Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 75
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Balldin, Jutta
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Förskolan och de utsatta barnen - utmaningar och möjligheter2010Ingår i: "Se de tidiga tecknen": forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola: delbetänkande, Fritzes, 2010, s. 101-122Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Dahlbeck, Johan
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Hermansson, Carina
    Holmberg, Ylva
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Jonsson, Agneta
    Stenliden, Linnea
    Thulin, Susanne
    Ärlemalm-Hagsér, Eva
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Barndom, lärande och ämnesdidaktik - en forskarskola: forskarskola - barndom, lärande och ämnesdidaktik (FoBa)2013Ingår i: Resultatdialog;2013 / [ed] Petter Aasen, Eva Björck, Vetenskapsrådet , 2013, s. 47-57Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet presenterar resultaten från den nyligen avslutande nationella forskrskolan Barndom, lärande och ämnesdidaktik. Sju fd forskarstuderande i forskarskolan presenterar sina resultat och sina nyligen publicerade doktorsavhandlingar inom området barndom o lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Dahlbeck, Johan
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Ett bättre samhälle genom pedagogik: om högre värden och barnet som budbärare2011Ingår i: Barns lärande i ett livslångt perspektiv / [ed] Pia Williams, Sonja Sheridan, Liber, 2011, s. 202-214Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4. Eidevald, Christian
    et al.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Förskolan måste få en rejäl översyn2017Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 24/2 2017Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Förskolan har kommit i skymundan vid viktiga satsningar på skola och utbildning. Vi är djupt bekymrade över de många utmaningar förskolan står inför. Situationen är inte acceptabel, skriver forskarna Christian Eidevald och Ingegerd Tallberg Broman. Artikeln berör bl. a förskolan personalsituation och arbetsmiljö- i förhållande till uppdraget. Krav och förutsättningar är i svår obalans.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5. Eidevald, Christian
    et al.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Personalen är nyckeln till barnens välbefinnande2017Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 5/3 2017Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Att tala om kvalitet i förskolan är att tala om barns livsvillkor. För barnen är personalen, och relationen till personalen, av avgörande betydelse. Det skriver forskarna Christian Eidevald och Ingegerd Tallberg Broman i en slutreplik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6. Eilard, Angerd
    et al.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Barn- och barndomsforskning- några inledande begrepp och centrala teman2011Ingår i: Skola och barndom. Normering, demokratisering, individualisering / [ed] Ingegerd Tallberg Broman, Gleerups Utbildning AB, 2011, s. 21-32Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet innebär en introduktion till barn- och barndosmforskning och presenterar teorier, begrepp och forskare på området

  • 7.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Lundahl, Maja
    Flickorna och fysiken1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    "Flickor och fysik" tar upp fysik i skolan ur ett könsperspektiv. 550 högstadieelever har besvarat frågor om arbetssätt, innehåll och lärarens betydelse i de naturvetenskapliga ämnena fysik, kemi, teknik och biologi. En uppseendeväckande slutsats är flickors låga självvärdering i framförallt fysikämnet - trots att flickor i biologi, kemi och fysik har högre betyg än pojkarna. Det ser också mycket olika ut när flickor och pojkar rangordnar vad de vill ta upp i ämnena och detta borde diskuteras när man gör upp kursplaner konstaterar författarna.

  • 8. Gustafsson, Christina
    et al.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Nasjonal forskerskole for lærerutdanningene: en utvärdering efter halva tiden2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rpporten är en utvärdering, halvvägs, av den norska forskarskolan för lärare och lärarutbildare. (NAFOL). 100 forskarstuderade är associalerade till forskarskolan. Utvärderingen är baserad på dokument, självvärderingar från de ingående partneruniversiteten och på intervjuer. Forskarskolan bedöms som framgångsrik och av hög kvalitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Harju, Anne
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Introduktion2013Ingår i: Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter / [ed] Anne Harju, Ingegerd Tallberg Broman, Studentlitteratur AB, 2013, s. 15-25Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föräldrasamarbete och föräldradeltagande i förskola och skola framhålls i aktuella styrdokument och ny lagstiftning. I denna antologi diskuterar vi relationen mellan skola och hem utfrån olika perspektiv och aspekter. Med begrepp som makt, empowerment, kön, klass, etnicitet etc problematiseras relationerna. Frågor väcks om betydelsen av skola-hem relationen på barnens likvärdighet i och inför skolan och på deras lärande.

  • 10. Hägglund, Solveig
    et al.
    Pramling, Ingrid
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Early childhood education and learning for sustainable development and citizenship2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Since the end of the 1980:s when OECD published the Brundtland report, in which the concept of sustainable development as a critical global issue was introduced, the role of education for global survival has been frequently discussed and explored, by politicians as well as researchers. In the report, sustainable development is defined as “…development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their needs”. In school curricula and practice, efforts have been made to include material and issues related to, for example, climate changes and nature resources in teaching and learning. Surprisingly little attention has however been paid to in what way and on what premises early childhood education may and should be involved. In our paper we will discuss some issues related to this. We will particularly bring forward and try to identify in what way preschool education can be seen as having a specific role in, and as carrying specific resources for, education for sustainable development. We will also discuss how the concept of learning in early education contexts can be related to sustainable development. As we see the concept of sustainable development as closely linked with citizenship, we will also consider this issue. Recent and on-going political transformations within the educational system in Sweden as well as planned and earlier research will serve as frames for our presentation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11. Jönsson, Ingrid
    et al.
    Sandell, Anna
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Change or Paradigm Shift in the Swedish Preschool?2010Ingår i: XVII ISA World Congress of Sociology Sociology on the Move, Gothenburg, Sweden, 11 - 17 July, 2010. Conference Abstracts., International sociology association , 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Since the mid-1990s several reforms have challenged the idea of educare, which is often held up as the main characteristic of the Swedish preschool (OECD 2001, 2006, Moss 2006). Educare in the Swedish context means good-quality care and education in a balanced mix. Unlike many European countries, there is not a split in the organisation between care of children below and above the age of three (Knijn, Jönsson and Klammer 2005, Letablier and Jönsson 2005). Contemporary reforms point to increased expectations of preschool as a preparation for school. Such ideas are included in the social investment strategy which is supported on the European Union level and by international organisations such as the OECD and the World Bank. According to White (2009), the social investment strategy implies a positive relationship between early childhood development and early childhood education programmes and children’s success later in life, which is related to a country’s economic success. The aim of the paper The aim of the paper is to discuss whether or to what extent the social investment strategy has an impact on the Swedish preschool and the reform work being done at the moment. Since its establishment in the 1970s, the emphasis has been on the child’s needs at the same time as it fulfils goals related to family, social, gender equality and labour market policies. Has the balance changed in favour of future-oriented goals? Is there a paradigm shift taking place in the Swedish preschool? The paper will explore whether this is the case by discussing the development of the Swedish preschool since the 1970s, proceeding from Hall’s (1993) requirements of a paradigm shift; these include a simultaneous change of objectives, policy instruments and settings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12. Jönsson, Ingrid
    et al.
    Sandell, Anna
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Change or paradigm shift in the Swedish preschool?2012Ingår i: Sociologia, ISSN 0873-6529, E-ISSN 2182-7907, Vol. 69, s. 47-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln diskuterar olika förskolereformer i Sverie och ställer fråpgan om den svenska modellen, EDUCARE, är hotad av ideer om skolförberedelse och senare anställningsbarhet.Förändringarna studeras på olika nivåer och från ett historiskt perpspektiv. Slutsatsen är att reformarbetena måste förstås dels i förhållande till nationella ideer, föreställninar och traditioner, dels i förhållande till internationella organisationer. Vidare forskrning som uppmärksammar vad som faktiskt sker i den lokala kontexten rekommenderas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13. Jönsson, Ingrid
    et al.
    Sandell, Anna
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Les réformes de l’éducation préscolaire2013Ingår i: Politiques sociales et familiales, ISSN 2101-8081, E-ISSN 2107-0210, Vol. 112, nr 112, s. 63-72Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige har, till skillnad från många länder, omsorg, vård, fostran, lärande och utbildningen för de yngre barnen hållts samman i en och samma organisation och under Educare begreppet. Aktuella reformer pekar på ökade förväntingar på förskolan som ett första steg i det livlånga lärandet. i artikeln diskuteras dessa ideeer som en del i social investerningsstrategi so stödjs på EU nivå och av internainella organisationer som OECD oh Världsbanken. Syftet med artikeln är att diskutera frågan om balansen mellan de kombinerade målsättningarna håller på att rubbas i svenska förskola. Ser vi ett paradigmatiskt skifte i förskolan?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Persson, Sven
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Individ och samhälle (IS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Det är ju ett annat jobb: Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring2002Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, nr 4 Årg 7, s. 257-278Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    In this article the task of the teaching profession in relation to the role of the family, both at present and in historical terms, is discussed. Considerable changes in the tasks teachers are given have occurred within recent years. Schools have been given increasing responsibility not only for education but also for the upbringing of children. This has confronted teachers with a variety of new tasks and problems. Giving teachers much of the responsibility that parents traditionally had for the bringing up of children can be viewed against the background of a critical attitude which the pluralistic society of today has shown toward the role of parents and of the family. In the social and educational professions as these have developed, criticisms of parents and of their manner of bringing up their children have been voiced repeatedly (Donzelot 1997, Johansson 1993). This has been accompanied by an increasing professionalism in the care of children. Criticisms of the parental role have paved the way for an increase in the tasks the schools are given. Schools are expected to create a holistic context and a sense of citizenship based on the values generally accepted in society. This is seen as calling for more comprehensive work on the part of teachers. As a result, teachers are faced with difficult and complex problems today. The postmodern pluralism of childhood, with the many different forms it can take, calls into question the demands for homogeneity, stability and normality that institutionalised ideologies make. This confrontation between schools as they presently exist and postmodern conceptions of childhood leads to a questioning of the goal of creating normality (Hargreaves 1994). The basic aim of the project in which we are engaged is to analyze how the responsibility for reproducing the goals and content of society is divided up at present, and has been divided up earlier, between the home and the school. The results of two investigations are presented: - In the one study, elementary school and preschool teachers from schools in two areas of differing socioeconomic level described in open-ended interviews their thoughts regarding their professional task, as well as children generally, childhood and the role of parents. That study had a clear perspective of change. Those interviewed have also been asked to report their views on the changes that had occurred in the teaching task and in the content of their profession. - The other investigation was a questionnaire study of teacher-training students in either their first or their final semester of training. The questions involved were based on statements the teachers who had taken part in the interview investigation had made. The statements made in the interview by the teachers from schools in the two areas of differing socioeconomic level, regarding their tasks being much broader than they had been earlier, were very much alike. It thus seems to be factors other than those of the character of the area involved that affect how changes in the role of teachers are experienced. It appeared that the flexibility of the women teachers was taken advantage of. The new expectations placed on teachers were seen to involve a redefinition of the teaching profession that those interviewed were unwilling to accept. As they expressed it the content of their work was being transformed from working with children to working increasingly with groups of adults and they explained of there being no adequate rationale for the changes that had occurred. They considered that the demands placed on them failed to correspond to certain deeply rooted conceptions of their profession, representing a clear threat to their professional identity, creating a sense of insecurity in their day-by-day work. They also regarded it as being a change for the worse in their professional status through its degrading their position from their being educators to their providing children help and support on an individual basis (Johansson & Pramling 2000). Those teaching at both the preschool and the primary school level provided a negative account of childhood and parenting today, describing children as being less empathetic and less concentrated today than earlier. The preschool teachers in particular felt that children had difficulties in playing with each other, whilst the elementary school teachers emphasised marked difficulties children had in following norms. The preschool and the elementary school teachers from the ecnomically less privileged area agreed closely with each other in describing children as being unconcentrated, being inept in their use of language, showing a lack of empathy and having difficulties in playing with each other. Although the elementary school and preschool teachers from schools in the economically prosperous area likewise considered childhood to be particularly problematical today, their major criticisms differed from the views just reported. They described children as having an overly scheduled and planned existence, one that differed from what they considered to be a happy childhood situation. They considered children to have too structured an existence and to be overly exposed to stress. The teachers as a whole felt that the conditions with which parents are faced today have changed. Parents do not have the same possibilities for bringing up their children as earlier and have partly given up the responsibilities in this respect that they once took. This result was independent of the socioeconomic status of the parents. At the same time, two differing conceptions of the problems with which parents are faced were evident. Parents from the more well-to-do area were considered to be subjected to a high degree of stress, to have very strong demands placed on them, and to work so much that they were unable to spend sufficient time with their children. Parents from the more economically depressed area were considered to likewise neglect their children, although in a different way - many of them having social problems and letting their children fend for themselves to a large extent. It was felt that the conditions for the upbringing of children in the home had declined. Teachers felt they were increasingly involved in the children's and the families' private lives and that their responsibilities toward children had increased. There appeared to be no comparable increase in the involvement of parents in matters of the preschool and elementary school education of their children. In summary, one can say that the preschool teachers and primary school teachers from schools in both socioeconomic areas were engaged in compensatory efforts to reconstruct for their pupils more of what they regarded as being ideal childhood conditions, involving children being provided with a calm and relaxed environment, having more free time, having more outdoor activities, developing a greater degree of fantasy and greater empathy, being better able to play with each other, being more active physically and having greater respect both for adults and for other children. What was regarded as the most important task of the elementary school and the preschool was to provide children with a sense of self-confidence, joy and a desire to learn. The teacher's task was seen as being a difficult one if this was combined, in these times of reductions in educational resources, with the need of conducting psychologically problematical discussions both with children and with their parents. Regarding the questionnaire results, a particular concern of the teacher trainees for the problems of both children and their parents and their belief that giving children a sense of security was the foremost function of the pre-school and the elementary school alike could be noted. Among those preparing to be preschool teachers, those in their last semester of training showed a more critical attitude towards children and their parents than those in their first semester of training. No such differences were noted, however, among those preparing to be elementary school teachers, although there were differences between the first and last semester groups in the problems they emphasized and in their conceptions regarding the teaching profession and the school as an institution. We plan to relate the various patterns we discovered to questions of the content of teacher training. How do those involved in teacher training view the broadened tasks that teachers are faced by today? How is the extended responsibility for children on the part of teachers dealt with in teacher training? Are the relations of teachers to the families of the children discussed in a critical way? What position is taken toward the rights of parents to influence the schools? Teacher training has been criticized for its failure to emphasize either the importance of caring for the emotional needs of the individual child or the important role that many socioemotional relations teachers develop play (Gannerud 1999). It is often felt that during teacher training too little attention is directed at these highly important aspects of teacher work. Regardless of the socioeconomic context in which their teaching took place, the teachers who were interviewed told of the teaching profession having changed in the direction of greater emphasis being placed on social dimensions and of the teacher's task being broadened. Despite this increase in the teachers' social responsibilities, both in preschools and elementary schools, this matter appeared not to have been dealt with either in their socialization to the role of being a teacher or in their teacher training. They described a conflict between professional ideologies they had come to accept, both during their teacher training and on the basis of traditions propagated generally in their profession, and the demands and expectations placed on them by the changed tasks they were confronted by, one which led to a sense of uncertainty in their professional identity. The conceptions they had of what a happy childhood involves collided with how they experienced the childhood of those children with whom they had contact in their teaching. The statements of the teachers in our interviews concern a teaching profession caught up in change. The professional identity of teachers is being challenged. It is also difficult for teachers to set limits to the tasks with which they are faced. Many of the statements the teachers made can be considered to represent strategies for defining their profession, directing criticism at the family being one way of dealing with the challenges involved and of defining their task. Strong protests against being confronted with tasks of a more social character, involving the need of giving the individual children particular support and understanding, can be noted. Criticism of this sort was particularly strong on the part of the elementary school teachers, who considered the changes involved to constitute a lowering of their professional status. A sense of security was a central concept we noted in the material, a concept clearly integrated into the institutional and professional ideology of both the preschool and the elementary school teachers, who obviously considered that providing children with it was a major goal of their work. The tendency to think in these terms could be examined in relation to gender, to class or to ethnicity. Both those involved in teaching and those preparing for it are predominately women, who are given a social, collective and normative task. Providing a sense of security can be regarded as an antidote to a sense of disorder and to the development of an increasingly pluralistic society caught up in a process of rapid change. Endeavoring to achieve a sense of security can also be viewed as a typical Swedish or Nordic cultural trait, one that is strongly emphasized by both teachers and parents (Gullestad 1997, Iwarsson Jansson 2001, Kvalbein 1998, Nikolova 2001). One can note, finally, that discussions of problems in a personal and thoroughgoing way with both children and their parents, as well as considering the most important goal of education to be that of providing children a sense of security through use of educational methods that are very much individually oriented, represent a sociopedagogical approach that is partly new. It is one that requires a considerable degree of rethinking on the part of many educators.

  • 15.
    Persson, Sven
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Early childhood education and care as a historically located place: the significance for parental cooperation and the professional assignment2017Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 3, nr 2: Managing the Gap - Policy and Practice of Parents in Child Care, s. 189-199Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study, we analyze the views of professionals and student teachers on their relation to the parents, their assignment, and the distribution of responsibility for the child from the perspective of early childhood education and care (ECEC) as a place/space. In our analysis of space and place, we relate to the French philosopher and sociologist Henri Lefebvre. We analyze ECEC as a place, historically located in time and space, by defining the positioning and legitimization strategies relating to ECEC in Swedish society from three different periods: a contemporary place for learning with demands on parental involvement; as a place for new citizens in a collaborative model with parents, as preceded in ECEC in the 1970s and at the beginning of the 20th century; and a place for care provision and transmission of knowledge to the home. The theoretical standpoint that ECEC is a historical place means that we analyze the influence of the conceived, perceived and lived place on the relations to parental cooperation and the professional assignment

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Persson, Sven
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Gör något åt förskolans grundläggande problem2018Ingår i: Dagens Samhälle, nr 180827Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln är en del av en samhällspolitisk debatt om förskolan. Den utgör ett specifikt svar till KD:s familjepolitiska språkrör.

  • 17.
    Persson, Sven
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa: Om dilemman i förskollärares uppdrag2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten utgör slutrapport för projektet ”Dilemma i förskollärares uppdrag. En studie mot bakgrund av hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa hos förskollärare”. Studien utgör ett samverkansprojekt mellan Malmö förskoleförvaltning och Malmö universitet och är baserad på såväl dokument- som intervjustudier. I intervjustudien ingick 46 personer, verksamma som förskollärare, förste förskollärare, biträdande förskolechefer, förskolechefer och HR personal. Fyra komplexa dilemma i förskollärares uppdrag identifieras: Gränslöshet och utsträckt lojalitet; Ansvar utan egen kontroll, Att ha legitimitet för ledarskap och ett förändrat uppdrag; Brist på samsyn och gemensamma förhållningsätt. Basen i förskolans verksamhet, den gemensamma kunskapskulturen och kvalitén i verksamheten utmanas av försämrade förutsättningar och villkor, vilket belyses med statistik och forskning i rapporten. Särskilt är dessa relaterade till en minskad andel utbildade förskollärare, men också till en ökning av andelen outbildad personal samt till brist på vikarier och hög personalomsättning, liksom till barngruppernas storlek, barns vistelsetider och den ökade andelen små barn. Konsekvenserna är påtagliga för förskollärares möjlighet att utföra sitt uppdrag och för uppkomsten av en rad dilemman och svåra prioriteringar i det dagliga arbetet. De problem och dilemman vi identifierat har överenstämmelser och motsvarigheter i forskning om vad som bidrar till sjukfrånvaro och psykisk ohälsa. Hög arbetsbelastning, höga krav och låg kontroll, olika syn på arbetets innehåll, rollkonflikter och relationsproblem, är faktorer som kan knytas till psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. De åtgärder som föreslås återfinns i sex delvis överlappande områden: inriktade på professionen, arbetsmiljön, personalsituationen, organisationen, liksom på verksamhetsutveckling, ökad samverkan och förstärkning av nätverk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Persson, Sven
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Professionalisation processes and gender issues: the establishment of ECEC workforce in Sweden2015Ingår i: International perspectives on early years workforce development / [ed] Verity Campbell-Barr, Janet Georgeson, Critical Publishing , 2015, s. 52-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In a historical perspective it is evident that Early Childhood Education and Care (ECEC) has made a crucial impact on Swedish society. The importance of the expansion of ECEC for the construction of the welfare state in Sweden is significant as it has influenced family and labour market policy, social equality and gender equality. In this chapter we describe the expansion of ECEC institutions in Sweden, mainly using two concepts for analysing workforce development: (a) the concept of professionalization processes; (b) the gender concept. The common feature for the two concepts is the power dimension. The expansion of ECEC institutions and the development of a workforce in ECEC has struggled for legitimization and cultural recognition in society. The struggle for professional legitimization and the resistance it met is obviously related to power relations, gender issues and the acceptance of a female labour force.

  • 19.
    Persson, Sven
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Debattinlägg: ”Förskoleklassen utgör ett mellanting, ett gränsland med osäker ställning och full av motsägelser.”2017Ingår i: Sydsvenskan, ISSN 1652-814X, nr 2017-10-04Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I debattartikeln behandlas den osäkra situationen för förskoleklassen. Den inrättades 1998 och har utretts vid flera tillfällen, dock utan beslut. Den har en svag ställning både i lärarutbildningarna och i skolväsendet. Artikeln vill väcka uppmärksamhet på frågan, som ska behandlas i riksdagen i november. De politiska blocken har olika syn på förskoleklassens framtid. Frågan är lite uppmärksammad.

  • 20. Pramling, Ingrid
    et al.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Ge förskolan rätt resurser2017Ingår i: Göteborgsposten, ISSN 1103-9345, nr 4/7 2017Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Brister i förskolan tas som ingång för en debatt om hemmaföräldrar. Hemmaföräldrars nätverk och "Power to the parents" driver en aktiv debatt mot förskolan, många gånger på ytterst dåliga grunder. I artikeln argumenteras för att ta förskolans brister på yttersta allvar och som ingång för krav på rätt resurser i förhållande till det omfattande och viktiga uppdraget som dagligen rör 500 000 barn och deras vårdnadshavare och ca 100 000 i de olika personalgrupperna i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Begränsa inte förskolan till kuddrummet2019Ingår i: Skola och Samhälle (SOS), ISSN 2001-6727, nr 2019-02-18Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln behandlar hur skoldebattörer och politiker i olika tider velat begränsa och avgränsa förskolans uppdrag. I ett nutidsperspektiv exemplifieras temana: Bort med jämställdhet, mångkultur, undervisning och lärande från förskolan, senast illustrerat av skoldebattören Isak Skogstad, men med en lång historia att relatera till. Förskolan har genom historien utmanat gränserna såväl till skolan, - där man ska undervisa och lära -, som till familjen - där man ska uppfostra och forma barnen - och gör så även idag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Qvarsebo, Jonas
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Från storslagna visioner till professionell bedömning: Inledning2010Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning: om barndom, utbildning och styrning, Malmö högskola, Lärarutbildningen , 2010, s. 9-13Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna antologi presenteras ett axplock av pågående forskning vid enheten Barn-Unga-Samhälle (BUS) inom Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Antologin belyser en utbildningshistorisk förskjutning från visionärt arbete och tilltro om en bättre framtid via uppfostran och utbildning, till en ökad oro för framtiden i en global konkurrens. Styrning och kontroll av barndom och utbildning, via exempelvis dokumentation, bedömning och utvärdering, blir allt mer framträdande, både nationellt och internationellt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Qvarsebo, Jonas
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, IngegerdMalmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Från storslagna visioner till professionell bedömning: Om barndom, utbildning och styrning2010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna antologi presenteras ett axplock av pågående forskning vid enheten Barn-Unga-Samhälle (BUS) inom Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Antologin belyser en utbildningshistorisk förskjutning från visionärt arbete och tilltro om en bättre framtid via uppfostran och utbildning, till en ökad oro för framtiden i en global konkurrens. Styrning och kontroll av barndom och utbildning, via exempelvis dokumentation, bedömning och utvärdering, blir allt mer framträdande, både nationellt och internationellt. Antologin vänder sig till alla som är intresserade av frågor om barndom och utbildning ur ett samhällsperspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Rubinstein Reich, Lena
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Den svenska skolan i det mångkulturella samhället: Konsekvenser för lärarutbildningen2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Baksidestext: Vad händer med skolan i ett allt mer mångkulturellt samhälle? Skolan har varit ett mycket nationellt projekt, konstruerad för medborgarfostran, sammanhållande och ett kollektivt gemensamt kunnande. Detta projekt, ”skolan” utsätts i mångfaldens samhälle för utmaningar och gränsprövningar. ocioekonomiska faktorer samt varierade regionala och lokala villkor, bland annat en ökad segregation, har fått en betydande roll för skolans syfte, innehåll och arbetssätt. Den generelle ”läraren”, ”skolan” finns inte längre. Denna rapport bygger på en intervjustudie med skolledare i mångetniska skolor i Malmöregionen och diskuterar frågor som: Hur beskrivs skolans funktion och uppgift där? Hur beskrivs lärarens arbete? Vilka kompetenser efterfrågas? Förändras läraruppgiften och i så fall hur? Hur kan en alltmer heterogen elevgrupp använda skolan som lärandemiljö? Hur ser den kulturella lärandegrammatiken ut? Och slutligen den fråga kring vilken denna rapport cirklar - hur förbereder lärarutbildningen för denna nya skola? Vilka konsekvenser har de här studerade skolvillkoren för lärarutbildningen?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Rubinstein Reich, Lena
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Vallberg Roth, Ann-Christine
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Att stärka den vetenskapliga grunden2017Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring / [ed] Lena Rubinstein Reich, Ingegerd Tallberg Broman, Ann-Christine Vallberg Roth, Studentlitteratur AB, 2017, s. 99-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna del av antologin "Professionell yrkesutövning i förskolan. Kontinuitet och förändring" behandlas begreppen vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt. Senare års styrdokument för förskola och skola, liksom för lärarutbildning, framhåller vikten av att den vetenskapliga grunden stärks, och att verksamheten/utbildningen forskningsbaseras Efter inledande kapitel om de centrala begreppen så redovisas i två kapitel exempel på forskning om den svenska förskolan från åren 2008-2014. En professions- och praktiknära forskning har utvecklats allt mer de senare åren, genom framför allt forskande förskollärare/lärare och lärarutbildare.

  • 26.
    Sernhede, Ove
    et al.
    University of Gothenburg.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Förord2011Ingår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2, s. 7-10Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln utgör ett förord till ett antal artiklar baserade på presen tationer på konferensen Välfärdstat i omvandling: reglerad barndom - oregerlig ungdom?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Att fostra forma och förankra: skolan i mångfaldens barndom2012Ingår i: Skola och SamhälleArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    The article is a summary of the projekt Childhood in multiple contexts.The project was focused on five separate but interconnected social rooms; these are the school, friends, sport, and the family. In addition the boundaries for activities within and for the transgressions between rooms were set in the overarching social room of politics. The starting point for the project was the observation that childhood currently is characterised by an increase of contexts. There is an increase in the number of involved actors as well as the crossing over the borders between different social rooms. Also, schools function more than ever as the institution in which normality and defiance are defined which esepcially is discussed in this article.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Att förändra den sociala ordningen2006Ingår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2, s. 7-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article starts with a question made by a student: Are there any preschools in Scania that are noted for having a marked policy of gender equality? The answer to the question is a resounding “Yes there are”, within the context that the common open-door preschool policy represents one of the most extensive gender equality projects in Sweden. The meaning of motherhood and fatherhood has slowly been changed by the parents’ dual participation in employment, as well as in household and parental responsibilities. The relationships between the state and the family, the parent and the child, and the mother and father have been deeply influenced by the development and expansion of readily available preschool services. However, although gender patterns have changed, gender regimes, such as gender segregation and hierarchisation, characterise even the new social arenas. The question made by the student was directed at the special kind of pedagogical equality projects in preschools of today. These projects are discussed critically in the article, wherein the Swedish concept of gender equality (“jämställdhet”) is problematised as a marker for both nationality and class. It is of special concern today to discuss the effect of preschools on childhood and gender structure. In a time of restructuring and reorganisation of the welfare state and of European harmonisation, it is of special importance to focus on preschool and equality from a historical and international comparative perspective. The general, highly qualitative and accessible preschool represents more than just childcare - it is a pedagogical and gender political project with an embedded possibility to change social order.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Att lära känna sin historia2015Ingår i: Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet / [ed] Ingrid Engdahl, Eva Ärlemalm-Hagsér, Liber, 2015, s. 26-31Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet utgår från ett genus- och professionsperspektiv i framställningen av några empiriska exempel från förskolans historia. Motståndet mot en institution om förändrade förhållandet mellan familj och stat liksom mellan kvinna och man redovisas kortfattat.

  • 30.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Att samverka för trygghet, omsorg, utveckling och lärande2017Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring / [ed] Lena Rubinstein Reich, Ingegerd Tallberg Broman, Ann-Christine Vallberg Roth, Studentlitteratur AB, 2017, s. 59-95Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna del av antologin "Professionell yrkesutövning i förskolan" behandlas bl. a trygghet i förskolan, delvis i perspektivet av den ökade andelen yngre barn i förskolan och då "trygghet" utgör det viktigaste, det mest prioriterade målet för barnens vårdnadshavare. Vidare behandlas samverkan med vårdnadshavarna, ett område som fått förstärkt ställning i styrdokumenten och som forskning visar har stor betydelse för hur förskola och skola når sina målsättningar. Området representerar också en del av förskollärares professionella yrkesutövning, som i utvärderingar framhålls behöver få betydligt mer uppmärksamhet i förskollärarutbildningen

  • 31.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Democracy and gender equality at pre-school and lower primary school - Relations between gender policy, perspectives and practice in Swedish pre- and primary schools2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Gender equality is regarded as a central aspect of any democratic society. In the politics of education in Sweden today and in the policy texts concerning both pre-school and comprehensive school (i.e. national and local curricula). Democracy is emphasised as a value of superior importance. However, research has shown that the everyday work in preschools and primary schools contributes to the continued reproduction of social differentiation, social order and of gender regulated positions for both children and teachers. This paper is based on data from a national questionnaire that was answered by pre-school and lower primary school teachers. The results describe how teachers view their pupils, their own professional competence, as well as the professional demands and the level of experience expected from the parents, especially in regards to aspects of democracy and gender equality. Their views are discussed in relation to their stated participation in gender equality work at pre-school and primary school levels, as well as to different socio-economic and ethnical conditions. Finally, the findings are problematized in relation to gendered professional identities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    En gränsöverskridande skola: Om olika former av styrning i barndomen: Inledning2009Ingår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2-3, s. 7-16Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A school in transition: Different forms of governance and regulations in childhood In the introduction the authors and their various contributions to the theme “A school in transition: Different forms of governance and regulations in childhood” are briefly presented. The authors are members in the research project “Childhood in multiple contexts: Schools, leisure and families in transition” (www.mangkontextuellbarn dom.se/). The starting point for the project is the observation that childhood currently is characterised by a growing number of contexts. The number of involved actors increases and we notice a transition between different social environments. Furthermore, pre-school and school function probably more than ever as the institutions in which normality and deviance are defined, and through which control is exercised by different assessments. The project discusses these changes in childhood. We visualise and discuss the expectations placed upon children as they are formulated in different social contexts and the relations between them, for example between family and school. The project is carried out by a multidisciplinary research group. The researchers are presenting their work here, with the exception of two of the doctoral students (Kalle Jonasson and Balli Lelinge), who will soon present their dissertations. The empirical work has mostly been done in Malmö, a multicultural city that is undergoing a transition from an industrial to a so called ‘knowledge’ city. In the following articles our focus is on a multicultural school in transition and governance. We discuss regulating and disciplining practices, as well as norms for inclusion/exclusion. The comprehensive aim of the study is to generate a theoretical understanding and provide an empirical analysis of childhood under different social, economic and demographic conditions. The outcomes will provide us with a greater understanding of the real challenges under which schools and teachers work. The project is financed by the Swedish Research Council during the period of 2006-2011.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    En sammanhållande social praktik: Svenska Fröbelförbundets Tidskrift som del i en social-pedagogisk rörelse2017Ingår i: Vägval i skolans historia : tidskrift från Föreningen för svensk undervisningshistoria, ISSN 2002-0147, Vol. 2017, nr 3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenska Fröbelförbundets Tidskrift (nuvarande Förskolan) gav ut sitt första numer år 1918. En kvantitativ och kvalitativ analys av tidskriftens innehåll från 1918-1945 utgör underlag för artikelns diskussion. Tidskriften ses som en social praktik för värde- och kunskapsförmedling liksom för sammanhållning. Den utgör en del i en social-pedagogisk rörelse för frågor om barns omsorg, vård och utbildning utifrån en kritik av både skola och hem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Flaggskeppet bland högskoleutbildningar - i ständig rörelse mot nya mål2007Ingår i: Fantasi och förutseende: lärarutbildning som kreativ process / [ed] Per Hillbur, Bim Riddersporre, Malmö högskola, Lärarutbildningen , 2007, s. 71-77Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Från färäldrars ensamrätt till föräldrars delaktighet. Om förskolan som aktör för förändrade relationer mellan familj och samhälle2009Ingår i: Barn, barndom och föräldraskap, Carlssons , 2009, s. 190-206Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Från föräldrars ensamrätt till föräldrars deltagande2009Ingår i: Barn, barndom och föräldraskap / [ed] Ann-Marie Markström, Maria Simonsson, Ingrid Söderlind, Eva Änggård, Carlssons , 2009, s. 207-222Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Förskola i förändring2017Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola: Kontinuitet och förändring / [ed] Lena Rubinstein Reich, Ingegerd Tallberg Broman, Ann-Christine Vallberg Roth, Studentlitteratur AB, 2017, s. 23-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    I denna del av antologin Professionell yrkesutövning i förskola presenteras bakgrundsmaterial och fakta som utgör förutsättningar och ramar för förskolans verksamhet och förskollärares professionella yrkesutövning. Den svenska förskolans position, som högt värdesatt både nationellt och internationellt diskuteras, liksom den kritiska debatten och OECD utvärderingar om behovet att granska förskolan som miljö för barns utveckling och lärande, men också som miljö för hälsa, trygghet, trivsel och välbefinnande.

  • 38.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Förskolan och dess ledarskap i fokus och förändring2016Ingår i: Ledarskap, utveckling, lärande: grundbok för rektorer och förskolechefer / [ed] Maria Jarl, Elisabet Nihlfors, Natur & Kultur , 2016, s. 222-244Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet fokuserar på förskolans ledning och dess personal i ett historiskt och nutida perspektiv. Det placerar förändringarna vad gäller ledarskap och ansvarsfördelning i en samtidskontext av NPM och ökad uppmärksamhet på tidiga utbildningsinsatser för ökad likvärdighet och kontroll.

  • 39.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Förskolan och kunskapsnationslogiken2018Ingår i: Skola och Samhälle, ISSN 2001-6727, nr 20180125Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln problematiserar förskolans edukalisering och dess positionering som tidig insats för senare utfall i förbättrade skolprestationer. Denna diskuterade logiken – kunskaps­nationslogiken – täcker en­bart en begränsad del av förskolans funktion och det föreligger en mot­sätt­ning mel­lan talet om förskolan – som kunskapsnationens start etc. – och dess förutsätt­ningar.

  • 40.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Föräldrasamverkan i förändring2013Ingår i: Föräldrar förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter / [ed] Anne Harju, Ingegerd Tallberg Broman, Studentlitteratur AB, 2013, s. 25-41Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet diskuterar förändringar i samarbetet och förhållandet mellan föräldrar och förskola och skola. Relationen ka nu beskrivas som byråkratiserad, medialiserad och demokratiserad. Föräldrar förväntas engagera sig mer i barnens dagliga liv i förskola och skola och i deras lärande. Argumenten för detta grundades först i demokratiperspektiv, därefter i effektivitetsperspektiv - föräldraengagemang leder till bättre måluppfyllesle för förskola och skola- till bättre resultat.

  • 41.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Genom filantropi och akademi: Att etablera en professionsutbildning mot yngre barn2015Ingår i: Från Go:teborg till Malmø via Königsberg: en resa i idéhistoria, idrott, kultur och utbildning: till Lennart Olausson en festskrift / [ed] Nils Andersson; Mats Greiff, Malmö University , 2015, s. 192-204Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet diskuterar förutsättningarna för utbildningar av kvinnor inom uppfostrans, omsorgens och utbildningens område med särskilt fokus på förskollärarutbildningen och i ett lokalt Malmö-perspektiv. De begränsande villkor som förelåg vid etableringsfasen har följt yrket och dess förberedande utbildning, även sedan det blev införlivat med högskolan och en del av akademin. Utbildningen utgör en av de allra mest omfattande vid våra högskolor/universitet som utmanas både vad gäller sin vetenskapliga förankring som sin professionsnärhet och brukbarhet. Malmö och Malmö högskola, professionsutbildningar, brukarperspektiv och den brukbara kunskapen , utgör bakomliggande nav i denna vänboksberättelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Gladare och livsdugligare små medborgare2010Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning - Om barndom, utbildning och styrning, Malmö högskola, Lärarutbildningen , 2010, s. 29-42Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna artikel tar sin utgångspunkt i den tidiga förskolan, så som den etablerades som folkbarnträdgård i början av 1900-talet. Idag har vi en mycket väl utbyggd förskola, som når i stort sett alla barn. Den har stark legitimitet och förankring i samhället och skattas högt av sina avnämare (SKI-index). Både nationellt och internationellt utgör svensk förskola ett kvalitetsbegrepp (OECD, 2005, 2006). Men ser vi tillbaka, så var motståndet stort mot framväxten av en institution som syftade till omsorg, uppfostran och undervisning för yngre barn utanför hemmet. Detta sågs inte som samhällets sak att engagera sig i. Det var helt och hållet en uppgift för familjen och hemmet. 1900-talet innebar en dramatisk omskrivning av dessa förhållanden. Barnet har på många sätt lösgjorts ur familjen, individualiserats, och fått en förstärkt politisk ställning och status. Flera regelverk och förordningar skyddar i dag det enskilda barnet. I det samhälle, då förskolor utvecklades, var förhållandena för barnen mycket annorlunda än dagens. Industrialisering och urbanisering kom att förändra människors villkor med tydliga återverkningar på barns livsvillkor i det socialt segregerade Sverige. Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle skapade en form av reproduktionskris, där omhändertagandet av de yngre barnen blev en central fråga. Utbyggnaden av de social-pedagogiska institutionerna för barn och unga, som kunde möta de förändrade uppväxtvillkoren, var i Sverige både sen och långsam. En av dessa institutioner utgjordes av folkbarnträdgården, som kom att utgöra modell för den kommande förskolan. Vilka var då de viktigaste målsättningarna med denna tidiga förskola? Vilka ambitioner uttrycktes och vilket gehör fanns för idéerna?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Glöm inte förskolans viktiga roll2017Ingår i: NSD Norrländska socialdemokraten, ISSN 1103-9787, nr 11/1 2017Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Debatt Replik på debattartikel: Klyftorna i skolan måste vi besegra ”Svenska barns väg till skolan ser olika ut. Några har läst med sina föräldrar sedan de var små, andra stakar sig fortfarande genom bokstäverna”. Så inleds debattartikeln ”Klyftorna i skolan måste vi besegra” signerad Gustav Fridolin, utbildningsminister, Anna Ekström, gymnasie-kunskapslyftsminister och Heléne Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. (NSD 28/12 2016). I artikeln fokuseras på angelägna åtgärder, som special­pedagogik, skolbibliotek och elevhälsa som ska minska skillnaderna mellan barnen, efter det att de påbörjat skolan. Med en förskola som når i stort sett alla barn innefattar barns väg till skolan i Sverige en gemensam kompletterade, ibland kompenserande, erfarenhet. Förskolan syftar sedan länge till att göra vägen något mer likartad och skolstarten något mer likvärdig. Genom förskolan skulle barnen bli mindre avhängiga av vårdnadshavarens förmåga och möjligheter att bistå dem i deras utveckling och lärande. Denna ambition är ytterst angelägen att stödja på olika sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Gränsöverskridande skola och egenansvariga barn2011Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 6, s. 74-84Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln diskuterar utfrån de mycket höga förväntningar som ställs på skolan idag i ett samhälle karakteriserat av globalisering, migration, medialisering, segregation. Lokala praktiker , eller praktiker som görs tillgängliga på den pedagogiska marknaden, utvecklas för att möta några av de många utmaningarna. Behovet av ökad kunskap, forskning, pedagogiskt stöd och lärarutbildning är uppenbart.

  • 45.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Har fröken revolver? Om undervisning, kön och likvärdighet i ett historiskt och nutida perspktiv2011Ingår i: Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år / [ed] Sven Persson, Bim Riddersporre, Natur & Kultur , 2011, s. 44-72Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet fokuserar lärare och undervisning i förskola och grundskolans tidigare år i ett historiskt och nutida perpsktiv och utifrån problematiserande genus- och professionsteoretiska begrepp.

  • 46.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Inledning: Skola och barndom i förändring2011Ingår i: Skola och barndom. Normering, demokratisering, individualisering / [ed] Ingegerd Tallberg Broman, Gleerups Utbildning AB, 2011, s. 9-20Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet innebär en introduktion till boken "Skola och Barndom i förändring. Normering, demokratisering, individualisering". Kapitlet presenterar aktuella tema i skol- och barndomsforskning, som ses i relation till ett snabbt föränderligt ,globaliserat, medialiserat och segregerat samhälle. Kapitlet introducerar de tolv kapitlen i boken och dess författare

  • 47.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    Mamma, Pappa, Förskolebarn. Om förskolan som jämställdhetsprojekt2009Ingår i: Genus i förskola och skola / [ed] Inga Wernersson, Acta Universitatis Gothoburgensis, 2009, s. 61-84Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel behandlar förskola som struktur och förutsättning för jämställdhet och för förändring av köns- och genusordningar i familj och arbetsliv. En historia kantad av motstånd samt betydelsen av kvinnliga lobbygrupper och en aktiv skolmyndighetsfeminism kommer att framhävas. I ett europeiskt perspektiv är diskussionen om barnomsorg och förskola som strategier för jämställdhet och förändrade könsrelationer mycket aktuell. I Sverige är uppmärksamheten i början av 2000-talet riktad framför allt mot informella strukturer10. Här står pedagogernas kunskaper, genusmedvetenhet och praktiker för förverkligande av jämställdhet och förändrade könsmönster i fokus. Vikten av en kritisk diskussion om jämställdhetsambitionernas policy, perspektiv och praktik framhålls. Artikeln avslutas med en presentation av hur lärarna i förskolan, i en i projektet genomförd nationell enkät, kommenterar sitt professionella kunnande och sitt och föräldrarnas intresse, eller snarare brist på intresse, för jämställdhetsfrågor. Förhållandet mellan stat och familj, mellan föräldrar och barn samt mellan kvinna och man har förändrats genom utvecklingen av en generell och tillgänglig förskola, d.v.s. en förskola riktad till alla barn, som har generösa öppettider och är allmänt förekommande över landet. Här skiljer sig den svenska förskolemodellen från i stort sett alla andra. I internationell jämförelse har Sverige en påtagligt väl utbyggd barnomsorg som inbegriper ca 86% av förskolebarnen mellan åldrarna 1-5 år och i stort sett alla barn i åldrarna 4-5 år (98%) (Skolverket, 2008a). Den är idag en del av skolsystemet. Sedan 1996 är förskolan placerad under utbildningsdepartementet och anförd som första ledet i ett långsiktigt lärande. Förskolan har dock en mycket annorlunda historisk bakgrund än den obligatoriska skolan. Dess etablering har inneburit att ideologiska och politiska motsättningar relaterade till köns- och jämställdhetsuppfattningar har tydliggjorts. Kampen om projektet förskola kan sägas ha varit kontinuerlig sedan tillkomsten (Bergqvist & Nyberg, 2001; Hammarlund, 1998; Hultqvist, 1990).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Måttlös överskattning eller pessimistisk undervärdering?: om förskola för jämställdhet2018Ingår i: Samhälle, genus, pedagogik: utbildningsvetenskapliga perspektiv / [ed] Kerstin von Brömsen, Signhild Risenfors, Lena Sjöberg, Högskolan Väst , 2018, s. 109-124Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Två aspekter på förskola utifrån ett jämställdhetsperspektiv behandlas i detta kapitel: Dels ”Förskola som samhällsstruktur” dels ”Förskola – som pedagogisk praktik för förändring”. Med exempel från såväl 1970-talets daghemsdebatt som den aktuella #metoo-debatten diskuteras hur den första aspekten underskattas, medan den andra aspekten ”Förskola – som pedagogisk praktik för förändring” snarare har överskattats som jämställdhetsåtgärd.. Kapitlet innebär en uppföljning av det tema som Angerd Eilard och Ingegerd Tallberg Broman tidigare beforskat i det av Inga Wernersson ledda projektet ”Förändrade köns/genusordningar i skola och utbildning: Policy, perspektiv och praktik”. Tallberg Broman framhåller att förskolan som en struktur för jämställdhet skapat politiska konflikter under förskolans utbyggnad, medan det idag är förskolan som pedagogisk praktik för förändring som utgör en politisk debatt- och -konfliktfråga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS).
    ”No parent left behind”: Föräldradeltagande för inkludering och effektivitet2009Ingår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2-3, s. 221-240Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Parents’ - as well as children’s - participation is highly stressed in every policy document concerning pre-school and school, on local, national and international level. In this article parents’ participation in pre-school and school is regarded as an element of tension between policy and professional practice. Based on empirical data from three different studies, teachers’ professional attitudes and their conceptions of parental participation in school are presented. Contradictions between policy ambitions and professional practices are discussed in an historical perspective, and related to earlier emphasised equality in relation to the school. Changes are shown, especially in the policy discourse about parents’ participation: from the earlier objective of enhanced democracy, which was seen as an important, basic value, to the present goal of enhanced democracy and inclusion as a strategy for better learning outcomes and school efficiency.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Tallberg Broman, Ingegerd
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Pedagogik med inriktning mot yngre barns utveckling och lärande2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 5, s. 223-243Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln ingår i ett samlingsnummer av Tidskrift för Pedagogisk forskning: "Professorerna inom det pedagogiska kunskapsfältet har ordet" Mitt kapitel berör den professur jag tillträdde 1999 vid dåvarande Malmö högskola, / senare Malmö universitet)/ bakgrunden till professurens inrättande, dess innehåll,. ambitioner och verksamhetsområde inom den unga nybildade högskolan. Kapitlet behandlar bl. a forskningsfältets utformning, finansieringsmöjligheter, samarbetspartners, nätverk liksom exemplifiering av forskningsprojekt och program. Förändringen över tid vad gäller exempelvis finansiering, internationalisering, samverkan och byråkratisering diskuteras liksom forskningsfältets och professurens inriktning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
12 1 - 50 av 75
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf