Racism and anti-racism are frequently discussed in Europe today. The current discussion primarily concerns the discrimination or devaluation of people with distinctive characteristics linked to race or ethnic origin. The current debate is foremost a discussion concerning racism as a dangerous phenomenon, but what this really means is not entirely clear. The aim of this article is to elaborate some perspectives of racism and to demonstrate the importance of contextualising race and racism in reference both to history and to contemporary society. This article primarily focuses on Europe with an outlook to Africa and links to nationalism, slavery, colonialism and the inequality represented in the fourth world, a concept coined by Manuel Castell. In the article, I argue that each situation of injustice should be analysed in its own context. Racism should not be used as an alternative for tribalism, ethnocentrism or and kind of discriminatory act involving people of different ethnic origins. Using racism as a concept for different actions on the individual, group, national or international levels will prevent us both from analysing each individual situation and from working for changes of social and economic injustices. With racism as a concept for all kinds of deeds and misdeeds grouped together, we continue to misguide ourselves with a concept that implies anything and everything.

This article deals with the Roma migrant’s experience when encountering the health care system in Sweden. The article takes as a point of departure research conducted in the south of Sweden between 2008 and 2010, and this research is part of a wider field which addresses the challenges for the multicultural society. The background to the study is to be found in the Roma migration to Sweden over the last decades. The aim of the study is to examine how health care is experienced from the Roma’s point of view. What kind of attitudes do they meet? How are their special needs taken into consideration? Are there any special needs being neglected? The results of the study show that experiences are diverse. There are not specific needs with reference to ethnical background or cultural aspects; instead, people ask to be listened to, to be given attention and to be treated with respect.

This report is dealing with the Roma migrant´s encountering the healthcare in Sweden. The research takes a point of departure in a research conducted in the south of Sweden 2007-2010 and the research is taking part in a wider field addressing the challenges for the multicultural society. The background to the study is to be found in the Roma migration to Sweden during the last decades. The aim of the study is to examine how healthcare are experienced from the Roma`s point of view. What kind of attitudes do they meet? How are their special needs taking into considerations? Are there any special needs being neglected? The results of the study show that experiences are diverse. There are not specific needs in reference to the ethnical background or cultural aspects, instead people ask for being listened to, getting attendance and simply being treated with respect.

Under senare år har räddningstjänst och polis blivit utsatta för stenkastning eller attackerats på andra sätt. I flera svenska städer har konflikter utbrutit mellan tonårspojkar och unga män på ena sidan och poliser på den andra. I denna rapport analyseras orsakerna till konflikterna med utgångspunkt i händelserna på Herrgården i Rosengård, Malmö år 2008 och 2009. Vidare diskuteras möjliga åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Rapporten vänder sig till personer som i sitt yrkesliv är intresserade av en djupare förståelse av de förhållanden och mekanismer som kan leda till konfliktsituationer mellan myndigheter och ungdomar. Fem förhållanden är centrala för att förstå konflikternas ursprung: · Levnadsvillkor som begränsar människors ekonomiska och sociala förutsättningar. · Social och territoriell stigmatisering som fungerar utpekande mot vissa befolkningsgrupper och bostadsområden. · Befolkningssammansättning där stora grupper av tonårspojkar och unga män som känner starkt främlingskap till samhället kan bli drivande i konflikterna. · Olika former av våld där det inte bara handlar om det direkt fysiska eller subjektiva våldet utan även om ett symboliskt våld som handlar om hur någon beskrivs eller talas om, samt systemiskt våld som stänger människor utanför arbetsmarknad, möjligheter till utbildning m.m. Ungdomarnas egna förklaringar till stenkastning och konflikter är missnöje med polisen, sysslolöshet och spänning. En djupare analys visar på behov av synliggörande, erkännande, social status men också missnöje med levnadsvillkor och upplevd orättvisa. Medier spelar en viktig roll i de konfliktspiraler som utvecklas och blir en del i ungdomars sätt att bli synliggjorda. I grunden handlar det om att grannskap och relationer till myndigheter inte fungerar och på ett tidigt stadium kan hantera dessa problem. För att hantera problemen behövs en bred uppsättning av åtgärder för att undvika marginalisering och stigmatisering, men också satsning på barn och ungdomar, stödja boendes kollektiva förmåga samt utveckla förbättrade relationer med myndigheter. Räddningstjänsten har en viktig uppgift att fylla och behöver utveckla sitt arbetssätt i akuta situationer såväl som i det förebyggande arbetet. Uppsökande arbete i bostadsområden samt inriktning mot vissa målgrupper kan vara en väg. Detta kan leda till ökad tillit mellan myndigheter och befolkningsgrupper och minska risken för sociala konflikter. Rapporten avslutas med diskussionsfrågor som också är kopplade till dokumentärfilmen Det är inte stenarna som gör ont – en film om möten och förändring som beskriver brand- och säkerhetsvärdarnas arbete inom Räddningstjänsten Syd.

Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter. I Sverige skattas den romska minoriteten utgöra ungefär 40 000 personer, vilket skall ställas i relation till världens 20 miljoner romer. I den här publikationen # nns en utvärdering av den verksamhet som bedrivits av Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) under 2009, samt en utvärdering av den verksamhet som bedrivits vid Romsk kulturcenter (RKC) under 2006-2009. I det förstnämnda fallet handlar det om en processutvärdering av en projektverksamhet som bedrivs i kommunal regi. I det sistnämnda fallet handlar det om en summarisk utvärdering av en föreningsverksamhet som framför allt inriktas mot vad som brukar kallas kvalitativ kultur. Musik, dans och litteratur är en del av RKC:s verksamhet som erhållit stöd av Malmö kommun. Båda verksamheterna, och utvärderingarna kompletterar varandra. De utgör dock separata aktiviteter och kan ses som olika sätt att hantera de frågor som Malmö stad, genom den instiftade minoritetslagstiftningen har att hantera. För att kunna sätta in verksamheterna i ett sammanhang ges en inledande översikt över romer i en lokal kontext, vilket inkluderar en problematiserande attityd och kompletterande re% ektioner över romer som en nationell minoritet samtidigt som en större andel romer utgör senare års migranter.

Är bränder och stenkastning i segregerade förorter kriminella handlingar eller politiskt budskap? Brinner det för att illusionslösa ungdomar med spektaklet gör uppror mot samhällets orättvisor? Eller är det bara kul att tända på?

Flera av minoriteterna i Sverige, inte minst romer, lever i social utsatthet. När samhällets etniska särskiljande följs av exkludering tär det på människors hälsa. Hur kan sjukvården möta minoriteters vårdbehov och skapa ömsesidig tillit?

Barn med afrikansk bakgrund möter ofta föreställningar som har sin grund i föråldrat synsätt om exotiska folkslag långt bortifrån. De pekas ut och benämns för sitt utseendes skull. De ses som annorlunda, vilket blir en del av deras identitet.

När segregation diskuteras presenteras oftast relativt förenklade bilder av miljonprogrammets bostadsområden, invandrartäta skolor, högt socialbidragsberoende och ungdomar som avslutar grundskolan utan fullständiga betyg. De välbeställda bostadsområdena, där den större andelen av befolkningen har goda inkomster och där eleverna uppvisar höga medelbetyg tenderar däremot att negligeras i debatten.

Härmed överlämnar IMER/Malmö högskola den fjärde rapporten i utvärderingen av Nationellt exempel/storstadssatsningen i Rosengård avseende perioden september 2000 till och med september 2001. Utvärderingen inriktar sig på insatserna inom de fyra programområden som urskiljs i det reviderade programförslaget för storstadssatsningen (september 2000): Arbetsmarknadsåtgärder, Förskola, Skola och Lokalt utvecklingsarbete. Enligt uppdraget ska utvärderingen omfatta såväl effekter som processer inom de olika programområdena.