Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
1 - 11 of 11
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Alexandersson, Mikael
    et al.
    Lindstedt, Inger
    Malmö universitet, Gemensamt verksamhetsstöd.
    Preconditions, Processes, Performances for High-quality Research: Results from the External Research Assessmentat Malmö University (ERA19) - Extended Executive Summary2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Malmö University was granted the status of full university by the Swedish government from 2018. In June 2018, the University Board gave its Vice-Chancellor the task to carry out an external assessment of the quality of research at the University. The assessment should:(a) be in alignment with the overarching goals expressed in Malmö University’s Strategy 2022, (b) be performed at three levels (research unit, faculty and university levels), (c) use assessment by international experts. In accordance with these conditions, the External Research Assessment 2019 (ERA19) was conducted through peer-review, based on documentation and a site visit at the end of November 2019 by five international panels consisting of 32 distinguished scholars from10 countries and 26 different universities. This report contains an introduction to Malmö University, a description of the methods and process for ERA19 and the evaluation results. All panels’ reports (22 in total) have been analysed and integrated into a synthesised summary that presents results of the assessment of the research, recommendations of development areas and proposals for how the quality of research at Malmö University can be further improved.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    cover
  • 2. Hallin, Tim
    et al.
    Lindstedt, Inger
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Svensson, Tove
    Presentera förbrukning grafiskt - den samlade kunskapen2007Inngår i: Elforsk rapport;07:44, Elforsk , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I det nya energitjänstedirektivet ställs krav på informationen till kunderna när det gäller deras energiförbrukning, bland annat på fakturorna. Hur ska denna information visuellt utformas så att kunderna förstår den, uppfattar den posi¬tivt och i förlängningen också ändrar sitt beteende och sina vanor uti¬från denna kunskap? Under senare år har flera forskningsprojekt genomförts där syftet varit att undersöka hur kunderna uppfattar och förstår den visuella informationen av energiförbrukningen på fakturorna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanfatta den kunskap som redan finns om hur visuell information om förbrukning på räkningar med mera bör utformas för att förstås och uppfattas positivt av kunderna. Rapporten av¬slutas med några exempel för vidare inspiration samt förslag och skisser på hur det skulle kunna se ut, baserat på resultaten från kunskapsöversikten. Kunskapssammanställningen bygger på tjugo rapporter och artiklar, vilka genomgåtts utifrån syfte, metod, material och resultat. När det gäller de grafer som tas upp som exempel och alter¬na¬tiv i artiklarna och rappor¬terna, och som också presenteras i denna text, saknas tyvärr en motivering för valet av graf. De grafer som behandlas i denna text måste alltså betraktas som experiment och ad hoc-lösningar. Bland de exempel som behandlas i de artiklar och rapporter som ingår i under¬sökningen verkar det inte finnas något som helt och fullt motsvarar de förutsättningar som krävs för en god och effektiv åter¬kopp¬ling. Det betyder att det i dagsläget inte finns någon självklar lösning på hur förbrukningen ska presen¬teras grafiskt. Det finns två olika typer av återkoppling att tillämpa som direkt bygger på den information som kommer in från elmätarna, nämligen, • Historisk åter¬kopp¬ling, visar kundens nuvarande och tidigare förbrukning • Jämförande återkoppling, visar kundens förbrukning i jämförelse med exempelvis grannar. Det tredje återkopplings¬alternativet, som det i dagsläget inte direkt går att grunda på information från elmätarna men ändå kan vara avgörande att resonera kring, • Uppdelningsåterkoppling, visar kundens förbrukning uppdelad på olika slag av hushållsapparater och andra energikrävande produkter. Förutom dessa tre sätt att återkoppla finns även ett fjärde kommunikations¬alternativ som i regel inte är direkt kopplat till elmätarnas information, men ändå kan vara till hjälp för bättre förståelse av räkningarna och den egna förbrukningen – främst i kombination med något av de tre andra återkopp¬lings¬sätten. Det fjärde alternativet kallas i denna rapport för • Råd om energi och energisparande. Punkterna nedan grundar sig på kunskaps¬översikten och kan ses som en hjälp åt vilket håll det fortsatta arbetet bör gå. • En kombination av olika sätt att göra återkopplingen är att föredra. Histo¬risk återkoppling i kombination med en eller två av de andra två formerna för återkoppling samt i samband med någon typ av råd om energi och energi¬spar¬ande borde sammantaget ge ganska goda resultat. • Vid skapandet av historisk återkoppling är tidsaspekten en viktig fråga. Man måste bestämma hur långt bak i tiden man ska presentera jämförelsen samt på vilket sätt informationen delas upp. En månadsvis uppdelning ger visserligen mycket siffror och staplar för kunden att hålla reda på, men med en väl genomarbetad graf borde detta inte bli något problem. Man måste tänka på att kunden kan misstro eller feltolka informationen eftersom väder¬förhållandena skiljer sig från år till år och det idag inte verkar finnas något riktigt bra sätt att parera detta. • När det gäller jämförande återkoppling är målbaserad återkoppling kanske att föredra då detta ger kunden möjlighet att sätta sin förbrukning i relation till sitt eget hushåll (det hushåll som kunden kanske har lättast att acceptera när det gäller att få korrekta och godtagbara jämförelser). Målbaserad åter¬koppling bygger på att energiföretaget sätter upp mål för kunden dit kunden ska sikta när det gäller sin förbrukning. Man slipper också alla problem som fram¬kommer vid skapandet av godtagbara jämförelse¬grupper. Återkopplingen blir i högsta grad personlig och risken blir mindre att återkopplingen endast manar till beteendeförändringar hos högkonsumenter. • Eftersom uppdelningsåterkoppling i dagsläget inte är genomförbart endast genom mätaravläsningar kan detta sätt att ge återkoppling lätt hamna i skym¬undan. Samtidigt måste man tänka på att denna återkopplingsform kanske är den som i slutändan ger bäst resultat. Att ha detta i åtanke och sikta mot att i framtiden ge kunden möjlighet att på ett eller annat sätt ta del av uppdelningsåterkoppling är därför inte fel. • Råd om energi och energisparande borde finnas med och stå i relation till de andra formerna för återkoppling. Det finns inga fullgoda lösningar eller faktiska exempel med i de rapporter denna text behandlar så denna sektion behöver mer arbete. Råd om energi och energisparande måste kännas per¬sonlig och på ett eller annat sätt relatera till den återkoppling kunden också får ta del av.

  • 3.
    Johansson, Roger
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutet för studier i Malmös historia (IMH). Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Andersson, KentMalmö stad.Gyllix, SivMalmö Stad.Larsson, GöranMalmö stad.Lindstedt, IngerMalmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).Reisnert, AndersMalmö stad.
    Malmö stads historia, Nionde delen 1990-2020, band 1 och 2: I Turning Torsos Tidevarv2020Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett tvärvetenskapligt projekt med 39 forskare och 3 bildredaktörer för att beskriva och problematisera Malmös utveckling åren 1990-2020.

  • 4.
    Larsson, Henrik
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Lindstedt, Inger
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Löwgren, Jonas
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Reimer, Bo
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Topgaard, Richard
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    From timeshift to shapeshift: Towards nonlinear production and consumption of news2008Inngår i: Changing Television Environments (Proc. EuroITV 2008) / [ed] Manfred Tscheligi; Marianna Obrist; Artur Lugmayr, Springer, 2008, s. 30-39Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    People depend on news to make sense of happenings in the world, but current digital news products do not live up to their potential in this regard. Interactivity in relation to news is often seen as a way to give the consumer control over when to consume something and on which platform. Less attention has been placed on what should be consumed and how. Within the project MyNews- MyWay, a news service has been constructed that makes possible a more in-depth and varied media consumption than what traditional news services offer today. In addition to time-shifting, the service makes it possible to shift also the shape of the material consumed. 

  • 5.
    Lindstedt, Inger
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Ser du vad jag menar? Osynlig retorik2007Inngår i: RetorikMagasinet, nr 33, s. 4-7Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Lindstedt, Inger
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Löwgren, Jonas
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Reimer, Bo
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Topgaard, Richard
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Nonlinear news production and consumption: A collaborative approach2009Inngår i: Computers in Entertainment, ISSN 1544-3574, E-ISSN 1544-3981, Vol. 7, nr 3, s. 1-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    People depend on news to make sense of happenings in the world, but current digital news products do not live up to their potential in this regard. Interactivity in relation to news is often seen as a way to give the consumer control over when to consume something and on which platform. Less attention has been placed on what should be consumed and how. Within the project MyNewsMyWay, a news service was constructed that makes possible a more in-depth and varied media consumption than what traditional news services offer today. In the follow-up design study OurNewsOurWays, additional attention was put on the possibility of combining professional news material with user-generated content.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Lindstedt, Inger
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Mårdsjö Blume, Karin
    Information, Kommunikation, Relation. Påverkansfaktor C: En kunskapsöversikt2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Begreppen information – kommunikation – relation hör hemma i kunskapsfält som är både stora och mångfacetterade. Vi har därför koncentrerat kunskaps¬översikten och riktat in den på tre områden. 1 Den kommunikativa relationen mellan kund och företag, med fokus på bland annat begreppsanvändning (som effekt/energi) och tolkning av ut¬sänd information, framför allt med fokus på: – kommunikation kring hushållsprodukter och närliggande pro¬dukter, – säljarens roll och språkbruk, kopplat till val av hushålls¬pro¬dukter. 2 Valet av kommunikationskanaler för olika typer av mottagare och kommunikationssituationer. 3 Bilden av elanvändning och energi i massmedierna. Vilken bild för¬medlas av medierna när det gäller konsumtion, produktion och kund¬relation när det gäller energiområdet? En sökning utifrån specifika sökord (se bilaga) har gjorts i relevanta forsk¬nings¬databaser. För överskådlighetens skull redovisar vi resultaten för res¬pek¬¬tive område. 1 Den kommunikativa relationen mellan kund och företag Allmänt sett kan man säga att frågorna om begriplighet och synlighet när det gäller samhällsfrågor, teknik och framför allt energi har varit föremål för forsk¬¬¬ning under en rad år. Man kan också konstatera att ju mer vi ringar in det hela till att handla om energi i användning, energi i vardagslivet, desto mer tunnsått blir det med publikationer. En enkel anledning är att detta kommit i fokus först på senare år, aktualiserat av omregleringen och av högre priser. Det som handlar om människors vardagsmöte med energi och el skulle behöva belysas mycket mer, inte minst det som handlar om information och kommunikation. Det konkreta mötet mellan brukare och företag bör sättas i fokus, och framför allt de konkreta manifestationer av mötet som finns, framför allt i form av fakturor och individuella mätare. Dessa är ju högst konkreta kontaktpunkter mellan brukare av olika slag och företag, och handlar om förbrukning av el. Frågor om informationskvalitet, relevans och brukarnas benägenhet att ta till sig information bör stå i fokus, liksom brukarnas önskemål och behov av information. När det gäller frågan om kundmötet i butiken är det uppenbart att mycket återstår att göra. Där finns intressanta frågor kring hur presentationen går till, vilka begrepp som kan vålla problem och hur säljare hanterar och presenterar detta. Den fråga som vi själva tangerat, nämligen vilket informations¬inne¬håll som är relevant för olika slags brukare bör också belysas mer i forsk¬ning. Är kunden mest intresserad av tekniska prestanda eller av hur en elan¬vänd¬¬ande produkt går att fasa in i köket eller tvättstugan? Och hur stor är exempelvis kunskapen i butiken kring energiklassningen av vitvaror? 2 Valet av kommunikationskanaler för olika typer av mottagare och kommunikationssituationer I utformningen av budskapet har det ofta uppenbart funnits ett sändar¬pers¬pek¬tiv – vad organisationen vill kommunicera till brukare och kunder – snarare än ett mottagarperspektiv – vad vill brukaren/kunden veta och på vilket sätt vill brukaren/kunden få informationen. Utformningen av informationen är därför av vikt att studera. Hur påverkar olika visuella utformningar av exempelvis faktura och elmätare brukarens intresse av informationen och hur kan den öka brukarens kunskaper och vilja att i förlängning ändra sitt beteende, inte bara på kort sikt utan även på lång sikt? Politisk konsumtion, det vill säga att man medvetet väljer bort vissa varor eller tjänster, produkter från olika länder och så vidare har börjat uppmärk¬sammas allt mer. På vilket sätt kan det påverka kommunikationen kring el och energifrågor? Undersökningar om olika informationskanaler har ofta ganska många år på nacken. Uppenbart har det inte stått i fokus inom forskningen under senare år. Samhället har förändrats sedan dess och inte minst har vi fått tillgång till helt ny teknik och nya medier. Det betyder att mediesituationen och val av kanal för olika målgrupper i dagens kommunikationsinsatser inte kan baseras på gamla forskningsresultat. Det behövs därför mer forskning eftersom det finns stora kunskapsluckor, bland annat nya medier och nya kanaler ställer andra krav och ger andra förutsättningar för kommunikationen än tidigare. 3 Bilden av elanvändning och energi i massmedierna Det finns en relativt omfattande forskning om stora händelser, exempelvis kärnkraftsomröstningen 1980, vilken av förklarliga skäl intresserade forskarna eftersom folkomröstningar om enskilda frågor är ganska ovanligt i Sverige. Även andra stora händelser som berör energiområdet och hur medierna behandlade frågan har undersökts. En del forskning finns också kring miljö och massmedier. Fokus har varit på hur massmedierna hanterar vissa frågor. Vad som kanske är mest slående av kunskapsöversikten är att energiområdet inte tilldragit sig särskilt mycket intresse under senare år. Det mesta av forskningen har några år på nacken, och många förändringar har, som tidigare nämnts, skett i samhället sedan dess. Det finns en stor kunskapslucka inom detta fält. Det finns mycket lite aktuell forskning om diskussionen, om debatten och frågan om energiförsörjning, kring omregleringen, och den bild som medierna ger av energi/el, inte minst när det gäller vardagsfrågor. Det saknas således forskning kring hur budskapet från olika intressenter på energiområdet kommer till uttryck i medierna.

  • 8.
    Lindstedt, Inger
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Mårdsjö Blume, Karin
    Mätaren kom - vad hände? Intervjustudie om kundernas förväntan på de nya elmätarna och deras kunskaper om el och energi.2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Riksdagen har beslutat att den 1 juli 2009 ska alla elmätare i Sverige läsas av minst en gång i månaden. Detta har medfört att elnätbolagen installerat nya fjärravlästa elmätare. Det långsiktiga syftet med bytet är att fakturorna ska bli tydligare, och att kunderna ska bli mer medvetna om sin energiförbrukning och att förbrukningen på sikt ska minska. Bytet av elmätare har varit en stor och viktig fråga för energibranschen, framför allt för elnätbolagen. Det rör sig om investeringar i ny teknik, nya rutiner men också nya möjligheter till fördjupad information till kunderna rörande deras förbrukning av el och energi. Viktiga frågor inför detta teknikskifte rör konsumenterna eftersom bytet sker med hänvisning till dem. Är de intresserade av denna nya teknik, är de intresserade av energifrågorna och är de beredda att engagera sig i sin elförbrukning? För att kunna svara på dessa frågor har vi genomfört intervjuer med kunder i Alvesta och Göteborg. På båda orterna har vi samtalat med 7 personer valda utifrån vissa kriterier, låg-/högförbrukande, villa/lägenhet, man/kvinna, ålder. I genomsnitt varade intervjuerna 45 minuter. Bytet av elmätare har varit en stor sak för elnätbolagen, men en liten sak för kunderna. De intervjuade har en allmän, vag uppfattning att mätarbyte ska ske, men få vet varför. Man har inte heller några stora förväntningar på vad som ska komma ut av de nya mätarna. Det finns inga skillnader i förväntan på de nya mätarna vare sig man har fått den bytt eller inte. Det kan vara värt att notera att de förväntningar man har och fördelar som man ser med de nya mätarna är att de ska ge jämnare fakturor. Intervjupersonerna menar att med det nya systemet ska det inte bli några toppar under året, vilket man ofta fick med avstämningsfakturan. I intervjuerna framgår det med all tydlighet att så gott som samtliga inte förstår begreppet 1 kWh och vad det innebär för deras förbrukning av el. De kan inte heller räkna ut hur mycket en apparat förbrukar i energi och om det är lönsamt att satsa på energisnålare alternativ. Det är också tydligt att man känner sin okunskap och distanserar sig från frågan. Bristen på kunskap om el, energi och därmed relaterade frågor är inte heller någon stigmatiserande okunskap i vårt samhälle. De intervjuade vittnar också om att det är en allmän uppfattning att fakturorna från energiföretagen är obegripliga och att det är helt i sin ordning att klaga på dem. En viktig faktor för framgångsrik kommunikation är huruvida de som man vill kommunicera med, i det här fallet kunderna, är motiverade och intresserade av frågan eller om det är en fråga de tycker är ointressant. Inom kommunikationsforskningen talar man om olika typer av en individs involvering: beslutsinvolvering handlar exempelvis om att besluta sig för att köpa en vara, och ämnesinvolvering handlar om intresse och engagemang för ett område, exempelvis miljö, energi. Graden av involvering kan därför vara avgörande för hur framgångsrik kommunikationen blir och om det över huvud taget blir fråga om kommunikation. I intervjuerna framgår det tydligt att samtliga intervjupersoner har en låg grad av ämnesinvolvering i energifrågan. Man kan för lite om det fysikaliska måttet 1 kWh, energiförbrukning, och upplever också att man ”kommer till korta” när det gäller energifrågor. De kommer även i fortsättningen ha svårt att koppla samman sin totala energiförbrukning med olika apparater eftersom man inte kan fördela förbrukningen på något sätt. Även med den nya månadsavläsningen återstår det mycket för konsumenten att i fortsättningen bryta ner, tolka och förstå. Det är också tydligt av samtalen att de har en relativt låg grad av beslutsinvolvering. Inköp av exempelvis nya vitvaror och TV görs utifrån andra parametrar än energiförbrukning. Utseende och funktioner spelar en helt överskuggande roll vid valet. Om kunderna får en högre grad av ämnesinvolvering är sannolikheten också stor att de kommer att öka sin beslutsinvolvering. För att kunna ta ställning till olika produkter och deras energiförbrukning måste man också förstå vad som förbrukar energi och hur mycket måttenheten är. Om man inte förstår måttenheten och vad den innebär är det inte heller lätt att förstå hur och vilket sätt man kan förändra sitt beteende. Man ser inte sambandet mellan energimåttet och det egna beteendet och de apparater man använder. Detta innebär en betydande komplikation i kommunikationssituationen. När man vill kommunicera med konsumenterna måste man förstå och ta hänsyn till detta. Det kommer att vara en utmaning för energibolagen att möta kunderna där de kunskapsmässigt befinner sig. Även om införandet av de nya elmätarna är en stor sak för elnätbolagen är det ingen fråga för kunderna. Det är snarare hur energibolagen använder mätresultaten som kommer att vara avgörande för kundernas möjligheter att förstå och engagera sig i sin egen förbrukning. För att öka kundernas intresse och vilja att engagera sig i energifrågorna måste energiföretagen utgå från kundens perspektiv och sätta kunden i fokus.

  • 9.
    Lindstedt, Inger
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Reimer, Bo
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    News, Interactivity and the Digital Divide. Practice-Based Research and the Contextualization of News. Paper presented at the IAMCR Conference, The Communication Policy and Technology Section, Stockholm2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 10. Mårdsjö Blume, Karin
    et al.
    Lindstedt, Inger
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Mätaren kommer! En studie av informationen kring införandet av elmätare2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den 1 juli 2009 ska alla elkunder få månadsavläsning av elmätarna, och med anledning av det installeras individuella elmätare för alla brukare – både privatkunder och företag. Denna händelse skapar ett behov av information till brukarna, kring vad som ska hända, varför det ska hända och vilka förväntningar som finns på brukarna. Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva och analysera de informations- och kommunikationsstrategier som el- och energibolagen använt. Det är relationen med privatkunder som står i fokus i denna studie. Metoden har i huvudsak utgjorts av text- och materialanalys, i kombination med en fördjupningsintervju för att studera ett företags hela kommunikationskedja. Materialet har utgjorts av ELAN-företagens informationsmaterial och kampanjer. Det långsiktiga målet med studien är att bidra till en utvecklad förståelse mellan brukare och företag och därigenom bidra till en kunskapsutveckling inom området. Vilka informations- och kommunikationsstrategier har vi då funnit i analysen? Det är främst tre områden som varit i fokus här: valet av genre, valet av retorisk ansats och samspelet mellan text och bild. När det gäller valet av genre är det tydligt att man totalt sett arbetat med en stor bredd: brev, broschyrer, annonser, vykort, ”road shows” med kändisar som dragplåster med mera. Informationsbehovet är stort, och därmed också kreativiteten i valet av genrer och utformningen av olika slags material och kampanjer. Det är emellertid mycket olika hur företagen valt att förhålla sig till detta, och skiljelinjen verkar gå mellan stora och små företag, eller med andra ord företag med eller utan stark lokal förankring. De företag som är väl förankrade på en ort – och då i allmänhet inte så stora – arbetar med brev och direktkontakt. De stora, internationella, bolagen arbetar med många fler kontaktkanaler för att fånga kundernas intresse och skapa kontakt. Den retoriska ansatsen handlar om fokus i materialet. Handlar det om att förmedla fakta (logos), att skapa känslor (pathos) eller om att visa sin trovärdighet som företag (ethos)? I korthet kan man säga att företagen arbetar inom samtliga dessa tre fält, och de samverkar. Målen med materialet är både att förmedla fakta om det kommande bytet och att skapa känslor av trygghet inför bytet – och inför det företag som står som sändare till de olika materialen. Trovärdigheten och tryggheten samspelar med varandra. Även här är företagens lokala förankring viktig; arbetet med att skapa trygghet och trovärdighet är mer omfattande för de företag som inte har en självklar förankring på en viss ort. De mindre och lokalt starkare förankrade företagen kan skapa kontakt och trovärdighet på annat sätt, så det utskickade materialet blir mer kortfattat och mer inriktat på fakta. Text och bild samverkar – det är ett tydligt resultat. Retoriska medel finns både i texten och i bilden, och det gäller för flertalet företag. Bilder av trygga familjer, av aktiva och positiva företrädare för företagen, samverkar med retoriska frågor, metaforer och definitioner. Läsarna får till exempel veta att ”husen blir mer intelligenta”, att man får ”bättre koll på elförbrukningen” och att ”den bästa energin är den som aldrig förbrukas”. Sammanfattningsvis kan man notera att företagen arbetar brett för att både presentera fakta och försöka skapa en positiv kontakt. Båda dessa faktorer är viktiga i arbetet med att infoga ny teknik i våra hem. Det är en ansats som säkert skulle vara till nytta även i andra sammanhang när ny teknik ska presenteras; det räcker inte med fakta utan sådant som kontakt, trovärdighet och trygghet spelar också stor roll. Ett naturligt nästa steg vore att studera vilka begrepp och grafiska medel som är speciellt uppskattade av olika slags brukare.

  • 11. Ursu, Marian F
    et al.
    Thomas, Maureen
    Kegel, Ian C
    Williams, Douglas
    Lindstedt, Inger
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Wright, Terence
    Leurdijk, Andra
    Zsombori, Vilmos
    Sussner, Julia
    Myrestam, Ulf
    Hall, Nina
    Interactive TV Narratives: Opportunities, Progress and Challenges2008Inngår i: ACM Transactions on Multimedia Computing, Communications, and Applications (TOMCCAP), ISSN 1551-6857, E-ISSN 1551-6865, Vol. 4, nr 4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper is motivated by the question whether television should do more than simply offer interactive services alongside (and separately from) traditional linear programmes, in the context of its dominance being seriously challenged and threatened by interactive forms of screen media entertainment. It suggests: yes. Interactive narrativity, i.e. the ability to interact with (and influence) stories whilst they are being told, represents one clear development-path for interactive television. The capabilities of computing technology are ripe for exploring this new form of storytelling, from creation to commercial distribution. The paper starts with looking at the relationship between narrativity and interactivity in the current context of screen media, and identifies clear signs of interest from certain European public broadcasters in interactive TV narratives. It then presents in detail four recent experimental interactive TV productions in the genres of drama, news, and documentary, developed in collaboration with public broadcasters, which illustrate the potential and richness of this new form of storytelling, but also highlight new technological capabilities necessary for such productions. A number of essential technological requirements are then discussed in more detail in the final part. The paper suggests that the ShapeShifting Media Technology, employed in the implementation of the four productions, has made significant advances both at the technological and the creative ends in supporting the development of interactive TV narrativity, but, however, that further developments are required before being able to answer questions such as “would end users want such a form of screen media entertainment?” and “would it be effective for both end-users and producers?”

1 - 11 of 11
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf