Syftet med detta arbete är att undersöka vilka olika sätt forskning beskriver att lärare kan arbeta för en inkluderande lärmiljö i matematikundervisningen för elever i behov av särskilt stöd. För att besvara vår frågeställning har vi med hjälp av databasen SwePub använt sökfraser kopplade till vårt ämne för att hitta relevant forskning. Det valdes ut elva stycken vetenskapligt granskade artiklar som studerades för att kunna ge en översikt av inkluderande lärmiljö i relation till matematikundervisningen. I kunskapsöversikten framgår det inte hur lärare ska arbeta med inkludering utifrån läroplanen. Det upp till varje skola och lärare att tolka begreppet på sitt eget vis och arbeta utifrån det. Det saknas även kriterier i läroplanen för vilka elever som är i behov av stöd i matematik och inte heller vilka åtgärder sådana behov kan identifieras och tillgodoses med. Detta eftersom läroplanen förutsätter en skola för alla. Detta möjliggör att lärare kan arbeta för en inkluderande lärmiljö i matematikundervisningen för elever i behov av särskilt stöd på olika sätt. Kunskapsöversikten redogör för forskning som visar att det finns olika arbetssätt att arbeta med inkludering i matematikundervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Några arbetssätt som uppmärksammas i kunskapsöversikten är varierande arbetssätt, kooperativt lärande, och dubbelbemanning i klassrummet. 

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på matematikläxor. För att besvara våra frågeställningar har vi gjort kvalitativa intervjuer. Sju verksamma F-3 lärare intervjuades för att undersöka lärares olika syn på läxor i relation till matematik.   

Studien visar att lärarna anser att syftet med matematikläxor är att eleverna får möjlighet att repetera och befästa den kunskap som man har arbetat med i skolan på matematiklektionerna. Det som man går igenom i skolan och arbetar med i skolan skickas hem som läxa för att repetera. Lärarna uppger att fördelarna med läxor inom matematik är att eleverna kan repetera och färdighetsträna utanför skolan för att automatisera och befästa kunskapen. Det är mycket som ska hinnas med i skolan vilket inte ger utrymme för eleverna att repetera i skolan och då är det en fördel både för lärare och elev att ge det som läxa. Nackdelar med matematikläxor uppfattar lärarna är att de elever som har det tufft i skolan och som inte gör läxorna hamnar efter i skolgången. En annan nackdel är att om eleven inte befäst kunskapen i skolan så är det inte någon mening att ge det i läxa om de inte kan få hjälp hemma. Alla elever har olika hemförhållanden. Vissa elever får väldigt mycket hjälp hemifrån medan andra elever får klara det på egen hand. I resultatet framgår det även att lärarna följer upp läxan och poängterar att det inte är någon mening att ge ut läxan annars. De uppger att det är viktigt att lärare har ett syfte med läxan och att eleverna är medvetna om syftet. Om eleven inte är medveten om syftet med läxan samt inte får någon återkoppling på läxan så ser inte eleven någon mening med att göra den. Det visar sig även i resultatet att majoriteten av lärarna upplever att matematikläxor leder till ett bättre skolresultat. Eleverna blir mer effektiva genom att repetera och befästa kunskap. Detta gör att arbetet i skolan underlättas och man hinner med mer eftersom eleverna kan göra snabbare beräkningar utan till exempel praktiskt material.