Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Nilsson, Mattias
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Barnskötarna, förskollärarna och det förtydligade pedagogiska uppdraget2012Ingår i: Forskningscirklar: kunskapsutveckling för förskola, skola och högskola / [ed] Sven Persson, Malmö högskola, 2012, s. 119-133Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Lunds universitet.
    Att (våga) möta det oväntade. Historien om den bångstyriga stolen2017Ingår i: Norsk Pedagogisk Tidskrift, Vol. 101, nr 2, s. 187-191Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Lunds universitet.
    Barn av vår tid: diagnoskritik och hegeliansk pedagogik.2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, E-ISSN 2000-4192, Vol. 95, nr 4, s. 472-475Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Lunds universitet.
    Diagnosens Janusansikte: exemplet adhd: en livsberättelse om oro, sökandet efter kontroll och sammanbrott2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, E-ISSN 2000-4192, Vol. 92, nr 5, s. 566-583Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Neuropsykiatriska diagnoser är idag ett vanligt samhällsinslag. En av de diagnoser som ökat mest explosionsartat är diagnosen adhd. Syftet med föreliggande artikel är att erbjuda en alternativ och kompletterande förståelse till den neuropsykiatriska förklaringsmodell som annars dominerar forskningen om adhd. Metoden har varit att låta en person – i det här fallet Anders som är närmare 30 år – berätta om sitt liv och reflektera över bland annat den adhd-diagnos han har. Genom berättelsen blir det tydligt att Anders tankar och handlingar är intimt sammanvävda med olika händelsers kontextuella villkor, men att Anders trots ett missnöje med olika vardagliga situationer ändå tolkar sig själv som den felande länken till den upplevda problematiken. Andra perspektiv än sådana som passiviserar individen inför omständigheterna efterlyses.

  • 5.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Lunds universitet.
    Diagnoser i vår tid: Fastlåsning och blivande, totalitet och oändlighet2016Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, Vol. 21, nr 1-2, s. 152-160Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Lunds universitet.
    En sjukdom kallad barndom2016Ingår i: Socialmedicinsk tidskrift, Vol. 93, nr 2, s. 201-213Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Recenserad bok: A Disease Called Childhood. Why ADHD Became an American Epidemic

    Författare: Marilyn Wedge

    Förlag: Avery (250 sidor), 2015

  • 7.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Lunds universitet.
    Inledning2018Ingår i: Pedagogik som vetenskap - en inbjudan / [ed] Mattias Nilsson Sjöberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, s. 7-10Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Lunds universitet.
    Mot en posthumanistisk pedagogik i neurocentrismens tidevarv2017Ingår i: Posthumanistisk pedagogik. Teori, undervisning och forskningspraktik / [ed] Bosse Bergstedt, Malmö: Gleerups Utbildning , 2017, s. 115-132Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Lunds universitet.
    Pedagogik som vetenskap: en inbjudan2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Pedagogik är en av de klassiska vetenskapliga disciplinerna och har som universitetsämne en hundraårig tradition. I takt med att samhället förändras har även det innehåll som sysselsätter pedagogiken ändrats. Var befinner sig det vetenskapliga ämnet pedagogik i dag? Hur ser den historiska bakgrunden till ämnets framväxt ut? Vilka är de fundament som håller samman pedagogikämnet? Vilka framtida utmaningar finns att hantera? I den här boken medverkar några av Sveriges främsta forskare i pedagogik. Genom deras olika nedslag i pedagogisk forskning erbjuds en vidare förståelse för det pedagogiska landskapets framväxt och utveckling. Mattias Nilsson Sjöberg (red.) är doktorand i pedagogik vid Lunds universitet/Malmö universitet. Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Gunnel Colnerud är professor emerita i pedagogik vid Linköpings universitet. Tomas Englund är seniorprofessor i pedagogik vid Örebro universitet. Sverker Lindblad är professor emeritus i pedagogik vid Göteborgs universitet. Claes Nilholm är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala universitet. Daniel Pettersson är docent i pedagogik vid Högskolan i Gävle. Karin Rönnerman är professor i pedagogik och verksam vid Göteborgs universitet. Daniel Sundberg är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Lennart Svensson är professor emeritus i pedagogik vid Lunds universitet. Roger Säljö är professor i pedagogisk psykologi och verksam vid Göteborgs universitet. Ingegerd Tallberg Broman är seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet. Ninni Wahlström är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Moira von Wright är professor i Människan i välfärdssamhället vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

  • 10.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Lunds universitet.
    Recension av ”Beteendeproblem i skolan”2015Ingår i: Norsk Pedagogisk Tidskrift, nr 1, s. 67-68Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Lunds universitet.
    Recension av “Neuro: The New Brain Sciences and the Management of the Mind"2015Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 22, nr 2, s. 203-206Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Reconstructing truth, deconstructing ADHD: Badiou, onto-epistemological violence and the diagnosis of "ADHD"2021Ingår i: Critical Studies in Education, ISSN 1750-8487, E-ISSN 1750-8495, Vol. 62, nr 2, s. 243-257Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Psychiatric/neurodevelopmental diagnoses have expanded in number and scale with increased influence over matters of education and upbringing. One of the most common psychiatric diagnoses among children and adolescents is attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). The dominant perspective of ADHD is biomedical, where ADHD is defined as a neurogenetic dysfunction and disorder of the brain. Due to the absence of biological markers, the diagnosis is legitimized on the basis of a humanitarian principle: as an ideology. Through the diagnosis, which is construed in the article as a form of onto-epistemological violence, the unique subject is forced into an object and a second-class citizen who undergoes instrumental techniques of behaviour modification. The overall leitmotif of the article is to shift the focus from ‘chemical imbalances’ to ‘power imbalances’ to counteract reductionism, disempowerment and medical behaviourism. Theoretically, the article draws upon the French philosopher Alain Badiou’s ontological examination of being qua being, wherein the aim is to critically examine the onto-epistemological violence following the diagnosis of ADHD and to seek out a less violent pedagogy.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Relationär pedagogik - för ett sannare liv: En essäistisk sammanläggning om dys/funktionell uppfostran: exemplet ADHD2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande doktorsavhandling utgör en pedagogisk-filosofisk studie av diagnosen ADHD som uppfostran. Avhandlingen består av fyra internationellt publicerade artiklar samt en substantiell kappa. Det övergripande syftet är att lägga fram ett pedagogiskt argument för varför en förändring kan förefalla nödvändig om målet är att leva ett mer sant liv. Metoden använd utgörs av en triadisk modell som innefattar den grävande mullvaden, den filosofiska ugglan och den pedagogiska örnen. Det pedagogiska exempel som används i studien är den så kallat neuropsykiatriska diagnosen ADHD.

    Baserat på en kritisk undersökning av diagnosen ADHD påvisas att denna diagnos inte är vad den sägs vara, utan även någonting annat. Diagnosen ADHD förefaller vara ett symptom på en pedagogisk irrationalitet som hos den enskilde individen re/producerar ”brister” och ”avvikelser” vilket öppnar upp för olika former av mer eller mindre behavioristisk uppfostran. I kappan argumenteras för att diagnosen ADHD bygger på en modern form av sofism, vilken utgör en negativ identitetslogik och en biopedagogik som konstituerar dysfunktionell Andrahet.

    Vidare visar analysen att diagnosen ADHD inte enbart är irrationell, utan även orättvis, oren, ond och våldsam. Detta resultat bygger på en teoretisk dialog med tänkare som Michel Foucault, Karen Barad, Michel Serres, Baruch Spinoza, och inte minst Alain Badiou. Utifrån Badiou argumenteras för att diagnosen ADHD bygger på ett ändligt pedagogiskt tänkande, framför oändligt många andra sätt att bli till på tillsammans. Platsen för denna pedagogiska möjlighet uppgår i det unika mötet. I detta unika pedagogiska möte öppnas upp för ett gemensamt kreativt utforskande av världen och därmed möjligheten för de olika parterna att leva ett mer sant liv.

    Avhandlingen avslutas med den retoriska frågan om huruvida pedagogen trofast ska hålla fast vid idén om den universella möjligheten att verka för ett mer sant liv, alternativt genom fortsatt bruk av kvasi-diagnostik – diagnosen ADHD – re/producera en irrationell, orättvis, oren, ond och våldsam uppfostran.

    Delarbeten
    1. (Un)becoming dysfunctional: ADHD and how matter comes to matter
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>(Un)becoming dysfunctional: ADHD and how matter comes to matter
    2017 (Engelska)Ingår i: International Journal of Inclusive Education, ISSN 1360-3116, E-ISSN 1464-5173, Vol. 21, nr 6, s. 602-615Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Various neuropsychiatric disorders are a common feature today, not least in educational contexts where Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a common diagnosis. The dominant perspective regarding ADHD is biomedical. This perspective has been questioned and challenged in various ways. The aim of this article is to think ADHD through quantum physicist and philosopher Karen Barad’s [Barad, K. 2007. Meeting the Universe Halfway: Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning. Durham, NC: Duke University Press.] theory of agential realism. According to Barad, what we perceive as singular entities do not exist in advance. Barad pays attention to the world’s entanglements, and what we perceive as singular objects and subjects are effects of specific and various material-discursive practices acting as agential cuts. The theory of agential realism assigns performativity to matter, which highlights that ADHD is something that continuously comes into being together with human and non-human bodies. The material dimension has not previously been emphasised as a causal factor in studies on ADHD. In this article, the focus is on the agency of the book. As a conclusion, the importance of taking responsibility for every material-discursive practice with which we are always entangled is emphasised.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Routledge, 2017
    Nyckelord
    ADHD, agential realism, education, Karen Barad, psychiatrisation, reductionism
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:mau:diva-3225 (URN)10.1080/13603116.2016.1251977 (DOI)000401727400002 ()28255 (Lokalt ID)28255 (Arkivnummer)28255 (OAI)
    Tillgänglig från: 2020-02-28 Skapad: 2020-02-28 Senast uppdaterad: 2022-08-29Bibliografiskt granskad
    2. The Inadequacy of ADHD: A Philosophical Contribution
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Inadequacy of ADHD: A Philosophical Contribution
    2018 (Engelska)Ingår i: Emotional and Behavioural Difficulties, ISSN 1363-2752, E-ISSN 1741-2692, Vol. 23, nr 1, s. 97-108Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a widely spread diagnosis. The dominant paradigm of ADHD is biomedical where ADHD is defined as a brain disorder. At the same time, the legitimacy of the diagnosis is being questioned since it is unclear whether or not ADHD can be deemed a medical disorder in itself. The aim of this article is to critically assess the merits of understanding the diagnosis of ADHD as a medical condition defined as a brain disorder. This is being done using the seventeenth century philosopher Benedict Spinoza’s (1632–1677) notions of adequate and inadequate knowledge and his counterintuitive theory of mental health. Doing so it becomes clear that ADHD, however adequate it may seem, is founded on inadequate knowledge and that the legitimacy of the individual diagnosis should therefore be questioned on the grounds that on a long term scale it is passivizing and stigmatizing rather that liberating.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis, 2018
    Nyckelord
    ADHD, Education, Ethics, Knowledge, Spinoza
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:mau:diva-3129 (URN)10.1080/13632752.2017.1361709 (DOI)000434455800009 ()2-s2.0-85026880835 (Scopus ID)23143 (Lokalt ID)23143 (Arkivnummer)23143 (OAI)
    Tillgänglig från: 2020-02-28 Skapad: 2020-02-28 Senast uppdaterad: 2024-02-05Bibliografiskt granskad
    3. Toward a Militant Pedagogy in the Name of Love: On Psychiatrization of Indifference, Neurobehaviorism and the Diagnosis of ADHD—A Philosophical Intervention
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Toward a Militant Pedagogy in the Name of Love: On Psychiatrization of Indifference, Neurobehaviorism and the Diagnosis of ADHD—A Philosophical Intervention
    2018 (Engelska)Ingår i: Studies in Philosophy and Education, ISSN 0039-3746, E-ISSN 1573-191X, Vol. 37, nr 4, s. 329-346Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    (Neuro)psychiatric diagnoses such as attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is a rapidly growing and globally increasing phenomenon, not least in different educational contexts such as in family and in school. Children and youths labelled as ADHD are challenging normative claims in terms of nurturing and education, whereas those labelled as ADHD are considered a (future) risk for society to handle. The dominant paradigm regarding ADHD is biomedical, where different levels of attention and activity-impulsivity are perceived as neurobiological dys/functions within the brain best managed by means of an individual diagnosis and instrumental pedagogy. The majority of those labelled as having ADHD encounter a dominant educational model in the form of what is referred to in this article as neurobehaviorism, which is based on onto-epistemological violence. As opposed to this act of violence against being—and against the psychiatrized subject—a less violent educational model is proposed, based on French philosopher Alain Badiou’s ontological examination of being and his concept of love as a truth procedure. In terms of the latter, the focus is on the potential of the encounter as a ‘Two scene of love’. Here, the encounter is a place where it is possible to create new truths and subjects, instead of taking the individual diagnosis as an axiom which only leads to individuals having fixed identities codified in a hierarchical order. This argument is drawn from the ‘mathematical’ formula 1 + 1 = ♥, which originates from an online forum for people who have come into contact with ADHD in one way or another.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Springer, 2018
    Nyckelord
    ADHD, Alain Badiou, Behaviorism, Education, Philosophy, Psychiatrization
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:mau:diva-3832 (URN)10.1007/s11217-018-9597-4 (DOI)000435971600001 ()28334 (Lokalt ID)28334 (Arkivnummer)28334 (OAI)
    Tillgänglig från: 2020-02-28 Skapad: 2020-02-28 Senast uppdaterad: 2022-08-29Bibliografiskt granskad
    4. Reconstructing truth, deconstructing ADHD: Badiou, onto-epistemological violence and the diagnosis of "ADHD"
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Reconstructing truth, deconstructing ADHD: Badiou, onto-epistemological violence and the diagnosis of "ADHD"
    2021 (Engelska)Ingår i: Critical Studies in Education, ISSN 1750-8487, E-ISSN 1750-8495, Vol. 62, nr 2, s. 243-257Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Psychiatric/neurodevelopmental diagnoses have expanded in number and scale with increased influence over matters of education and upbringing. One of the most common psychiatric diagnoses among children and adolescents is attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). The dominant perspective of ADHD is biomedical, where ADHD is defined as a neurogenetic dysfunction and disorder of the brain. Due to the absence of biological markers, the diagnosis is legitimized on the basis of a humanitarian principle: as an ideology. Through the diagnosis, which is construed in the article as a form of onto-epistemological violence, the unique subject is forced into an object and a second-class citizen who undergoes instrumental techniques of behaviour modification. The overall leitmotif of the article is to shift the focus from ‘chemical imbalances’ to ‘power imbalances’ to counteract reductionism, disempowerment and medical behaviourism. Theoretically, the article draws upon the French philosopher Alain Badiou’s ontological examination of being qua being, wherein the aim is to critically examine the onto-epistemological violence following the diagnosis of ADHD and to seek out a less violent pedagogy.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Routledge, 2021
    Nyckelord
    ADHD, Badiou, Critical pedagogy, Philosophy of education, Ethics, Onto-epistemology, Power, Psychiatrization, Violence
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:mau:diva-3517 (URN)10.1080/17508487.2019.1620818 (DOI)000472282000001 ()2-s2.0-85066816419 (Scopus ID)28734 (Lokalt ID)28734 (Arkivnummer)28734 (OAI)
    Tillgänglig från: 2020-02-28 Skapad: 2020-02-28 Senast uppdaterad: 2024-02-05Bibliografiskt granskad
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    preview image
  • 14.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Lunds universitet.
    Skolsituationen för barn med funktionsnedsättningen AD/HD2014Ingår i: Nättidskriften Skola & SamhälleArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Lund University.
    Toward a Militant Pedagogy in the Name of Love: On Psychiatrization of Indifference, Neurobehaviorism and the Diagnosis of ADHD—A Philosophical Intervention2018Ingår i: Studies in Philosophy and Education, ISSN 0039-3746, E-ISSN 1573-191X, Vol. 37, nr 4, s. 329-346Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    (Neuro)psychiatric diagnoses such as attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is a rapidly growing and globally increasing phenomenon, not least in different educational contexts such as in family and in school. Children and youths labelled as ADHD are challenging normative claims in terms of nurturing and education, whereas those labelled as ADHD are considered a (future) risk for society to handle. The dominant paradigm regarding ADHD is biomedical, where different levels of attention and activity-impulsivity are perceived as neurobiological dys/functions within the brain best managed by means of an individual diagnosis and instrumental pedagogy. The majority of those labelled as having ADHD encounter a dominant educational model in the form of what is referred to in this article as neurobehaviorism, which is based on onto-epistemological violence. As opposed to this act of violence against being—and against the psychiatrized subject—a less violent educational model is proposed, based on French philosopher Alain Badiou’s ontological examination of being and his concept of love as a truth procedure. In terms of the latter, the focus is on the potential of the encounter as a ‘Two scene of love’. Here, the encounter is a place where it is possible to create new truths and subjects, instead of taking the individual diagnosis as an axiom which only leads to individuals having fixed identities codified in a hierarchical order. This argument is drawn from the ‘mathematical’ formula 1 + 1 = ♥, which originates from an online forum for people who have come into contact with ADHD in one way or another.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Lund University.
    (Un)becoming dysfunctional: ADHD and how matter comes to matter2017Ingår i: International Journal of Inclusive Education, ISSN 1360-3116, E-ISSN 1464-5173, Vol. 21, nr 6, s. 602-615Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Various neuropsychiatric disorders are a common feature today, not least in educational contexts where Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a common diagnosis. The dominant perspective regarding ADHD is biomedical. This perspective has been questioned and challenged in various ways. The aim of this article is to think ADHD through quantum physicist and philosopher Karen Barad’s [Barad, K. 2007. Meeting the Universe Halfway: Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning. Durham, NC: Duke University Press.] theory of agential realism. According to Barad, what we perceive as singular entities do not exist in advance. Barad pays attention to the world’s entanglements, and what we perceive as singular objects and subjects are effects of specific and various material-discursive practices acting as agential cuts. The theory of agential realism assigns performativity to matter, which highlights that ADHD is something that continuously comes into being together with human and non-human bodies. The material dimension has not previously been emphasised as a causal factor in studies on ADHD. In this article, the focus is on the agency of the book. As a conclusion, the importance of taking responsibility for every material-discursive practice with which we are always entangled is emphasised.

  • 17.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Uppror för värdelöshet, eller varning för antifilosofi och diagnossofisteri2019Ingår i: Skola och Samhälle, ISSN 2001-6727Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    et al.
    Lund University.
    Dahlbeck, Johan
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    The Inadequacy of ADHD: A Philosophical Contribution2018Ingår i: Emotional and Behavioural Difficulties, ISSN 1363-2752, E-ISSN 1741-2692, Vol. 23, nr 1, s. 97-108Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a widely spread diagnosis. The dominant paradigm of ADHD is biomedical where ADHD is defined as a brain disorder. At the same time, the legitimacy of the diagnosis is being questioned since it is unclear whether or not ADHD can be deemed a medical disorder in itself. The aim of this article is to critically assess the merits of understanding the diagnosis of ADHD as a medical condition defined as a brain disorder. This is being done using the seventeenth century philosopher Benedict Spinoza’s (1632–1677) notions of adequate and inadequate knowledge and his counterintuitive theory of mental health. Doing so it becomes clear that ADHD, however adequate it may seem, is founded on inadequate knowledge and that the legitimacy of the individual diagnosis should therefore be questioned on the grounds that on a long term scale it is passivizing and stigmatizing rather that liberating.

  • 19.
    Nilsson Sjöberg, Mattias
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Dahllöf, Niclas
    Att byta namn på grundsärskolan är bara symbolisk fernissa2021Ingår i: Skola & Samhälle, ISSN 2001-6727, nr 2021-04-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf