En redogörelse för de teorier som låg till grund för ett interkulturellt projekt.
Denna jämförande studie analyserar två lärarstudenters erfarenheter av utlandsstudier - en fyra månader lång skolpraktik i Sverige och en treveckors interkulturell intensivkurs med skolobservationer i Frankrike. Trots att de skilde sig åt gällande längd och struktur, syftade bägge programmen till att utveckla lärarstudenternas förståelse av mångfald och pedagogik ur ett globalt perspektiv. Genom användning av bl.a. transformativ lärandeteori (Mezirow, 1991) utgick studien från följande frågor: (1) Vilka erfarenheter gällande lokal/global mångfald och pedagogik gör lärarstudenter i två skilda program som inbegriper utlandsstudier? (2) Vilka programinslag bidrar till transformativt lärande? Resultaten betonar vikten av relevanta och interaktiva uppgifter, verkliga erfarenheter och stödjandet av personlig utveckling så att studenter kan bli globalare i sitt tänkande.
Denna grundbok i engelsk språkdidaktik behandlar texter av olika slag - talade och skrivna men också bilder - och deras betydelse och användning i språkinlärning och språkundervisning. Texttyper och genrer ges ett stort utrymme utifrån ett helhetsperspektiv på samtal, läsning och skrivande. Denna nya upplaga betonar även strategier, bedömning samt digitala lärandeformer.
Denna grundbok i engelsk språkdidaktik behandlar texter av olika slag - talade och skrivna men också bilder - och deras betydelse och användning i språkinlärning och språkundervisning. Texttyper och genrer ges ett stort utrymme utifrån ett helhetsperspektiv på samtal, läsning och skrivande.
En presentation av bakgrunden till ett tvåårigt interkulturellt samarbete mellan det statliga universitetet i Sankt Petersburg och Malmö högskola.
Artikeln jämför den svenska decentraliserade skolan med den centraliserade och standardiserade brittiska modellen (England och Wales). Slutsatsen är att ingendera modellen är framgångsrik i sig.
Artikeln analyserar skolans nya styrdokument i engelska med följande fokus: individen i förhållande till social interaktion; implicit och explicit kunskap; engelska i förhållande till svenska samt kultur som process och produkt.
Eftersom strategier fungerar som del av kommunikation bör de finnas med i språkundervisning och skolans styrdokument. Det finns emellertid problem med att de även inbegrips i språkundervisningens kunskapskrav. För det första kan strategier definieras och kategoriseras olika. För det andra kan receptionsstrategier inte bedömas då de används. För det tredje används strategier medvetet eller omedvetet. För det fjärde är inte all strategianvändning framgångsrik, men inkluderandet av strategier i kunskapskraven bygger på att läraren ska kunna fastställa ett kausalt samband mellan strategianvändning av förståelse. Texten inbegriper ett exempel på hur en lärare använde lyssnandestrategier i sin undervisning i kollaborativ anda och relaterat till formativ bedömning.
Texten diskuterar textbegreppet i den gemensamma europeiska referensramen för språk. Dessutom diskuteras textbegreppet i skolans kurs- respektive ämnesplaner i engelska, inklusive de texttyper och genrer som förekommer där.
Boken utgår från tre av språkundervisningens nyckelbegrepp: texter, teman och uppgifter. Den ger en teoretisk och forskningsbaserad grund men är samtidigt praktiskt orienterad. Boken vänder sig till lärarstudenter och engelsklärare med inriktning mot skolåren 4-6, men den bör också vara av intresse för F-3-lärare.
Artikeln beskriver hur texttyper uttrycks i kursplanerna i engelska och övriga moderna språk. Den redogör även för texttypers och genrers betydelse för en förståelse av utvecklingen av en bred språklig repertoar - såväl muntligt som skriftligt. Slutligen diskuterar artikelns förhållandet mellan lärarstöd-/styrning och elevers frihet att uttrycka sig.
Artikeln analyserar den nya kursplanen i engelska (Lgr 11) och de nya ämnesplanerna (lgy 11)utifrån förhållandet mellan de olika språkliga förmågorna, viktningen mellan funktion och form samt synen på texter och kultur. Dessutom diskuteras i vilken usträckning de nya kunskapskraven kommer att kunna leda till ökad likvärdighet i bedömningen av elevers språkförmåga.
Artikeln diskuterar hur uppgifter (tasks) kan definieras samt uppgifter som en nyckel till att undersöka och förstå lärares uppfattningar om språkutveckling och språkundervisning. Vidare diskuterar artikeln förhållandet mellan undervisning och lärande.
I denna rapport redovisas en studie där lärares bedömningar och betygssättning analyseras i tre olika ämnen: engelska, historia, idrott och hälsa. Analysen bygger på intervjuer med lärare i årskurs 9 i grundskolan och i gymnasieskolan. Studien ger en bild av hur lärare dels resonerar vid betygssättningstillfället kring värderingen av en elevs kunnighet i en del av kunskapskraven, dels kring värderingen vid sammanvägning av en elevs kunskaper till ett betyg. I intervjuerna beskriver lärarna, utifrån sin dokumentation, hur de resonerat kring betygssättning. Exempel på dokumentation och betygsunderlag som lärarna berör under intervjuerna analyseras och redovisas också i rapporten. Den övergripande frågan i studien är: Hur framträder lärares betygssättning och dokumentation i förhållande till styrdokument, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Resultatet indikerar att lärares förtrogenhet med betygssättningen varierar och betygen sätts i skiftande grad utifrån styrdokument, vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Det får konsekvenser för mångsidigheten och likvärdigheten i betygssättningen. I rapporten problematiseras och exemplifieras vad som kan avses med säkra bedömningar i förhållande till olika grunder såsom styrdokument, vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Vidare problematiseras och exemplifieras lärarnas dokumentation kopplad till olika grunder.