Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 161
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Axelsson, Thom
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Att lära sig välfärdsstatens normer2010Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning - Om barndom, utbildning och styrning / [ed] Jonas Qvarsebo, Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola, 2010, s. 43-60Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den svenska skolan har det under senare år blivit allt vanligare att eleverna får utvärdera sig själva. Denna utvärdering, som inte sällan sker med hjälp av föräldrar och lärare, mynnar ofta ut i mål som: ”att mungiporna ska vara uppe”, ”att inte ha en tråkig inställning”, ”att jobba på att bli en bättre kompis”, ”att vara trevlig mot alla” och ”att vara sig själv”. Denna, med Åsa Bartholdssons ord, vänliga maktutövning kan analyseras i termer av styrning (Bartholdsson 2008; se även Vallberg Roth 2009). Hur de framtida medborgarna ska styras i önskvärd riktning är ett problem som de flesta samhälle har att ta ställning till. Över tid har denna styrning tagit olika former och präglats av olika rationaliteter. Under de senaste två hundra åren, i samband med demokratins framväxt, har samhällena i väst fått en liberal styrningsform. Det är en styrningsform som inte ska blandas ihop med liberalism som en politisk filosofi eller som en samhällstyp. Istället ska det ses som en formel för maktutövning, en styrningsrationalitet, där styrningen flyttar fokus från stat till samhälle. Ett annat sätt att uttrycka det är att gränsen mellan stat, ofta förknippat med tvång, och samhälle, ofta förknippat med frivillighet, har blev allt mer otydlig. Staten har blivit en institution inom samhället som likt andra institutioner kan användas som styrmedel (Nilsson 2008:131–134; Rose 1995a:41). Demokratins genombrott beredde vägen för en rad olika sociala reformer, dessa var emellertid inte villkorslösa. Detta ställde samtidigt nya krav på medborgaren. Det var först under 1800- och 1900-talet som statens makt – via olika institutioner – blev grundmurad. I detta arbete var folkskolan liksom värnplikten en viktig kugge för att skapa enhet. Genom dessa fick folket – främst då samhällets oroshärdar: fattiga barn och unga män – en klar föreställning om sin nationella tillhörighet. Utan detta hade det varit omöjligt att genomföra den typ av demokrati som skedde i början av 1900-talet (Liedman 2003:422). Den liberala styrningskonsten fungerade bäst i demokratisk tappning. Maktens spridning krävde en befolkning fostrad i ett demokratiskt tankesätt, inte minst behövdes det för att motivera de fattiga att tänka och handla långsiktigt och moraliskt (Cruikshank 1999:49). I det här kapitlet diskuteras den liberala styrningsformen, i en svensk kontext under den tidigare halvan av 1900-talet. Diskussionen kommer att föras i relation till tre centrala områden: den tidiga välfärdsstaten, skolan och expertens ökade inflytande i formandet av den framtida medborgaren. Men först något mer om själva styrningsbegreppet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Axelsson, Thom
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Att vilja och välja rätt - att konstruera produktiva medborgare2008Ingår i: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 20, nr 1/08, s. 4-19Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För ungefär hundra år sedan fanns en livlig diskussion kring samma rättigheter till utbildning för alla. Kraven ökade på en gemensam bottenskola. En sådan skulle göra det möjligt att nå samhällets topp oavsett social bakgrund. Utbildningsmeriter skulle väga högre än att komma från "rätt" landsända. Men hade verkligen alla kapacitet att tillgodogöra sig undervisningen? Och kunde man låta unga välja livsväg på egen hand? Artikelns centrala frågor är hundra år gamla, och trots det oerhört aktuella.

  • 3.
    Axelsson, Thom
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Någonstans mellan sjukt och friskt: Det psykopatiska barnet och psykopatklasser2009Ingår i: Historien, barnen och barndomarna: vad är problemet?: en vänbok till Bengt Sandin / [ed] Judith Lind, Linköpings universitet , 2009, s. 27-50Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Axelsson, Thom
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Rätt elev i rätt klass: skola, begåvning och styrning 1910-19502007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Axelsson, Thom
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Som man frågar får man svar: Att formulera en fråga2003Ingår i: Från målbeskrivning till kunskapskontroll / [ed] Håkan Hult, Linköpings universitet , 2003, s. 73-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Axelsson, Thom
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Tattarna och deras begåvning. Tekniker för styrning under det tidiga 1940-talet2007Ingår i: Att rätt förfoga över tingen. Historiska studier av styrning och maktutövning / [ed] Johannes Fredriksson, Esbjörn Larsson, Opuscula Historica Upsaliensia , 2007, s. 173-193Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Axelsson, Thom
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    To make the Right Choice: Dividing practices and governing in the Swedish school2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    At the beginning of the 20th century it was seen as a democratic right to educate each individual based on their natural ability, but relationships between the individual and society were not without problems. Different talent categories were seen to be adapted for different social tasks. As a way of bridging the opposition that could arise between the individual’s educational wishes and society’s interests it was a central task of the school to lead the pupils to come to the decision themselves to want to make the right choices depending on ability and capability. From the 1920s onwards elementary schools were given a more important role in guidance and vocational training of the pupils. The modernisation of society demanded a modernising of the individual and thus new steering techniques were required. There was a fear that the less talented would develop asociality, criminality and a hostile attitude to society if they did not receive a suitable education. It was seen as waste of time for the individual and a waste of money for the State to allow less talented children to study further at higher forms of school. At the same time it was therefore essential to establish those that were more suited to higher and more theoretical types of schooling. The discussion about talent mainly dealt with the concept of democracy and that which was defined as best for society – and with that, everyone. But how was a divided school justified in a democratic society that built on meritocratic ideals? What methods were used to forming and steering future citizens in the desirable direction? How were they made to making the “right choice” of education, and how were people who were not capable of this treated? Theoretic inspiration has been derived from Michel Foucault and Mitchell Dean, which gives a starting point that emphasises the connection between the formation of knowledge and power.

  • 8.
    Axelsson, Thom
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Utbildningsvetenskaplig forskning vid Malmö högskola2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande beskrivning presenteras översiktligt aktuell forskning med utbildningsvetenskaplig relevans vid Malmö högskola. Beskrivningen behandlar pågående eller nyss avslutade forskningsprojekt, avhandlingsarbeten och licentiatuppsatser, och vilka forskare och lärare som ägnar sig åt sådan forskning och vid vilka institutioner som dessa hör hemma. Beskrivningen genomförs mot bakgrund av Malmö högskolas ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen och syftar till att visa på en samlad bild av utbildningsvetenskaplig forskning och de inriktningar som är centrala inom detta område. Vidare visar framställningen på forskningsbasen för utbildning på grundnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Axelsson, Thom
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Brusman, Mats
    Självmord i teorin: en analys av olika forskares tolkning av självmord2000Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Axelsson, Thom
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Qvarsebo, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Barndomens historiska framväxt2010Ingår i: Utbildningsvetenskap för förskolan / [ed] Bim Riddersporre, Sven Persson, Natur & Kultur , 2010, s. 39-60Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Axelsson, Thom
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Qvarsebo, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Perspektiv på skola och barndom2011Ingår i: Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år / [ed] Sven Persson, Bim Riddersporre, Natur & Kultur , 2011, s. 25-43Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Balldin, Jutta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Barndomens geografi och platser för nuet2010Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning, Malmö högskola, 2010, s. 135-147Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Balldin, Jutta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Personal versus institutional/cultural places and rhythms in pre-school2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Several studies on life at pre-school have focused on place as an analytical concept. Place is seen as a useful concept regarding children’s conditions for development, as well as it is symbolic in how we position ourselves. Place is further and in everyday life not separable from time. We use time in relation to different places as well as acts are structured by time and place. In using time and place, rhythm is developed. This paper consists of a discussion of how to develop and use a more dynamic concept in pre-school research, namely rhythm. Building on theories of Henri Lefevbre rhythm is both an individual feeling of being/becoming, and a cultural phenomenon. In everyday life cyclical and linear rhythms measure themselves against each other. Seen in today’s pre-school, individual and caring rhythms are balancing against collective rhythms and linear learning goals. Further, various rhythms of learning, growing, playing, get to know…, say hello, eating, sleeping; living, are balancing against each other in pre-school. The question is, which conditions are created when they are to be organized in a place like this? And further, what new ways of being a child are those conditions revealing and/or demanding?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Balldin, Jutta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Skolans förändrade rum, institutionsautonomi och barns platser. En diskussion om platsens betydelse.2008Ingår i: Pedagogiken i kulturen. Uttolkningar och exempel. / [ed] Birgitta Qvarsell, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Balldin, Jutta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Studera på distans. Gymnasieelever berättar om erbjudanden och utmaningar i distansundervisning2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Balldin, Jutta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Time matters. High school pupils about temporal conditions in school2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Balldin, Jutta
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Förskolan och de utsatta barnen - utmaningar och möjligheter2010Ingår i: "Se de tidiga tecknen": forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola: delbetänkande, Fritzes, 2010, s. 101-122Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS). Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Gymnasieskolans svenskämnen: en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 19.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS). Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Kulturarvet och en vidgad kultursyn i gymnasieskolans svenskundervisning2005Ingår i: Konferens: Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens, 13–15 juni, 2005, Norrköping, Sweden, Linköping Electronic Conference Proceedings , 2005, s. 139-156Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilka samtal om kultur och kulturarv förs inom ramen för svenskämnet i dagens gymnasieskola? Skolan har traditionellt haft en snäv definition av vad kultur och kulturell kompetens är och risken finns att en sådan definition fungerar exkluderande och därmed förstärker de skillnader som finns i elevers olika förutsättningar att finna mening i och lyckas med sina studier. En vilja att vidga text- och kulturbegreppet och ett närmande till ungdomars egen kulturförståelse kan spåras i gymnasieskolans kursplaner för svenskämnet. Vilket kulturellt innehåll som ungdomar från olika gymnasieprogram möter i den faktiska undervisningen och varför detta innehåll väljs är frågor jag söker svar på i mitt avhandlingsprojekt. Jag undersöker också i vilken utsträckning ungdomarna bjuds in i samtal, muntliga eller skriftliga, om kulturellt betydelsefulla frågor i vår tid, samtal där unga människors intressen och erfarenheter tas till vara? Min empiriska studie bygger på intervjuer med lärare och elever från olika gymnasieprogram och observationer i den klassrumspraktik där svenskämnets innehåll förhandlas och gestaltas.

  • 20.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS). Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Samtal i ett vidgat perspektiv2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Broomé, Per
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för globala politiska studier (GPS).
    Ljungberg, Caroline
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Rönnqvist, Sofia
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för globala politiska studier (GPS).
    Schölin, Tobias
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS).
    Chefsrekrytering i Malmö stad. En fallstudie om kompetens, mångfald och homogenisering2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Dahlbeck, Johan
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Den institutionaliserade barndomen och högre värden: exemplet hållbar utveckling2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Min fråga är: Vad innebär det att arbeta med högre värden som utgångspunkt för den pedagogiska praktiken? För att försöka förstå dessa högre värden ska jag skissera en tankelinje som löper från 1600-talsfilosofen Benedict Spinoza (1632-1677) via 1800-talsfilosofen Friedrich Nietzsche (1844-1900) och efterkrigsfilosofen Gilles Deleuze (1925-1995). Denna tankelinje är tänkt att fungera som ett slags teoretiskt ramverk för en tänkbar tolkning av dessa moraliska utsagor utifrån en filosofisk diskussion om ontologi. Denna diskussion är både intressant och viktig, menar jag, eftersom vi ytterst sällan diskuterar – och ännu mindre problematiserar – de ontologiska och epistemologiska utgångspunkterna för den pedagogiska praktiken. Jag gör inga anspråk på att komma med några färdiga svar på dessa frågor här men ser ett behov av att lyfta diskussionen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Dahlbeck, Johan
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Om barndomen och skillnadens logik: några empiriska exempel2010Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning, Malmö högskola, Lärarutbildningen , 2010, s. 121-134Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Dahlbeck, Johan
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Working the Boundaries of Childhood2010Ingår i: Abstracts, Active Citizenship; abstract 40, 2010, artikel-id 40Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Research topic/aim: This paper describes an ongoing research project that is framed by overarching questions such as: what are the guardians of the boundaries of childhood; how do these guardians function on a discursive level; and what, more specifically, are some of their safeguarding practices? Theoretical framework: Working from the assumption that we make use of pre-existing forms of continuity to make sense of the human condition, the focus of the present study is toinvestigate how the specific continuity of childhood is being told and retold through techniques labelled safeguarding practices. Theoretically the paper is informed by the philosophy of Gilles Deleuze, especially focusing on his critique on representation. Methodology/research design: More specifically, the purpose of the paper is to investigate the mutual constitution of childhood and adulthood via a study on these techniques as employed in universal documents on children’s rights. As such, the methodology used is a form of discursive analysis focusing on certain narrative strands that seem to reappear from document to document. The investigated documents in focus are: the Declaration of the Rights of the Child of Geneva (1924), the United Nations Declaration of the Rights of the Child (1959), and the United Nations Convention on the Rights of the Child (1989). Furthermore, I will trace some of presuppositions about childhood as they reappear in material produced within the children’s right discourse and intended for Swedish preschool and school contexts. Expected conclusions/findings: Some of the tentative findings include the dichotomization of childhood and adulthood and the intertwining fates of the child and the state. Relevance for Nordic Educational research: I believe this research topic to be relevant for Nordic Educational research as it attempts to investigate the boundaries of childhood, looking closer at universal documents that are very much an influential presence felt within the national educational discourses of the Nordic countries.

  • 25.
    Dahlbeck, Johan
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Ett bättre samhälle genom pedagogik: om högre värden och barnet som budbärare2011Ingår i: Barns lärande i ett livslångt perspektiv / [ed] Pia Williams, Sonja Sheridan, Liber, 2011, s. 202-214Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Dahlbeck, Per
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Westlund, Kristina
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Transkulturella erfarenheter2010Ingår i: Om värden och omvärlden: pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia / [ed] Marie-Anne Colliander, Lena Stråhle, Christina Wehner-Godée, Stockholms universitets förlag, 2010, s. 187-199Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    de Jong, Marjanna
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Bullying and fundamental values in the physical school environment2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Värdegrunden utgör ett väsentligt innehåll i den svenska läroplanen. På en konkret nivå innebär den jämställdhet och samma utbildningsmöjligheter för alla elever. I detta projekt studeras relationen mellan förekomsten av mobbning och bråk och utformningen av den fysiska miljön i skolanläggningar. I tidigare forskning om mobbning är fokus på det sociala klimatet, på interaktionen mellan elever och mellan elever och lärare. Platsen där mobbningen faktiskt har inträffat nämns ytterst sällan och är inte föremål för analys. Jag använder den rumssyntaktiska analysen som ger en beskrivning av rumsliga egenskaper och möjliggör att beteende relateras till dem. På detta vis kan betydelsen av utformningens egenskaper för mobbning diskuteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    de Jong, Marjanna
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Inclusion - exclusion: Bullying and the role of the physical school environment2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The teaching of fundamental values is a major task in the Swedish curriculum. On a concrete level, this implies equal value and inclusion of all pupils. In this paper I explore the relation between the occurrence of bullying and the physical environment of schools. In earlier research about bullying, the focus is on social climate, interaction between pupils and between pupils and teachers. With few exceptions, no mention is made of locations where bullying actually occurs in the school building or yard. I will present syntactical analysis which describes spatial properties and allows connection to behaviour. In this way, the importance of design properties for bullying can be discussed.

  • 29.
    de Jong, Marjanna
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Rummets grammatik2008Ingår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, nr Nr 1, 2008, s. 28-31Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Eilard, Angerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Barndomsbilder i förändring i grundskolans läseböcker2009Ingår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2-3, s. 157-193Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article explores how norms and ideals linked to generation, gender and ethnicity are expressed in school readers used in Swedish schools since 1962, the year of the first national curriculum of the compulsory school. More than 60 readers have been examined. The adopted perspective combines a genealogical and a critical multimodal discourse analytical approach with an intersectional perspective. This means that the readers’ texts and illustrations are viewed as a whole and as social constructions in the historical context of their periods. Accordingly, the way changes in the late modern society, regarding childhood and family, are depicted in the readers are made visible, as well as the inclusion and exclusion of certain social subjects. Although the contemporary readers appear to advocate diversity and equal opportunities the analysis shows that a colonial white Western, as well as a heteronormative, discourse remains comparatively unchanged throughout the period. The most noticeable finding is the reversed generation hierarchies that characterize the late books. A striking point here is that the old nuclear family has been replaced by an ideal of young heterosexual twosomeness.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Eilard, Angerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Modern, svensk och jämställd: Om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962–20072008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32. Eilard, Angerd
    et al.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Barn- och barndomsforskning- några inledande begrepp och centrala teman2011Ingår i: Skola och barndom. Normering, demokratisering, individualisering / [ed] Ingegerd Tallberg Broman, Gleerups Utbildning AB, 2011, s. 21-32Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet innebär en introduktion till barn- och barndosmforskning och presenterar teorier, begrepp och forskare på området

  • 33.
    Harju, Anne
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    "Vi” och ”Dom”- om kollektiva föreställningar i staden2011Ingår i: Hela staden - Social hållbarhet eller desintegration? / [ed] Tapio Salonen, Boréa Bokförlag, 2011, s. 177-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Hydén, Sophie
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS).
    Ljungberg, Caroline
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Legitimitetssträvanden i svensk polisutbildning2009Ingår i: Kunskapsbehov och nya kompetenser: professioner i förhandling / [ed] Ola Fransson, Karin Jonnergård, Santérus Academic Press Sweden, 2009, s. 139-163Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35. Hägglund, Solveig
    et al.
    Pramling, Ingrid
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Early childhood education and learning for sustainable development and citizenship2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Since the end of the 1980:s when OECD published the Brundtland report, in which the concept of sustainable development as a critical global issue was introduced, the role of education for global survival has been frequently discussed and explored, by politicians as well as researchers. In the report, sustainable development is defined as “…development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their needs”. In school curricula and practice, efforts have been made to include material and issues related to, for example, climate changes and nature resources in teaching and learning. Surprisingly little attention has however been paid to in what way and on what premises early childhood education may and should be involved. In our paper we will discuss some issues related to this. We will particularly bring forward and try to identify in what way preschool education can be seen as having a specific role in, and as carrying specific resources for, education for sustainable development. We will also discuss how the concept of learning in early education contexts can be related to sustainable development. As we see the concept of sustainable development as closely linked with citizenship, we will also consider this issue. Recent and on-going political transformations within the educational system in Sweden as well as planned and earlier research will serve as frames for our presentation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Jonsdottir, Fanny
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Barns kamratrelationer i förskolan: Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien är en kartläggning av 353 barns sociala relationer i förskolan med fokus på deras kamrat- och vänskapsrelationer. Studien handlar också om pedagogers uppfattningar om barnens sociala egenskaper och färdigheter. Studiens syfte är att få ett underlag för att diskutera om förskolan är en miljö som verkar för alla barns möjligheter att skapa goda relationer med andra barn. I undersökningen medverkar barn i åldern tre till sju år och personal från 18 avdelningar fördelade på nio förskolor. Avhandlingen bygger på två empiriska studier, dels intervjuer med barn om val av kamrater utifrån en sociometrisk metod, dels pedagogers skattning av barnens sociala egenskaper och färdigheter. I studien tas utgångspunkt i tre teoretiska perspektiv eller diskurser för att motiverar varför förskolan bör vara en plats där alla barn skall ha möjlighet att skapa goda sociala relationer till andra barn. Dessa är moralfilosofi, utvecklingspsykolog och förskolans läroplan (Lpfö-98). Den sociometriska studien visar att flertalet barn i undersökningen känner tillhörighet och samhörighet med sina kamrater och att tre fjärdedelar av barnen ingår i vänskapsrelationer. Resultaten visar även att det förekommer stora skillnader både mellan och inom avdelningarna i fråga om barnens sociala relationer, en skillnad som inte har kunnat relateras till studiens bakgrundsvariabler som barnens ålder och kön eller antal barn på avdelningen. Den största skillnaden gäller antal valda och inte valda barn på så kallade inkluderande och exkluderande avdelningar. Jämförelsen mellan resultaten från den sociometriska studien och pedagogskattningarna visar att det föreligger skillnad mellan å ena sidan pedagogernas uppfattning om barnens sociala egenskaper och färdigheter och barnens sociala tillhörighet och samhörighet. Pedagogerna uppfattar barn utan kamrater som mindre kompetenta jämfört med de barn som väljs som någons kamrat och vän. Skillnaden mellan pedagogernas uppfattning av de ”inte valda” barnen jämfört med ”kamraters” egenskaper och färdigheter ökar i takt med kamraternas ökade popularitet. De slutsatser som dras av resultaten är att barn på skilda avdelningar ges olika möjligheter till socialt samspel och social gemenskap med jämngamla kamrater. En annan slutsats som dras av resultaten är att personalens uppfattningar om barns egenskaper och färdigheter antas säga något om vilka förväntningar som personalen har på barnen och att barnen i stor utsträckning lever upp till dessa förväntningar. Dessa processer av förväntningar och ageranden kan vara dubbelt riktade. Barnens handlingar och agerande i sociala situationer kan påverka personalens uppfattningar om barnens egenskaper och färdigheter, samtidigt som personalens uppfattningar kan påverka barnens sociala relationer. Den viktiga slutsatsen är emellertid att den dominerande förskolediskkursen om det kompetenta barnet inte gäller alla barn. I föreliggande studie finns det inte underlag för att svara på frågan om vad barn i förskolan har för avsikter, känslor och relationer som de söker respons på av sina kamrater, men jag ser det som en mycket intressant fråga att studera vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37. Jönsson, Ingrid
    et al.
    Sandell, Anna
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Change or Paradigm Shift in the Swedish Preschool?2010Ingår i: XVII ISA World Congress of Sociology Sociology on the Move, Gothenburg, Sweden, 11 - 17 July, 2010. Conference Abstracts., International sociology association , 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Since the mid-1990s several reforms have challenged the idea of educare, which is often held up as the main characteristic of the Swedish preschool (OECD 2001, 2006, Moss 2006). Educare in the Swedish context means good-quality care and education in a balanced mix. Unlike many European countries, there is not a split in the organisation between care of children below and above the age of three (Knijn, Jönsson and Klammer 2005, Letablier and Jönsson 2005). Contemporary reforms point to increased expectations of preschool as a preparation for school. Such ideas are included in the social investment strategy which is supported on the European Union level and by international organisations such as the OECD and the World Bank. According to White (2009), the social investment strategy implies a positive relationship between early childhood development and early childhood education programmes and children’s success later in life, which is related to a country’s economic success. The aim of the paper The aim of the paper is to discuss whether or to what extent the social investment strategy has an impact on the Swedish preschool and the reform work being done at the moment. Since its establishment in the 1970s, the emphasis has been on the child’s needs at the same time as it fulfils goals related to family, social, gender equality and labour market policies. Has the balance changed in favour of future-oriented goals? Is there a paradigm shift taking place in the Swedish preschool? The paper will explore whether this is the case by discussing the development of the Swedish preschool since the 1970s, proceeding from Hall’s (1993) requirements of a paradigm shift; these include a simultaneous change of objectives, policy instruments and settings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Lelinge, Balli
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Demokrati på schemat2009Ingår i: I & M : invandrare & minoriteter, ISSN 1404-6857, Vol. 36, nr 1, s. 28-31Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På klassrådstimmarna tränar eleverna demokrati i praktiken. Hur man tar plats och hur man kan påverka är viktiga kunskaper för resten av livet. Eleverna lär sig respekt och tolerans, de får också en god inblick i hur beslut fattas.

  • 39.
    Lelinge, Balli
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Doing democracy - Class council meeting2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Lelinge, Balli
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    "Doing Democracy" at School: A Qualitative Analysis of Contemporary Class Council2008Ingår i: 36th Congress of the Nordic Educational Research Association, Köpenhamn;2008-03-06/07/08, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Lelinge, Balli
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Sluta mobba! Forumspel banar väg2008Ingår i: DramaForum, ISSN 1652-9286, nr 1Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Lelinge, Balli
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Ekstrand, Gudrun
    Klassen som Gud glömde: Hur man förebygger och åtgärdar oro och konflikter och får ett bra klassrumsklimat2007Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är aldrig försent att motverka mobbning. Det är heller aldrig för tidigt! "Klassen som Gud glömde" bjuder på teorier och övningar som hjälper dig att bygga upp ett bra klassrumsklimat tillsammans med dina elever. Både teorierna och övningarna är förankrade i forskning och presenteras på ett enkelt, konkret och livfullt sätt.

  • 43.
    Lilja, Peter
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Certification as Reprofessionalization - Globalization, Education Policy and the Challenge for Teacher Professionalism in Sweden2009Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 1, s. 108-125Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The suggested system of teacher certification is intended, by the government, to increase the professionalism of teachers and to contribute to the overall professionalization of teaching. However, sociologists of professions claim that professionalism in resent years, as it becomes attached to ever more occupational groups, has become an effective discourse of organizational control used in order to govern deregulated or decentralized systems from a distance. Following this, the article argues that the system of certification is part of an ongoing reprofessionalization of Swedish teachers. As part of the state’s growing number of external control mechanisms surrounding the work of teachers, the system of certification is argued to contribute to a process in which the work of teachers is changed in line with the perceived demands of a knowledge economy in which effectiveness, competition and accountability are central values. As a result, what it means to be a teacher is slowly changing in the process of educational reform, contributing to the uncertainty expressed by Swedish teachers as to what it is they are supposed to achieve.

  • 44.
    Lilja, Peter
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Globalisering, utbildningsreformer och nya förutsättningar för läraryrket2010Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning: om barndom, utbildning och styrning / [ed] Jonas Qvarsebo, Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola, Lärarutbildningen , 2010, s. 206-220Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel diskuteras nutida förutsättningar för lärares yrkesutövande i relation till en ökande extern påverkan på svensk utbildningspolitik och vilka konsekvenser detta får för politikers vilja att skaffa sig ökad kontroll över lärares arbete i ett allt mer decentraliserat skolsystem. Dessutom ställs frågan om detta i förlängningen innebär att vad det betyder att vara lärare långsamt håller på att förändras i ett samhälle allt mer präglat av globalisering och marknadsanpassning? Utgångspunkt för diskussionen är det ökade intresse för utbildningspolitiska frågor som varit tydligt, inte minst i Sverige där frågor om skolans otillräcklighet vad gäller exempelvis förmågan att upprätthålla ordning och disciplin varit centrala liksom skolans oförmåga att få eleverna att uppnå de i läroplanerna fastställda utbildningsmålen. Denna utveckling är inte unik för Sverige utan går att finna i flera europeiska länder. I introduktionen till sin bok om den engelska skoldebatten konstaterar utbildningssociologen Stephen Ball; Education has become a major political issue, a major focus of media attention and the recipient of a constant stream of initiatives and interventions from government (Ball 2008, p. 1). Hur kan vi då förstå detta ökande intresse för de utbildningspolitiska frågorna? I takt med framväxten av en allt mer globaliserad världsekonomi och expanderande mellan- och överstatligt samarbete kring en allt större mängd frågor skapas nya förutsättningar för nationalstaternas möjligheter att bedriva politik på egna villkor, vilket får betydelse för hur nationella utbildningssystem styrs och organiseras. Från att ha varit en principiellt nationell angelägenhet har utbildning idag intagit en central roll på agendan hos ett flertal överstatliga organisationer, som exempelvis Organisationen för ekonomisk utveckling och samarbete (OECD) och den Europeiska unionen (EU), med konsekvensen att individuella staters inflytande över utformningen av utbildningspolitiken minskat. Samtidigt har utbildning kommit att knytas allt hårdare till den ekonomiska sfären och betraktas av många som en av de viktigaste produktionsfaktorerna i det globala kapitalistiska systemet. Precis som Ball understryker i citatet ovan, har detta resulterat i ett allt större intresse från politiskt håll att på olika sätt styra och kontrollera detta viktiga konkurrensmedel genom kontinuerliga reforminitiativ. Dessa har till stor del handlat om förändringar av utbildning, organisering och uppföljning av lärares arbete. Få yrkesgrupper har, som Ball (2008) understryker, under senare år utsatts för så många och skiftande reforminitiativ som lärarna, inte bara i Sverige utan också utomlands.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Lilja, Peter
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Lärarlegitimation - professionalisering med förhinder?2011Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 17, nr 4, s. 29-42Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att problematisera en yrkeslegitimations eventuella effekter på lärares professionalisering. Artikeln tar avstamp i en diskussion om det professionella arbetets innebörd inom ramen för en transformerad statsapparat och argumenterar för att reformen framförallt bidrar till en diversifiering av läraryrket. Detta leder till att diskussionen om lärarnas professionella framtid inte längre kan föras med utgångspunkt i ett enhetligt lärarbegrepp utan behöver fokusera mer på relationen mellan olika lärarkategorier och hur dessa på olika sätt påverkas av en reform som i sig kan vara såväl professionaliserande som deprofessionaliserande.

  • 46.
    Lilja, Peter
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Professionalism som policy - om globalisering, staten och läraryrkets professionalisering2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tilltagande globaliseringsprocesser har under de senaste decennierna kommit att innebära stora förändringar för det sätt på vilket nationella utbildningssystem organiseras. Överstatliga organisationers allt större intresse för och inflytande över utbildningspolitiska frågor har, som en del av en större process av social omvandling, resulterat i en marknadsanpassning av välfärdssektorer såsom exempelvis skola och utbildning också i länder som av tradition primärt hanterat dessa frågor inom ramen för statens verksamhet. Som ett resultat av detta har begrepp som konkurrens, målstyrning och ansvarskyldighet, ofta sammanfattade i begreppet ”new public management”, kommit att bli centrala för de professionella inom dessa sektorer. Därmed utmanas, på grund av dessa förändringar, inte bara relationen mellan staten och de professionella, utan också själva innebörden i begreppet professionalism på avgörande sätt. Med utgångspunkt i dessa samhällsförändringar är syftet med följande paper att försöka formulera forskningsfrågor kopplade till läraryrkets professionaliseringsprocess. Detta görs genom att professionaliseringen av läraryrket problematiseras med utgångspunkt i professionssociologiska teorier som förstår professionalism som ett sätt att uppnå yrkesmässig förändring i denna ”nya professionella verklighet”. Som en del av detta diskuteras relationen mellan staten och professioner och på vilket sätt överstatliga organisationers engagemang i utbildningspolitiska frågor numera påverkar relationen mellan staten och de svenska lärarna. Med utgångspunkt i autonomibegreppet diskuteras dessutom lärarnas fackföreningars och lärarutbildningarnas roll som aktörer i denna professionaliseringsprocess. Vem/vilka driver frågan om läraryrkets professionalisering och varför, och vad syftar denna process egentligen till i en allt mer globaliserad kunskapsekonomi?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Lilja, Peter
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Professionalism som statlig kontroll- och styrningsmekanism: utbildningsreformer och nya förutsättningar för läraryrket2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den offentliga debatten kring läraryrket hävdas behovet av att öka statusen för lärarna som yrkesgrupp i syfte att locka ”bättre” studenter till lärarutbildningarna och som ett sätt att motivera högre lärarlöner. Läraryrkets professionalisering har därför varit ett viktigt mål för lärarnas fackliga organisationer. Framförallt Lärarnas Riksförbund har, i linje med detta, drivit på frågan om införandet av lärarlegitimationer som ett sätt att professionalisera läraryrket, något som nu ser ut att bli verklighet. Samtidigt pågår, i den internationella lärarforskningen, en diskussion kring huruvida tilltagande globaliseringstendenser och förändringar av utbildningssystemens organisation innebär att läraryrket snarare deprofessionaliseras än professionaliseras. Då utbildning blir allt viktigare som markör för konkurrenskraft på den globala marknaden samtidigt som västvärldens utbildningssystem allt mer decentraliseras, behöver staten och dess företrädare nya möjligheter att styra verksamheten på distans. Inom professionssociologin framförs av olika forskare tankar kring att professionalism, i det senmoderna samhället, kommit att användas just som en indirekt styrningsmekanism, vars syfte är att styra genom att via människors önskan om att uppfattas som professionella i allt högre grad reglera vad som är att betrakta som ”rätt” yrkesutövning. Det är först i samband med att den svenska skolan decentraliseras som talet om lärarna som professionella blir vanligt. Följande paper diskuterar införandet av legitimationer för lärare som en del av statens strategier för att skaffa sig ökad kontroll över lärares arbete i en decentraliserad skola och huruvida denna strategi i sin förlängning kan innebära en omprofessionalisering av läraryrket; skapandet av nya lärarsubjekt, anpassade till den globala kunskapsekonomins krav på effektivitet och ansvarskyldighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Lilja, Peter
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    The Globalization of School Policy and the Restructuring of the Role of Teachers: A Swedish Example2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    For a long time education was a strictly national concern. Its purpose was to contribute to national unity and to educate citizens suitable for the society in which they would live and work. Changes in the last thirty years, often termed globalization, have come to challenge this function for education in important ways. Drawing upon a minor study consisting of a textual analysis of the school policy debate present in the editorial and debate pages of the largest Swedish newspapers, this paper argues for an apparent collision of public discourses of the role of teachers in Sweden. Results show that a global discourse of education collides with the national curriculum of Sweden in the national policy debate on the overall purpose of the Swedish school system, and the role of the teachers working within it. In short, the national curriculums’ description of the complex nature of the teaching profession, with a strong focus on the fostering of democratically competent citizens firmly based in the defining values of Swedish society, are challenged by the global narrative of a knowledge economy where the purpose of the educational system is to generate competitive subjects with the skills to secure key positions in the global race for high quality jobs and property rights in a global economy. The analysis shows that based on the argument of a relative decline of Swedish students in the Timss and Pisa surveys of the OECD, leading politicians uses a disaster-like rhetoric in order to highlight the need for dramatic improvements of an educational system in deep crisis. This is because the declining results of Swedish students are interpreted as a risk for the future competitiveness of Sweden in a globalized economy. This, they contend, is due to the fact that Swedish teacher educations are infested with muddled ideologies focused on feel-good activities and questions of social competence, instead of the education of teachers who are effective instructors with in-depth knowledge about the subjects that they teach. The solutions to these problems, proposed by leading politicians, have strong connections to the global educational discourse and its focus on market style solutions of accountability and competition in creating effective schools and teachers.The paper concludes that this collision of public discourses of the role of teachers complicates the construction of a coherent professional identity among Swedish teachers, the result being that teachers lock themselves within a conservative view of their profession, seriously hindering the development of the teaching profession necessary for a more globalized world.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Ljungberg, Caroline
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Den svenska skolan och det mångkulturella - en paradox?2005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The preoccupation of the study revolves around relations between everyday life in Swedish schools and the multicultural context of Swedish society. Based on fieldwork, media debates, analysis of policy documents, discussions with teachers as well as teacher’s educators, and interviews with principals working in the elementary schools of Malmö, the dissertation explores three analytical arenas; schools as (re)producers of values and norms, the multicultural school and finally the locations of schools in time and space. The aim of the discussion concerning relations between the functions of education in modern societies, and migration related issues and aspects of multiculturalism, is to highlight paradoxes in the role of schools. The policy documents specify certain goals of education, which are paradoxically caught between the ideals of a traditional understanding of modernity and consequences of migration and globalisation. Schools and education in general, have a pivotal role in Swedish society, not merely as mediators of knowledge, but also as (re)producers of systems of values and norms. These values and norms constitute what is acceptable in society. The scope for ’otherness’ is restricted, but also negotiable and changeable. Values and norms in the context of schools are often considered to be self-evident and are therefore not up for discussions or debates in everyday work of teachers and principals. Some of these values are so well integrated in a ’common sense’, that they become invisible and unconscious. The ambition of the dissertation is to make them visible – to formulate and analyse them – to make a further discussion possible. The study concludes that the concept of critical multiculturalism could be useable for highlighting ideological aspects and paradoxes of the school in Sweden today. The role of education should be discussed in the light of relations between individuals and groups in society, and with self-understanding as well as, self-criticism as key aspects.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 50.
    Ljungberg, Caroline
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Föreställningar om pedagogisk kompetens - en studie med fokus på övergång från utbildning till profession2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Relationer mellan teori-praktik och mellan utbildning-yrkesverksamhet är eviga trätoämnen och gränserna mellan dessa verkar vara omöjliga att fastslå (om det nu överhuvudtaget är önskvärt)? Hursomhelst så är den eviga diskussionen kring relationerna mellan dessa "storheter" ständigt aktuell för professionsutbildningar i allmänhet och, i kölvattnet av den senaste lärarutbildningsutredningen (SOU 2008:109), för lärarutbildningar i synnerhet. Ska fokus ligga på den praktiska yrkesverksamheten eller på en teoretisk grund för professionen? Vad behöver pedagoger för kunskap och färdigheter? Finns det en specifik pedagogisk kompetens och hur ser den i så fall ut? Går det att utbilda till en profession eller krävs det flera år i en yrkespraktik för att erövra en nödvändig kompetens? Dessa är enbart en bråkdel av de frågor som präglat debatten om (för)skola och lärarutbildning, och svaren tycks växla över tid, beroende på bl.a. vilka ideologiska vindar som för tillfället blåser. Det finns en mängd uttryck och slagfärdiga begrepp som har figurerat i debatten om pedagogisk professionalism de senaste decennierna. Exempel på dessa är det livslånga lärandet, mångfaldskompetens, reflekterande praktiker, entreprenörskap, yrkesspråk, yrkeskvalitet och yrkesetik etc., vilka tycks signalera luddighet, osäkerhet och förvirring som kan hänga samman med en upplevd (och/eller reell) negativ statusförskjutning för läraryrkena i allmänhet. Vad betyder debatten för hur pedagogisk kompetens föreställs? Hur skrivs det om pedagogisk kompetens i media? Vad tar makthavare fasta på i texter som formuleras på policynivå och hur tänker sig studenter en professionell pedagogisk kompetens? Syftet med det forskningsprojekt, som föreliggande text anknyter till, är att undersöka föreställningar om pedagogisk kompetens, dels i media och på policynivå och dels bland forskare, studenter (och f.d. studenter) och lärarutbildare på lärarutbildningen. Fokus ligger särskilt på kunskap/kompetens i utbildningen och hur denna uppfattas vara relaterad till professionen, dvs. yrkespraktiken.

1234 1 - 50 av 161
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf