Under hösten 2020 organiserade PHED-projektet i ett samarbete mellan Malmö och Lunds universitet en kommission och bjöd in till muntliga och skriftliga vittnesmål om framtiden för hälso- och sjukvården efter covid-19. Efter att initialt ha fokuserat på Region Skåne, utvidgades diskussionerna till att omfatta ett bredare nationellt fokus liksom internationella jämförelser med Frankrike och Storbritannien. Undersökningen omfattade vittnesmål från såväl yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård som tjänstemän, civilsamhället och forskare. Överlag framställde vittnesmålen covid-19 som både en tragedi och ett lärotillfälle som skulle kunna stärka samhället. Flera centrala rekommendationer för att skydda och förbättra folkhälsan togs fram.

During Fall/Autumn 2020, the PHED project between Malmö and Lund Universities organised a Commission inviting oral and written testimony on the future of healthcare post Covid-19. Focused initially on the Scania region, the discussions expanded to include a wider Swedish national focus, and international comparison with France and the United Kingdom. The inquiry included testimony from healthcare practitioners, civil servants, civil society, as well as researchers. Overall, the testimony pointed to Covid-19 as both a tragedy and a learning moment by which to strengthen society. It identifies several key recommendations for protecting and improving public health.

Det här är Rädda Barnens 15:e rapport om barnfattigdom i Sverige. Rapporten redovisar utvecklingen till och med 2019 och visar därmed situationen året innan covid-19-pandemin bröt ut. Den är därför en viktig baslinje för kommande uppföljningar.

Denna studie är en bred genomlysning av socionomfältets dimensioneringsaspekter utifrån ett sammanhållet perspektiv där arbetsmarknadsutsikter, utbildningsfrågor och kompetensfrågor belyses dels var för sig men måste också relateras till varandra. Lärosätenas dimensionering av såväl grundutbildning som vidareutbildning måste ses i relation till arbetsmarknadens föränderliga behov av högskoleutbildade socionomer. På samma vis måste personalkompetensen vid lärosätena anpassas till utbildningarnas volymer och profiler. I det sammanhanget är det särskilt viktigt att undersöka ämnets fortgående tillskott av forskarutbildad personal i huvudämnet socialt arbete. 

Studien visar på en fortsatt kraftig expansion av såväl socionomernas yrkesfält som dimensioneringen av socionomutbildningen under det senaste decenniet. Den akademiska vidareutbildningen lyfts fram som den mest outvecklade och akuta aspekten i socionomernas professionsutveckling. Forskningen har fortsatt att öka men måste betecknas som fortsatt   underdimensionerad i relation till såväl yrkesfältets som grundutbildningens kraftiga expansion.

Prognoser för 2020-talet pekar på ett fortsatt ökat behov av socionomer med ytterligare 10 000 till totalt 50 000 yrkesverksamma. Många lärosäten har fortsatta utmaningar att lyckas rekrytera ämneskompetent personal. För att klara socionomfältets långsiktiga kompetensförsörjning behövs såväl en nationell strukturerad vidareutbildningsverksamhet (master), förstärkt gemensam struktur för handledning och kursgivning på doktorandnivå.

Access to language training is often a challenge for persons granted international protection in EU-countries. This article investigates language provision for refugees from a policy and governance perspective. The goal is to explain the local differences in language training provisions in EU countries. We use a most different cases approach including Cosenza in Italy, Glasgow in Scotland, Malmö in Sweden and Nicosia in Cyprus. We find that the combination of state policies and governance do explain differences in local access to language training. The results also strongly indicate that local governments are dependent on support from higher levels of government to secure training opportunities. The state is still the main actor, and its choices of policies and governance instruments are central for understanding differences in language provision for refugees in EU member states. 

Public organizations are increasing their engagement with innovation as they respond to the imminent environmental social and economic challenges. These responses are often achieved by replicating ideas and processes from the private sector without adapting them to the unique specificities and characteristics of the public sector. 

In our work we observed how this translation (private to public sector innovation) is not easy to accomplish however, it is important in terms of creating a grounded understanding of innovation that can be shared among public organizations as well as with external actors, politicians and citizens.

In this short booklet, we provide some suggestions for how to reflect on public sector innovation. We mostly highligh the differences with private sector innovation and touch upon the role of innovation labs and leadership for public sector innovation. 

The aim of this booklet is to provide inspiration and starting points for discussions rather than definitive answers. 

We ourselves are also on this journey to better understand this question and welcome any comments and/or suggestions on this material. Please feel free to reach out to us!

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag utlyst medel till tre projekt med syfte att förebygga ANDT-bruk, främja psykisk hälsa och social inkludering hos unga vuxna i migration som är 18-29 år. Till projekten kopplades ett uppdrag som följeforskare. Denna slutrapport har sammanställts av följeforskaren. Inledningsvis beskrivs projektens mål och organisation. Därefter presenteras resultat från följeforskarens arbete, en avgränsad litteraturöversyn, en processutvärdering, en mål-resultatutvärdering, och en enkätundersökning, som tillsammans syftar till att belysa projektens innehåll, utveckling och resultat. Rapporten avslutas med en sammanfattning som behandlar projektens tillgångar respektive begränsningar och en diskussion som fokuserar på formen för utvecklingsmedel.

Samtliga av de tre projekten har genomfört vad man förutsatt i ansökan om projektmedel. Projektet Hälsofrämjarna har genomförts av Vuxenutbildningen i Kramfors kommun. Här har fyra hälsomoduler utvecklats och sedan implementerats i undervisningen i svenska för invandrare (SFI). Projektet Främja Hälsa Ung har genomförts av Rädda Barnen och Region Jämtland Härjedalen. I projektet har individer med språklig och kulturell kompetens rekryterats och utbildats för att genom gruppmöten främja målgruppens hälsokompetens. Projektet TB for YOU har genomförts av föreningen Tegelbruket i Örebro. I projektet har verksamhetens ungdomscoacher identifierat och erbjudit målgruppen den egna verksamhetens program inom kultur, bildning och idrott.

Samtliga program uppvisar såväl positiva som negativa tendenser. Resultat från följeforskarens enkätundersökning visar att de unga vuxna i migration som medverkat i projekten har betydande behov av förebyggande insatser. I jämförelse med nationella referensdata visade det sig att studiedeltagarna var särskilt utsatta vad avser sociala relationer. Allvarlig psykisk ohälsa i form av depression och suicidförsök var också vanligt förekommande. Alkohol och droganvändande var dock inte särskilt omfattande. Projekten har utvecklats i olika utsträckning under projekttiden, vilket sannolikt kan härledas till såväl interna som externa faktorer. Enkätundersökningen och effektutvärderingen har metodologiska tillkortakommanden som framförallt avser begränsade populationer och låga uppföljningsfrekvenser. Effektutvärderingen har till följd av den begränsade populationen inte kunnat identifiera några statistiskt säkerställda resultat. De tendenser som presenteras ska tolkas med försiktighet.

Unga vuxna i migration är inte en homogen grupp. Rapportens innehåll understryker behovet av att utveckla förebyggande program som kan nå målgruppen på så många tillgängliga sätt som möjligt. Förhoppningen är att många låter sig inspireras av de projekt som beskrivs i denna rapport. 

Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, ledare och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Undervisning studeras i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskningsdelen genomförs i mellan 40 till 44 förskolor/avdelningar belägna i åtta svenska kommuner, mellan åren 2018 och 2021. Sammantaget har 10 671 personer samtyckt att med­verka i forskningsdelen av programmet, varav 8 447 barn/vårdnadshavare och 2 224 förskollärare, barnskötare, rektorer, biträdande rektorer, chefer och övriga. Metoden kan beskrivas i termer av en ”praxiografisk samverkansmetod” som avser analys av registrerad praktik. Designen utgörs av parallella och prövande serier av teoriinformerade under­visningsupplägg där didaktik kombinerats med olika innehålls- och lärandeinriktningar. I samverkansforskningen inkluderas didaktiskt, variations­teoretiskt, poststrukturellt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg. Vidare inkluderar undervisningsuppläggen teorier med anknytning till innehåll, såsom musik och digital teknik, matematik och programmering, naturvetenskap, däribland kemi, samt rörelse, hälsa och hållbarhet. Materialet består av 473 samplaneringar, 444 sam­värderingar och 35,5 filmtimmar från genomförd undervisning. Analysen är didaktiskt orienterad och kan beskrivas i termer av abduktiv analys – en strategi för att kunna sluta sig till en nyanserad praktikteoretisk tolkning av vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Resultatet indikerar flerstämmiga spår relaterade till didaktiska modeller i de teoriinformerade undervisningsuppläggen. Sammantaget fogas analysen samman och prövas i en kommunicerbar helhet genom konceptet ”flerstämmig didaktisk modellering”. Konceptuell replikering och upprepning av prövandet av konceptet i två FoU-program har inneburit att vi rört oss från en relativt vag aning om vad det kunde innebära till en allt tydligare och precisare innebörd genom framväxt av modeller och begrepp i relation till alltmer tillförlitliga forskningsresultat. Utfall i skriftliga frågor om undervisning, organisation, ledarskap och sambedömning, åren 2018 och 2021, tyder på delvis utvidgat och preciserat yrkesspråk, med spår av ett utvecklat professionellt och didaktiskt omdöme, inkluderat spår av flerstämmiga vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Samman­taget kan samverkans­forskningens kunskaps­utvecklande bidrag beskrivas i termer av teoriinformerad praktikutveckling och praktikgrundad koncept- och teoriutveckling.

Forskningen presenteras också på följande websidor: 

https://mau.se/forskning/projekt/flerstammig-didaktisk-modellering/ 

https://www.ifous.se/flerstammig-undervisning-i-forskolan/

Denna rapport utgör slutresultatet av ett forskningsprojekt om trångboddhetens sociala konsekvenser i Malmö, ett projekt som bedrivits inom forskningsmiljön Studier i boende och välfärd vid Malmö universitet med delfinansiering från det kommunala bostadsbolaget MKB Fastighets AB under 2021. I projektet har en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder använts för att 1) kartlägga trångboddhetens utbredning i Malmö och 2) utforska trångboddhetens yttringar och sociala konsekvenser, med särskild fördjupning i de särskilt trångbodda delområdena Holma-Kroksbäck och Rosengård.

Statistik över socioekonomiska förhållanden och trångboddhet (enligt norm 2, norm 3, och en modifierad norm 3) har analyserats och visualiserats genom GIS-analyser. Dessa analyser har följts upp med enkätundersökningar till boende, där de svarande bland annat själva fått uppge om de tycker att bostaden är tillräckligt stor eller inte. Intervjuer har gjorts med boende som både upplever sig vara trångbodda och är det enligt norm 2 och/eller 3. Enkät- och intervjumaterialet innefattar boende även i andra delar av staden, inte enbart i Holma-Kroksbäck och Rosengård. Dessutom har yrkesverksamma som möter trångbodda hushåll i sitt arbete intervjuats.

Detta delprojekt ingår i det femåriga projekt som Länsförsäkringar Skåne finansierat för att genom forsknings- och utvecklingsarbete bidra till att polisen på ett bättre sätt kan minska brottsligheten och otryggheten i Malmö och Skåne. Det finns ett stort behov av att utveckla metoder för att minska brottsligheten och otryggheten, inte minst i utsatta områden. Denna rapport har inriktat sig mot att förstå hur brottsligheten och polisens arbete påverkas av riktade polisinsatser mot gäng och brottslighet i utsatta områden (utifrån en något vidare bemärkelse än NOAs definition). Ett visst fokus har också riktats mot att studera hur brottslighet och otrygghet förändrades i samband med att operation rimfrost genomfördes i Malmö.

Rapporten är utformad för att vara lättläst, med väldigt lite tekniska resonemang och metoddiskussion eftersom den primärt riktar sig till polisen.

Ett stort tack till Johannes Dontios vid polisen i Malmö som koordinerat projektet från polisens sida samt Mats Trulsson vid regionkansliet på polisen Region Syd som bistått med trygghetsmätningsdata.

Och slutligen ett mycket stort tack till Carolina Ellberg som arbetat med analys av otrygghet samt intervjuer av polis, men som gick vidare till annan anställning i slutet av projektet.

Manne Gerell, projektledare, 7e oktober 2021

För att få en bättre förståelse för hur kamerabevakningen fungerar, framför allt med fokus på det brottsutredande arbetet, har ett utvecklingsprojekt fokuserat på detta. Inom ramen för projektet har flera olika sektioner av polisen varit involverade för att från hösten 2020 till våren 2021 flagga brott som begåtts på utpekade kamerabevakade platser och säkerställa att dessa följs upp i utredningsarbetet. Inflödet av brott som gått att följa var betydligt mindre än väntat, och ett inledningsvis snävt definierat upptagningsområde utökades allt eftersom. Trots det inkom bara 40 mängdbrott på kamerabevakade platser inom ramen för projektet. Av dessa kunde brottet identifieras på kamerabilderna i 15 fall. I fem av de 15 fallen kunde gärningspersonen ses relativt tydligt, och två av dessa gärningspersoner identifierades också. Inom ramen för intervjuer med de som på olika sätt arbetar med brottsutredningar och kameramaterial framkom också att det för den typ av relativt milda mängdbrott som här studerats är avgörande att få bra möjlighet till identifiering av gärningsperson för att kunna nå framgång i arbetet. Det innebär att ett sätt att effektivisera arbetet med kamerorna är att justera placering och/eller inzoomning för att oftare få möjlighet att identifiera gärningspersoner. För grövre brott, t ex skjutningar eller våldtäkter, kan dock även mindre detaljerade kamerabilder föra en utredning framåt, vilket innefattar betydligt fler brott.

Internationaliseringen av den svenska akademin har kommit olika långt vid olika lärosäten och inom olika ämnesområden. Det är dock uppenbart att Sveriges lärosäten aktivt kommer att behöva ytterligare internationalisera sin verksamhet för att kunna påverka ännu mer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Internationellt samarbete finns givetvis sedan länge inom utbildning och/eller forskning, men sällan sammanhållen med samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet. Allt fler lärosäten funderar nu på hur man strategiskt ska koppla ihop internationalisering med lärosätets ambition för samverkan. 

Högskolornas nästa utmaning är att bygga kompletta internationella kunskapsmiljöer där samverkan kommer att behövas i lika stor grad som på den nationella arenan.

Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.

Rapporten ger en historisk genomlysning och kartläggning av allmännyttans utveckling i Malmö och Göteborg, och syftar vidare till att förklara de likheter och skillnader som idag finns mellan företagen och deras bostadsbestånd i de båda städerna. Bland annat belyses varför de allmännyttiga bostäderna i Malmö är samlade under ett och samma kommunala företag, medan det i Göteborg finns ett flertal företag. Genom en analys av historiska skeenden i städerna dras slutsatser kring såväl de allmännyttiga bostädernas nuvarande marknadsandelar och geografiska placeringar som den organisatoriska utformningen av de kommunala bostadsföretagen.

Resettlement is a tool for the international protection of refugees which has received increased attention by the EU and member states in the wake of the 2015 refugee reception crisis. This report asks how to best ensure that resettlement functions as a durable solution for refugee protection, as is intended by the UNHCR. Here we consider ideas, practices, and actors within the European resettlement regime – from selection in first countries of asylum to the reception of resettlement beneficiaries and their integration in receiving municipalities. Our analysis is based on interviews and participant observation with actors involved in all steps of resettlement to Germany and Sweden, and from local and international organizations in countries of first asylum (Lebanon and Turkey), as well as comparative insights from the USA. Based on the best practices observed in our research material we provide recommendations that we deem conducive to a more holistic and humanitarian approach to resettlement. This includes facilitating spaces for resettlement beneficiaries’ agency throughout the regime, for ‘eye-level’ encounters of mutual respect between the actors involved, and for thinking long-term and holistically about integration as an intrinsic part of resettlement. Ultimately, we argue that centring durability in the different processes of resettlement can serve as a way for the EU to commit to the humanitarian values at the core of international refugee protection.

Det är vanligt att med trähusbyggande utan väderskydd idag! Tiden för stommontage kan göras rejält kort genom anpassning till ”bra väder”. Genom att plasta in och hantera eventuellt vatten effektivt samt på olika sätt åtgärda eventuella missfärgningar och fuktskador motiveras insparat väderskydd under byggtiden. Vid KL-trä rekommenderas t ex slipning av träytor. Stommarna i dessa projekt är förhållandevis enkelt sammansatta och det återstår stora arbetsinsatser med kompletteringar på väggar, bjälklag och ytskikt samt installationsarbeten vilket gör att byggtiden ändå blir förhållandevis lång. Ökad prefabricering skulle ge stora möjligheterna till tidsvinster för stomkomplettering, ytskikt och installationer. Byggherren behöver ta rätt beslut om byggsystem tidigt i byggprocessen för att få en kortare byggtid. Med högre förtillverkningsgrad och väderskydd är det möjligt att halvera byggtiden. System med högre färdigställandegrad förutsätter att t ex eldragning är förberett och att invändiga ytskikt är klara eller åtminstone närmare klara. Då måste det också finnas ett heltäckande väderskydd För att ”redesigna” byggprocessen behövs en utveckling av tekniska system. Det ställer också krav på att förutsättningarna för byggprojekten analyseras i tidiga skeden av byggprocessen, under projektering och redan när upphandling av stomleveranser och underentreprenörer genomförs. Byggsystemet behöver behandlas tidigt och installationer och ytskikt integreras i projekteringsarbetet. Stomleverantörerna behöver utveckla sina produkter att även innehålla förberedelser för i första hand installationer men också ytskikt. En grov uppskattning av hur totalkostnaden påverkas vid en halverad byggtid har också genomförts. Den avser ett hypotetiskt projekt och bedömningen är att byggkostnaden blir ungefär densamma även om delkostnaderna omfördelas. För byggherren/beställaren bör det finnas en vinst på lägre ränteutgifter, något lägre projekteringskostnad samt möjlighet att hyra ut eller använda byggnaden tidigare. För att det ska vara lönsamt med väderskydd så behöver det vara med i förutsättningarna från projekteringens början. Val av byggsystem och byggnadens utformning har stor betydelse.

The FOCUS project is undertaking a range of research and piloting tasks which aim to improve understanding of dynamic integration and to assist the implementation of effective practices. As part of this work a detailed programme of qualitative research has been undertaken in four countries. This report presents the country-specific findings of this research, which will be further consolidated in a cross-site analysis to be completed in the coming months. Focus group discussions (FGDs) were held with members of the receiving communities and with members of the arriving communities in a total of 10 site in four countries which have different experiences of migration from Syria in recent years (Sweden, Germany, Jordan, Croatia). 

Kriser fungerar som formativa politiska moment som kan förvärra ellerminska rådande ojämlikheter. Vi vet att covid-19-pandemins direkta ochindirekta konsekvenser drabbar utsatta grupper mest. Påföljande politiska kriser riskerar att ytterligare förstärka segregationens ojämlikheter genomatt ”utsatta områden” pekas ut som syndabockar för olika samhällsproblem. Även om det är angeläget med politik mot segregation, är det viktigt attgenomlysa olika selektiva politiska åtgärder riktade mot ”utsatta områden”eftersom de riskerar att förvärra redan utsatta gruppers levnadsvillkor.

The development towards the mainstreaming of extremism in European countries in the areas of immigration and integration has taken place both in policy and in discourse. The harsh policy measures that were implemented after the 2015 refugee crisis have led to a discursive shift; what is normal to say and do in the areas of immigration and integration has changed. Anti-immigration claims are today not merely articulated in the fringes of the political spectrum but more widely accepted and also, at least partly, officially sanctioned. This study investigates the anti-immigration claims, seen as (populist) appeals to the people that centre around a particular mythology of the people and that are, as such, deeply ingrained in national identity construction. The two dimensions of the populist divide are of relevance here: The horizontal dimension refers to articulated differences between "the people", who belong here, and the "non-people" (the other), who do not. The vertical dimension refers to articulated differences between the common people and the established elites. Empirically, the analysis shows how anti-immigration views embedded in processes of national myth making during and after 2015 were articulated in the socially conservative online newspaper Samtiden from 2016 to 2019. The results indicate that far-right populist discourse conveys a nostalgia for a golden age and a cohesive and homogenous collective identity, combining ideals of cultural conformism and socioeconomic fairness.

Den här litteraturöversikten fokuserar på missgynnande och diskriminering på hyresbostadsmarknaden och deras respektive kopplingar till etableringshinder på arbetsmarknaden. Genom en scoping review genomfördes sex intervjuer med forskare knutna till fältet, 1100 artiklar identifierades i en initial litteratursökning och 32 artiklar ansågs uppfylla kriterierna för litteraturöversikten. Av översikten kan vi dra slutsatsen att missgynnande och diskriminering förekommer på hyresbostadsmarknaden och utgör etableringshinder som i förlängningen försvårar arbetsmarknadsetablering. Det rör sig såväl om direkt diskriminering i ansökningsprocesser som om missgynnande till följd av socioekonomisk ojämlikhet och effekter av policyer. Vidare framkommer att det saknas forskning på direkt diskriminering på grund av religion, könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Även adresseffekter måste anses vara ett outforskat område i Sverige.

Denna rapport ingår i forskningsprojektet Att skapa goda livsfärdigheter bland unga. Den första delrapporten var en nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser för att främja psykisk hälsa bland unga. Bland insatser som verkar mer lovande – och till synes har goda möjligheter att göra skillnad för ungas psykiska hälsa - framträder insatser vars syfte är att höja kunskapen om psykisk hälsa bland unga och vuxna. Ökad kunskap om psykisk hälsa har visat sig vara ett viktigt verktyg för att utveckla färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och när man behöver kontakta vården. Dessutom är dessa insat-ser ofta samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, eftersom de ger unga bättre livsfärdigheter och på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar att klara skolan och i förlängningen arbetslivet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen 24§ om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Rekommendat-ioner från den första delrapporten innefattar att rusta unga med färdigheter för att möta livets svårigheter och höja kunskapen om psykisk ohälsa. Det handlar också om att bistå vuxna med kunskap om psykisk hälsa och verk-tyg som främjar hälsa för att kunna stödja unga. Insatser för att främja unga personers hälsa bör följas upp under en längre tid.I denna rapport presenteras röster från unga och yrkesverksamma vuxna i ungas närhet om ungas livssituation kopplat till livsfärdigheter, psykisk hälsa och behov av stöd. Genom att lyssna in unga kan vi bättre hitta framgångsfaktorer för att främja ungas psykiska hälsa och välbefinnande.

Denna populärvetenskapliga rapport redogör för de viktigaste empiriska resultaten från den första delen (work package 1) av projektet ’Energiscenarier och rättvisa – en fallstudie av Sve-rige’, vilken genomfördes år 2020. Resultaten kommer att analyseras ytterligare med avsikt att publicera dem i vetenskapliga tidskrifter. Projektet i sin helhet pågår år 2020-2022. Under projektets andra del (work package 2) som pågår år 2021-2022 kommer vi att genomföra fokusgrupper som syftar till att bedöma energiscenarier ur ett rättviseperspektiv. Deltagare kommer att vara olika intressenter såsom politiker, tjänstemän och representanter för frivillig-organisationer. Ytterligare två populärvetenskapliga rapporter baserade på projektets andra del kommer att författas. Projektet beviljades medel av Energimyndigheten inom ramen för forskningsprogrammet Människa, Energisystem och Samhälle (MESAM). Det övergripande syftet med projektet är att utveckla metoder och riktlinjer för deltagan-de scenarier som på ett systematiskt sätt kan integrera frågor som rör nationell, global och intergenerationell rättvisa. Projektets första del syftar till att ge en översikt av rättviseuppfatt-ningar i den politiska och administrativa kontexten för energiscenarier. Vi har genomfört en analys av riksdagsmotioner för att förstå vilka explicita och implicita rättviseuppfattningar som dominerar i dessa dokument. För att skapa en bredare bild av rättviseuppfattningar relaterade till energiscenarier inom svensk politik och svenska myndigheter har vi dessutom intervjuat politiker och tjänstemän på nationell nivå och inom region Skåne. 

Den här forskningsrapporten presenterar resultatet av en förstudie som genomförts inom ramen för projektet Normkreativ krisberedskap. Studien genomfördes under 2020–2021 med syftet att identifiera kommunikationsutmaningar under Covid-19-pandemin (och andra kriser) och inom vilka fält vi behöver utveckla ytterligare metoder för att kommunicera med invånarna för att få dem att ta till sig och agera utifrån krisinformationen. En tidigare genomförd pilotstudie visade på att det finns grupper i samhället som är svårare att nå ut till och kommunicera med, såsom ungdomar och unga vuxna samt personer med olika former av funktionsnedsättningar som är beroende av extra stöd och hjälp utifall en krissituation uppstår. För att uppnå en god krisberedskap är det viktigt att alla människor i ett samhälle är inkluderade och delaktiga och att kriskommunikation är utformad på ett sådant sätt att alla förstår hur den ska tolkas och förstår hur rekommendationer kan anpassas till deras livssituationer. 

As a result of the refugee reception crisis in 2015 the advocacy for increasing resettlement numbers in the overall refugee protection framework has gained momentum, as has research on resettlement to the EU. While the UNHCR purports resettlement as a durable solution for the international protection of refugees, resettlement programmes to the European Union are seen as a pillar of the external dimension of the EU’s asylum and migration policies and management. This paper presents and discusses the literature regarding the value transmissions taking place within these programmes. It reviews literature on the European resettlement process – ranging from the selection of refugees to be resettled, the information and training they receive prior to travelling to their new country of residence, their reception upon arrival, their placement and dispersal in the receiving state, as well as programs of private and community sponsorship. The literature shows that even if resettlement can be considered an external dimension of European migration policy, this process does not end at the border. Rather, resettlement entails particular forms of reception, placement and dispersal as well as integration practices that refugees are confronted with once they arrive in their resettlement country. These practices should thus be understood in the context of the resettlement regime as a whole.

In this paper we map out where and how values (here understood as ideas about how something should be) and norms (expectations or rules that are socially enforced) are transmitted within this regime. ‘Value transmission’ is here understood in a broad sense, taking into account the values that are directly transmitted through information and education programmes, as well as those informing practices and actors’ decisions. Identifying how norms and values figure in the resettlement regime aid us in further understanding decision making processes, policy making, and the on-the-ground work of practitioners that influence refugees’ lives. An important finding in this literature review is that vulnerability is a central notion in international refugee protection, and even more so in resettlement. Ideas and practices regarding vulnerability are, throughout the resettlement regime, in continuous tension with those of security, integration, and of refugees’ own agency. The literature review and our discussion serve as a point of departure for developing further investigations into the external dimension of value transmission, which in turn can add insights into the role of norms and values in the making and un-making of (external) boundaries/borders.

I föreliggande rapport presenteras resultatet av effektutvärderingen av pilotprojektet Sluta skjut – tillsammans för ett tryggt Malmö. Utvärderingen har genomförts på uppdrag av Brottsförebyggande rådet (Brå) med stöd från Brå och Fonden för inre säkerhet (ISF). Tidigare har enprocessutvärdering publicerats.

Den grova våldsbrottsligheten beskrivs som ett av de största samhällsproblemen i Sverige idag och efterfrågan på effektiva åtgärder som kan minska våldet är stor. Sluta skjut bygger på en amerikansk strategi, Group Violence Intervention, som i flera studier visat på positiva resultat när det gäller att minska det allra grövsta våldet. I processutvärderingen av Sluta skjut studerades om det går att tillämpa en amerikansk modell i en svensk kontext. I effektutvärderingen har vi studerat om insatsen lett till minskat antal skjutningar i Malmö. Svensk forskning om vad som fungerar för att minska det grova våldet är begränsad och det behövs mer kunskap för att brottsförebyggande aktörer ska få de verktyg de behöver för att vända utvecklingen.

This thematic paper deals with integration policies concerning persons who aregranted international protection in EU Member States. It acknowledges that there are two general trends in integration policies - a civic turn and a local turn. The civic turn implies more integration requirements for migrants, decided upon by the state, that have an impact on the legal status of migrant newcomers. On the other hand, the local turn implies less national involvement with cities instead handling more of the integration policies, including funding and policy measures.

The paper then describes four different models for the integration of beneficiaries of international protection: a national government-led model, a project based/multilevel governance model, a laissez-faire model, and a NGO-led model.

Bussar och tåg ska gå i tid, vara snabba och trygga att resa med, och relativt billiga för att ses som attraktiva färdmedel. Idag säkerställs mycket av detta genom marknadsrelationer och via kontrakt mellan olika offentliga och privata aktörer. Ett vanligt antagande är att ett stort utbud av aktörer är viktigt för en välfungerande marknad. Ökad konkurrens antas leda till utveckling och innovation till lägre kostnad. På kollektivtrafikmarknaderna är utbudet av aktörer begränsat, upphandlingsprocesserna riskerar att överprövas och de olika upphandlande myndigheterna ställer olika krav när de upphandlar trafik.  

Forskningsprojektet Kollektivtrafikmarknader bortom kontrakt syftade till att utröna hur kollektivtrafikens marknader fungerar avseende hur standarder organiserar marknader, hur konkurrensen organiseras, samt hur överprövningar formar marknaderna. Utgångspunkten för forskningsprojektet har varit att marknader, i bred mening, består av mer än enbart kontraktsrelationer. I lika hög grad som kontraktsliga relationer ligger bakom utbytena mellan köpare och säljare, mellan beställare och leverantörer, finns även idéer och värderingar - ibland motstridiga sådana – om hur en marknad ska fungera, hur avtal ska utformas, hur anbud ska utvärderas och vilka följder olika val får för verksamheten.  

I detta forskningsprojekt har vi intresserat oss för hur marknaden är organiserad bortom kontraktsrelationerna på marknaden. Detta har inneburit att vi inte direkt intresserat oss för huruvida särskilda typer av avtalsformer leder till avsedda effekter, eller huruvida marknadslösningar är effektiva eller ej. Istället har vi byggt vidare på den rika forskning som genererats kring dessa frågeställningar, men rört oss bortom dem i så motto att vi intresserat oss för de utom-kontraktsliga relationer som bidrar till att organisera kollektivtrafikens marknader.

Våra resultat pekar på behovet av att förstå hur modellavtalen, som är tänkta att användas vid upphandling av trafik, standardiserar utbytena på marknaden. Dessutom pekar våra resultat på hur inträddesbarriärer på marknaden produceras i interaktionen mellan de etablerade trafikföretagen och de upphandlande myndigheterna. Likså visar våra resultat att överprövningar av upphandlingsbeslut tar sikte på transparensprincipen i utvärderingsmodellerna samt likabehandlingsprincipen i det förhandlade förfarandet.

Det finns ett fortsatt behov av att forska om kollektivtrafikens marknader. Av särskild vikt är då frågan om hur upphandlingsprocesserna kan anpassas efter de nya behov som kommer att uppkomma i och med utvecklandet av ny digital teknologi och nya tjänstelösningar. Såväl upphandlande myndigheter som trafikföretag har intresse av att marknaden kan inkorporera ny teknologi och därigenom erbjuda resenärerna en bättre upplevelse och bättre service på sikt. För att detta ska kunna uppnås krävs dock ny kunskap, både om hur ny teknologi påverkar marknaderna och hur avtalen kan anpassas för att gynna innovation och utveckling.   

Denna rapport har som syfte att kartlägga kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i svensk lärarutbildning 2016 med särskilt fokus på hiv, STI och SRHR. Resultatet visar att det finns skillnader mellan olika lärosäten, såväl i antal förekomster av indikatorer för kunskapsområdet i olika kurser som på olika utbildningsprogram och stadier. Flera lärosäten har kursplaner som skriver fram ett omfattande innehåll som rör kunskapsområdet sexualitet och samlevnad, medan andra lärosäten presenterar kursplaner med ett betydligt mer begränsat innehåll.

I resultatdiagram synliggörs tydligt två kluster av indikatorer med höga antal förekomster i kursplanerna. Det ena klustret av indikatorer är etik, genus, demokrati, normer, normkritik, det andra värdegrund, barnkonventionen, mänskliga rättigheter, diskriminering och kränkande behandling. Dessa indikatorer förekommer vanligtvis i utbildningsvetenskapliga kurser på alla nivåer samt i olika samhällsorienterande kurser och i akademiska ämneskurser som historia, religionsvetenskap och samhällsvetenskap. Indikatorer som hivprevention, STI, graviditet och preventivmedel saknas helt i de undersökta kursplanerna, i både grundlärarutbildning och ämneslärarutbildning. De förekommer inte heller i biologi, naturkunskap eller i de naturorienterande ämnena för grundlärare i årskurserna 4-6.

Utifrån kartläggningens resultat 2016 föreslås följande:

1. Kunskapsområdet sex och samlevnad behöver ringas in så att åtminstone en slags baskurs innehållande moment som rör stora delar av indikatorerna i denna kartläggning kan konstrueras. Denna bör vara obligatorisk för alla blivande lärare.

2. I enlighet med januariöverenskommelsen om att sex- och samlevnadsundervisning ska bli obligatorisk på alla lärarutbildningsprogram bör UKÄ lägga till ett examensmål, som behandlar kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i examensordningen för lärarutbildningar för alla olika stadier inom den svenska skolan. Examensmålen bör omfatta såväl kunskap om och förståelse av sexualitet och forskningsbaserad undervisning, som färdighet och förmåga att undervisa om kunskapsområdet. (Ett examensmål om kunskapsområdet lades till i september 2020.)

3. För att tillgodose god kvalitet och gedigen kompetens hos såväl lärarutbildare som lärarstudenter behövs kontinuerliga och fördjupade utbildningsinsatser.

4. Ett nationellt centrum för kunskapsområdet sexualitet och relationer föreslås. Detta centrum bör vara ämnesövergripande och tvärvetenskapligt samt också fokusera på didaktik. Ett sådant centrum skulle kunna utgöra ett kunskapsstöd för lärarutbildningarna, särskilt under den inledande fasen, när sexualitet och relationer ska bli obligatoriskt och etableras på alla lärarutbildningar. Ett sådant centrum skulle öka möjligheten att alla lärarutbildningarna bygger upp och har tillräckligt hög kompetens inom kunskapsområdet. Ett nationellt centrum skulle dessutom vara ett stöd för verksamma lärare och skulle även kunna erbjuda fortbildning.

5. För att utveckla kunskapsområdet sexualitet och samlevnad behövs ny och aktuell forskning som också kopplas till internationell pågående forskning. Denna forskning kan vara både ämnesinriktad och skolinriktad och av både kvantitativ och kvalitativ art.

6. Den osäkerhet som lärare enligt Skolinspektionens rapport har när det gäller att undervisa om normer och om hbtq-frågor visar att lärarutbildningarna måste ha tydliga inslag som ger kunskaper om hur olika normer kan påverka och begränsa eleverna och även deras lärande.

Avslutningsvis visar resultatet av kartläggningen från 2016 en bild av att kunskapsområdet sexualitet och samlevnad förekommer i alla programutbildningar för blivande lärare. Dessutom visar kartläggningen hur kunskapsområdet uttrycks i kursplaners olika delar genom förekomsten av antalet indikatorer enligt konstruktiv länkning. Tillsammans med de sex förslagen på åtgärder ovan kan därmed kartläggningens syften anses vara uppnådda.

Inom ramen för utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans för stöd vid egenvård, vid tillsyn samt för barn” (dir. 2020:3) har frågan om vad som skiljer hälso­ och sjukvård från omsorg aktualiserats. Syftet med denna rapport är att söka svar på om och i så fall hur det går  att särskilja olika åtgärder inom personlig assistans och precisera vad som är hälso-­  och sjukvård respektive omsorg. 

This deliverable consists of five tasks which were designed to gain an in-depth and broad understanding of the state-of-the-art on research, policy and practice on integration of refugees and host community relations. This was undertaken to form a foundation upon which to build Work Packages focusing on the field work (WP 3 and 4), the development of a refugee and host community toolbox (WP5 and 6) and the dissemination of all of these (WP7). To achieve this, WP2 has been divided into five separate, though highly interrelated Tasks. This includes; Task 2.1. a state-of-the-art review of the literature and research on the socio-economic integration of refugees. Task 2.2. a state- of-the-art review of the literature and research on the socio-psychological integration of refugees. Task 2.3 Part I. a comparative analysis of integration policies in Croatia, Germany, Jordan and Sweden. Task 2.3 Part II. a qualitative study of professionals’ views on integration practices in Europe. Task 2.4 a state-of-the-art desk review, interviews with key informants and a workshop with practitioners on the tools and solutions for successful integration of refugees. Finally, Task 2.5, a state-of-the-art review on the flows and patterns of asylum migration from Syria to, and sometimes through, Croatia, Germany, Jordan and Sweden.

The findings of these tasks showed the following. First, there are significant gaps in our knowledge about aspects of integration of refugees beyond labour market integration. This is especially apparent with regards to the understanding of socio-psychological integration. In addition, WP 2.4 also highlighted that practitioners noted that they were unable to keep up to date with the latest research on integration of refugees and that while general tools and solutions exist, they were often difficult to navigate anat d implement on the ground in different contexts. Therefore, the challenge is not just to fill this knowledge gaps, but also to disseminate the findings in an impactful way to key stakeholders and end users. Our new understanding of these knowledge gaps has already been drawn on to shape the methodology of the field research (WP 3-4), I the hope of addressing them in part at least. The results of WP3-4 will, in turn, inform the development of the toolbox in WP 5-6, as will the engagement of end users with the research findings.

Second, when looking at the integration policies of the four research sites, as well as the views on integration policies more generally by key actors in Europe, we can see there are shared approaches and foci. For example, how integration is understood, and the focus on achieving it by granting access to the labour market in all states, or more activity encouraging and facilitating this access (which can be seen in the European states and Jordan). While EU laws may have an impact here, as identified in WP 2.3 Part II, this is also a result of many organisations reliance on the EU’s AMIF funding, which key stakeholders and practitioners reported as having a significant impact on integration policy and practice.

Finally, with the exception of a few cases in Sweden, most of the refugees from Syria have been issued temporary residence permits in the four states. While the nature and duration of these vary considerably, securing permanent residency requires that the refugee has ‘integrated’ to some degree (except in the case of Jordan where acquiring permanent residence is not possible). The demand of the three European states vary, but, for example, all require the refugee has either secured employment or has reached a certain level of language proficiency etc. In general, with the exception of Sweden (who mainstreamed migration in all state activities), there is a lack of state-run public awareness raising initiatives or activities to encourage the host community to fulfil their part of the integration process. Here the findings of WP 2.4 provide a valuable resource in reflecting on small- and large-scale integration policies and the tools that have been used to bridge this gap between the two communities.

Studien ”Skolbarn relaterar till historiska platser” analyserar hur kulturarvsmiljöer används i skolans undervisning, och som en viktig del därav hur skolbarn relaterar till sådana miljöer. Studien baseras på en digital enkät, observationer av skolklassers besök i kulturarvsmiljöer, intervjuer med elever, lärare och kulturmiljöpedagoger, samt berättelser och teckningar som producerats av elever i anslutning till deras besök. Teoretiskt används begreppen plats, haptik (haptics), affektiva praktiker (affective practices, immersion), kamratkultur (peer culture) och kunskap genom bekantskap (knowledge by acquaintance).

Studien visar att grundskolelärare inom ramen för sin undervisning i historia besöker en varierad mängd kulturarvsmiljöer med sina elever. Många lärare har nämnt muséer, hembygdsgårdar, slott, kyrkor, klosterruiner, kyrkogårdar, torp, gamla industrier, forntidsbyar, fornminnen och även andra typer av historiska spår. Variationen speglar det historiska landskapet i den del av Sverige där studien genomförts. Men svaren knyter också tydligt an till grundskolans kursplan. Ett antal grundskolelärare besöker dock inte kulturarvsmiljöer; enligt vår enkätstudie är det en minoritet bland lärarna, men på grund av osäkert bortfall går det inte att säkert säga hur stor andelen är som inte besöker kulturarvsmiljöer.

Flertalet lärare i studien uppger att de brukar kontakta guider, museipedagoger eller andra företrädare för kulturarvsmiljön inför ett besök. Besöken är enligt lärarna ofta men inte alltid integrerade med övrig undervisning. Ett annat motiv som lärare anför för att genomföra besöken är att eleverna ska lära sig mera om lokalsamhället och att besöket har att göra med lärarens ambition att ge eleverna lokal förankring, bildning och bidra till deras lokala identitet. Ett betydande antal lärare anför också elevernas lärande som det primära skälet till att besök i kulturarvsmiljöer genomförs. Dessa lärare talar om att mötet med fysiska platser erbjuder konkretion, vilket kontrasteras med det abstrakta historieämnet. Ord som används är till exempel ”visualisera”, ”konkretisera”, ”mer verkligt”, ”levande”. Dessa röster uttrycker att besöken ger en extra dimension till undervisningen och erbjuder en egen unik väg till historisk kunskap.

En väsentlig aspekt av skolelevers möte med kulturarvsmiljöer är, som pekades ut av en del lärare ovan, att lärande kan stimuleras och ske med hjälp av flera sinnen. Vi har under analysen av observationer och intervjuer med elever fokuserat på kroppsliga, fysiska upplevelser och har ställt frågan på vilka sätt haptik leder till lärande när unga elever besöker historiska miljöer? Det haptiska lärandet sker på tre sätt. Den första aspekten av haptik handlar om beröring vilket i vårt material visas genom några uppenbart starka upplevelser då eleverna fått arbeta med sina händer. Det andra aspekten, andra kroppsliga erfarenheter, som att vandra, klättra och möta värme, kyla, buller och knott fick också eleverna att reflektera och fundera över livsvillkoren i det förflutna. Även det skolbarnen såg och hörde gjorde starkt intryck på dem under besöken i kulturarvsmiljöerna. I praktiken samspelar många sinnen under besök i en kulturarvsmiljö, varför det lärande vi definierat som baserat på syn och hörsel i praktiken också hänger ihop med lärande genom andra sinnen.

Vid flera gruppintervjuer blev det tydligt att eleverna förhandlade med varandra om exkursionernas mening. Denna iakttagelse är i sig en bekräftelse på vårt grundantagande att kulturarv konstrueras genom en process och att besökarna kan finna olika saker meningsfulla. I elevernas tal om besöken i kulturarvsmiljöer finns ett starkt inslag av känslor, inte minst skratt och glädje. Elevernas humoristiska tolkning av händelser och iakttagelser under besöket tyder på att det är deras egen fysiska och mentala erfarenhet som är utgångspunkt när de talar om kulturarvsmiljön, snarare än den historiska berättelse som presenteras av vuxna. Elevernas egna livsvärldsreferenser påverkar hur eleverna relaterar till det förflutna.

Genom att lyfta fram materiella aspekter, som kulturarvet, och koppla det till ett teoretiskt perspektiv (affektiva praktiker) har vi i detta projekt kunnat visa på de möjligheter som finns i ett bredare perspektiv på historiskt lärande.

Following the refugee reception crisis of 2015, migration and integration have continuously beenplaced in the media and political spotlight in Europe. Part of the attention has been on how new residentsin the European Union might best be enabled to take part in society, and how to mediate potentialconflicts between the newly arrived immigrants and the autochthonous population. Some of theseconflicts have been framed as value conflicts, and particular attention has been paid to issues of gender equality and gender relations. Gender equality as a value is one of the core founding values of the European Union and as such incorporated into the legislations of almost all member states.This report investigates how the value of gender equality is understood and conveyed in integrationwork in Europe. In this context, we approach gender equality not as a fixed concept, but through theideas, practices and actors involved in the value transmission processes related to integration work.Integration work includes a multitude of actions and actors differing across national contexts. Theseinclude state organised civic education courses, language courses, facilitating meeting points, NGO andvolunteering work, bridge builders and many more. This report explores which role values play in everyday integration work in Germany, Hungary, Poland and Sweden, especially after the increase in stateand non‐state initiatives to integrate newcomers.Gender equality allows for a variety of interpretations depending on local, regional, and national context.Important to consider is that the four countries considered in this report have very different experienceswith migration and integration, and, while they have all incorporated to gender equality intheir national legislation), the social practices and norms pertaining to gender equality look very different.The ideas, the practices, and the actors of gender equality evolve over time and throughout differentnational and local contexts. Norms and values continuously transform within and beyond integrationwork, both in individuals and in societies. Their meaning is contested and constantly (re‐)negotiated.Time and trust, and tools to create awareness of one’s own values are essential for the value of gender equality to make a meaningful impact in integration work.

This guide provides a theoretical grounding for the understanding of the role of societal actors in Challenge-based learning and how it can be assessed. This grounding is used to formulate an assessment for the involvement of societal actors in Challenge-based learning