Malmö University Publications
Change search
Refine search result
1234 101 - 150 of 161
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Söderman, Johan
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Hiphop som håndværk, pædagogik og aktivisme2009In: Social kritik tidsskrift for social analyse og debat, ISSN 0904-3535, no 118, p. 38-53Article in journal (Other academic)
  • 102.
    Söderman, Johan
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Hiphop som mångkulturell folkbildning2010In: Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar / [ed] Pirjo Ladhenperä, Hans Lorentz, Studentlitteratur AB, 2010, p. 133-149Chapter in book (Other academic)
  • 103.
    Söderman, Johan
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Hur hiphopkulturen möter universitetsvärlden: hiphop Academicus!2011In: NMH-publikasjoner, ISSN 0333-3760, Vol. 13, no 2011, p. 57-75Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    How hip-hop culture meets the academic world: Hip Hop Academicus! Since hip-hop started over 35 years ago in New York, it has been associated with social activism and education. In addition, hip-hop pioneer Africa Bambaataa has argued for knowledge as the fifth element in hip-hop (e.g. rapping, deejaying, break- dancing, graffiti). Accordingly, it is not surprising that academic institutions in universities and K-12 schools are interested in hip-hop with regards to the history of this street culture. This article is aiming to highlight this “hip-hop academization” and analyze the mechanisms in these academization processes. The research ques- tions are as follows: Who is the expert and what is at stake? What symbolic fights are going on between pioneers of the culture and academics? How do hip-hop scholars talk about the academization? Theoretical framework stems from sociologist Pierre Bourdieu, including his work in cultural fields and capital forms. The empirical data, which have been collected with an ethnographical approach, are observations and recordings from academic events concerned with hip-hop and individual inter- views with hip-hop scholars in New York City during 2010. The results show how hip-hop at the university is an attractive label, a door opener for the scholars but at the same time regarded as low culture. The pioneers construct the scholars as outsiders in order to maintain themselves as foremost experts of the culture.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 104.
    Söderman, Johan
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Ingen lyssnar på rap som en rappare gör. Tolkningsrepertoarer, identitet och hiphopmusiker2008In: Hiphop i Skandinavien / [ed] Mads Krogh, Birgitte Stougaard, Aarhus Universitetsforlag, 2008, p. 75-102Chapter in book (Other academic)
  • 105.
    Söderman, Johan
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Nordic Network of Research in Music Education2008Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen baseras på fyra artiklar som behandlar hiphopmusikers konstnärliga och pedagogiska strategier i både amatöristiska och professionella sammanhang. I fokus för framställningen är kvinnor och män i Sverige och USA. Syftet är att (i)synliggöra hiphopmusikers kreativa strategier, estetik, identitetskapande, traditionsbärande funktion, fostran och folkbildning för att därmed öka förståelsen för det informella lärandets mekanismer och (ii)att belysa några av hiphopkulturens många olika kontexter för att därmed lyfta fram olika aspekter av en global musikkultur. Teori och metodologi är inspirerad av diskursanalys, speciellt den diskursanalytiska ansatsen kritisk diskurspsykologi. Resultaten beskriver hiphopmusikerna som affärsmän, konstnärer, specialister, folkbildare, traditionsbärare, fostrare, jazzmusiker, predikanter. De respektive artiklarnas olika språkliga omforumleringar av hiphopmusikerna visar på den komplexitet som finns i hiphopmusikers verksamhet. I den fjärde artikeln framträder tre rappare som använder hiphop som medel för musikaliskt hantverk, pedagogik och aktivism. De framstår som exempel på vår tids folkbildare med kopplingar till en nordisk folkbildningstradition där bland annat folkbildningens dubbla funktion synliggörs, vilket kan ses som ett av avhandlingens resultat. Utifrån Bourdieus fältteori och den tidiga Frankfurtskolans diskussioner kring konstens och populärkulturens samhälleliga roll och funktion diskuteras och analyseras avhandlingens resultat.

  • 106.
    Söderman, Johan
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Nu ska vi rappa: hiphop i samhälle och skola2011In: Perspektiv på populärmusik och skola / [ed] Claes Ericsson, Monica Lindgren, Studentlitteratur AB, 2011, p. 165-180Chapter in book (Other academic)
  • 107.
    Söderman, Johan
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    The formation of a professional hip-hop identity. A presentation of six Swedish rappers2010In: Rockin' the borders: rock music and social, cultural and political change / [ed] Björn Horgby, Fredrik Nilsson, Cambridge Scholars Publishing, 2010, p. 139-155Chapter in book (Other academic)
  • 108.
    Söderman, Johan
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Unga, hiphop och lärande2009In: Ungdomskulturer / [ed] Simon Lindgren, Gleerups Utbildning AB, 2009, p. 107-117Chapter in book (Other academic)
  • 109.
    Söderman, Johan
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Folkestad, Göran
    How Hip-Hop Musicians Learn: Strategies in informal creative music making2004In: Music Education Research, ISSN 1461-3808, E-ISSN 1469-9893, Vol. 6, no 3, p. 313-326Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The study of informal musical learning outside institutional settings, such as schools, has proved to contribute important knowledge to aspects of music education. Hip-hop, as an example of informal musical learning, has so far been quite an unexplored field for research. The present study investigates music creation within two hip-hop groups (communes) in Sweden. The focus is on the creative learning process and the meeting between music and lyrics (the texts). The groups were given a beat/background, composed by a 'beatmaker', on the basis of which they were asked to create a hip-hop tune. The process, which took place in a recording studio with a sound engineer, was observed and videotaped. After the recording sessions, both groups watched the videotape and made comments on their working processes (stimulated recall). Pre-interviews were carried out with both groups, and in addition, the 'beatmaker' was interviewed. The results show that in the creative process, which is collective in character, the lyrics are superior to the music. Although the groups use the same ready-made music backgrounds, the lyrics are different and very personal. The text, which includes music and lyrics, is cyclical and is made using a 'collage' method. It is full of intertextuality, i.e. references to other lyrics, movies and commercials.

  • 110.
    Söderman, Johan
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Folkestad, Göran
    Kunskap genom rap: Hiphop som hantverk, pedagogik och aktivism2008In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Knowledge through rap – hiphop as craft, education and activism This article highlights three rappers who use hiphop as a tool for craft, activism and education. Toni Blackman uses hiphop to mediate a musical craftsmanship. Her educational and social projects with hiphop has attracted some attention in different media. She has been guest professor at the University of Michigan and she has visited different countries in Africa, Europe and Asia as an American Cultural Specialist and as a volontary worker for UNESCO. Nabila Abdul Fattah connects her hiphop activities with political activism. She has a social pedagogy degree and works as a recreation instructor in the area of Hammarkullen in Gothenburg. She also gives concerts as a rapper and works as a journalist. In the pedagogy of Behrang Miri, hiphop is an effective tool when communicating with children and young people. He is well-known for his educational activities in the region of Malmö. Among other things, he has been holding lectures at Malmö Academy of Music and at Malmö University. The research question in this article is formulated as: How do rappers talk about hiphop, their activities, and learning, starting from the notions of musical craftsmanship, education and activism? Qualitative and individual interviews have been carried out in the study. The interviews can be seen as semi-structured and as naturally occuring talk, even though there was a clear focus on learning and hiphop in the conversations. The interviews have been transcribed and each interview lasted for approximately one hour. Supplementary data from other interviews in the media have also been used to provide a more thorough understanding of the rappers. The rappers talk about hiphop as a political tool. Political engagement can be promoted by a connection to hiphop. The music is described as a language which can communciate with people who usually don’t read newspapers. Music is an informative force, which makes it suitable for political messages. The rappers express a conviction that there is an emancipatory force within hiphop music, which can plead the cause of marginalized people. Marginalization and alienation are recurrent themes in the talk of the rappers. Women and Afro-Americans are two groups who are described as marginalized in American society. This collective feeling of marginalization, something experienced by many Afro-Americans, is often described in famous hiphop songs. Nabila was the only foreigner in her class at school in Sundsvall where she grew up. She dreamt of being blond so she would look like the other girls in the class. Behrang saw the alienation when he started high-school and was the only foreigner in his class. All three rappers are convinced that unjustice exists in society and that some people are being marginalized and stigmatized. The rappers want to be the voice of the weak. Nabila wishes to give voice to the groups of people whose voices go unheard. Toni is fighting for female rappers, so that they may make their voices heard in the world of hiphop dominated by men. Behrang’s mission is to get young people of different social backgrounds to get to know each other, from a local as well as a global perspective. He works with the integration between schools in Malmö, which is a city described in Swedish media as the most segregated in Sweden. A constant theme in the rappers’ talk is the power of knowledge. Since hiphop started 30 years ago, social activism and education have been associated with hiphop. The founder, Afrika Bambaataa, has talked about knowledge as the fifth element of hiphop. Nabila expresses the importance of knowledge and education in her talk. Behrang describes how he started to do well at school thanks to hiphop. He thus bestows a compensatory function on hiphop, and expresses the possibility to achieve traditional knowledge through hiphop. Like the Scandinavian adult educators in the past, the rappers wish to become the mouthpieces of the weak people in society. At the same time the double function of Scandinavian adult education is made visible in the talk of the rappers: a radical educational ideal with an emancipatory purpose, where people are the subjects is interacting with a patriarchal ideal where the people are the objects, and good taste is announced to other people from an “above perspective”. This is all about an aestethic training in order to “inoculate” people against commercial culture. It has its roots in a bourgeois ideology. Thus, these adult educating rappers can be seen as both culturally conservative and culturally radical in their talk about their educational activities.

  • 111.
    Söderman, Johan
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Löf, Camilla
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Genusmedvetenhet som möjlighet eller begräsning - en utvärdering av Malmö stads satsning på jämställdhet i förskolor och skolor2010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 112.
    Söderman, Johan
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Sernhede, Ove
    Planet Hiphop: om hiphop som folkbildning och social moblisering2010Book (Other academic)
  • 113.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Att förändra den sociala ordningen2006In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, no 2, p. 7-34Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article starts with a question made by a student: Are there any preschools in Scania that are noted for having a marked policy of gender equality? The answer to the question is a resounding “Yes there are”, within the context that the common open-door preschool policy represents one of the most extensive gender equality projects in Sweden. The meaning of motherhood and fatherhood has slowly been changed by the parents’ dual participation in employment, as well as in household and parental responsibilities. The relationships between the state and the family, the parent and the child, and the mother and father have been deeply influenced by the development and expansion of readily available preschool services. However, although gender patterns have changed, gender regimes, such as gender segregation and hierarchisation, characterise even the new social arenas. The question made by the student was directed at the special kind of pedagogical equality projects in preschools of today. These projects are discussed critically in the article, wherein the Swedish concept of gender equality (“jämställdhet”) is problematised as a marker for both nationality and class. It is of special concern today to discuss the effect of preschools on childhood and gender structure. In a time of restructuring and reorganisation of the welfare state and of European harmonisation, it is of special importance to focus on preschool and equality from a historical and international comparative perspective. The general, highly qualitative and accessible preschool represents more than just childcare - it is a pedagogical and gender political project with an embedded possibility to change social order.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 114.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Democracy and gender equality at pre-school and lower primary school - Relations between gender policy, perspectives and practice in Swedish pre- and primary schools2007Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Gender equality is regarded as a central aspect of any democratic society. In the politics of education in Sweden today and in the policy texts concerning both pre-school and comprehensive school (i.e. national and local curricula). Democracy is emphasised as a value of superior importance. However, research has shown that the everyday work in preschools and primary schools contributes to the continued reproduction of social differentiation, social order and of gender regulated positions for both children and teachers. This paper is based on data from a national questionnaire that was answered by pre-school and lower primary school teachers. The results describe how teachers view their pupils, their own professional competence, as well as the professional demands and the level of experience expected from the parents, especially in regards to aspects of democracy and gender equality. Their views are discussed in relation to their stated participation in gender equality work at pre-school and primary school levels, as well as to different socio-economic and ethnical conditions. Finally, the findings are problematized in relation to gendered professional identities.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 115.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    En gränsöverskridande skola: Om olika former av styrning i barndomen: Inledning2009In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, no 2-3, p. 7-16Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    A school in transition: Different forms of governance and regulations in childhood In the introduction the authors and their various contributions to the theme “A school in transition: Different forms of governance and regulations in childhood” are briefly presented. The authors are members in the research project “Childhood in multiple contexts: Schools, leisure and families in transition” (www.mangkontextuellbarn dom.se/). The starting point for the project is the observation that childhood currently is characterised by a growing number of contexts. The number of involved actors increases and we notice a transition between different social environments. Furthermore, pre-school and school function probably more than ever as the institutions in which normality and deviance are defined, and through which control is exercised by different assessments. The project discusses these changes in childhood. We visualise and discuss the expectations placed upon children as they are formulated in different social contexts and the relations between them, for example between family and school. The project is carried out by a multidisciplinary research group. The researchers are presenting their work here, with the exception of two of the doctoral students (Kalle Jonasson and Balli Lelinge), who will soon present their dissertations. The empirical work has mostly been done in Malmö, a multicultural city that is undergoing a transition from an industrial to a so called ‘knowledge’ city. In the following articles our focus is on a multicultural school in transition and governance. We discuss regulating and disciplining practices, as well as norms for inclusion/exclusion. The comprehensive aim of the study is to generate a theoretical understanding and provide an empirical analysis of childhood under different social, economic and demographic conditions. The outcomes will provide us with a greater understanding of the real challenges under which schools and teachers work. The project is financed by the Swedish Research Council during the period of 2006-2011.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 116.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Flaggskeppet bland högskoleutbildningar - i ständig rörelse mot nya mål2007In: Fantasi och förutseende: lärarutbildning som kreativ process / [ed] Per Hillbur, Bim Riddersporre, Malmö högskola, Lärarutbildningen , 2007, p. 71-77Chapter in book (Other academic)
  • 117.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Från färäldrars ensamrätt till föräldrars delaktighet. Om förskolan som aktör för förändrade relationer mellan familj och samhälle2009In: Barn, barndom och föräldraskap, Carlssons , 2009, p. 190-206Chapter in book (Other academic)
  • 118.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Från föräldrars ensamrätt till föräldrars deltagande2009In: Barn, barndom och föräldraskap / [ed] Ann-Marie Markström, Maria Simonsson, Ingrid Söderlind, Eva Änggård, Carlssons , 2009, p. 207-222Chapter in book (Other academic)
  • 119.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Gladare och livsdugligare små medborgare2010In: Från storslagna visioner till professionell bedömning - Om barndom, utbildning och styrning, Malmö högskola, Lärarutbildningen , 2010, p. 29-42Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel tar sin utgångspunkt i den tidiga förskolan, så som den etablerades som folkbarnträdgård i början av 1900-talet. Idag har vi en mycket väl utbyggd förskola, som når i stort sett alla barn. Den har stark legitimitet och förankring i samhället och skattas högt av sina avnämare (SKI-index). Både nationellt och internationellt utgör svensk förskola ett kvalitetsbegrepp (OECD, 2005, 2006). Men ser vi tillbaka, så var motståndet stort mot framväxten av en institution som syftade till omsorg, uppfostran och undervisning för yngre barn utanför hemmet. Detta sågs inte som samhällets sak att engagera sig i. Det var helt och hållet en uppgift för familjen och hemmet. 1900-talet innebar en dramatisk omskrivning av dessa förhållanden. Barnet har på många sätt lösgjorts ur familjen, individualiserats, och fått en förstärkt politisk ställning och status. Flera regelverk och förordningar skyddar i dag det enskilda barnet. I det samhälle, då förskolor utvecklades, var förhållandena för barnen mycket annorlunda än dagens. Industrialisering och urbanisering kom att förändra människors villkor med tydliga återverkningar på barns livsvillkor i det socialt segregerade Sverige. Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle skapade en form av reproduktionskris, där omhändertagandet av de yngre barnen blev en central fråga. Utbyggnaden av de social-pedagogiska institutionerna för barn och unga, som kunde möta de förändrade uppväxtvillkoren, var i Sverige både sen och långsam. En av dessa institutioner utgjordes av folkbarnträdgården, som kom att utgöra modell för den kommande förskolan. Vilka var då de viktigaste målsättningarna med denna tidiga förskola? Vilka ambitioner uttrycktes och vilket gehör fanns för idéerna?

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 120.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Gränsöverskridande skola och egenansvariga barn2011In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, no 6, p. 74-84Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    The article presents the the very high expectations on school in a society charachterized by globalisation, migration, medialisation, segregation. Different social and pedagogical practices are developed locally, or made avaliable at the market, to meet some av these challenges. The need for more knowledge, research, support and teacher training is obvious.

  • 121.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Har fröken revolver? Om undervisning, kön och likvärdighet i ett historiskt och nutida perspktiv2011In: Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år / [ed] Sven Persson, Bim Riddersporre, Natur & Kultur , 2011, p. 44-72Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Teachers and teaching in Early Childhood Education and Care (ECEC) as well as in primary schools are in focus in this chapter which problematize education, gender and equality in an historical and professional perspective.

  • 122.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Inledning: Skola och barndom i förändring2011In: Skola och barndom. Normering, demokratisering, individualisering / [ed] Ingegerd Tallberg Broman, Gleerups Utbildning AB, 2011, p. 9-20Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This chapter is an introduction to the book "School and Childhood in transition". It presents findings and ongoing reserach on both a school and childhood in a rapidly changing globalised and segregated society. To end with, the chapter presents the different contributions and authors in the book

  • 123.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Mamma, Pappa, Förskolebarn. Om förskolan som jämställdhetsprojekt2009In: Genus i förskola och skola / [ed] Inga Wernersson, Acta Universitatis Gothoburgensis, 2009, p. 61-84Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel behandlar förskola som struktur och förutsättning för jämställdhet och för förändring av köns- och genusordningar i familj och arbetsliv. En historia kantad av motstånd samt betydelsen av kvinnliga lobbygrupper och en aktiv skolmyndighetsfeminism kommer att framhävas. I ett europeiskt perspektiv är diskussionen om barnomsorg och förskola som strategier för jämställdhet och förändrade könsrelationer mycket aktuell. I Sverige är uppmärksamheten i början av 2000-talet riktad framför allt mot informella strukturer10. Här står pedagogernas kunskaper, genusmedvetenhet och praktiker för förverkligande av jämställdhet och förändrade könsmönster i fokus. Vikten av en kritisk diskussion om jämställdhetsambitionernas policy, perspektiv och praktik framhålls. Artikeln avslutas med en presentation av hur lärarna i förskolan, i en i projektet genomförd nationell enkät, kommenterar sitt professionella kunnande och sitt och föräldrarnas intresse, eller snarare brist på intresse, för jämställdhetsfrågor. Förhållandet mellan stat och familj, mellan föräldrar och barn samt mellan kvinna och man har förändrats genom utvecklingen av en generell och tillgänglig förskola, d.v.s. en förskola riktad till alla barn, som har generösa öppettider och är allmänt förekommande över landet. Här skiljer sig den svenska förskolemodellen från i stort sett alla andra. I internationell jämförelse har Sverige en påtagligt väl utbyggd barnomsorg som inbegriper ca 86% av förskolebarnen mellan åldrarna 1-5 år och i stort sett alla barn i åldrarna 4-5 år (98%) (Skolverket, 2008a). Den är idag en del av skolsystemet. Sedan 1996 är förskolan placerad under utbildningsdepartementet och anförd som första ledet i ett långsiktigt lärande. Förskolan har dock en mycket annorlunda historisk bakgrund än den obligatoriska skolan. Dess etablering har inneburit att ideologiska och politiska motsättningar relaterade till köns- och jämställdhetsuppfattningar har tydliggjorts. Kampen om projektet förskola kan sägas ha varit kontinuerlig sedan tillkomsten (Bergqvist & Nyberg, 2001; Hammarlund, 1998; Hultqvist, 1990).

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 124.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    ”No parent left behind”: Föräldradeltagande för inkludering och effektivitet2009In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, no 2-3, p. 221-240Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Parents’ - as well as children’s - participation is highly stressed in every policy document concerning pre-school and school, on local, national and international level. In this article parents’ participation in pre-school and school is regarded as an element of tension between policy and professional practice. Based on empirical data from three different studies, teachers’ professional attitudes and their conceptions of parental participation in school are presented. Contradictions between policy ambitions and professional practices are discussed in an historical perspective, and related to earlier emphasised equality in relation to the school. Changes are shown, especially in the policy discourse about parents’ participation: from the earlier objective of enhanced democracy, which was seen as an important, basic value, to the present goal of enhanced democracy and inclusion as a strategy for better learning outcomes and school efficiency.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 125.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Skola och barndom i förändring. Individualisering, demokratisering, förändrad generationsordning2011In: Vetenskapsrådets rapportserie, ISSN 1651-7350, no 7, p. 156-163Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    The article is presenting some of the research findings from the research project: Multi-Contextuel Childhood. School, Leisure and Family in Transition

  • 126.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Holmberg, Lena
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Individual and Society (IS).
    Läraryrke i förändring: Lärare i förskola och grundskola om inflytande, jämställdhet och mångfald2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är baserad på en enkätundersökning av 3000 lärare i förskola och grundskola (se vidare om urval och bortfall i kapitel 3). Den är genomförd inom forskningsprojektet ”Förändrade köns-/genusordningar i skola och utbildning – policy, perspektiv och praktik”, vilket är ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitet, högskolan i Borås, Göteborgs universitet och Malmö högskola. Ett av delprojekten, förlagt till Malmö, har namnet ”Mångfald och genusordning i den mångetniska förskolan och skolan”. Förutom föreliggande studie genomförs i Malmö-projektet ett avhandlingsarbete kring läseböcker under de senaste femtio åren, ”Svensk, modern och jämställd. Om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker ”(Eilard, Angerd, 2007). Rapporten utgör också en del i ett pågående UVK-projekt ”Mångkontextuell barndom. Skola, fritid och familj i förändring och gränsöverskridande” där bl. a. interrelationen mellan barn/elever- lärare, skola-hem, lärare-förälder, liksom inflytande och demokrati uppmärksammas . Titeln på rapporten är: ”Läraryrke i förändring. Lärare i förskola och grundskola om inflytande, jämställdhet och mångfald”. Vi fokuserar förskollärares och grundskollärare uppfattningar om sitt eget yrkeskunnande, av förändrade krav, betungande inslag i lä-raryrket samt av förväntningar från föräldrar. Vi studerar, analyserar och diskuterar ovanstående i relation till graden av mångfald i de verksamheter där lärarna arbetar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 127.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Kolfjord, Ingela
    Malmö högskola, Faculty of Health and Society (HS).
    Föräldrar och skola i samverkan2011In: Skola och barndom – Normering, demokratisering, individualisering / [ed] Ingegerd Tallberg Broman, Gleerups Utbildning AB, 2011, p. 174-189Chapter in book (Other academic)
  • 128.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Persson, Sven
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Inledning2010In: Perspektiv på barndom: En kunskapsöversikt om lärande, Skolverket , 2010, p. 9-20Chapter in book (Other academic)
  • 129.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Persson, Sven
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Perspektiv på barndom och barns lärande: inledning2010In: Perspektiv på barndom och barns lärande: en kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år, Skolverket , 2010, p. 9-20Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt är inriktad på barns lärande och utbildning i förskolan och grundskolans tidiga år. I detta inledande kapitel redovisas vårt uppdrag och hur det genomförts. Därefter diskuteras temat på ett mer övergripande sätt, där vi tydliggör vår ambition och ger de olika bidragen en gemensam ram. Kapitlet avslutas med en kort beskrivning av de enskilda kapitel som redovisas i översikten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 130.
    Tullgren, Charlotte
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet2004Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of the thesis is to shed light on pre-school as an arena for governmentality, where play is a tool for governing the child. The study focuses what in play-situations may become an object of governance and what techniques the teachers use to govern the children when they play. The theoretical framework is the work of Foucault and his perspective on power and knowledge. The empirical study took place in pre-schools with altogether four groups of children. Data consist of play-situations with 1-6 year old children, with a focus on children between 4 and 6 years of age. The play situations were observed and recorded with a video camera. The results of the study make visible how governing is active in play, and some of the technologies necessary for the governing are pointed out. The object of governance can be described through three themes: that children play, what children play and how children play. In each of these themes the children are being steered away from something considered not to be desirable towards something else, seen as desirable. To perform the regulatory work teachers use different techniques such as supervision, normalisation and pastoral techniques that create kindness and well-being among those governed. In conclusion it is argued that play, generally considered as a possibility for children freely to express themselves, should rather be understood as a well regulated activity in order to construct a future child with certain future competencies.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 131. Vallberg, Ann-Christine
    et al.
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Dokumentation och bedömning i förskolan2010In: Utbildningsvetenskap för förskolan / [ed] Bim Riddersporre, Sven Persson, Natur & Kultur , 2010, p. 229-249Chapter in book (Other academic)
  • 132.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Att stödja och styra barns lärande: tidig bedömning och dokumentation2010In: Perspektiv på barndom och barns lärande: en kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år, Skolverket , 2010, p. 175-234Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 133.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Barn, föräldrar och lärare i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att beskriva och analysera lärares arbete i relation till barn och föräldrar i förtätad bedömnings- och dokumentationspraktik i Sverige. Med ”förtätad” avses en intensifierad dokumentation och bedömning i samverkande kommunikationsformer, genom såväl elektroniska som icke-elektroniska former. Dokumentations- och bedömnings¬praktiken kan å ena sidan bemyndiga och förstärka å andra sidan försvaga och begränsa barn, föräldrar och lärare. Frågan är vad som står på spel och vilka intressen och strömningar som spelar in. Vilka samstämmiga och motstridiga drag framträder i den förtätade dokumentations- och bedömningspraktiken? Studien kan bidra till att kvalificera samtalet och erbjuda alternativa tolkningar för vad som står på spel. Forskningen baseras dels på tidigare studier och empiri rörande läroplansarbete, dokumentation och bedömning, dels på nuvarande fältarbete såväl offline, med intervjuer och dokumentstudier, som online, genom netnografi. Analys och ansats kan beskrivas i termer av textanalys i en utvidgad hermeneutisk ansats – en abduktiv analysprocess. För att förstå vad som står på spel studeras den förtätade bedömnings- och dokumentationspraktiken som ett flerdimensionellt gränsobjekt. I studien prövas följande fyra dimensioner: Policybaserad dimension - en dimension med demokratiska anspråk som är statligt styrd; Marknadsstyrd dimension - en dimension orienterad åt marknad-media med ekonomiska och kommersiella intressen; Evidensrelaterad dimension - en dimension med kunskapsanspråk där vetenskapligt baserade dokumentations- och bedömningsmaterial är grundläggande; Civilt samhällsorienterad dimension - en dimension där ett intresse för och sökande efter erfarenhetsutbyte i nätverk kan utläsas. Civilsamhället kan definieras som den utanför statsapparaten förekommande sociala interaktion mellan medmänniskor. Här kan tvivel på experter/forskare och spår av motstånd och kritik mot styrsystem, dokumentation och bedömning uttryckas. Dimensionerna kan tolkas vara såväl samstämmiga och sammanvävda som motstridiga. I praktiken utmanas lärare, föräldrar och barn av att det både kan finnas motstridiga och samstämmiga drag mellan dimensionerna. Exempel på motstridighet rör policybaserad dimension med å ena sidan förtydligat inflytande för föräldrar och barn genom reviderad läroplan för förskolan, å andra sidan omöjlighet att säga nej tack till systematisk dokumentation av barns utveckling och lärande samt evidensbaserad bedömning. Det kan röra sig om vetenskapligt grundade bedömningsinstrument som i praktiken inte följer vetenskapligt etiska grundprinciper (informerat samtycke till dokumentation). Ett annat exempel är statlig styrning genom mål att sträva mot för verksamheten kontra å ena sidan marknadsstyrd dimension med mål att uppnå, resultatstyrning, å andra sidan kategorisering av barns utveckling utifrån fasta normer för olika åldrar genom evidensbaserad bedömning. Ett genomgripande samstämmigt drag kan sammanfattas i begreppet "förtätad tillbakablick". Detta är ett pågående forskningsprojekt vid Centrum för professionsstudier (CPS), Malmö högskola

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 134.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Bedömning av barn i förtätad kommunikation2010In: Från storslagna visioner till professionell bedömning / [ed] Jonas Qvarsebo, Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola, 2010, p. 93-107Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna antologi presenteras ett axplock av pågående forskning vid enheten Barn-Unga-Samhälle (BUS) inom Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Antologin belyser en utbildningshistorisk förskjutning från visionärt arbete och tilltro om en bättre framtid via uppfostran och utbildning, till en ökad oro för framtiden i en global konkurrens. Styrning och kontroll av barndom och utbildning, via exempelvis dokumentation, bedömning och utvärdering, blir allt mer framträdande, både nationellt och internationellt. Antologin vänder sig till alla som är intresserade av frågor om barndom och utbildning ur ett samhällsperspektiv.

  • 135.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Bedömning i förskolans och skolans individuella utvecklingsplaner2010In: Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik / [ed] Christian Lundahl, Maria Folke-Fichtelius, Studentlitteratur AB, 2010, p. 49-67Chapter in book (Other academic)
  • 136.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    De yngre barnens läroplanshistoria - didaktik, dokumentation och bedömning i förskola2011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken ger en introduktion i de yngre barnens läroplanshistoria från mitten av 1800- till det första decenniet på 2000-talet. Det är dokument som styr mål och innehåll för barn i förskola som står i centrum. Med den reviderade upplagan rör sig innehållet kring läroplansdidaktiska frågor över tid där dokumentation och bedömning i förskola fokuseras i nutid. I boken används ett vidgat läroplansbegrepp som ger möjlighet för analys och speglingar av innehållet i olika typer av peda-gogiskt riktgivande texter. Dokumentation och bedömning av barn i nutidens förskola sammanflätas med tolkning av styrdokument för verksamhet i historiska motsvarigheter till förskolan, som småbarnsskola, barnträdgård och daghem. Läroplansteoretisk och didaktisk kompetens betraktas som ett uttryck för lärarprofessionalism. Alla lärare och ledare behöver ha kunskaper i läroplansteori och insikter i hur den pedagogiska verksamheten styrs via regler, normer och ideologier. Lärare behöver också få kunskap och reflexivt förhålla sig till didaktiska frågor relaterade till dokumentation och bedömning. Kunskapen behövs i förhållande till det professionella läraruppdraget. Förändringar i utbildningssystemet medför ett vidgat professionellt läraransvar som innefattar lokal måltolkning, dokumentation, utvärdering och utveckling av verksamheten. En läroplanshistorisk studie, med inriktning på förskolan och de yngre barnen, kan bidra med empiriskt underlag, kunskap och summerande begrepp, vilka kan hjälpa oss att få syn på, kritiskt reflektera och kvalificera samtal omkring läroplansdidaktiskt arbete, dokumentation och bedömning. Boken vänder sig till studerande och verksamma pedagoger i förskola, förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. Den är också intressant för forskare, skolledare, beslutsfattare och andra med intresse för de yngre barnens läroplanshistoria. Boken ger underlag för att bättre förstå, navigera och välja riktning i läroplansdidaktiskt arbete på olika nivåer och i kommunikationen mellan olika skolformer i dagens sammanhållna utbildningssystem.

  • 137.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Early Childhood Curricula in Sweden from the 1850s to the present2006In: International Journal of Early Childhood, ISSN 0020-7187, E-ISSN 1878-4658, Vol. 38, no 1, p. 77-98Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article introduces the curriculum history of early childhood education in Sweden. The study is based on curriculum theory and gender theory. A broad curricular concept is used. The selected period starts from around the 1850s until today. Examples of analysed key-texts except National curricula are: Handbooks, The Kindergarten (a journal; 1841­1947), Instructions (National Swedish Welfare Board, 1945­1990), Educational guidelines at the community and local level, 1993, and also integrated educational guidelines for pre-schools, day-centres and schools, selected in 1998­2000. The results can be summarised in four concepts and code periods, which includes a gender didactic pattern, as follows: - Curriculum of God, about 1850 to 1890: Patriarchal code - Curriculum of the good home, about 1890 to 1930/40: Sex-segregated common-code - Curriculum of the Welfare state, about the (1930/40) 1950s to the middle of the 1980s: Sex-neutral equality-code - Curriculum of the situated world-child, from the end of the 1980s to 2000: Pluralistic sex/gender-code

  • 138.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Föräldraskap i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik2011In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, no 4, p. 267-283Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att beskriva och prövande diskutera föräldraskap i en förtätad dokumentations- och bedömningspraktik, med fokus på relationen hem-skola i Sverige. Med förtätad avses en intensifiering där elektronisk dokumentation kopplas till icke-elektronisk dokumentation och bedömning i skola och förskola. Forskningen baseras på fältarbete online. Urvalet består av två internetmiljöer för föräldrar och familjeliv. I dessa miljöer har det varit möjligt för föräldrar att själva ta upp samtalstrådar om dokumentations- och bedömningspraktik. Studien koncentreras till samtalstrådar rörande IUP, utveck¬lings¬¬samtal och standardiserade observations¬material, totalt ca 120 sidor. Resultatdelen består av en prövande diskussion där fyra dimensioner av föräldraskap tonar fram i en flerdimensionell gränspraktik. I gränspraktiken framträder policyrelaterade, marknads¬orienterade, evidensrelaterade, och civilt erfarenhets¬-baserade dimensioner av föräldraskap.

  • 139.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    "Gör alltid sitt bästa" "Duktig! Kan ibland vara lite stökig" - Om bedömning och dokumentation av barn2011In: Skola och barndom: Normering, demokratisering, individualisering / [ed] Ingegerd Tallberg Broman, Gleerups Utbildning AB, 2011, p. 107-131Chapter in book (Other academic)
  • 140.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Lärare i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik - vad står på spel?2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att identifiera, beskriva och analysera dimensioner av lärarskap som framträder i en förtätad dokumentations- och bedömningspraktik. I vems intresse sker dokumentation och bedömning? Vad är det som står på spel? Vilka dimensioner av lärarskap framträder genom politikers, medias, lärares, rektorers och föräldrars röster? Med ”förtätad” avses en intensifierad dokumentation och bedömning i samverkande kommunikationsformer, genom såväl elektroniska som icke-elektroniska former. Praktiken kännetecknas av möten genom nya medier, systematisk dokumentation och individorienterad bedömning. Lärare, rektorer, barn och föräldrar är omgärdade av bloggar, sajter, utvärderingar, portfolio, individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen (IUP), test och standardiserade observationsmaterial – det vill säga en förändrad kommunikativ praktik. Dokumentations- och bedömningspraktiken kan å ena sidan bemyndiga och förstärka å andra sidan försvaga och begränsa. Vem bedömer och dokumenterar vem? Material som samlas in och analyseras i studien består av styrdokument på olika nivåer (internationell, nationell, högskole- och skolnivå), mediematerial (bloggar, sajter med lärares och föräldrars röster), bedömnings- och dokumentationsmaterial på skolnivå, samt intervjuer med lärare och rektorer. Lärares arbete är komplext och kan sägas vara inbäddat i en mångfald av dimensioner, ett multidimensionellt lärarskap. Initialt prövas fyra dimensioner av lärarskap i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik: Policystyrd, evidensrelaterad, marknads- och medieorienterad samt erfarenhetsbaserad dimension av lärarskap.

  • 141.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Läroplaner för de yngre barnen: Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag2001In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, no 4 Årg 6, p. 241-269Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ett tydligt problem har aktualiserats med samordningen av den svenska förskolan/förskoleklassen, fritidshemmet och skolan. Hur kan historien beträffande de yngre barnens läroplanshistoria tydliggöras och kommuniceras? Med yngre barn avses främst förskolebarn, men också fritids-hemsbarn och yngre skolbarn inkluderas, det vill säga barn mellan ett och nio år. Studien utgår från ett läroplansteoretiskt huvudperspektiv och ett vidgat läroplansbegrepp. Ett köns-didaktiskt perspektiv innefattas i teoriramen. Studieobjektet utgörs främst av läroplaner och pedagogiskt riktningsgivandegivande texter för förskola, fritidshem och skola, som hand-böcker, pedagogiska planer från mitten av 1800-talet till år 2000. Resultatet från analysen av materialet har utmynnat i läroplansmönster som kan summeras i fyra begrepp och perioder, vilka innesluter könsdidaktiska koder enligt följande: · "Guds läroplan" - Patriarkal kod · "Det goda hemmets och hembygdens läroplan" - Särartsbetonad samkod · "Folkhemmets socialpsykolo-giska läroplan" - Könsneutral likhetskod · "Det situerade världsbarnets läroplan" - Pluralistisk könskod

  • 142.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Styrning genom bedömning av barn2009In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, no 2-3, p. 195-219Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Control through the assessment of children The article aims to weave together some of what we have seen in previous studies with a focus on assessments of children in individual development plans (IDPs) from preschool and preschool class. The study is partly aimed at placing the phenomenon of IDPs in a broader trend, and to describe and problematize the content, and assessments of the individual development plans. What” offer” of contents and possible identities and subject positions are formulated for the child in the individual development plans? What does it mean for children, parents and teachers that IUP is a public document? Theoretically, the article contributes to a cross-border meeting between the curriculum theory, critical didactics in the assessment area and childhood theory. The article begins with a descriptive section on methodology, key concepts and theoretical starting points. Then assessment and documentation of children is placed in a broader transnational trend. Following sections deals with various types of evaluation and assessment of children in different places. The article ends in a concluding comment.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 143.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Stödja och styra: om bedömning av yngre barn2010Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I boken diskuteras vad bedömning är och hur man bedömer yngre barns och elevers kunskapsutveckling. Hur kan en individuell utvecklingsplan se ut? Hur förhåller vi oss till att barnen och eleverna själva ofta inte vill bli bedömda medan vi vuxna gärna ser en utökad bedömning? Olika former för bedömning har blivit en allt större del av vardagen för personal i förskolan och skolan. Den målstyrda organisationen ställer allt större krav på dokumentation, utvärdering och bedömning av barn och elevers kunskaper och förmågor. I boken diskuteras vad bedömning är och hur man bedömer yngre barns och elevers kunskapsutveckling. Hur kan en individuell utvecklingsplan se ut? Hur förhåller vi oss till att barnen själva ofta inte vill bli bedömda medan vi vuxna gärna ser en utökad bedömning? I den här kunskapsöversikten ges en samlad bild av den forskning som finns inom området bedömning och dokumentation av yngre barns kunskapsutveckling. Översikten riktar sig i första hand till personal verksam inom förskola och skola eller till dig som vill veta mer om forskning om bedömning av yngre barns och elevers lärande.

  • 144.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    de Jong, Marjanna
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individual developmental and educational plans for young children2003Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 145.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individual development plans from a critical didactic perspective: focusing on Montessori- and Reggio Emilia-profiled preschools in Sweden2011In: Journal of Early Childhood Research, ISSN 1476-718X, E-ISSN 1741-2927, Vol. 9, no 3, p. 247-261Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Individual development plans, which are sometimes designed as ”agreements - contracts”, can be considered the most rigid type of regulation on the individual level in the history of preschool in Sweden. Today we speak about a deregulated school. This regulation seems to have changed its character, gradually drifting from school regulation to individual and self regulation. The study aims to map and discuss the variation of content and positions for children in the documentation from all preschools in a municipality in the south of Sweden. Documentation and individual development plans (IDP) are studied from preschools with different pedagogical profiles. Materials from Montessori - and Reggio Emilia inspired preschools are focused. A critical didactic perspective refers to a discussion and critical scrutiny of the structure of contents, assessment and position off children in different types of documentation. The perspective leads to questions like: How is content constructed, and what governs the choice of content in IDPs and documentation at the institutional and individual levels? How is content related to pedagogical profile? What identities and positions are formulated for children in relation to various contents and profiles? The empiric in the study was gathered 2008 and comprises text in the form of governing documents on different levels: as municipal guidelines, profile descriptions on the municipality's websites and IDP forms. Tentative results show a variation with both similar and diverse constructions of contents and positions related to pedagogical profiles.

  • 146.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individual development plans: with a focus on childhood, learning and critical subject didactics2008Conference paper (Refereed)
  • 147.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individual development plans: with a focus on childhood, learning and critical subject didactics2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Individual development plans – with a focus on childhood, learning and critical subject didactics The aim of this research project is to explore the growing phenomenon of Individual development plans in relation to childhood, learning and critical subject didactics. The changed circumstances and conditions for actors in school are influenced by increased diversity, decentralization and individualization. Individual development plans, which are sometimes designed as ”agreements - contracts”, can be considered the most rigid type of regulation on the individual level in the history of pre/school. Today we speak about a deregulated school. This regulation seems to have changed its character, gradually drifting over from school to individual, from school regulation to individual and self-regulation. Critical subject didactics refers to a discussion and critical scrutiny of the objects of learning and the acts of learning in the individual development plans for young children. An increasingly multicontextual childhood, the drift from ”subject to individual as the basic unit” in recent times results in a focus on identity and identity construction in relation to evaluations of subject and development by means of individually oriented documentation. Critical subject didactics makes it possible to focus on the intersection of societal hierarchies of power such as place, age, gender and ethnicity – intersectionality. The method is based on textual analysis of completed individual development plans in preschool, preschool classes and compulsory school in four municipalities in southern Sweden.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 148.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individuella utvecklingsplaner för skolår 3, 6 och 8 i fyra sydsvenska kommuner2008In: EDUCARE, ISSN 0256-8829, no elektronisk publiceringArticle in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT02
  • 149.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individuella utvecklingsplaner för yngre barn i ett kritiskt ämnesdidaktiskt perspektiv2007Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Individuella utvecklingsplaner för yngre barn i ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv Ann-Christine Vallberg Roth & Annika Månsson, Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2007 Abstrakt Studien syftar till att beskriva och problematisera mål och innehåll i individuella utvecklings¬planer (IUP) för förskole- och förskoleklassbarn i ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv. Individuella utvecklingsplaner ses som ett fenomen i fram¬växten av granskningssamhället med trans¬nationell reglering. Centralt för analysen är didaktikens vad-fråga som rör innehåll (lärandets objekt). Med ämne avses konstruktionen av innehåll och då inte enbart snävt i bemärkelsen skolämne utan också ämnes¬överskridande tematiskt och vardagligt knutet till omsorgs– och fostransinnehåll och till barns möjliga frågor. Genom kritisk didaktik belyses relationerna mellan aktörerna (barn, vårdnadshavare och lärare) och deras med¬bestämmande och inflytande. Samman¬taget innebär ett kritiskt ämnes¬didaktiskt perspektiv att innehåll studeras i förhållande till maktdimensionerna plats, ålder kön och etnicitet – innehåll på en trans¬formerings¬arena i tid och rum mellan stat och individ. Insamlingen av IUP-materialet genomfördes i oktober 2006 i fyra kommuner i södra Sverige, tre stadskommuner och en landsbygdskommun. I de tre stadskommunerna ingick både etniskt relativt homogena och heterogena kommundelar. Materialet omfattade 82 slumpmässigt valda planer. Analysen kan summeras i tre utmärkande huvudspår eller normaliteter: • Skolämnesreglerade normalbarn – i relativt homogen stadskommundel • Socialt och enspråkigt reglerade multikulturella barn – i relativt heterogen stadskommundel • Primärt behovsreglerade monokulturella barn – i landsbygdskommun

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 150.
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    et al.
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Månsson, Annika
    Malmö högskola, School of Teacher Education (LUT), Children-Youth-Society (BUS).
    Individuella utvecklingsplaner för yngre barn i Sverige: Ett kritiskt ämnesdidaktiskt perspektiv2008In: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 1, no 1, p. 25-39Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1234 101 - 150 of 161
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf