Uppsatsen bygger problemformuleringar som ämnar undersöka hur den kvinnliga representationen i läromedel i samhällskunskap för gymnasiet ser ut. Samt om det över tid hade blivit någon förändring. Fyra textböcker har analyserats med Hirdmans teori om genussystemet och maskulin hegemoni som teoretisk grund. Samt hur väl de stämmer överens med rådande styrdokument. Två böcker har varit aktuella för den nuvarande läroplanen Gy11 och två gällde för den förra, Lpf94. Främst har en kvalitativ litteraturanalys gjorts men som komplement även en kvantifiering av män och kvinnor som nämns i text och syns på bild har gjorts. Resultatet av tidigare forskningen återupprepas i denna studie och det går att konstatera att den kvinnliga representationen i läromedel är undermålig. Skolan har i uppdrag att elever ska få en utbildning och utveckla sina intressens som inte bygger på fördomar om manligt och kvinnligt, men med läromedlen som ingår i den här studien visar sig vara bristfälliga.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken effekt digitaliseringen och införandet av datorn i klassrummet har på elevers lärande i skolan med en viss fördjupning i samhällskunskapsämnet. Materialet som använts har systematiskt arbetats fram med relevanta sökord i olika databaser. Resultatet pekar på att det finns såväl negativa som positiva effekter på elevers lärande som följd av en öka digitalisering av klassrummet. Negativa effekter av digitaliseringen är exempelvis att lärare spenderar mer tid med att hantera digital teknik vilket minskar tiden lärare kan spendera på elever. Fler negativa effekter på elevers lärande är att forskning visar att digitala texter är svårare att läsa än tryckta texter, som böcker. De positiva effekterna är bland andra en ökad motivation bland elever samt att digitala lärresurser kan hjälpa elever som riskerar att halka efter. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är att digitaliseringen och införandet av datorn i klassrummet kan ha både negativ och positiv effekt på elevers lärande. Det digitala lärandet bör dock inte hejdas. Digital teknik tar en allt större plats av vår vardag. En digitaliserad skola kan således utveckla elevers digitala kompetens och på så vis se till att de är rustade för framtida digitala utmaningar.Nyckelord: