Abstract This paper is a critical reflection on the basic ideas underpinning the new teacher education programmes at Malmö University. The main idea has been to combine subject studies, didactics and pedagogy in teacher education. We claim that personal encounters are one of the prerequisites for student teachers to learn and in depth understand in order to be able to translate into teaching. In the paper we will present and discuss some examples of personal encounters in relation to Citizenship Education within the main-subject “Social Science Subject and Children’s Learning”. This will illustrates a possible way of the construction of meaning in teacher education.

Denna rundabordssession presenterar ett pågående utvecklingsprojekt, som finansieras av Nshu, ”Studentens utveckling mot professionell kompetens”. Projektet omfattar studenter i socionom- och lärarutbildningarna samt studenter som är mentorer (högskolestudenter) i Näk-tergalen mentorsverksamhet. I denna verksamhet, Näktergalen, medverkar studenter från oli-ka områden inom Malmö högskola som mentorer för var sitt skolbarn. Projektets huvudsakliga syfte har varit att utveckla metoder som tillvaratar studenters erfaren-heter utanför ordinarie utbildningskontext på ett sätt som stödjer deras lärande inom områden av vikt för det yrke de utbildar sig till, särskilt värderingsförmåga och förhållningssätt. Att utveckla ett empatiskt och etiskt förhållningssätt, förmåga att ta den andres perspektiv och en medvetenhet om egna fördomar är exempel på värderingsförmåga och förhållningssätt som ingår i t ex lärares och socionomers professionella kompetens. Studenter kommer till högsko-lan med olika bakgrund och erfarenheter men sällan eller aldrig används eller utnyttjas deras arbetslivs- och föreningserfarenheter. På högskolor får ofta de studenter som har teoretiska kunskaper och kurser bakom sig ett försprång i fråga om skrivande och reflekterande. Tanken har varit att även betona studenters icke akademiska meriter, ge dem bekräftelse på att dessa erfarenheter är viktiga som grund för reflektion och utveckling mot professionell kompetens. Ett annat syfte med projektet har varit att i enlighet med Bolognaprocessens krav, bidra till formulering av lärandemål och bedömningsinstrument som hänför sig till lärandemål inom området värderingsförmåga och förhållningssätt. Studenters arbetslivs- eller föreningserfarenheter i allmänhet före eller vid sidan av studier tex. från servicesektorn, industri etc. men inte minst från social och pedagogisk verksamhet, tex. scout- eller idrottsledare, behandlingsassistent, aktiviteter i frivilliga organisationer har varit utgångspunkt för berättelser som studenterna skrivit. De har ombetts skriva en kort be-rättelse om en situation eller händelse som de varit med om. Det skulle vara en händelse som de minns eftersom den väckt starka känslor, positiva eller negativa. Den kan ha hänt nyligen eller för flera år sedan. Det kan handla om ett dilemma. Berättelserna har sedan varit underlag för diskussioner i seminarierna. Studenterna har också fått skriva om berättelserna från en annan persons perspektiv. Deltagande studenter har ingått i sex olika seminariegrupper omfat-tande 6-14 studenter i varje. Seminariegrupperna från socionom- och lärarutbildningarna har haft 8 seminarier under 2007. Detta sätt att arbeta med berättelser har vi inspirerats av från de kanadensiska forskarna Clan-dinin och Connelly som har studerat lärares kunskap uttryckt i begreppet "personal practical knowledge" baserat i vad de kallar "narratives of experience". Med utgångspunkt i bland an-nat Bateson har Clandinin och Connelly utvecklat begreppet "stories to live by" som ett sätt att förstå hur kunskap, kontext och identitet är relaterade och kan förstås narrativt. Projektet utvärderas med hjälp av en extern utvärderare, som för närvarande sammanställer resultaten. Utvärderingen är både formativ och summativ och har använt kvantitativa och kva-litativa data med utgångspunkt i deltagarnas självvärderingar. I projektgruppen ingår: Lena Rubinstein Reich, projektledare, Lärarutbildningen, Malmö högskola Carina Sild Lönroth, Mentorsverksamheten Näktergalen, Lärarutbildningen, Malmö högskola Tina Eriksson Sjöö, Hälsa och samhälle, Malmö högskola Ingrid Hillborg, Lärarutbildningen, Malmö högskola Pernilla Björemark, Lärarutbildningen, Malmö högskola Martina Campart, universitetslektor, Hälsa och samhälle, Malmö högskola

Interpersonal competences, empathy, perspective taking and ability to make judgements are examples of important parts of teachers’ and social workers’ professional competences. The pedagogical idea of this project was to develop such competences using experiences students acquire outside ordinary higher education while working temporarily or being active in organizations like youth clubs, the scouts etc. Eight groups of students (from teacher education, social work education, and a mentoring program called Näktergalen) participated in the project, each with their own faculty leader. Students wrote and told a story deriving from a personal experience, rewrote and retold it from the perspective of another in the story, discussed together different perspectives and alternative outcomes, and also acted out the stories in forum plays.

The study examined a project aimed at helping students develop professional interpersonal skills.Groups of university students in social work, teacher training, and a student mentoring program for children at-risk participated in seminars where they developed narratives derived from personal experience in interaction with others. The theoretical framework for the project was inspired by the idea of ‘‘stories to live by’’ developed by Clandinin and Connelly. Data for the study were collected from questionnaires, interviews, and focus groups. Results indicated that narrative-building activities, when implemented in a structured and consistent manner, can contribute to improving empathy and perspective-taking abilities, developing self-knowledge, and enhancing communication skills.

The aim of this article is to examine aspects of democracy derived from partici-pation in so-called research circles, and to discuss participatory and democratic ideas arising in those circles as they relate to perspectives on early childhood education. This paper draws its argument mainly from material recorded from two research circles — one on Gender and the other on New subject didactic challenges in preschool. The analysis was based on the separate data from the two research circles and on a comparison between them. It is a theoretically governed approach based on Klafki’s critical constructive didactics and Biesta’s critical discussion on education and democracy in relation to the rise of neolib-eralism. Larsson’s three aspects of democracy in relation to study circles have been used: equal participation, horizontal relations and knowledge that inform standpoints. The diversity between the circles resulted in variations concerning form and content that could be discussed as related to democracy aspects.

What is Human Rights Didactics in preschool and early years of primary school? What kind of content and what kind of processes should be in focus? How can student teachers learn about and develop Human Rights Didactics? The UN Convention on the Rights of the Child (abbreviated CRC) was adopted by UN twenty years ago and although Sweden already in 1990 started to implement CRC in pre-school and school, it is still an ongoing process. The implementation is a matter for all higher education, especially for professions like teacher education (Hägglund & Thelander, 2003). Taking a self study approach (Loughran et al., 2004) from my own practice as a teacher educator as well as examples from my research as the point of departure the aim of this paper is to reflect on how student teachers learn and develop human rights didactics through CRC. Three different ways to implement CRC will be presented and discussed. The first ex-ample is a group work assignment where student teachers study CRC and develop didactic suggestions for content in preschool and school. The second example presents a mentoring scheme where student teachers encounter a child on a one-to-one basis. The third example is an assignment where student teachers in an essay present a study of children’s perspectives on specific subjects within the area of Social Sciences subjects.

This chapter is about student involvement and democracy in primary school. Prerequisites for influence from the student’s perspective, the teacher's dilemmas, as well as other problems that can exist in terms of pupil influence is dealt with

En flicka, 11 år, sammanfattar sitt deltagande i mentorsprojektet Näktergalen: Det var alltid roligt, alltid lika roligt. Vi gjorde roliga saker hela tiden. Det har varit jätteroligt. En lärarstudent, som var mentor pilotprojektets tredje år, skriver: Slutligen vill jag bara säga ett stort TACK till hela mentorsprojektet för att jag fått möjlighet att deltaga. Att få lära känna mitt mentorsbarn och hennes familj har varit något av det allra roligaste i hela min utbildning. Jag har fått en ny liten kompis som trots sina unga 9 år gett mig så mycket erfarenhet och värdefulla minnen resten av livet! TACK! På uppdrag av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse reste en delegation från Lärarhögskolan i Malmö till Israel för att studera det israeliska mentorsprojektet PERACH. Mentorsprojektet PERACH startade 1972 med idén att låta universitetsstuderande vara mentorer för skolbarn som lever under sådana förhållanden, att de inte ges reella möjligheter att utvecklas socialt och kunskapsmässigt. Mentorns uppgift var att ge barnet en positiv förebild, ge barnet uppmärksamhet och stöd. I dag omfattar projektet ca 25000 studenter, som arbetar som mentorer. Nästan 20% av Israels universitets- och högskolestudenter deltar. Studieresan mynnade ut i en ansökan till Wallenbergsstiftelsen om att genomföra ett pilotprojekt vid Lärarhögskolan i Malmö med PERACH som modell. Ansökan beviljades och pilotprojektet löpte från januari 1997 till juni 2000. Syftet med pilotprojektet var att prova om det var möjligt att genomföra ett mentorssystem på en svensk högskola med liknande idé och organisa- tion som PERACH i Israel och med goda effekter för både deltagande barn och mentorer. Effekter ses utifrån tre aspekter: § Grad av tillfredsställelse. § Upplevd utveckling/förändring hos barnet och/eller mentorn som en följd av deltagande i projektet. § Antal som fullföljer projektet. För att ta reda på de deltagandes upplevelser och uppfattningar har en omfattande mängd data samlats in i form av intervjuer, enkäter, fria berättelser och annan skriftlig dokumentation. Barn och föräldrar har intervjuats, likaså lärare/fritidspedagoger som haft mentorsbarn i sina klasser/ barngrupper. Studenterna, dvs mentorerna har besvarat enkäter och blivit intervjuade vid olika tidpunkter, upp till två år efter mentorsperiodens slut.

The paper presents an ongoing project on how student teachers in Sweden can make use of experiences they acquire outside ordinary higher education in order to develop important parts of their professional competences such as empathy, perspective taking and ability to make judgements. These experiences could be temporarily working as assistants in schools, as care takers, mentors/tutors, leisure time/sport leaders or being active in organizations like youth clubs, the scouts etc. Students in teacher education and social work programmes and mentors (higher education students) in a mentoring project take part in a number of group seminars. In the seminars methods have been developed to make use of the students’ experiences in the form of personal narratives.

This article is a report of the second part of a study of how one group of unemployed academics with migrant background perceives their encounter with the Swedish school system and how they construe their “new” teacher identities after a two-year complementary program where they have acquired Swedish teaching certification as Science and Math-teachers. The first part of the study comprised interviews with 28 of these teachers as well as with 12 administrators at the schools where the teachers were employed. This second part of the study was conducted three years later and comprises interviews with 26 of the 28 teachers. A significant result was that nearly all of the teachers who had taken the course had found employment as teachers four years later. Moreover, almost all of the teachers were employed in schools where the majority of the students had migrant backgrounds, that is, in schools where diversity in terms of ethnicity, religion and language is strong. Although the teachers stress their good command of subject areas, they make increasing use of their own migrant background over time. Indeed, their own background becomes an important component when they construe their teacher identities, and they tend to regard themselves as a resource in relation to the students with migrant background. In relation to their “Swedish” colleagues difference is increasingly marked, not similarity.

Baksidestext: Vad händer med skolan i ett allt mer mångkulturellt samhälle? Skolan har varit ett mycket nationellt projekt, konstruerad för medborgarfostran, sammanhållande och ett kollektivt gemensamt kunnande. Detta projekt, ”skolan” utsätts i mångfaldens samhälle för utmaningar och gränsprövningar. ocioekonomiska faktorer samt varierade regionala och lokala villkor, bland annat en ökad segregation, har fått en betydande roll för skolans syfte, innehåll och arbetssätt. Den generelle ”läraren”, ”skolan” finns inte längre. Denna rapport bygger på en intervjustudie med skolledare i mångetniska skolor i Malmöregionen och diskuterar frågor som: Hur beskrivs skolans funktion och uppgift där? Hur beskrivs lärarens arbete? Vilka kompetenser efterfrågas? Förändras läraruppgiften och i så fall hur? Hur kan en alltmer heterogen elevgrupp använda skolan som lärandemiljö? Hur ser den kulturella lärandegrammatiken ut? Och slutligen den fråga kring vilken denna rapport cirklar - hur förbereder lärarutbildningen för denna nya skola? Vilka konsekvenser har de här studerade skolvillkoren för lärarutbildningen?

I denna del av antologin "Professionell yrkesutövning i förskolan. Kontinuitet och förändring" behandlas begreppen vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt. Senare års styrdokument för förskola och skola, liksom för lärarutbildning, framhåller vikten av att den vetenskapliga grunden stärks, och att verksamheten/utbildningen forskningsbaseras Efter inledande kapitel om de centrala begreppen så redovisas i två kapitel exempel på forskning om den svenska förskolan från åren 2008-2014. En professions- och praktiknära forskning har utvecklats allt mer de senare åren, genom framför allt forskande förskollärare/lärare och lärarutbildare.

Författarna fokuserar på nutidens skola för alla, men startar i det utpräglade klass- och könsuppdelade skolväsendet utvecklat under flera århundraden. I forskningen redovisas ofta ett tydligt engagemang för likvärdighetsfrågorna och området representerar delvis en emancipatorisk forskning. En klass- köns- och etnicitetsstrukturerad skola omformas till en skola för alla. De grupper som tidigast återfanns i någon form av skolsystem, de mer välbeställda unga männen problematiseras minst i forskningen. Flickorna, arbetarbarnen och invandrareleverna fokuseras i högre grad. Det är då mer dessa elevgrupper och deras relation till skolan, innehållet, klassrummet och provet som problematiseras. Författarna konstaterar att vår skolhistoria är verksam i nutidens skola och undervisning. Processen från en klass- köns- och etnicitetsstrukturerad skola till en skola för alla kan ses som pågående med motsättningar och nya särskiljande principer och med olika aktörer, till vilka även forskarna bör räknas. Forskningen förändras från ett mer strukturellt, modernt närmande (kön, klass, etnicitet) till ett mer post-strukturellt(identitet, subjektivitet).