Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
1 - 42 of 42
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adelmann, Kent
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Dahlbeck, Per
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Hermansson, Carina
    Jönsson, Karin
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Thavenius, Marie
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Widén, Pär
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för natur, miljö, samhälle (NMS).
    Språkutveckling, medier och demokrati2014Inngår i: Medie- och informationskunnighet i Norden: en nyckel till demokrati och yttrandefrihet / [ed] Ulla Carlsson, Nordicom, 2014, s. 117-121Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vi som har skrivit denna artikel är alla verksamma inom forskningsmiljön Svenska med didaktisk inriktning (SMDI) vid Malmö högskola. Frågor om språkutveckling i bred bemärkelse står här i centrum. För närvarande är vi engagerade i projektet ”SMDI och lärande i medielandskapet 2.0”. Vår teoretiska plattform kan beskrivas som medieekologisk, vilket kortfattat uttryckt innebär att vi är intresserade av de mångfaldiga och komplexa relationerna mellan medier och kommunikativa kompetenser (Elmfeldt & Erixon 2007; Erixon 2012; Hayles 2002). Dessa relationer förstås därför inte, som så ofta annars i skolsammanhang, i termer av enkelriktad påverkan eller effekter (exempelvis datorns och internets negativa inverkan på skriftspråket). Vår huvudpoäng i denna artikel är att medie- och informationskunnighet, MIK, handlar om, borde handla om, framför allt två saker: språkutveckling och demokrati.

  • 2.
    Adelmann, Kent
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Dahlbeck, Per
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Jönsson, Karin
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Nygård Larsson, Pia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Widén, Pär
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för natur, miljö, samhälle (NMS).
    Kommunikativa kompetenser i det nya medielandskapet2013Inngår i: Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin / [ed] Ulla Carlsson, Nordicom, 2013, s. 59-65Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Bergman, Lotta
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Vilken väg tar den kritiska granskningen?: Studenter i samtal om en vetenskaplig artikel2014Inngår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, nr 1, s. 35-47Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att många studenter har svårt att tillägna sig det språk som används i högre utbildning. Att utveckla den akademiska literacy som förväntas i högre utbildning kräver ofta hårt arbete av studenter. En viktig uppgift men också utmaning för lärare i högre utbildning är att stödja studenter i att utveckla det läsande, skrivande och kritiska tänkande som krävs i akademin. Den här artikeln bygger på en kvalitativ undersökning av hur studenter vid ett tillfälle samtalar om en vetenskaplig artikel som ingår i deras utbildning. Samtalen spelades in i fyra grupper med fyra till fem studenter i varje grupp. Deras uppgift var att kritiskt granska artikeln med utgångspunkt i ett antal typiska drag i vetenskapliga texter. Vårt syfte är att diskutera vilka möjligheter innehållet i studenternas samtal gav för att utveckla deras förståelse av artikeln och dess kontext. I analysen framstår tre teman som avgörande för studenternas förståelse: studenternas syn på artikelns användbarhet, deras syn på dess tillförlitlighet samt deras attityder till vetenskapliga texter. Undersökningens resultat understryker lärarens viktiga roll i textsamtalen och pekar bland annat på att studenter behöver utveckla såväl diskursmedvetenhet som kunskap om de villkor som omger forskare och deras skrivande för att första och kritiskt kunna granska en vetenskaplig text.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Bergman, Lotta
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Why is a researchers’ professional life important to students?2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Previous research indicated students’ difficulties in acquiring academic reading and writing literacies. Achieving language proficiency expected in higher education often requires hard work from students. Their problems with reading and writing academic texts also presents a challenge for university teachers, who are expected to support students in their academic language development. Our research project aims at exploring how text-based conversations can be used to develop students' understanding of the conventions in academic texts, as well as students’ ability to examine these texts critically. Students’ need for continuous support, related to the educational content, has been discussed before (e.g. Lea & Street, 1998; Monroe, 2003). University teachers, regardless of their subjects or disciplines, can support students’ reading and writing development in a variety of ways (e.g. Lillis & Scott, 2007; Wingate, 2011). Our point of departure is in socio-culturally oriented research on academic writing (e.g. Lea & Street, 1998; Blåsjö, 2004). For this investigation of text-based conversations, however, we also use more text-oriented and genre-based approaches (e.g. Hyland, 2004; Bazerman, Bonini & Figueiredo, 2009). Our project is based on a qualitative study of students' conversations on a scientific text included in their course. The text-based conversations were conducted during a three-hour session, in which the first part included a joint teacher-led discussion between the students and the teacher. This discussion was based on issues focusing some fundamental aspects of a text and its context: what is the problem and purpose of the study, what methods are used and for whom is this article written. The second half of the session was devoted to group discussions, where the task was to examine critically the qualities of the text based on a number of typical features in scientific texts, such as clarity, transparency, independency of context, text structure, and validity claims. The purpose of the assignment was for students to engage in a close reading of the text. These text-based conversations were recorded in several student groups. The recorded material was subsequently transcribed and analysed. We identified three themes relevant to the students’ comprehension of the academic text discussed: the text's usability, the text's reliability, and students' attitudes towards the text and the researchers. The results highlight the teacher’s role in supporting students' reading and writing. Furthermore, the study indicates that students need knowledge about researchers’ working conditions and their writing to understand why academic texts look as they do. In this talk, we focus on the critical potential of text-based conversations as a tool for students’ reading and writing development. References: Bazerman, C., Bonini, A. & Figueiredo, D.D.C. (Eds.). (2009). Genre in a changing world. Fort Collins, Colorado: WAC Clearinghouse. Blåsjö, M. (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm: Almqvist och Wiksell International. Hyland, K. (2004). Disciplinary Discourse. Social Interactions in Academic writing. Michigan: The University of Michigan Press. Lea, M. R. & Street, B. V. (1998). Student writing in higher education: An academic literacies approach. Studies in Higher Education, 23(2), 157-172. Lillis T. M. & Scott, M. (2007). Defining academic literacies research. Issues of epistemology, ideology and strategy. Journal of Applied linguistics, 4(1), 5-32. Monroe, J. (2003). Writing in the disciplines. Peer Review, 6(1), 5-32. Wingate, U., Andon, N. & Cogo, A. (2011). Embedding academic writing instruction into

    Fulltekst (jpg)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Brännström, Maria
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Respons på och bedömning av muntlig framställning2010Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Malmbjer, Anna
    et al.
    Södertörns högskola.
    Olsson Jers, Cecilia
    Linnéuniversitetet.
    Wärnsby, Anna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Vikten av ett nationellt professionsspråk för teori- och praktikutveckling i svensk högre utbildning: Exemplet forskning om respons på studenters skriftliga och muntliga framställning2022Inngår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 3, s. 62-74, artikkel-id 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

     

    To compile empirical research published in Swedish about instructor feedback on student written and oral production in Swedish higher education, we have conducted a systematic survey of recent publications (2010-2020) in seven Swedish academic peer-reviewed journals with educational foci. The results of this survey were surprising: during the last ten years, only two studies in Swedish investigating instructor feedback on student writing were published. We found no studies on instructor feedback on student oral production. Moreover, these studies defined the concept of feedback vaguely and used it inconsistently. Not only is the fact that there are so few studies in Swedish on feedback in higher education remarkable, but the inconsistent use of the concept also makes theoretical and pedagogical development difficult. Based on these findings and, to a degree, contrary to the current policies encouraging international publication, we argue that more research publication should also be encouraged in Swedish on Swedish higher education for higher education practitioners.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Nygård Larsson, Pia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Olsson Jers, CeciliaMalmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).Persson, MagnusMalmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld: Malmö 18–19 november 20202022Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Nygård Larsson, Pia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Persson, Magnus
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Förord2022Inngår i: Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld : Malmö 18–19 november 2020 / [ed] Nygård Larsson, Pia; Olsson Jers, Cecilia; Persson, Magnus, Lund: Media-Tryck , 2022, s. 5-8Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Analytiska omsvep2007Inngår i: Retorikmagasinet, ISSN 1403-9052, nr 34, s. 7-9Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Den retoriska arbetsprocessens betydelse för möjligheten att framstå med starkt och trovärdigt ethos i muntlig framställning2011Inngår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 1, s. 115-136Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ethos is the part of a person’s identity he or she needs to be able to speak and write with credibility in different communicative situations. Ethos emerges through language, body, thought and action. In each context, we establish our ethos, at the same time as ethos paradoxically is a consequence of context. Ethos is closely related to the language and the expressions we use, and can use, in various types of communication situations. The adolescents in this article report that they experience an imbalance between the teaching of writing and oral communication, although the rhetorical process is the same for written and oral compositions. However, the longitudinal analysis of the teaching process shows that the imbalance students experience is explained by the fact that the rhetorical process (intellectio, inventio, dispositio, elocutio, memoria and actio / pronuntiatio) is treated differently in written and oral composition. Students are offered few opportunities to work on their preparations oral presentation since the emphasis is rather on the practical performance - actio / pronuntiatio. This gives students more opportunities to establish ethos in front of each other than to build ethos together with others.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Det lämpliga talet: svenskläraren som språkvårdare2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är vanligast att svenskläraren i skolan sammankopplas med språkvård när det gäller skriftlig framställning, men även arbetet med den muntliga framställningen behöver uppmärksammas ur ett språkvårdsperspektiv. En vanlig redovisningsform i skolan är så kallad muntlig framställning. Det som utmärker framställningsformen är att en person talar som solitär inför en grupp lyssnare. I olika undersökningar lyfts muntlig framställning fram som en framgångsrik möjlighet att under en längre stund få tala sammanhängande om ett ämne (se t.ex. Olsson Jers 2010; Penne & Hertzberg 2008; Palmér 2008; Wedin 2008). Att få tala om ett ämne under en sammanhängande längre stund innebär att språket sätts i fokus på ett annat sätt än när enstaka ord eller kortare fraser får utgöra svaren på lärarens frågor. I en längre muntlig framställning måste ungdomarna förbereda sig på vad som ska sägas, hur det ska sägas och till vem det ska sägas. Att förbereda sig så innebär att det talade språket kommer i fokus på ett sätt som kräver eftertanke om man vill vara övertygande. På det viset kan man säga att redovisningsformen muntlig framställning har en ytterst viktig språkvårdande funktion i klassrummet då det handlar om att välja mest lämpligt språk och mest lämplig stil för dem man vänder sig till. Lämplig är ett begrepp som återkommer i den svenska skolans styrdokument i synnerhet när det gäller elevers språkanvändning (U2010/854/G m.fl.). Det lämpliga språket och den lämpliga stilen kan undersökas med hjälp av de retoriska begreppen decorum och aptum (se t.ex. Hellspong 2004). Enkelt uttryckt innebär decorum att talaren ska ha sinne för språk och stil som passar sett ur en mer generell synvinkel, medan aptum innebär att talaren ska ha sinne för språk och stil som är lämpligt i en specifik situation. Ur ett rikt och varierat material som samlades in i samband med en större undersökning på en gymnasieskola (Olsson Jers 2010) har jag ett stort antal tillfällen dokumenterade där läraren ger respons till elever som genomfört en muntlig framställning. Den övergripande fråga jag nu ställer till materialet är hur mycket av responsen som är riktad mot lämpliga språk- och stilval och utifrån svaret undersöka om tyngdpunkten ligger på antingen decorum eller aptum; om responsens innehåll handlar om elevens generella språk- och stilval eller om responsen handlar om elevens mer specifika språk- och stilval. Utifrån det vill jag på framläggningen diskutera vilken betydelse responsen har för den språkvårdande roll svenskläraren har. Litteratur: Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur Olsson Jers, Cecilia (2010). Klassrummet som muntlig arena: att bygga och etablera ethos. Diss. Malmö: Malmö högskola. Palmér, Anne (2008). Samspel och solostämmor: om muntlig kommunikation i gymnasieskolan = Interacting and going solo : on oral communication in upper secondary schools. Diss. Uppsala : Uppsala universitet. Penne, Sylvi & Hertzberg, Frøydis (2008). Muntlige tekster i klasserommet. Oslo: Universitetsforlaget. Wedin, Åsa (2008). Monologen som en resurs i klassrummet. I Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 13. Nr 4. S. 241-257. U2010/854/G m.fl – Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/15/81/12/977f9ca7.pdf (2011-03-14)

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Fyra ethosdimensioner och ett klassrum2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När vi kommunicerar med andra vill vi gärna framstå och uppfattas som trovärdiga. Trovärdighet som talare är förknippat med ett starkt ethos. Aristoteles talade om tre ethosdimensioner som vi idag benämner kompetens (eventuellt klokhet), god karaktär och välvilja. En nutida ethosdimension som kan läggas till är autenticitet – att vara sig själv. Som jag ser det kan det dölja sig en intressant diskussion bakom de fyra ethosdimensionerna och ungdomars väg till meningsfulla miljöer i klassrummet som muntlig arena – eftersom det idag är skolan som har huvudansvaret för att bilda blivande kommunikatörer är det därför angeläget att sätta strålkastaren på muntligheten i skolan. Jag kommer i en årslång studie att följa en grupp ungdomar som går sitt första år på gymnasiet. Mitt preliminära syfte är att betrakta hur muntlighet konstrueras genom referens, expressivitet och adressivitet. I mitt föredrag vill jag dels bidra till diskussionen om klassrummet som muntlig arena, dels prova retoriken som analysredskap i ett klassrum.

  • 13.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Förändra sitt ethos i högre utbildning: svårt eller enkelt?2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige författar Universitetskanslersämbetet (tidigare Högskoleverket) på uppdrag av regeringen kunskapsmål i den så kallade högskoleförordningen (1993:100). Dessa kunskapsmål reglerar vad som ska uppnås för examen i högre utbildning. Högskoleförordningen är styrande för vad som sedan skrivs fram av olika lärosäten i utbildnings- och kursplaner. Det som intresserar mig i ett projekt kallat Kommunikation mot profession är hur kunskapsmål om studentens muntliga färdighet och förmåga skrivs fram i dessa utbildningsdokument. Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att identifiera på vilket sätt muntliga kommunikativa förmågor i utbildning korresponderar med den kommunikativa kompetens som efterfrågas i professionell verksamhet. Jag har textgranskat utbildningsdokument i hierarkisk ordning – högskoleförordning, utbildningsplaner, kursplaner och kursguider för sjuksköterskeutbildningen på ett lärosäte – samt granskat 111 självvärderingar från olika professionsutbildningar som görs i samband med den kvalitetsvärdering som pågår av svensk högre utbildning år 2011-2014. Den forskningsfråga jag besvarar genom textgranskningen är ”Vilka möjligheter ges studenter att förändra sitt ethos i utbildning?”. Ett resultat är att det verkar finnas svårigheter att variera skrivningar som gäller kunskapsmålet om muntlig framställning vilket jag menar kan försvåra lärarens iscensättning av undervisning i muntlighet. På denna framläggning vill jag diskutera möjligheter och svårigheter att iscensätta undervisning i muntlighet utifrån de kunskapsmål som formuleras i styrande dokument.

  • 14.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Ihålig kompetensutveckling2012Inngår i: Retorikmagasinet, ISSN 1403-9052, nr 47/48, s. 25-26Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Recension. En kompetensutvecklingsbok för lärare bör innehålla en mer ­fördjupad bild av professionen än denna bok. Men omslaget får beröm.

  • 15.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Klassrummet som muntlig arena2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Klassrummet som muntlig arena - att tala fram sin trovärdighet2012Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klassrummet som muntlig arena visar hur lärare utifrån ett retoriskt perspektiv kan skapa goda och meningsfulla lärandesituationer vid muntlig framställning. Boken handlar om den retoriska arbetsprocessen och fokus ligger på talprocessen, förberedelsen inför, framförandet och responsarbetet efter en muntlig framställning. Det är en didaktisk utmaning att både teoretiskt och praktiskt problematisera talare, lyssnare och innehåll i en muntlig framställning. Med autentiska exempel diskuteras vad denna utmaning består av. Inledningsvis presenteras ethos, pathos och logos samt den retoriska arbetsprocessen och hur retoriska begrepp kan användas för att förstå hur arbetet med muntlig färdighet kan bedrivas i klassrummet. Därefter lyfts responsteorier fram för att illustrera hur retorikens centrala begrepp fungerar som verktyg och metaspråk för att lärare ska kunna ge konstruktiv respons på elevers muntliga framställningar. Till de mer praktiska kapitlen finns frågor formulerade till talsituationen, responsgivning och argumentationsteknik och de kan användas av läsaren både för reflektion och för diskussion. Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma lärare i grundskolan och i gymnasieskolan som undervisar i svenska, svenska som andraspråk och retorik. Den kan med fördel även läsas av lärare i andra ämnen liksom av alla som är intresserade av muntlig kommunikation.

  • 17.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Klassrummet som muntlig arena: att bygga och etablera ethos2010Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett grundantagande för avhandlingen Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos är att en människa som med trovärdighet vill kunna verka som en demokratisk medborgare i olika kommunikationssituationer måste besitta kommunikativ kompetens. Följaktligen hänger demokrati och kommunikativ kompetens tätt samman. En viktig trovärdighetsfaktor i sammanhanget är ethos. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur gymnasieungdomar bygger och etablerar ethos och hur de utvecklar sin kommunikativa kompetens. Den svenska gymnasieskolan är en (oftast) treårig utbildning och den mest intressanta fasen då elever bygger och etablerar ethos är i första årskursen, eftersom de då möts i en ny klass och därmed i en ny gruppkonstellation. Undersökningen är därför genomförd under elevernas första år i gymnasieskolan och det är en klass med 29 elever som är i fokus. Insamlingsmetoden är deltagande observation och kvalitativa intervjuer. Materialet består av fältanteckningar, video- och diktafoninspelningar samt skriftligt material som eleverna lämnat till läraren vid olika tillfällen. Det empiriska materialet analyseras i fyra kapitel: Muntlig framställning, Undervisning, Respons och responssituationen samt Övning och prov. Det är i första hand elevernas möjligheter att bygga och etablera ethos vid redovisningsformen muntlig framställning som har undersökts. Resultatet visar att byggandet och etablerandet av ethos ska ses som olika processer i klassrummet. Byggandet av ethos sker i den process som föregår ett framträdande och etablerandet sker i själva framträdandet inför klassen. Resultatet visar även att respons i olika former har stor betydelse för hur eleven bygger och etablerar ethos och att det är viktigt att läraren har tillgång till ett metaspråk om muntlig framställning för att kunna ge konstruktiv respons. Resultatet pekar dessutom på att iscensättning av övnings- och provsituationer, där muntlig framställning är uttrycksformen, påverkar elevers byggande och etablerande av ethos på olika sätt. I övningarna ses ethos som föränderligt, medan provet utlöser ett skolethos som kan beskrivas som stelt. Orsaken ligger främst i att eleverna i övningarna får prova på olika sätt att uttrycka ethos, medan eleven i provet förväntas uttrycka ett personligt ethos. Det är ovanligt att få öva på ett personligt ethos och resultatet i provsituationen blir ett skolethos som upplevs främmande för både talare och lyssnare i klassrummet. Slutligen kan det konstateras att det är i en undervisning där talare, lyssnare och innehåll får samma utrymme som det finns större möjligheter för elever att bygga och etablera trovärdiga ethos som ökar deras kommunikativa kompetens.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Kommunikation mot profession: muntlighet som en del av den kommunikativa kompetensen i utbildning2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den muntliga kommunikativa kompetensen är i fokus i detta projekt där syftet är att identifiera på vilket sätt muntliga kommunikativa förmågor i enskilda kurser korresponderar med den kommunikativa kompetens som efterfrågas i professionell verksamhet. Projektets resultat kommer att stärka och fördjupa kunskapen kring den del av den kommunikativa kompetensen som är muntlig och därmed forskningsanknyta ett område som idag ofta är omgivet av en mängd förgivettagande. Kraven ökar på kommunikativ kompetens i arbetslivet. Om man inte har förmågan att kommunicera på ett kompetent sätt riskerar man att inte få de arbetsuppgifter man hoppas på och i värsta fall hamna utanför arbetsmarknaden. Det innebär alltså ett stort ansvar för högskolan att utbilda studenter att kunna kommunicera i sin yrkesroll. Inledningsvis kommer jag att granska kursplaner på Malmö högskola för att göra en genomlysning och kritisk granskning av hur kommunikativa förmågor formuleras och lyfts fram där. I projektet Kommunikation mot profession sätts alltså strålkastaren mot den del av den kommunikativa kompetensen som är muntlig. Studenter talar fram sin trovärdighet i en mängd olika sammanhang; de ska etablera starka och föränderliga ethos. Projektet har en teoretisk utgångspunkt i retoriken, vilken är en stabil och väl beprövad teori som sätter samman talare och lyssnare i en kommunikativ situation. Undersökningsmetoden kommer att vara kvalitativ. Den övergripande forskningsfrågan i projektet formuleras: Vilka möjligheter ges studenter att förändra sitt ethos under utbildningen med tanke på att de i sin professionella verksamhet kommer att möta olika grupper? I undersökningen kommer blivande sjuksköterskor och blivande interaktionsdesigners vara i fokus. Men eftersom projektet kommer att ge kunskap om hur muntlig kompetens uppnås kommer projektets resultat ha betydelse för alla professionsutbildningars behov. På konferensens framläggning vill jag diskutera på vilket sätt muntlig kompetens kan synliggöras och problematiseras i utbildning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Konsten att vara K3: hur man hör att Inger handleder2012Inngår i: Ingers bok / [ed] Cristine Sarrimo, Margareta Melin, Bo Reimer, Malmö högskola, Kultur och samhälle , 2012, s. 122-130Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Meningsskapande i muntliga miljöer2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Efter att en student hållit ett enskilt muntligt anförande inför sina kurskamrater infaller alltid den stund där studenten tillika talaren förväntar sig någon form av respons från läraren och gärna även från publiken. Och de flesta som har befunnit sig som lärare i den situationen ställer didaktiska frågor till sig själva: Vad säger jag? Hur säger jag det? Varför säger jag det? Till vem säger jag det? I min D-uppsats intervjuade jag lärare som ansåg sig ge mycket respons och utifrån deras beprövade erfarenhet konstruerade jag ett antal tankemodeller som jag nu bygger vidare på i mitt avhandlingsarbete för att kunna titta på klassrummet som en muntlig arena. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och student. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet i ett klassrum med studenter, unga som vuxna. I mitt föredrag kommer jag att ha fokus på de muntliga miljöer som erbjuds i utbildning idag och ställa mig frågan: Vilka muntliga miljöer talar vi om när vi säger oss skapa förståelse och mening i det som avhandlas i klassrumspraktiken?

  • 21.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Mållös eller mål med mening2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Möjligheter för etosetablering i klassrummet2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I varje kommunikativt sammanhang etablerar människan sitt etos – sin muntliga karaktär. Min kommande avhandling sätter fokus på etosetablering i klassrummet. Etos är ett klassiskt retoriskt begrepp och ungdomarna som deltar i min undersökning kan sägas lyfta fram dimensioner i etos som kompletterar den traditionsbundna synen och kvalificerar in det i tidigt 2000-tal. Jag har följt en årskurs ett på gymnasiets samhällsvetenskapsprogram i huvudsak i ämnet svenska, men även historia och geografi. Den huvudsakliga insamlingsmetoden i denna undersökning är deltagande observation, vilken kompletterats med intervjuer, inspelningar och textinsamling. Vad jag vill diskutera i min framläggning är de möjligheter elever har att etablera ett trovärdigt etos i undervisningsmiljö med hjälp av språk, kropp och tanke. Frågor om innehåll, form och mål blir intressanta, men också elevernas egna funderingar kring till exempel oro och ängslan i muntliga sammanhang och samtidigt viljan att ”vara sig själv”.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Pedagogical gains with word-for-word scripts in oral presentations2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    On one hand, when scientific language is used in a popular context, the effect can be that researchers are incomprehensible. On the other hand, the use of a laymen language in scientific contexts often discredits the researcher. This paradox is acknowledged in the Swedish Higher Education Ordinance, which specifies that PhD-students must be able to present their research to different audiences upon the completion of their education, both academic and non-academic audiences. For the last four years I have been the course co-ordinator for a PhD-course “Presenting research for different audiences,” in which the participants are examined through two oral presentations to different imaginary audiences, that of academic peers and that of interested laymen. To make the students aware of the importance of language choices in this context, I ask them to write word-for-word scripts for both presentations. At the beginning, the main reason was to help me to better understand the various research fields and topics chosen and to give me insight into both the process and the product before the examination. This teacher-centered pedagogical approach has, however, proved to be a learning situation conductive of language development in the PhD-students; through these word-for-word scripts, the rhetorical function of language is made prominent in an unexpected way. My current research project Narratives in research communication: the story as an academic argument draws on the empirical material collected for four years in form of word-for-word scripts, both for the scientific and popular presentations for each student in the course. The aim of the project is to make visible and explore the narratives of scientific argument. I found that the student’s awareness of the different audiences is more prominent in their language choices if they are asked to compose word-for-word scripts than otherwise. In this talk, I focus on the educational situations thatarise when PhD-students compile word-for-word scripts instead of the more traditional scripts based on keywords. References Baur, Martin W. (2008). Survey research and the public understanding of science. I Trench, Brian (red.). Handbook of public communication of science and technology. London, UK: Routledge. ss. 111-130. Baur. Martin W. 2009). The evolution of public understanding of science – discourse and comparative evidence. I Science, technology and society. 14 (2). ss. 221-240. Garrett, Peter (2010). Attitudes to language. Cambridge: Cambridge University Press. Irwin, Alan & Wynne, Brian (red.) (1996). Misunderstanding science? The public reconstruction of science and technology. Cambridge: Cambridge Univ. Press. Jørgensen, Charlotte, Kock, Christian & Rørbech, Lone (2011). Retorik der flytter stemmer: hvordan man overbeviser i offentlig debat. Ödåkra: Retorikförlaget Olsson Jers, Cecilia (2010). Klassrummet som muntlig arena: att bygga och etablera ethos. Diss. Lund : Lunds universitet. Olsson Jers, Cecilia (2011-2013) Kommunikation mot profession. Muntlighet som en del av den kommunikativa kompetensen i utbildning: http://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-forskning/Kommunikation-mot-profession-Muntlighet-som-en-del-av-den-kommunikativa-kompetensen-i-utbildning/ Weber, James R. och Schell Word, Charlotte (2001). The Communication Process as Evaluative Context: What Do Nonscientist Hear When Scientists Speak. I BioScience June 2001, 15 (6).

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Respons på forskningskommunikation: forskarstuderandes tvärvetenskapliga möten2015Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, E-ISSN 2002-7974, Vol. 69, s. 46-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I denna artikels blickpunkt finns forskarstuderande från olika discipliner som möts i en kurs om att presentera forskning och forskningsresultat muntligt för olika typer av åhörare. Författarens intresse är att undersöka hur dessa möten gestaltas och vilken betydelse respons har för de forskarstuderandes kunskapsbygge om forskningskommunikation. Ett väntat resultat var att de forskarstuderande skulle utmanas i synen på muntlig forskningskommunikation. Ett mer oväntat resultat var att humor fram­träder som en del av kunskapsbygget kring responsgivning av forskningskommunikation. Ett annat överraskande resultat var den betydelse andra forskarstuderandes erfarenheter fick för det egna ethosbyggandet. I två övergripande tema, Kommunikations­mönster utmanas och Meningsfulla möten, presenteras dessa och andra resultatet. Artikeln avslutas med en diskussion om betydelsen av tvär­vetenskapliga möten när forskar­studerande bygger muntliga ethos.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Retorik i lärarutbildning2003Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Retorik ska förberedas i klassrummet2011Inngår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, nr 4, s. 30-32Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Retoriken ger synliga elever: tema: retorik i skolan2000Inngår i: Retorikmagasinet, ISSN 1403-9052, nr 6, s. 13-14Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Retoriken i klassrummet2012Inngår i: Retorikmagasinet, ISSN 1403-9052, Vol. 49, s. 19-23Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nu blir det enklare för lärare och elever att prata om kommunikation och de kommer att kunna göra det bättre. Retoriken får en viktig roll i gymnasieskolan när den retoriska arbetsprocessen införs i läroplanen. Partesläran, som arbetsprocessen också kallas, ger eleverna bättre verktyg för att förbereda muntliga framställningar, verktyg som tidigare saknats. Retorikens begrepp kan dessutom användas som ett gemensamt metaspråk om kommunkation för lärare och elever att arbeta med.

  • 29.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Speech as a part of literacies nexus2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Communicative competence is increasingly in demand in the workplace. If you aren´t able to communicate in a competent manner, you risk not being given the responsibilities you want or perhaps not even finding employment in the first place. This entails a great responsibility on part of the university to ensure that the students are equipped with adequate communication skills for their professional life. The project, Communication towards profession, aimed to identify in which way oral communicative performance in individual courses corresponds to the communicative competence that is required in professional life. The overarching research question central to the project is: Which possibilities are students given to change their ethos during their education? The main focus of my project is on Nursing science programme. I particularly investigate communication patterns in nurse trainees. Nursing has become science in 1993 in the Swedish higher education system. This means that national targets are formulated in the governing documents. Based on The Higher Education Ordinance formulations, training can be arranged in different ways at different universities. These formulations trickle or seep down into other documents through reformulations and concretisations. All these documents are intended to support the students in their understanding of literacies nexus in higher education. On this poster, I will summarize two analyzes: textual analysis of policy documents on different levels, and interviews with faculty in nursing education. The results of the analyzes indicate that there are difficulties to concretize and verbalize what in support of the oral language consists. My point of departure is in socio-culturally oriented research on academic language. For this investigation, however, I also use rhetorical-oriented approach.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Talaren lyssnar och lyssnaren talar! Fokus på responsen2007Inngår i: Perspektiv på praktik: svenska i klassrummet; / [ed] Madeleine Ellvin, Lena Holmbom, Erik Lidbaum, Svensklärarföreningen , 2007, s. 71-83Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Talängslan: tecken på social fobi?2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Talängslan – tecken på social fobi? Talängslan är det mest använda begreppet som beskriver vad som händer när kinder rodnar, röster vibrerar och händer är svettiga i en talsituation. Elever och studenter uppmanas gå så kallade ”våga-tala”-kurser för att bli kvitt sin ängslan och i självhjälpslitteraturens handböcker finns allehanda goda råd om hur man ska kunna hantera den värsta skräcken att tala inför andra. I min undersökning har jag följt 16-åriga elever under ett läsår och många säger med en stämma: ”Allt tips jag fått under alla år i skolan funkar inte. Det känns hopplöst trots att lärare och klasskamrater är snälla”. I undersökningen framträder både de introverta symptomen i form av elevers tankar och känslor och de overta som är synliga på ett annat sätt i fältanteckningar och videofilmer. Vad jag vill diskutera vid min framläggning är det inom psykologin, psykiatrin och logopedin använda begreppet talängslan. Frågan är vilka strategier elever utvecklar för att hantera ängslan? Är det ängslan eleverna ger uttryck för? Vad är det som händer på tröskeln på väg in i klassrummet?

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    The Class Room as an Oral Arena2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    My dissertation The Class Room as an Oral Arena: Building and Establishing Ethos starts with the premise that every person who wants to act credibly as a democratic citizen must have a communicative competence. The purpose of this dissertation is to study how students in Swedish gymnasium build and establish ethos and how they develop their communicative competence. The study focuses on the students' ability to build and establish ethos during oral presentations and argumentations. The results show that building and establishing ethos should be regarded as different processes in the classroom. To build ethos is a process that precedes the performance, while establishing ethos occurs in the oral performance before the class. The results also show that various forms of response are very important for the manner in which the student builds and establishes ethos. It is also important that the teacher has a meta-language for oral presentations to give constructive feedback. The result also shows that the staging of exercises and test situations for oral performances affects the students' building and establishing ethos. In these exercises ethos is a variable concept, while the test situation triggers a school ethos which can be described as rigid. The reason is primarily that in the exercises the students can try different ways to express ethos, while in the oral performance the students are expected to express a personal ethos. Students can rarely practice a personal ethos. In the test situation they perform a school ethos that is perceived as foreign both to speakers and listeners in the classroom. A final result is that the teaching situation where speakers, listeners, and content are given the same attention is the teaching situation where the students can build and establish that ethos which enhances their communicative competence. Baumlin, James S. (1994). Introduction: positioning ethos in historical and contemporery theory. I: Baumlin, James S. & Baumlin, Tita French (red.) Ethos: new essays in rhetorical and critical theory. Dallas: Southern Methodist University Press. S. ii-xxxi Dyste, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Kjeldsen, Jens E. ([2004] 2006). Retorikk i vår tid: en innføring i moderne retorisk teori. Oslo: Spartacus.

  • 33.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Trovärdigheten på språng2006Inngår i: Retorikmagasinet, ISSN 1403-9052, nr 31, s. 22-25Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Överdriven oro för "muntlig framställning"2012Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det finns en överdriven oro för att tala offentligt. I högskolestudier är muntlig kommunikation den färdighet som också kommer att bli det mest använda redskapet när man efter några år kommer ut i arbetslivet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Olsson Jers, Cecilia
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Textsamtal som stöd för studenters akademiska skrivande2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Olsson Jers, Cecilia
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Vilken väg tar den kritiska granskningen? Studenter i samtal om en vetenskaplig artikel2014Inngår i: NU2014: Abstracts, 2014, artikkel-id 192Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att studenter har svårt att tillägna sig det språk som används i högre utbildning (Lea & Street, 1998; Hoel Løkensgard, 2010). Hindren för studenten kan bli så stora att de får svårt att genomföra sina studier. En viktig uppgift men också en stor utmaning för högskolans lärare är att stödja studenter så att fler får möjlighet att fullfölja sin akademiska utbildning. Vi har genomfört ett forskningsprojekt där syftet var att utforska hur textsamtal kan användas för att utveckla studenters förståelse för vetenskapliga texter och deras förmåga att kritiskt granska dessa. Forskning om studenters svårigheter att utveckla ett akademiskt språk har haft ett starkt fokus på skrivandet medan läsningen oftast tagits för given. Högskolans lärare behöver erbjuda rikliga tillfällen där studenter engageras i aktivt arbete med att både samtala, läsa och skriva i det kunskapsbyggande arbetet. I ett sådant arbete kan olika språkliga aktiviteter gå in i och befrukta varandra (Liberg, 2003; Langer & Flihan, 2000). Studenters behov av kontinuerligt lärarstöd för att utveckla sitt skrivande, läsande och kritiska tänkande integrerat med utbildningens innehåll diskuteras av flera forskare (se t.ex. Lea & Street, 1998; Lillis & Scott, 2007). I vårt forskningsprojekt utgår vi i huvudsak från sociokulturellt orienterad forskning om akademisk literacy (se t.ex. Lea & Street, 1998; Blåsjö, 2004). Vi har emellertid också hämtat inspiration från mer textorienterad och genrebaserad forskning (se t.ex. Hyland, 2004; Bazerman, Bonini & Figueiredo, 2009). Undersöknigne är kvalitativ och grundar sig på textsamtal som genomfördes under ett tre timmar långt lektionspass. Den första delen av lektionen var lärarledd. Den andra delen ägnades åt textsamtal i mindre grupper där uppgiften var att kritiskt granska kvaliteter i en vetenskaplig text med utgångspunkt i ett antal typiska särdrag. Fyra textsamtal spelades in, transkriberades och analyserades. Vi identifierade tre teman som var relevanta för studenternas förståelse av den vetenskapliga texten: studenternas syn på textens användbarhet och tillförlitlighet samt deras attityder till texten. I denna framläggning fokuseras de hinder i form av negativa attityder som kom att begränsa studenternas förståelse. Undersökningens resultat understryker lärarens viktiga roll i textsamtalen och pekar bland annat på att studenter behöver utveckal såväl diskursmedvetenhet som kunskap om de villkor som omger forskare och deras skrivande för att förstå och kritiskt kunna granska en vetenskaplig artikel. Referenser Bazerman, C, Bonini, A. & Figueiredo, D.D.C. (Eds.)(2009). Genre in a Changing World. Fort Collins, Colorado: WAC Clearinghouse. Bergman, L. & Olsson Jers, C. (in press). "Vilken väg tar den kritiska granskningen? Studenter i samtal om en vetenskaplig artikel". Högre utbildning, 4(1). Blåsjö, M (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Hoel, T. L. (2010). Skriva på universitet och högskolor. En bok för lärare och studenter. Lund: Studentlitteratur. Hyland, K (2004). Disciplinary Discourse. Social Interactions in Academic Writing. Michigan: The University of Michigan press. Langer, J & Flihan, S. (2000). "Writing and Reading relationships. Constructive tasks". In R. Indrisano & J. R. Squire (Eds.), Writing: Research/Theory/Practice. Newark, DE: International Reading Association. Lea, M. R. & Street, B. V. (1998). "Student writing in higher education. An academic literacies approach". Studies in Higher Education, 23(2), 157-172. Liberg, C. (2003). "Flerstämmighet, skolan och samhällsuppdraget". Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 12(2), 13-29. Lillis, T. M. & Scott, M. (2007). "Defining academic literacies research. Issues of epistemology, ideology and strategy". Journal of Applied Linguistics, 4(1), 5-32

  • 37.
    Olsson Jers, Cecilia
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Why is researchers’ professional life important for students?2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Previous research indicated students’ difficulties in acquiring academic reading and writing literacies. Achieving language proficiency expected in higher education often requires hard work from students. Their problems with reading and writing academic texts also presents a challenge for university teachers, who are expected to support students in their academic language development. Our research project aims at exploring how text-based conversations can be used to develop students' understanding of the conventions in academic texts, as well as students’ ability to examine these texts critically. Students’ need for continuous support, related to the educational content, has been discussed before (e.g. Lea & Street, 1998; Monroe, 2003). University teachers, regardless of their subjects or disciplines, can support students’ reading and writing development in a variety of ways (e.g. Lillis & Scott, 2007; Wingate, 2011). Our point of departure is in socio-culturally oriented research on academic writing (e.g. Lea & Street, 1998; Blåsjö, 2004). For this investigation of text-based conversations, however, we also use more text-oriented and genre-based approaches (e.g. Hyland, 2004; Bazerman, Bonini & Figueiredo, 2009). Our project is based on a qualitative study of students' conversations on a scientific text included in their course. The text-based conversations were conducted during a three-hour session, in which the first part included a joint teacher-led discussion between the students and the teacher. This discussion was based on issues focusing some fundamental aspects of a text and its context: what is the problem and purpose of the study, what methods are used and for whom is this article written. The second half of the session was devoted to group discussions, where the task was to examine critically the qualities of the text based on a number of typical features in scientific texts, such as clarity, transparency, independency of context, text structure, and validity claims. The purpose of the assignment was for students to engage in a close reading of the text. These text-based conversations were recorded in several student groups. The recorded material was subsequently transcribed and analysed. We identified three themes relevant to the students’ comprehension of the academic text discussed: the text's usability, the text's reliability, and students' attitudes towards the text and the researchers. The results highlight the teacher’s role in supporting students' reading and writing. Furthermore, the study indicates that students need knowledge about researchers’ working conditions and their writing to understand why academic texts look as they do. In this talk, we focus on the critical potential of text-based conversations as a tool for students’ reading and writing development. Bazerman, C., Bonini, A. & Figueiredo, D.D.C. (Eds.). (2009). Genre in a changing world. Fort Collins, Colorado: WAC Clearinghouse. Blåsjö, M. (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm: Almqvist och Wiksell International. Hyland, K. (2004). Disciplinary Discourse. Social Interactions in Academic writing. Michigan: The University of Michigan Press. Lea, M. R. & Street, B. V. (1998). Student writing in higher education: An academic literacies approach. Studies in Higher Education, 23(2), 157-172. Lillis T. M. & Scott, M. (2007). Defining academic literacies research. Issues of epistemology, ideology and strategy. Journal of Applied linguistics, 4(1), 5-32. Monroe, J. (2003). Writing in the disciplines. Peer Review, 6(1), 5-32. Wingate, U., Andon, N. & Cogo, A. (2011). Embedding academic writing instruction into subject teaching. A case study. Active Learning in Higher Education, 12(1), 69-81.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Olsson Jers, Cecilia
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Brännström, Maria
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Respons och bedömning av muntlig framställning2009Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Olsson Jers, Cecilia
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Thurén, Camilla
    Lärarutbildningens muntliga språkpraktiker2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I detta föredrag presenterar vi pågående forskning inom vårt projekt Lärarutbildningens språkpraktiker. En lärares främsta arbetsredskap är det muntliga språket. Med hjälp av det kommunicerar en lärare med elever, föräldrar och kolleger i en mängd olika situationer. Vårt projekt syftar till att (1) undersöka blivande gymnasielärares muntliga språkbruk och (2) undersöka hur deras muntliga språkbruk utvecklas och förändras i takt med att deras kunskap om muntligt språkbruk blir större. Denna typ av muntlighet förutsätter oftast en skriftlig text, eftersom det i många situationer handlar om förberett tal. Vi menar att en lärarstudent främst utvecklar det egna muntliga språkbruket i olika retoriska situationer genom att få kvalificerad respons både från lärare och från kurskamrater. Vår undersökning utförs i den allra första kursen i svensklärarutbildningen. Kursens lärandemål fokuserar å ena sidan kunskap om språk, språkutveckling och socialisation, å andra sidan studentens muntliga och skriftliga språkfärdigheter. Kursen möjliggör för, och erbjuder, lärarstudenterna att ha ett reflekterande förhållningssätt till sitt eget muntliga språkbruk eftersom respons är ett viktigt begrepp och inslag i kursen. I denna första delkurs möter lärarstudenterna också elever i skolpraktiken, vilket gör det synnerligen intressant att genomföra undersökningen inledningsvis i utbildningen. Lärarstudenten förväntas nämligen utveckla förståelse för sin egen muntlighet samtidigt som den spelar roll för deras förmåga att stödja och utveckla elevers. Våra metoder inkluderar dokumentation och analys av studenternas muntliga produktion och responsarbete. De inkluderar också observation av undervisningen på studenternas första kurs och intervjuer med vissa studenter. Viss dokumentation genomfördes under en pilotstudie ht 2011. Delar av det materialet presenteras. Den större delen av materialinsamlingen är emellertid planerad till ht 2012 och ht 2013. Materialet kommer i ett första skede att analyseras med hjälp av retoriska begrepp. Projektet Lärarutbildningens språkpraktiker sätter strålkastarljuset på vuxnas lärande och kommer att kunna säga något om föränderlighet och viss progression i lärarstudenters utveckling av muntlighet. Vi kommer också att kunna säga något om metaspråkets och responsens betydelse för den vuxnes muntliga språkutveckling. Då teorier kring respons på muntlig språkutveckling är ett relativt outforskat område förväntar vi oss också att kunna tillföra kunskap som möjliggör teoriutveckling.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Olsson Jers, Cecilia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Wärnsby, Anna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Assessment of situated orality: The role of reflection and revision in appropriation and transformation of new knowledge2018Inngår i: Assessment & Evaluation in Higher Education, ISSN 0260-2938, E-ISSN 1469-297X, Vol. 43, nr 4, s. 586-597Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study, we aim to investigate how students on a cross-disciplinary postgraduate course in research communication describe the formative peer feedback they have received on their oral presentations and what impact they report it has had on their performance. The study is based on a qualitative analysis of 36 transcribed video recordings from the course. Our findings show that the students, through their reflections and revisions, clearly demonstrate to have appropriated and, in some cases, also transformed the course content: they were able to select parts of the feedback relevant to their development and redefine some of the concepts to suit rhetorical situations. Surprisingly, feedback on deficits in student presentations resulted both in reflection and revision, while affirmatory feedback resulted, if at all, in reflection only. These results may help develop effective educational tools for assessment of oral performances in higher education.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Olsson Jers, Cecilia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Wärnsby, Anna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Hinder och frihet: Forskarstuderande reflekterar över actio och pronuntiatio i forskningskommunikation2022Inngår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, E-ISSN 2002-7974, nr 84, s. 23-38Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The analysis of 45 written reflections on the rhetorical working process from a postgraduate course in research communication reveals the postgraduate students to reflect on actio and pronuntiatio in standardised ways and to a lesser extent than on the other canons. This applies both to the physical and the digital iterations of the course. The students often link actio and pronuntiatio to elocutio and memoria and view oral presentations from a speaker-centered rather than audience-centered perspective. Not surprisingly, the students note that their body language becomes limited in the digital classroom and that they, therefore, must utilise their voices more. Depending on the students’ understanding of actio and pronuntiatio, utilising these can become a barrier or a breakthrough for successful research communication. These results prompt further discussion of actio’s and pronuntiatio’s potential for teaching research communication in the physical and the digital spaces.

  • 42.
    Sundmark, Björn
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    The challenge of creativity: Using picturebook sequencing for creative writing2022Inngår i: Exploring Challenging Picturebooks in Education: International Perspectives on Language and Literature Learning, Routledge, 2022, s. 229-245Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    With the aim to develop good teaching practices with regard to language development and literary competence the chapter demonstrates how sequences of pictures – in this case two sets of illustrations by Russian illustrator Igor Oleynnikov – were used in two different but related ways in the teaching of literature and language: to create a better understanding of how literature works, and to stimulate creativity. In a first workshop, the focus was on a Russian version of “Snow White,” called “The Dead Tsarevna and Seven Bogatyrs.” The task, assigned to groups of four, was to arrange the randomly presented illustrations in such a way that the sequence made narrative sense. The second workshop was devoted to Oleynnikov’s illustrations to “Judges.” The workshops were carried out with two different cohorts of students, one in secondary, and one tertiary education. In the chapter it is shown that each of the interpretive, collaborative, and creative stages represents a learning opportunity that engages the students’ linguistic and literary competence, as well as their aesthetic sensibilities and metacognitive faculties.

1 - 42 of 42
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf