Bakgrund: För att kunna erbjuda de äldre på särskilt boende bra vård krävs det av hälso- och sjukvårdspersonal att patienten ses ur ett helhetsperspektiv. Målet är att ge de äldre den bästa möjliga vårdkvalitén och detta innefattar att vårdgivarna jobbar på ett säkert, individanpassat och kunskapsbaserat sätt på särskilt boende. Det är viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att ha kunskap om hur psykisk ohälsa hos äldre kan upplevas och belysa det för att främja god vård.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att Belysa äldres upplevda psykiska ohälsa på särskilda boendenMetod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 11 forskningsartiklar. Databaserna som användes var PsycINFO och CinAhl. De 11 artiklarna valdes och granskades genom kvalitetsgranskningsmallen från SBU (2014).Resultat: I resultaten identifierades sex kategorier med tillhörande underkategorier. Huvudkategorierna var 1. Autonomi och självständighet, underkategori förlust, 2. copingstrategier, 3. självstigmatisering, 4. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap och erfarenhet av psykisk ohälsa, 5. Social kontakt , underkategori av familj och närstående och 6. Covid-19s påverkan.Slutsats: Den äldre generationen relaterar inte alltid till fenomenet psykisk ohälsa men vid närmare intervju beskriver de många gånger att de har fått erfara liknande depressiva symtom. Resultatet tyder även på att de äldre ansåg att vårdpersonalens kunskapsnivå och erfarenheter inom psykisk ohälsa var låg. Mer utbildning inom psykisk ohälsa skulle därmed vara av god relevans för all vårdpersonal på särskilda boenden därbland hur vårdpersonal ska bemöta de äldre som påvisar att de lider av psykisk ohälsa.