Inom grundlärarprogrammet lyfts det fram att gjorda erfarenheter och upptäckter är viktiga komplement till elevers lärande. Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningssätt som grundar sig i Deweys pragmatiska teori. Utomhuspedagogik bidrar till en varierad lärandemiljö, såväl utomhus i naturen, som på biblioteket eller på ett museum. Utomhuspedagogik öppnar upp dörrarna för utomhusundervisning som är en undervisningsmetod där en del eller hela lektionsinnehållet sker utomhus. Syftet med studien är därför att undersöka vilken inställning elever i årskurs 6 har till undervisning utomhus i de naturorienterande ämnena. Syftet avgränsas till följande frågeställningar: Vilken inställning har eleverna till undervisningen utomhus i de naturorienterande ämnena? och Vilka möjligheter respektive hinder anser elever finns för lärandet i de naturorienterande ämnena med undervisning utomhus? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en observation och semistrukturerade intervjuer med nio elever i årskurs 6. Insamlat material analyserades med ett tematiskt analysverktyg.
Resultatet visade på en positiv inställning till utomhusundervisningen, men att variation mellan inom- och utomhusundervisning är tillfredsställande. Eleverna vill utforska ute i naturen och ser möjligheter med att undervisningen tar plats i en autentisk miljö. Dessutom upplever eleverna att utomhusundervisningen ökar deras intresse för de naturorienterande ämnena. En del elever upplever att det finns hinder som till exempel dåligt väder och att lärare inte har tillräckligt med resurser. Eleverna menar att tid, extra personal och erfarenhet av utomhuspedagogik hindrar lärare från att inkludera utomhusundervisning i någon större utsträckning. Sist konstateras att elever upplever utomhusundervisning som redskap för en hälsosammare livsstil genom ökad fysisk aktivitet.
Teknikämnet är ett ämne som diskuteras internationellt, Matsson (2005a) menar att teknik ofta associeras med de naturorienterade ämnena. Teknik är en av de viktigaste pelarna i samhällsutvecklingen, eftersom teknikutvecklingen svarar mot en del av de mänskliga behoven samt att i dagsläget är vår vardag full av komplexa teknologier. Därför behöver samhällets medborgare ha grundläggande tekniska kunskaper. Dessa kunskaper bör inhämtas i tidig ålder, vilket gör teknikämnet till en del av skolans uppdrag. Syftet med följande kunskapsöversikt är att belysa hur vardagstekniken gestaltas i teknikundervisningen samt att undersöka vikten av att utveckla en teknisk allmänbildning hos varje elev så att de kan medverka och ta sig an demokratiska beslut i samhället.
Informationssökningen genomfördes genom att kombinera olika sökord, som exempelvis vardagsteknik och tekniska system genom olika databaser. De olika databaserna har varit ERIC, Libsearch, SwePub och Springerlink. En annan metod har varit att titta på litteraturen från tidigare kursers i natur och teknik samt Skolverkets (2011) bestämmelser och riktlinjer. Vidare har referenslistorna i de olika källor vi har fått fram i sökningen undersökts. Sammanlagt har 27 källor använts som underlag för kunskapsöversikten. Resultatet visar att pedagoger spelar en viktig roll i elevernas tillägnande av tekniska ämneskunskaper samt att pedagoger bör synliggöra tekniska system för att gynna elevernas lärande. Forskning visar vikten av att se helheten i tekniska system samt deras betydelse med koppling till vardagstekniken och samhällsutvecklingen. I denna kunskapsöversikt lyfts det fram i resultatet flera förhållningssätt på teknikämnet samt teknik i samhällsutvecklingen, till exempel Johansson och Sandström (2015) framhåller vikten av att elever får ett intresse för teknik i tidig ålder för att kunna utveckla egna åsikter och medverka i teknikutvecklingen i samhället.