning av hur kommunikativa förmågor formuleras och lyfts fram där. I projektet Kommunikation mot profession sätts alltså strålkastaren mot den del av den kommunikativa kompetensen som är muntlig. Studenter talar fram sin trovärdighet i en mängd olika sammanhang; de ska etablera starka och föränderliga ethos. Projektet har en teoretisk utgångspunkt i retoriken, vilken är en stabil och väl beprövad teori som sätter samman talare och lyssnare i en kommunikativ situation. Undersökningsmetoden kommer att vara kvalitativ. Den övergripande forskningsfrågan i projektet formuleras: Vilka möjligheter ges studenter att förändra sitt ethos under utbildningen med tanke på att de i sin professionella verksamhet kommer att möta olika grupper? I undersökningen kommer blivande sjuksköterskor och blivande interaktionsdesigners vara i fokus. Men eftersom projektet kommer att ge kunskap om hur muntlig kompetens uppnås kommer projektets resultat ha betydelse för alla professionsutbildningars behov. På konferensens framläggning vill jag diskutera på vilket sätt muntlig kompetens kan synliggöras och problematiseras i utbildning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 170.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Meningsskapande i muntliga miljöer2006Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Efter att en student hållit ett enskilt muntligt anförande inför sina kurskamrater infaller alltid den stund där studenten tillika talaren förväntar sig någon form av respons från läraren och gärna även från publiken. Och de flesta som har befunnit sig som lärare i den situationen ställer didaktiska frågor till sig själva: Vad säger jag? Hur säger jag det? Varför säger jag det? Till vem säger jag det? I min D-uppsats intervjuade jag lärare som ansåg sig ge mycket respons och utifrån deras beprövade erfarenhet konstruerade jag ett antal tankemodeller som jag nu bygger vidare på i mitt avhandlingsarbete för att kunna titta på klassrummet som en muntlig arena. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och student. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet i ett klassrum med studenter, unga som vuxna. I mitt föredrag kommer jag att ha fokus på de muntliga miljöer som erbjuds i utbildning idag och ställa mig frågan: Vilka muntliga miljöer talar vi om när vi säger oss skapa förståelse och mening i det som avhandlas i klassrumspraktiken?

  • 171.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Mållös eller mål med mening2006Conference paper (Other academic)
  • 172.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Möjligheter för etosetablering i klassrummet2008Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    I varje kommunikativt sammanhang etablerar människan sitt etos – sin muntliga karaktär. Min kommande avhandling sätter fokus på etosetablering i klassrummet. Etos är ett klassiskt retoriskt begrepp och ungdomarna som deltar i min undersökning kan sägas lyfta fram dimensioner i etos som kompletterar den traditionsbundna synen och kvalificerar in det i tidigt 2000-tal. Jag har följt en årskurs ett på gymnasiets samhällsvetenskapsprogram i huvudsak i ämnet svenska, men även historia och geografi. Den huvudsakliga insamlingsmetoden i denna undersökning är deltagande observation, vilken kompletterats med intervjuer, inspelningar och textinsamling. Vad jag vill diskutera i min framläggning är de möjligheter elever har att etablera ett trovärdigt etos i undervisningsmiljö med hjälp av språk, kropp och tanke. Frågor om innehåll, form och mål blir intressanta, men också elevernas egna funderingar kring till exempel oro och ängslan i muntliga sammanhang och samtidigt viljan att ”vara sig själv”.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 173.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Retorik i lärarutbildning2003Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 174.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Retorik ska förberedas i klassrummet2011In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, no 4, p. 30-32Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 175.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Retoriken ger synliga elever: tema: retorik i skolan2000In: Retorikmagasinet, ISSN 1403-9052, no 6, p. 13-14Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 176.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Talaren lyssnar och lyssnaren talar! Fokus på responsen2007In: Perspektiv på praktik: svenska i klassrummet; / [ed] Madeleine Ellvin, Lena Holmbom, Erik Lidbaum, Svensklärarföreningen , 2007, p. 71-83Chapter in book (Other academic)
  • 177.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Talängslan: tecken på social fobi?2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Talängslan – tecken på social fobi? Talängslan är det mest använda begreppet som beskriver vad som händer när kinder rodnar, röster vibrerar och händer är svettiga i en talsituation. Elever och studenter uppmanas gå så kallade ”våga-tala”-kurser för att bli kvitt sin ängslan och i självhjälpslitteraturens handböcker finns allehanda goda råd om hur man ska kunna hantera den värsta skräcken att tala inför andra. I min undersökning har jag följt 16-åriga elever under ett läsår och många säger med en stämma: ”Allt tips jag fått under alla år i skolan funkar inte. Det känns hopplöst trots att lärare och klasskamrater är snälla”. I undersökningen framträder både de introverta symptomen i form av elevers tankar och känslor och de overta som är synliga på ett annat sätt i fältanteckningar och videofilmer. Vad jag vill diskutera vid min framläggning är det inom psykologin, psykiatrin och logopedin använda begreppet talängslan. Frågan är vilka strategier elever utvecklar för att hantera ängslan? Är det ängslan eleverna ger uttryck för? Vad är det som händer på tröskeln på väg in i klassrummet?

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 178.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    The Class Room as an Oral Arena2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    My dissertation The Class Room as an Oral Arena: Building and Establishing Ethos starts with the premise that every person who wants to act credibly as a democratic citizen must have a communicative competence. The purpose of this dissertation is to study how students in Swedish gymnasium build and establish ethos and how they develop their communicative competence. The study focuses on the students' ability to build and establish ethos during oral presentations and argumentations. The results show that building and establishing ethos should be regarded as different processes in the classroom. To build ethos is a process that precedes the performance, while establishing ethos occurs in the oral performance before the class. The results also show that various forms of response are very important for the manner in which the student builds and establishes ethos. It is also important that the teacher has a meta-language for oral presentations to give constructive feedback. The result also shows that the staging of exercises and test situations for oral performances affects the students' building and establishing ethos. In these exercises ethos is a variable concept, while the test situation triggers a school ethos which can be described as rigid. The reason is primarily that in the exercises the students can try different ways to express ethos, while in the oral performance the students are expected to express a personal ethos. Students can rarely practice a personal ethos. In the test situation they perform a school ethos that is perceived as foreign both to speakers and listeners in the classroom. A final result is that the teaching situation where speakers, listeners, and content are given the same attention is the teaching situation where the students can build and establish that ethos which enhances their communicative competence. Baumlin, James S. (1994). Introduction: positioning ethos in historical and contemporery theory. I: Baumlin, James S. & Baumlin, Tita French (red.) Ethos: new essays in rhetorical and critical theory. Dallas: Southern Methodist University Press. S. ii-xxxi Dyste, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Kjeldsen, Jens E. ([2004] 2006). Retorikk i vår tid: en innføring i moderne retorisk teori. Oslo: Spartacus.

  • 179.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Trovärdigheten på språng2006In: Retorikmagasinet, ISSN 1403-9052, no 31, p. 22-25Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 180.
    Olsson Jers, Cecilia
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Textsamtal som stöd för studenters akademiska skrivande2011Conference paper (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 181.
    Olsson Jers, Cecilia
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Brännström, Maria
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Respons och bedömning av muntlig framställning2009Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 182.
    Parmenius Swärd, Suzanne
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Skrivande som handling och möte: Gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet2008Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this dissertation is to explore how students in upper secondary school can feel, react and cope with writing tasks, time conditions and assessment in the subject of Swedish. The study deals with two upper secondary classes from different schools, one at a natural science programme, one at an aesthetical programme with music as an area of emphasis. The empirical material consists of interviews, grouptalk, observations and student essays collected over a period of two compulsary courses in the subject of Swedish. The theorethical framework that characterizes the study takes a sociocultural, dialogical and ecological approach to writing. The study deals with questions such as: what are the topics given and what are the instructions like? How are they concieved by the students? What consequences do interpretation and understanding of essay topics have for students writing? What is the relationship between the conditions of writing in school and the students´development as writers and progress towards self awareness? Does school with its culture of assessment create varying self conceptions through writing? The results indicate that theres is a lot of contradictions and dilemmas involved in writing tasks. Students are confused and have difficulties in interpreting the teachers purposes with writing tasks and topics. They often receive double and divergent messages in their encounter with writing instructions and topics. Limited time for writing is used to disciplin the students which have negative effects on their writing development. It is also important for students to develop self disciplin and adjust to implicit cultural and textual norms and rules The study also shows that assessment and negative comments on students individual text products create feelings of shame and inadequacy. Assesment and comments on their texts concern mainly shortcomings which instead of being a challenge to develop texts create feelings of guilt. Explicit writing instruction and teaching of writing is often spars. In the study the students propose different kinds of writing activities where a dialogical approach to writing ought to be part of the writing instruction. In the students view the act of practicing writing is essential for developing their skills. The study suggests that writing could be part of of the creative potential inherent both in writing and in talking about texts. An instruction of writing could function as a thinking device instead of a grading criteria. Leading students into learning and making text worlds understandable could be a realizable goal.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 183.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Att läsa Lolita på lärarutbildningen2010In: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 40, no 3-4, p. 5-15Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article an example of class room work on Vladimir Nabokov’s novel Lolita is used to discuss text selection in teacher education. My starting point is that text selection far too seldom becomes a matter of risk taking. What happens when you as a teacher deliberately choose texts that may provoke your students? What are the didactic and ethical possibilities and difficulties? My thesis is that the choice of provocative literature can function as a productive bridge between aesthetical and instrumental ways of reading. Texts which challenge core values of the school and “the myth about the goodness of literature” open up for dialogues about the what, how and why of literature instruction.

  • 184.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Boken om böcker i medieåldern2008In: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, no 3-4, p. 25-39Article in journal (Refereed)
  • 185.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Böcker2007In: Medie-Sverige: statistik och analys / [ed] Ulla Carlsson, Ulrika Facht, Nordicom, 2007Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Analys av aktuell statistik rörande bokmarknaden i Sverige.

  • 186.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Den friska boken och den sjuka läsaren: Om litteratur som medicin2011In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, no 1, p. 11-42Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Central agents of the institution of literature (critics, authors, scholars) find it increasingly hard to explain why reading literature is important. This leaves the field open for other interests to legitimize what was once a core value in education and the wider public sphere. One example of this is the increased interest in the potential health effects of producing and consuming culture, including the reading and writing of literature. This article targets the phenomenon of bibliotherapy, i.e. a field and practice concerned with how literature can function as a kind of medicine, thus making the reader healthier, more harmonious etc. Three examples are scrutinized: a popular introduction to bibliotherapy from the early 60s, an anthology from 2004 with a wide range of contributors, from researchers to psychiatrists, and, finally, a “therapeutic diary” from 2010 by the famous Swedish pop singer Caroline af Ugglas and the poet and psychoanalyst Ulf Karl Olov Nilsson. What conceptions of literature and reading can be discerned in these texts? Which values and ideologies lie beneath the renewed interest in literature as a kind of medicine?

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 187.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Den heliga skriften. Läsrörelsen, Mc Donald's och kulturarvet2011In: Kulturarvingarna, typ!: vad ska barnen ärva och varför? / [ed] Anne Banér, Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet , 2011, p. 105-135Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    2001 meddelade Mc Donald's att de inlett ett unikt samarbete med Läsrörelsen. Under en månads tid skulle hamburgerrestaurangen erbjuda en barnbok av hög kvalitet till alla som köpte ett Happy Meal. Satsningen visade sig vara framgångsrik och har sedan dess upprepats årligen. Läsrörelsen vill fostra duktiga läsare och Mc Donald's duktiga konsumenter. Vad händer när två så olika intressen och diskurser sammanförs?

  • 188.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Den kritiska positionen2011In: Deltagarkultur - i teori och praktik; / [ed] Per Dahlbeck, Magnus Persson, Malmö högskola, 2011, p. 88-101Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikeln är en analys och problematisering av begreppet kritisk läsning, särskilt i förhållande till ämnet litteraturvetenskap.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 189.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Den motvilliga apologetiken: Om några samtida författares försvar av litteratur och läsning2009In: Perspektiv på läsning, Svensklärarföreningen , 2009, p. 99-110Chapter in book (Other academic)
  • 190.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Fakultetsopponenten sammanfattar2007In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, no 1, p. 75-78Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fakultetsopponentens recension av Carina Fasts doktorsavhandling i pedagogik: Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola

  • 191.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    High Crime in Contemporary Scandinavian Literature2011In: Scandinavian Crime Fiction / [ed] Andrew Nestingen, Paula Arvas, University of Wales Press, 2011, p. 148-158Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The novel turning to crime fiction for inspiration is naturally not a new phenomenon. Writers as diverse as Joseph Conrad, Fjodor Dostojevskij, Graham Greene, Jorge Luis Borges, Italo Calvino, Umberto Eco, Paul Auster and Thomas Pynchon are prominent examples. In Scandinavia, Kjartan Fløgstad, Jan Kjaerstad, Klaus Rifbjerg, Dan Turell, Svend Aage Madsen, Kerstin Ekman and Aino Trosell can also be mentioned. In fact, with the emergence of postmodernism, high-culture interest in the genre of crime fiction rapidly intensified, which led to extensive attempts by literary theorists to describe and analyze what was often labelled the anti-crime novel. In Scandinavia, a postmodern variant of this phenomenon was epitomized by Miss Smilla’s Feeling for Snow (English translation 1993). Critical responses to this work show a number of contradictions and ambivalences concerning the relationship between high and low culture. In this chapter I first describe and criticize how postmodern theory has regarded the relationship between high literature and crime fiction. I then analyse the reception of Peter Høeg’s novel. Although theorists and critics express a positive and welcoming attitude towards the influences of the popular, their high-culture expectations dispose them towards treating its crime-fiction features as parody or critique. The crime novel in itself is seen as an outdated literary form, incapable of renewal – unless the high-culture author revises it and rewrites it. Contrary to this, I show in my own reading of the novel that it is possible to see the novel as conforming to rather than transgressing the conventions of crime fiction. Finally, I discuss how Hoeg’s proximity to popular culture ultimately led to his dethronement. I also outline some possible changes since the release of Miss Smilla. Has critical and theoretical logic changed? How can the enormous appeal of crime fiction be explained – and its continuing ability to evoke strong feelings and struggles over what is, and what is not, legitimate literature?

  • 192.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Kanondebatten i Sverige2011In: Litteraere livliner: Kanon - klassiker - litteraturbrug / [ed] Erik Svendsen, Marie-Louise Svane, Gyldendal Akademisk, 2011, p. 155-166Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna artikel genomförs en analys av den svenska debatten 2006 om införandet av en obligatorisk litterär kanon i skolan. Frågeställningarna är: Varför kanon?, Vad innebär det egentligen att vara representerad i kanon?, Vems kanon(debatt)?

  • 193.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Legitimizations of Literary Studies in a Post-National Society2008Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 194.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Litteratur och kultur i skolan2007In: Varför läsa litteratur?: om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen, Studentlitteratur AB, 2007, p. 237-254Chapter in book (Other academic)
  • 195.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Litteratur, teori, terrorism: Anteckningar om "överskridandet" som tankefigur och problematik2009In: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, no 1, p. 63-74Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper I chart some of the numerous connections between literature, theory and terrorism. Ever since the emergence of romanticism, the artistic ideal of transgression has played a prominent role in aesthetic theory and practice. In late modernity, however, the notion of transgression has become so common in all fields of culture, that its critical potential must be questioned. This complex issue is discussed here in relation to both literary and theoretical examples.

  • 196.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Multimodalitet i monomodalitetens tjänst. Ett exempel och några teoretiska och didaktiska implikationer2010In: Book of Abstracts: Språket, kroppen och rummet, 2010, p. 13-14Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kress & Van Leeuwen (2001) påpekade för snart tio år sedan att monomodalitetens dominans är under uppluckring. Den tidigare privilegieringen av skriften hade börjat ifrågasättas; teknologiskt av nya medier, och teoretiskt genom ett ökat intresse från forskare för fenomen som internet och multimedia. Men övergången från en skriftkultur till en skärmkultur välkomnas inte av alla. Skolans skrivpedagogik domineras fortfarande i långa stycken av det Elmfeldt & Erixon (2007) kallar ”panlingvicism”, en låsning till verbalspråkliga normer. I detta föredrag kommer jag att analysera ett exempel på en sådan låsning. Exemplet är en annons från en av Läsrörelsens kampanjer och är paradoxalt i det att en kraftfull argumentation för skriftens överlägsenhet gentemot bildmedier artikuleras på ett sätt som för att bli framgångsrikt tvingas ta hjälp av just de modaliteter som kritiseras. Annonsens bruk av olika modaliteter realiserar alltså en mediekritisk diskurs som samtidigt riskerar att underminera sig själv. Detta är inget unikt exempel utan kan ses som en instans av vad man i analogi med Jamesons (1993) begrepp ”det politiska omedvetna” kanske skulle kunna benämna ”det medialt omedvetna” – en symbolisk/semiotisk lösning på en reell social motsättning. Jag kommer avslutningsvis att lyfta fram några av de teoretiska och didaktiska implikationer som analysen aktualiserar. Referenser: Elmfeldt, Johan & Erixon, Per-Olof (2007). Skrift i rörelse. Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap. Stockholm/Stehag: Symposion. Jameson, Fredric (1993). Det politiska omedvetna. Berättelsen som social symbolhandling. Stockholm/Stehag: Symposion. Kress, Gunther & Van Leeuwen, Theo (2001). Multimodal Discourse. The Modes and Media of Contemporary Communication. London & New York: Arnold.

  • 197.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    On the Differences between Reading and Studying Literature2011In: Why Study Literature? / [ed] Rikke Andersen Kraglund, Stefan Iversen, Henrik Skov Nielsen, Camilla Møhring Reestorff, Louise Brix Jacobsen, Jan Alber, Aarhus Universitetsforlag, 2011, p. 177-194Chapter in book (Other academic)
  • 198.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Recension av Michael Tengbergs doktorsavhandling Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan2011In: Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-0283, Vol. 132, p. 280-280Article, book review (Other academic)
    Abstract [sv]

    Recention av: Michael Tengberg, Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan (Doktorsavhandling [Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL. Forskarskolan i utbildningsvetenskap], 6). Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Stockholm & Stehag 2011

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 199.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Recension av Sara Kärrholms doktorsavhandling "Konsten att lägga pussel. Deckaren och besvärjandet av ondskan i folkhemmet"2006In: Samlaren, Vol. 127, p. 511-515Article, book review (Other academic)
  • 200.
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Culture-Languages-Media (KSM).
    Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen2007Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I ljuset av mediernas ökade inflytande och en tilltagande kulturell mångfald får frågan om varför man skall läsa skönlitteratur förnyad aktualitet. I denna bok förs en kritisk diskussion om hur man förhåller sig till denna fråga på några av de viktigaste arenorna för litteraturundervisning inom utbildningssystemet: skolans svenskämne, den akademiska disciplinen litteraturvetenskap samt svensklärarutbildningen.

1234567 151 - 200 of 325
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf