Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 72
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Attefall, Stefan
    et al.
    Björkdahl, Erika P
    Cocozza, Adam
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Lundström, Nina
    Renström, Sven
    Österlund, Chris
    Avskaffat bruksvärdessystem skulle inte påverka hyrorna2018Inngår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, nr 2018-07-02, s. 5-5Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Om bruksvärdessystemet avskaffas skulle troligen allmänna jämkningsregler användas i stället vilket sannolikt skulle ge ett resultat som inte skiljer sig mycket från rådande ordning. Fastighetsägare och hyresgäster kan själva utan ny lagstiftning uppnå en nödvändig reform av hyresförhandlingarna med de förslag vi presenterar i dag, skriver Hyreskommissionen.

  • 2. Balkfors, Anna
    et al.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Stenquist, Bjarne
    Hållbara renoveringar med Malmö som exempel2015Inngår i: Social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering: en antologi / [ed] Hans Lind, Kristina Mjörnell, Renoveringscentrum , 2015, s. 119-127Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel beskrivs och diskuteras hur begreppen social hållbarhet, sociala investeringar och sociala klausuler används och omsätts i Malmö utifrån konkreta exempel vid nybyggnation och renovering i privata respektive kommunalägda fastighetsbolag.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Bengtsson, Bo
    et al.
    Uppsala universitet.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Bostadsfrågan som politik och intressekamp2023Bok (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Bo Bengtsson och Martin Grander kombinerar i denna bok en analys av svensk bostadspolitik i dag och över tid med diskussioner kring olika teoretiska perspektiv av relevans för förståelsen av detta område. Bokens utgångspunkt är att bostadsfrågan inte bara handlar om offentlig policy och politik utan också formas av intressekamp mellan olika aktörer.

    Den svenska ”bostadspolitiska regimen” vilar på fem institutionella pelare vilkas framväxt och utveckling ingående behandlas i boken. Till sina huvuddrag har dessa varit anmärkningsvärt oförändrade sedan de formades efter andra världskrigets slut, vilket kan förklaras med bostadspolitikens starka stigberoende. Samtidigt har pelarna successivt urholkats framför allt sedan 1990-talet. 

    I boken analyseras det partipolitiska spelet om bostadspolitiken,men också de stora intresseorganisationernas roll där det framträder ett tydligt växelspel mellan särskilt hyrespolitikens innehåll och organisationernas inflytande.

    Författarna visar att bostadspolitikens utfall har blivit allt mindre generellt inriktat under de senaste decennierna, vilket exemplifieras med allmännyttans utveckling. De diskuterar även i vilken utsträckning bostaden alltjämt kan ses som en social rättighet i Sverige. Boken avrundas med en diskussion om jämlikhet i boendet som en normativ måttstock för bostadsförsörjningen.

  • 4.
    Bengtsson, Bo
    et al.
    Institute for Housing and Urban Research (IBF), Uppsala University.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Universal and Selective Housing Regimes as Broad and Narrow Policy Fields: A Conceptual Proposal and its Application to Sweden2023Inngår i: Tidsskrift for boligforskning, E-ISSN 2535-5988, Vol. 6, nr 2, s. 90-105Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A fundamental distinction in welfare state research is the one between universal and selective policies. Consequently, housing researchers often categorize national housing regimes under one of these headings. However, since housing is typically distributed via markets – although with state correctives – and not directly by means of state distribution, the borderline between universal and selective housing policies is seldom clear-cut. This article proposes a framework that can be applied both to housing and other welfare sectors, based on the distinction between a broad and narrow policy field and applicable to institutions, discourses and outcomes on different political levels: national welfare regimes, sector regimes (like housing) and policy instruments.In the article, this framework is applied critically to the Swedish housing regime, which is often understood as being universal. Swedish housing policy and its central policy instruments are analysed in terms of universality and selectivity, together with the housing discourse and the social and economic outcome. The article also discusses how the development of recent years, for example, the increased commercialism of public housing, the spread of so-called social contracts and the recurring ideas about “social housing” can be understood in terms of universal and selective housing policy.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Clavier, Linda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Grander, MartinMalmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).Ulmestig, RickardLinnéuniversitet, Institutionen för socialt arbete.
    Varför skärper vi oss inte: En vänbok till Tapio Salonen2023Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna vänbok hyllar och uppmärksammar vi en alldeles särskild person – Tapio Salonen, professor i socialt arbete. Tapios forskning tar ställning och söker att göra skillnad; den tar ställning för den ’lilla människan’ och ger sig i kast med de samhällsstrukturer, den politik, de myndigheter och de praktiker som bidrar till att samhällsklyftor upprätthålls eller ökar. Genom att reflektera och analysera i linje med Tapio Salonens forskargärning presenteras forskning som rör samspelet mellan individ och samhälle.

    Bokens kapitel lyfter exempel på hur vi kan förstå individen i samhälle och samhället i individen; hur individens liv formas – begränsas och frigörs – av samhällets strukturer. Frågan: Varför skärper vi oss inte? riktar strålkastarljuset mot hur individen problematiseras och pressas till att ändra sig, även när problemen snarare återfinns i samhällsstrukturen, i dess politik, organisationer och praktiker, vilket inte minst inkluderar socialt arbete som politik- och praktikområde. Här har Tapio Salonens forskningsinsatser genom åren varit omfattande och haft genomslag som de flesta av oss bara drömmer om. Så, hur kan vi alla bli mer som Tapio? Bokens författare, varav merparten har haft Tapio som handledare under sin forskarutbildning, gör här utifrån sina olika forskningsområden ett samlat försök att med hela handen peka i vilken riktning vi bör gå. Ett första steg är att öppna ögonen för de strukturer som styr våra liv, och då är denna bok en oumbärlig guide. Det andra steget är att utforska hur ojämlikhet i samhället inte är en slump, utan snarare resultatet av olika aktörers medvetna val.

    Boken vänder sig till såväl politiker, praktiker och studenter som den som är intresserad av sociala frågor i bred bemärkelse. Läs och lär, för att förstå och förändra. Låt den här boken bli ett verktyg på resan mot en insiktsfull och jämlik framtid!

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    A Selective Model in Universal Clothing?: Consequences of Market-Adaption of Swedish Public Housing for the Socially Inclusive City2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Public housing in Sweden has traditionally been fundamental for Swedish municipalities in striving for the socially inclusive city. Changes in policy have, however, gradually changed its playing field. This article presents results of a research project, showing concerns for public housing’s endeavour for social inclusion. The author suggests that the universal approach that has been the signature for public housing in Sweden is diminishing in favour for an ambiguous approach of universal discourse and selective outcome. While public housing is simultaneously raising the thresholds, making it harder for the large groups to enter, residualisation of public housing appears as a result of an increased secondary housing market. This dual approach minimizes the financial risk at the same time as social responsibility is claimed. But New Public Housing seems to exist in a contradictory state between its claims of universalism and excluding people with low or irregular income.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Allmännytta i gränssnitt: Samhällsansvar och affärsmässighet i MKB Fastighets AB2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Allmännyttan och jämlikheten: Svensk bostadspolitik vid vägskäl?2020Bok (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Utmärkande för den svenska bostadspolitiken sedan 1945 är att den har varit generell, det vill säga riktat sig till alla i stället för till specifika grupper. De kommunala bostadsbolagen ‒ allmännyttan ‒ har varit en hörnsten i denna politik under mottot ”goda bostäder för alla”. Men i dag spretar allmännyttan runt om i landet. I vissa kommuner fungerar den som politiken avsett, medan den i andra kommuner snarare blivit en boendeform för hushåll med låga inkomster. Och i vissa kommuner existerar inte längre någon allmännytta eller så stängs låginkomsthushåll ute från de kommunala företagen genom höga inkomstkrav.

    I boken granskar bostadsforskaren Martin Grander allmännyttans och bostadsförsörjningens utveckling från 1940-talet fram till i dag. Analysen bygger på ett rikt empiriskt material som studier av historiska och samtida bostadspolitiska dokument, enkätundersökningar och intervjuer. Allmännyttan och bostadsförsörjningen i Malmö, Norrköping, Landskrona och Göteborg närstuderas och jämförs för att identifiera lokala skillnader.

    Författaren skisserar tre möjliga framtidsscenarier för den svenska bostadspolitiken och allmännyttans roll i denna: att fortsätta som i dag, att införa socialbostäder eller att återuppfinna den generella bostadspolitiken men med nödvändiga selektiva inslag.

    Fulltekst (pdf)
    Grander (2020) Allmännyttan och jämlikheten
  • 9.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Allmännyttans innovationslabb: Följeforskningsrapport2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Allmännyttans samhällsansvar2015Inngår i: Nyttan med allmännyttan / [ed] Tapio Salonen, Liber, 2015, s. 160-188Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna bok handlar om allmännyttans ställning på den svenska bostadsmarknaden. Den allmännyttiga hyresrätten har under efterkrigstiden varit en garant för en generell bostadspolitik med ambitionen om ”en bostad för alla”. Med de senaste årtiondenas marknadsinriktning av bostadsfrågorna har dock allmännyttans förutsättningar förändrats. En ny lag anger att allmännyttan både ska vara samhällsnyttig och verka utifrån affärsmässiga principer. Hur går detta ihop? Kommer allmännyttan att lyckas med denna dubbla uppgift? Boken belyser ur ett brett perspektiv de strategiska vägval som de nya förutsättningarna för med sig, inte bara för de kommunala bostadsföretagen utan också för svensk bostadspolitik framöver. Boken är resultatet av ett flervetenskapligt forskningsprojekt som har engagerat ett dussintal forskare specialiserade på olika aspekter av allmännyttans förändrade roll. Forskningsledare och redaktör för boken har varit Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola.

  • 11.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Bostadsforskare: Var ska de fattiga bo?2017Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 18 mars 2017, s. 2-2Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad vill staten med allmännyttan? Om man menar allvar med att minska klyftorna behövs en inkluderande bostadspolitik. Utan förändringar står den svenska bostadspolitiken inför en återvändsgränd, skriver bostadsforskaren Martin Grander.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe: WP6 Malmö: Multisectoral cooperation for social sustainability2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is part of Work Package 6 of the research project entitled “Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe” (CITISPYCE). CITISPYCE has been devised against the back drop of research which shows the disproportionate impact of the global economic crisis on young people across Europe. This includes excessively high rates of youth unemployment (particularly amongst those who face multiple social, economic and cultural disadvantages) and threats to the social provision enjoyed by previous generations. CITISPYCE partners are working on a three year multi-disciplinary, multi- sectoral programme to examine the current state of the art and ideas concerning social innovation against inequalities faced by young people, explore socially innovative practices being developed by and for young people in urban areas, and test the transferability of local models of innovative practice in order to develop new policy approaches. This report describes the Citispyce pilot project in Malmö, a project called “Multisectoral cooperation for social sustainability”. The project has been based on multisectoral cooperation between representatives from different sectors (NGO, public, private, academia) and has been divided into three parts, of which the first part, “Test bed for penta-helix”, has been connected to the Citispyce project and is thus described in this pilot project report. The purpose with this part of the project has been “identifying and creating cross-sector collaboration to address the underlying structural causes of individual’s unemployment”.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe: WP7 Malmö: WP7 Evaluation of an Innovative Practice: WP7 Evaluation of an Innovative Practice: Multisectoral cooperation for social sustainability2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is part of Work Package 7 of the research project entitled “Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe” (CITISPYCE). CITISPYCE has been devised against the back drop of research which shows the disproportionate impact of the global economic crisis on young people across Europe. This includes excessively high rates of youth unemployment (particularly amongst those who face multiple social, economic and cultural disadvantages) and threats to the social provision enjoyed by previous generations. CITISPYCE partners are working on a three year multi-disciplinary, multi- sectoral programme to examine the current state of the art and ideas concerning social innovation against inequalities faced by young people, explore socially innovative practices being developed by and for young people in urban areas, and test the transferability of local models of innovative practice in order to develop new policy approaches. This report is the WP7 evaluation report of the Citispyce pilot project in Malmö, a project called “Multisectoral cooperation for social sustainability”.The project has been based on multisectoral cooperation between representatives from different sectors (NGO, public, private, academia) and has been divided into three parts, of which the first part, “Test bed for penta-helix”, has been connected to the Citispyce project and is thus described in this pilot project report. The original purpose of this part of the project has been “identifying and creating cross-sector collaboration to address the underlying structural causes of individual’s unemployment”.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Conclusions: Welfare regimes in the 21st century: From labelling to explaining2023Inngår i: The Routledge Handbook of Housing and Welfare / [ed] Martin Grander & Mark Stephens, London: Routledge, 2023, s. 311-324Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this concluding chapter, editors Martin Grander and Mark Stephens summarise the findings and reflect on the evolution of regime approaches as theoretical frameworks for understanding housing systems. The central thesis is that the housing regime operates within a wider welfare regime that incorporates both micro- and macro- social and economic institutions. Identifying the interrelationships between the housing and wider welfare regimes is key to understanding how housing systems operate, and what policy can – and cannot – achieve. Interpreting welfare regimes and housing regimes, and the relationship between them has become more complex as the world has become more integrated; it has become simply impossible to understand housing systems solely from within. Neither merely describing institutional frameworks and policies nor categorising them on the basis of the role of the state, market and households will provide a satisfactory explanation. Understanding requires capturing organisational logic, which is itself more difficult as traditional ideologies and party systems are weakened, although the significance of legacy regimes remains.

  • 15.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Dags att klargöra den sociala bostadspolitiken2019Inngår i: Dagens samhälle, ISSN 2002-5548, nr 2019-02-08Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Den kommunala allmännyttan: Fyra motsägelser och vägval för framtidens bostadsförsörjning 2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport närstuderas den svenska kommunala allmännyttiga bostadssektorn genom att fokusera på fyra samtida motsägelser som allmännyttan står inför. Rapporten föreslår också konturer för en utveckling av allmännyttan och svensk social bostadsförsörjning.

    I rapporten lägger författaren fram följande fyra motsägeler för allmännyttan: 1) hög nyproduktion men minskat bestånd, 2) en “dubbel selektivitet” som illustreras genom å ena sidan strikta tillträdeskrav och å andra sidan ökad residualisering, 3) en lokal variation som står i kontrast mot en idé om en sammanhållen nationell bostadsförsörjning och 4) motstridiga tendenser kring att samtidigt motverka och bidra till socioekonomisk segregation.

    För att komma tillrätta med de utmaningar som utkristalliseras från dessa utmaningar föreslår författaren en förstärkning av såväl generella som selektiva inslag i svensk bostadsförsörjning, bland annat ett reformerat bostadsbidrag, ett återuppfunnet investeringsstöd och förändringar i fördelningssystemet av hyresrätter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Det saknas belägg för att flyttkedjor hjälper personer med låga inkomster in på bostadsmarknaden.2019Inngår i: Sydsvenska Dagbladet, nr 2019-04-21Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Development in living conditions in Augustenborg2021Inngår i: The Eco-city Augustenborg: Experiences and lessons learned / [ed] Monika Månsson; Bengt Persson, Malmö: Arkus , 2021, s. 111-114Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    En allt mer tudelad hyresmarknad och allmännyttans moment 222020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    For the Benefit of Everyone?: Explaining the Significance of Swedish Public Housing for Urban Housing Inequality2018Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Housing has a special place in the Swedish welfare state. Ever since Gustav Möller, Minister for Social Affairs, in 1945 was handed the result of Bostadssociala utredningen, a state investigation on housing from a social perspective, housing has been a bearing pillar in the Swedish ‘Folkhem’. Since the post-war period, Swedish housing policy has been universal in the sense that housing consumers have not been categorized by income or living conditions. Instead, the policy has had the aim of ‘good housing for all’. The main instrument for achieving this goal—the figurehead of the universal housing policy—has been allmännyttan, the national model of public housing, constituted by municipal housing companies with the task of offering rental housing of high quality, for the benefit of everyone. This PhD thesis analyzes allmännyttan based on the observation that the contemporary housing situation is largely characterized by inequality. The housing consumer is to a lesser extent independent from inherited conditions: Access to housing and the characteristics of housing are increasingly dependent on economic resources. The dissertation highlights the role of public housing in this development. The municipal housing companies and the context they exist in have changed over the past decades through gradual political reforms and alignment with European competition law. Such a development might influence the ability of allmännyttan to contribute to keeping housing inequality at bay. The purpose of the thesis is thus to study the potential and actual significance of allmännyttan for housing inequality in Swedish cities. The thesis is grounded in critical realist ontology and analyzes how and why (or why not) allmännyttan’s latent mechanisms to counteract inequality are actualized. Through studies of municipal housing companies throughout Sweden, including eleven in-depth case studies, the thesis seeks to answer whether the contemporary allmännytta counteracts housing inequality, or if it rather contributes to a more unequal housing provision. The dissertation consists of three peer-reviewed papers. Together with the framing chapter of the dissertation, the papers highlight how housing inequality could be understood from a national context and in terms of multidimensionality; how events triggered by allmännyttan counteracts or contributes to housing inequality; and how allmännyttan’s discretion to counteract housing inequality is identified and used by the municipal housing companies. The results indicate that, despite a gradual shift towards businesslike conditions and demands on return on investment, allmännyttan still has a latent and potential ability to counteract housing inequality. The core of universalism consists, so do the expectations of social benefit. However, the contextual conditions have changed: The state-organized housing provision has gone from state-financed to financialized, i.e., dependent on financial motives, institutions, tools and financial capital. Allmännyttan exists in a state of financialized universalism. In spite of this development, the thesis identifies ample discretion for municipal housing companies to actualize underlying mechanisms which contribute to counteracting housing inequality. However, how this discretion is perceived and used varies from city to city. The discretion is interpreted—consciously or unconsciously— in different ways, depending on the local political governance, but also on the local institutional path-dependence, i.e., its past decisions, its culture and traditions. How the discretion is identified has implications on the events that affect housing inequality. The conclusion is that public housing is more than ever locally diversified. An imaginary of financialized economy has been adopted by many municipal housing companies, but this imaginary is challenged and negotiated by other companies. Given this variation, allmännyttan simultaneously—and contradictory—contributes to both reduced and increased housing inequality. The character of the ambiguous allmännytta is thus determined at local scale, a conclusion which stands in contrast with national objectives of a state-organized housing provision based on good housing, for the benefit of everyone.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Greenhouse Augustenborg: Till allmännytta eller kommunal gentrifiering?2020Inngår i: Ekostaden Augustenborg: Erfarenhet och lärdomar / [ed] Persson, Bengt; Månsson, Monika, Stockholm: Arkus , 2020, s. 104-112Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Greenhouse in Augustenborg: Public good or municipal gentrification?2021Inngår i: The Eco-city Augustenborg: Experiences and lessons learned / [ed] Monika Månsson, Bengt Persson, Malmö: Arkus , 2021, s. 102-110Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Learning through mentoring. Mentors as bearers of a model for an integrated society2011Inngår i: Education & Social Work. Journal of Applied Social Sciences, ISSN 2013-9063, Vol. 1, nr 1, s. 51-75Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Every year, about ninety university students go through Malmö University’s mentoring programme The Nightingale. As a mentor, the student meets with a child from an elementary school in a deprived area of the city for eight months. This article is based on my master’s thesis in educational science, in which I examined the learning among the mentors. The study focuses on learning from two different perspectives: first, what type of learning takes place; and second, the actual knowledge the mentors are developing. In order to analyze my results, I have used theories of learning, social exclusion, societal inclusion and intercultural competence. Both quantitative and qualitative methods have been used. I interviewed twenty four mentors and conducted a survey of all sixty eight mentors in The Nightingale Mentoring Programme in 2008/2009. My results suggest that there is extensive learning in the programme. Mentors develop knowledge about children’s living conditions, social exclusion and social inclusion. Furthermore, they develop intercultural skills that are necessary to decrease the boundaries between exclusion and inclusion.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Malmö in transition: What a city was, what it is and what it wants to become2024Inngår i: Urbanistica, ISSN 0042-1022, nr 168, s. 10-15Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 25.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Malmö: Symptoms and causes of inequality affecting young people2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is part of Work Package 2 of the research project entitled “Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe” (CITISPYCE). CITISPYCE has been devised against the back drop of research which shows the disproportionate impact of the global economic crisis on young people across Europe. This includes excessively high rates of youth unemployment (particularly amongst those who face multiple social, economic and cultural disadvantages) and threats to the social provision enjoyed by previous generations. CITISPYCE partners are working on a three year multi-disciplinary, multi- sectoral programme to examine the current state of the art and ideas concerning social innovation against inequalities faced by young people, explore socially innovative practices being developed by and for young people in urban areas, and test the transferability of local models of innovative practice in order to develop new policy approaches.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    New public housing: a selective model disguised as universal? Implications of the market adaptation of Swedish public housing2017Inngår i: International Journal of Housing policy, ISSN 1949-1247, Vol. 17, nr 3, s. 335-352Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Building upon the universal characteristics of the social democratic welfare regime, public housing in Sweden has traditionally been a central instrument in contributing to socially inclusive cities; however, changes in policy have gradually changed the landscape. This paper presents concerns for public housing’s endeavour for social inclusion and suggests that the universal approach, of which Swedish public housing is a standing role model, is diminishing in favour of an ambiguous model of universal discourse and selective output. A ‘New Public Housing’ is emerging with higher thresholds, making it harder for economically disadvantaged groups to gain access to housing; at the same time, this is compensated by the increase of ‘social contracts’, which provides the financially vulnerable with an entrance to the housing market, however on very uncertain conditions. Increasingly catering for the most well off and the most vulnerable in society, this New Public Housing appears to exist in a contradictory state between its claims of universalism and the practice of excluding certain groups.

  • 27.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Off the Beaten Track? Selectivity, Discretion and Path-Shaping in Swedish Public Housing2019Inngår i: Housing, Theory and Society, ISSN 1403-6096, E-ISSN 1651-2278, Vol. 36, nr 4, s. 385-400Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    By its universal approach, Swedish public housing has traditionally been an instrument to contribute to the national policy aim of “good housing for all”. However, the universal approach is under pressure. Demands on competitiveness and a businesslike return on investment means public housing companies are increasingly striving for profit in their everyday business. This paper analyses this development with the strategic-relational approach (SRA) and argues that a new economic imaginary has emerged, which limits the companies’ perceived possibilities to retain the universal approach. However, spatio-temporal variations are evident and the findings give evidence to ample actorial discretion for companies to negotiate the economic imaginary in the current political-economic landscape. Thus, the potential to retain the undertaking of “good housing for all” still exists, but it is unevenly actualized. How this discretion is used may be decisive for the future of the universal character of public housing in Sweden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Om inte allmännyttan är tillgänglig för dem som har det sämre ställt, var ska de då bo?2018Inngår i: Sydsvenskan, ISSN 1652-814X, nr 2018-10-25, s. A4-A4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Martin Grander, forskare i urbana studier vid Malmö universitet, har två förslag på hur tillgången på bostäder ska kunna bli mer jämlik.

  • 29.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Rätten att bo: nyttan med allmännyttan2017Inngår i: PLAN : tidskrift för planering av landsbygd och tätorter, ISSN 0032-0560, Vol. 72, nr 4, s. 36-39Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Samhällsansvar på affärsmässiga villkor: tolkningar och konsekvenser av lagen om kommunala bostadsaktiebolag2015Inngår i: Nyttan med Allmännyttan / [ed] Tapio Salonen, Liber, 2015, s. 189-210Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna bok handlar om allmännyttans ställning på den svenska bostadsmarknaden. Den allmännyttiga hyresrätten har under efterkrigstiden varit en garant för en generell bostadspolitik med ambitionen om ”en bostad för alla”. Med de senaste årtiondenas marknadsinriktning av bostadsfrågorna har dock allmännyttans förutsättningar förändrats. En ny lag anger att allmännyttan både ska vara samhällsnyttig och verka utifrån affärsmässiga principer. Hur går detta ihop? Kommer allmännyttan att lyckas med denna dubbla uppgift? Boken belyser ur ett brett perspektiv de strategiska vägval som de nya förutsättningarna för med sig, inte bara för de kommunala bostadsföretagen utan också för svensk bostadspolitik framöver. Boken är resultatet av ett flervetenskapligt forskningsprojekt som har engagerat ett dussintal forskare specialiserade på olika aspekter av allmännyttans förändrade roll. Forskningsledare och redaktör för boken har varit Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola.

  • 31.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Segmentering i bostadsbeståndet 2013-2017: Utveckling av bostadsbestånd, demografi och socioekonomiska indikatorer i riket och storstäderna, med fördjupningar i Malmö och Göteborg2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport, utarbetad inom ramen för forskningsprogrammet Nyttan med allmännyttan i praktiken samt forskningsprojektet Allmännyttan och blandningspolitikens praktik (Formas 2018-00063) vid Malmö universitets forskningsmiljö Studier i boende och välfärd (http://www.mau.se/sbv), presenterar en beskrivning och analys av befolkningsutvecklingen och förändringar i bostadsbeståndet mellan åren 2013–2017. Närmare bestämt studeras utvecklingen av bostadsbeståndet samt den demografiska förändringen och utvecklingen av befolkningens socioekonomiska förutsättningar per upplåtelseform i Sverige samt i storstadskommunerna Stockholm, Göteborgoch Malmö. Särskilda fördjupningar görs i Göteborg och Malmö. Syftet med texten är att utifrån de statistiska underlagen belysa och diskutera de olika upplåtelseformernas roll och funktion på lokala bostadsmarknader i demografisk förändring, med särskilt fokus på den allmännyttiga bostadssektorn.

    Rapporten pekar på en kraftig inkomstsegmentering mellan upplåtelseformerna, det vill säga att olika upplåtelseformer får alltmer ensartad sammansättning av hushåll när det gäller disponibel inkomst. Hyresrätten – och specifikt allmännyttan – blir i allt högre utsträckning en boendeform för hushåll med låga inkomster, medan inkomsterna i bostadsrätt och egnahem ökar betydligt mer än den generella utvecklingen. Denna utveckling i allmännyttan har pågått under en längre tid, men accentueras under perioden 2013–2017, där allmännyttan får en allt större andel hushåll inkomstfattiga. Nästan vartannat hushåll i allmännyttan har låg köpkraft. Samtidigt ser vi att andelen hushåll med hög köpkraft koncentreras i bostadsrätt. Vidare ökar segmenteringen mellan allmännyttig och privat hyresrätt kontinuerligt, vilket i praktiken innebär att den så kallade integrerade hyresmarknaden, där privata och allmännyttiga hyresvärdar konkurrerar om samma hyresgäster, alltmer framstår som en idealbild.

    Fulltekst (pdf)
    Grander (2020) Segmentering i bostadsbeståndet 2013–2017
  • 32.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Social innovation för minskad segregation2022Inngår i: Social innovation för hållbar utveckling / [ed] Karl Johan Bonnedahl,;Annika Egan Sjölander; Malin Lindberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, s. 115-130Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Subventionerade bostäder för fattiga fel väg för Sverige2020Inngår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, nr 2020-06-25Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    The inbetweeners of the housing markets: Young adults facing housing inequality in Malmö, Sweden2023Inngår i: Housing Studies, ISSN 0267-3037, E-ISSN 1466-1810, Vol. 38, nr 3, s. 505-522Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Throughout Europe, reports of problematic housing situations for young adults have increasingly emerged during the last decades. This paper explores housing experiences among young adults living in a disadvantaged area of Malmö, Sweden, taking the concept of housing inequality as its point of departure. The results suggest how young adults become stuck in between a number of parallel housing markets, leaving them no choice other than the illegal rental market – characterized by steep rents, insecure conditions and precarious quality. The paper advances a multidimensional understanding of housing inequality, as the limited access and poor quality of housing that young adults experience reproduces inequality in a broader sense: It influences potential wealth accumulation, the possibility to lead independent lives, the access to work and education, and thereby, the young adults’ health and well-being.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS).
    Till allmän nytta? – Kommunala allmännyttiga bostadsbolag vid vägskäl - En akademisk kvart2016Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    De kommunala allmännyttiga bostadsbolagen har sedan efterkrigstiden varit en hörnsten i svensk bostadspolitik och en del av det svenska välfärdsbygget. Men sedan 2011 ställer lagen krav på att allmännyttan ska drivas enligt affärsmässiga principer och avkrävas marknadsmässiga avkastningskrav. Bolagen ska drivas som vilka privata bostadsbolag som helst på marknaden. Samtidigt finns det allmännyttiga uppdraget, i vilket det ingår ett samhällsansvar, fortfarande inskrivet i lagstiftningen. Hur hanterar bostadsbolagen denna balansgång mellan samhällsansvar och affärsnytta? Hur bedömer man ett samhällsansvar utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv? Och vilka konsekvenser har lagstiftningen fått för det allmännyttiga uppdraget – att bidra med "goda bostäder till alla”?

  • 36.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Till allmän nytta? Samtida utmaningar och möjliga vägar framåt för allmännyttan2016Inngår i: Investeringar för jämlikhet: Rapport om lösningar på bostadsfrågan;, Socialdemokraterna i Skåne , 2016, s. 5-11Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det brukar heta att det svenska samhället kännetecknas av en stark känsla för det allmänna. En hög grad av tillit till staten har under efterkrigstiden präglat samhällsbyggandet. Ett av de främsta exemplen på detta är kanske den generella bostadspolitiken. I Sverige talar vi gärna om denna generella bostadspolitik, och idag kan vi dessutom stoltsera med att vi är det enda landet i Europa som har en sådan generellt inriktad politik. Men vad menar vi med en generell bostadspolitik? Och hur generell är den i praktiken?

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Grander, Martin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Utveckling av levnadsvillkor i Augustenborg2020Inngår i: Ekostaden Augustenborg: erfarenheter och lärdomar / [ed] Persson, Bengt; Månsson, Monika, Arkus , 2020, s. 111-114Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Grander, Martin
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Vem värnar om det allmänna?2017Inngår i: Höra hemma: om det bostadspolitiska dilemmat / [ed] Olsson Titti, ArkDes , 2017, s. 197-199Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Grander, Martin
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Alwall, Jonas
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe: WP4 Malmö2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is part of Work Package 4 of the research project entitled “Combating Inequalities through Innovative Social Practices of and for Young People in Cities across Europe” (CITISPYCE). CITISPYCE has been devised against the back drop of research which shows the disproportionate impact of the global economic crisis on young people across Europe. This includes excessively high rates of youth unemployment (particularly amongst those who face multiple social, economic and cultural disadvantages) and threats to the social provision enjoyed by previous generations. CITISPYCE partners are working on a three year multi-disciplinary, multi- sectoral programme to examine the current state of the art and ideas concerning social innovation against inequalities faced by young people, explore socially innovative practices being developed by and for young people in urban areas, and test the transferability of local models of innovative practice in order to develop new policy approaches. This report is about young people in the areas of North and South Sofielund in Malmö, their experiences and perceptions of problems of inequality and local responses to the inequalities.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Grander, Martin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Attefall, Stefan
    Björkdahl, Erika P
    Cocozza, Adam
    Lundström, Nina
    Renström, Sven
    Hyresrätten i Framtiden: Rapport från Hyreskommissionen2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hyreskommissionen är en oberoende kommission tillsatt av Hyresgästföreningen. Uppdraget omfattar två frågeställningar: Hur hyressättningssystemet fungerar och kan förbättras samt hur hyresrätten som boendeform kan utvecklas. Hyreskommissionen syfte, som de uttrycks i direktiven,är ”att bidra till att förklara, utveckla och förädla den svenska modellen på bostadshyresmarknaden samt formulera konkreta idéer hur hyresrätten kan utvecklas”.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Grander, Martin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Frisch, Morten
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Levnadsvillkor och segregation i MKB Fastighets AB:s bostadsbestånd: Utgångslägesrapport2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har analyserat levnadsvillkor och segregation i Malmö med särskilt fokus på det kommunala bostadsföretaget MKB Fastighets AB:s bostadsbestånd. Mätningar har gjorts för ett stort antal indikatorer vid tidpunkten 31 december 2019 vilka har jämförts med 2012. En särskild fördjupning har också gjorts i de så kallat utsatta områdena Rosengård (Söder om Amiralsgatan), Södra Sofielund (Seved), Holma-Kroksbäck-Bellevuegården samt Nydala-Hermodsdal-Lindängen.

    Studiens resultat kan sammanfattas i följande slutsatser.

    • Malmö är en starkt segregerad stad. Levnadsvillkoren skiljer sig kraftigt mellan olika geografiska delområden. Undersökningen bekräftar tidigare studier som visar hur de välbeställda områdena återfinns i synnerhet i stadens västra delar medan den andra segregationspolen med koncentration av låginkomsthushåll finns i stadens östra och delvis södra delar.
    • MKB Fastighets AB:s bostadsbestånd och hushåll är spritt över hela staden och variationen bland hyresgästernas levnadsvillkor är stor. Segregationen inom MKB:s bostadsbestånd följer i stort mönstren i Malmö i stort. Men en betydande del av beståndet och därmed hushållen finns representerade i områden med lägre levnadsvillkor, vilket också synliggörs i statistiken.
    • MKB:s boende har över lag lägre medianinkomster, lägre förvärvsfrekvens och högre andel personer som uppbär ekonomiskt bistånd än Malmö som helhet och boende i andra upplåtelseformer. Utbildningsnivån, och andelen som uppnår kraven i årskurs 6 och 9 är också lägre än i staden som helhet. Likaså är andelen individer med utländsk bakgrund högre, trångboddheten större och valdeltagandet lägre i MKB jämfört med staden som helhet. Studien bekräftar på så vis tidigare forskning kring skillnader i levnadsvillkor mellan allmännyttig hyresrätt och övriga upplåtelseformer, inklusive privatägd hyresrätt. Ett intressant undantag är emellertid att valdeltagandet är högre i allmännyttig hyresrätt än privatägd hyresrätt.
    • Totalt sett är den socioekonomiska utvecklingen och förändringarna i utbildningsnivå och skolresultat samt trångboddhet och tryggheten i MKB:s bestånd positiv mellan mätpunkterna. En del av den socioekonomiska utvecklingen går att knyta till den positiva konjunkturen under perioden 2012–2019, men inte allt.
    • Den positiva utvecklingen, särskilt gällande sysselsättning, ses framför allt i de socioekonomiskt marginaliserade bostadsområdena. Här ser vi förändringar i framför allt Herrgården, men också Örtagård, Bellevuegården, Gullviksborg, Holma, och Kroksbäck.
    • Nybyggnationen i Holma och Lindängen har attraherat hushåll med något högre levnadsvillkor än vad som tidigare bodde i förvaltningsområdena. Detta är särskilt tydligt i Lindängen, där inflyttningen har har medfört att Nydala som förvaltningsområde ser en positiv utveckling, även om levnadsvillkoren i det geografiska Nydala har sjunkit något.
    • Parallellt med ökningen i de marginaliserade områdena ser vi en relativ minskning i levnadsvillkor i några av de mer välbeställda områdena. I en del av dessa områden ökar andelen individer med ekonomiskt bistånd och vi ser att förvärvsfrekvensen minskar, eller ökar mindre än i staden som helhet, trots den positiva konjunkturutvecklingen. Ser vi till inkomster i förhållande till stadens median så är det fler områden som har en positiv utveckling än negativ, även om MKB har en fortsatt relativ försämring av inkomsterna jämfört övriga upplåtelseformer. Men denna så kallade residualisering döljs av stora positiva förändringar i områdena med de lägsta inkomsterna.
    • Socioekonomi, utbildningsnivå och födelsesbakgrund sammanfaller till stora delar i de segregationsmönster som lyfts fram i rapporten. Ett mycket starkt samband mellan den socioekonomiska och etniska segregationen framträder. Framför allt blir detta tydligt i utbildningsnivån. Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat under perioden, främst som en följd av flyktinginvandringen under 2015–2016. Ökningen är emellertid mindre i MKB:s bestånd än i Malmö som helhet. I Örtagård har, som enda område i Malmö, andelen personer med utländsk bakgrund minskat under perioden. Det har således inte skett en osedvanligt ökad koncentration av personer med utländsk bakgrund i områden som redan tidigare hade en hög andel med utländsk bakgrund. Intressant att notera i sammanhanget är Lindängen, där en stor del av de inflyttade i det nybyggda bostäderna har utomeuropeisk bakgrund, men också befinner sig i sysselsättning.
    • Den upplevda tryggheten är högst i de socioekonomiskt välbeställda områden och lägst i de marginaliserade delarna av staden. Vi ser emellertid en generell ökning av tryggheten och främst i de områden som har lägst trygghet. Tryggheten ser ut att minska i Hyllie och Limhamns Sjöläge under senare år.
    • Trångboddheten är högst i de områden som har lägst ekonomisk standard, här är upp emot vart tredje hushåll trångbott, medan den i det närmaste är obefintlig i stadens välbeställda delar, även i MKB:s bestånd. I likhet med andra variabler minskar trångboddheten som mest i de områden som har lägst levnadsvillkor.
    • Valdeltagandet följer inte samma mönster som trångboddhet och övriga indikatorer. Här är de områden som har lägst levnadsvillkor (Rosengård) inte den lägsta valdeltagandet. Det lägsta valdeltagandet återfinns i Augustenborg och det utsatta områden Nydala- Hermodsdal-Lindängen.
    • Vid en studie av flyttmönster konstateras att den omfattande nyproduktion som skett i vissa områden leder till en ökad inflytt både inom kommunen och från andra delar av landet. Hyllie, Segevång, Västra hamnen och Limhamns Sjöläge har ett starkt positivt flyttnetto (det vill säga inflytt minus utflytt) till kommunen, men också inom kommunen. Till det nybyggda Lindängen har samtliga inflyttare kommit från Malmö. Vidare har Möllevången har ett starkt flyttnetto för personer som kommer från andra delar av landet. Ser vi till inflytt från andra länder är, förutom ovan nämnda områden också Nydala och Augustenborg områden med stor inflyttning. Gullviksborg, Möllevången, Augustenborg och Persborg har ett negativt flyttnetto inom kommunen. Dessa områden framstår således som transitområden. Hit flyttar många som kommer från andra delar av landet eller världen, medan man lämnar området när man flyttar vidare inom staden.
    • Ett sammantaget index över alla levnadsvillkor (det så kallade områdesindexet) visar att levnadsvillkoren är högst i Fridhem, Västra hamnen och City. De lägsta levnadsvillkoren återfinns i Herrgården, Holma-Kroksbäck och Lorensborg. Områdesindexet visar på en generell förbättring av levnadsvillkoren i MKB:s bestånd, framför allt i de områden som har lägst levnadsvillkor, till exempel Örtagård och Bellevuegården.
    • Ett så kallat olikhetsindex över sysselsättning visar att segregationen (avseende sysselsättning) inom områdena är störst i Limhamn och Gröndal/Kulladal. Här bor individer med sysselsättning som mest avskilt från individer som saknar sysselsättning. Bellevuegården, Kroksbäck och Persborg har lägst olikhetsindex. Här bor således personer med och ytan sysselsättning förhållandevis blandat.
    • Vid en studie av de så kallat utsatta områdena kan vi se att levnadsvillkoren skiljer sig åt i hög utsträckning mellan de fyra områdena. Levnadsvillkoren i Södra Sofielund (Seved) skiljer sig emellertid inte nämnvärt från MKB-medianen för flera av indikatorerna. I Herrgården, som alltså är det område som ser den största positiva förändringen, har förvärvsfrekvensen nästan dubblerats över 2012–2019 och stigit mer i det allmännyttiga beståndet än i det privata hyresbeståndet, trots att de privata ägarna i området har krav på anställning i sin uthyrningspolicy.
    • Vi kan också konstatera att MKB i många fall äger få av fastigheterna i de utsatta områdena. Detta går att härleda till hur gränserna för dessa områden är dragna. Exempelvis befinner sig MKB:s nybyggda fastigheter i Lindängen, som alltså har bidragit till en inflytt av hushåll med högre levnadsvillkor, inte inom polisens gränser för utsatta områden. Dessa iakttagelser bör naturligtvis finnas med i diskussionerna kring MKB:s strategier för – och rådighet över – att lyfta områdena från polisens lista över riskområden, utsatta områden och särskilt utsatta områden. Den lokala kontexten är större än MKB:s förvaltningsområden och polisens definierade områden. Rådigheten är alltid begränsad och i vissa fall mer än andra. Ju mindre andel bostäder som MKB förfogar över i ett område, desto mindre är naturligtvis företagets rådighet att kunna förändra levnadsvillkoren i området, så till vida att man inte arbetar riktat mot även andra hyresgäster än sina egna.
  • 42.
    Grander, Martin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Frisch, Morten
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Segregation och segmentering i Trelleborg2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar en aktuell översikt över hur hushåll med olika socioekonomisk status samt hur bostäder av olika upplåtelseformer fördelar sig i Trelleborgs kommun. 

    Individernas fördelning i olika områden studeras utifrån socioekonomisk och etnisk segregation, dels genom ett nedslag i aktuell statistik (2019), dels genom att belysa den förändring som skett mellan 2016 och 2019. Flyttmönster, dels inom kommunen, dels inflyttningar till Trelleborg från andra kommuner, analyseras för att skapa en bild av kommunens, stadens och områdenas sociala dynamik och attraktivitet.

    Bostädernas fördelning analyseras utifrån hur olika upplåtelseformer förekommer i kommunens olika områden, detta benämns i studien i termer av bostädernas segmentering. Frågan om hushållens boendesegregation och bostädernas segmentering hänger givetvis intimt samman med varandra, vilket diskuteras mer ingående i rapporten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Grander, Martin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Frisch, Morten
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Social bostadsförsörjning i kommuner utan allmännytta: En analys av privatägd hyresrätt och den sekundära bostadsmarknaden i kommuner som saknar allmännyttiga bostäder2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport analyserar hyresmarknadens karaktär i de 14 svenska kommuner som helt saknar ett allmännyttigt hyresbestånd. Studien har undersökt befolkningssammansättningen i det privatägda hyresbeståndet i dessa kommuner utifrån hypotesen att denna torde se annorlunda ut i kommuner med respektive utan allmännytta, beroende på̊ att allmännyttan generellt sett har en befolkning som har lägre inkomster och i högre utsträckning är födda utanför Europa. Studien har också̊ analyserat förekomsten och koncentrationen av hyreskontrakt i den kommunala andrahandsmarknaden – de så kallade sociala kontrakten – i dessa kommuner.

    Resultatet bekräftar att avsaknaden av ett allmännyttigt hyresbestånd i kommunen sätter ökad press på̊ den privata hyresrätten och socialtjänstens insatser. Den privata hyresrätten blir den dominerande boendeformen för kommunens hushåll med låga inkomster och individer födda utanför Europa. Det är också betydligt vanligare med sociala kontrakt i kommuner utan allmännytta.

    Dock skiljer sig utfallet åt beroende på kommunernas profil avseende inkomstnivåer och geografiska läge. Privat hyresrätt i storstädernas kranskommuner har förvisso en påtaglig överrepresentation av hushåll med lägre inkomster, men denna döljs eftersom kommunen som helhet är så välmående och andelen hyresrätt dessutom är liten. I de mindre kommunerna är den socioekonomiska profilen hos hyresgästerna betydligt lägre, samtidigt som den privata hyresrätten bättre speglar befolkningssammansättningen som helhet. Detta är illustrativt för den privata hyresrättens större andel av bostadsbeståndet i dessa kommuner

    Den sammantagna slutsatsen är att de 14 kommunernas bostadssociala ansvar i form av privat hyresrätt som garant för inkluderande bostadsförsörjning kan ses som begränsat i förhållande till andra kommuner. Samtidigt utgör den privata hyresrätten – men också̊ de kommunala bostadssociala kontrakten – en viktig boendeform för de hushåll med lägre levnadsvillkor och har invandrat som faktiskt finns i dessa kommuner.

    Fulltekst (pdf)
    SBV WP 22_2
  • 44.
    Grander, Martin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Roelofs, Kim
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Salonen, Tapio
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Area-based development initiatives: a means to an end or an end in itself? – a literature overview on the case of Sweden2022Inngår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 12, nr 2, s. 243-255Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In many countries during the last four decades, area-based programmes and initiatives have emerged, directed to the residents in so-called disadvantaged areas of cities. The initiatives are commonly initiated by local public authorities and are gathering social workers, housing companies and NGOs in collaboration, occasionally under the label of community work. With the aim to understand the role of ABIs in the development of marginalized areas, but also to understand ABIs as a phenomenon in a broader societal context, this literature overview compiles recent literature on such initiatives in Sweden. The review finds that the initiatives are often launched as responses to inequality and segregation, which is manifested in low employment rates, but also in social unrest, criminality and associated stigmatization. Thus, the initiatives are often set up with aims of increasing employment or reducing crime rates, but with the overarching goals of reducing segregation. However, segregation has prevailed, which has led to the initiatives being questioned. This literature review finds that the initiatives should be evaluated with regard to results on individual level, as they often are of substantial value for the residents, while at the same time the initiatives should be questioned as means to achieve greater equality.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Grander, Martin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Salonen, Tapio
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Ökad ojämlikhet i boendet i spåren av coronapandemin2020Inngår i: Externa perspektiv: Segregation och covid-19, nr 2, s. 1-30Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Coronapandemin synliggör och förstärker den rådande ojämlikheten i boendet i Sverige. Bostadens betydelse har ökat i pandemins spår med divergerande genomslag. Många hushåll med god ekonomi har som följd av tilltagande hemarbete, insparade semesterresor och fysisk distansering kunnat ”se om sitt hus” medan hushåll med svag ekonomi bor alltmer trångbott och har svårt att värja sig både i jobb och i hemmiljö.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Grander, Martin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Sandberg, Matilda
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    En god bostad? Om bostadsyta som kvalitet i en tid av ojämlikhet2022Inngår i: Allas rätt till bostad: Marknadens begränsningar och samhällets ansvar / [ed] Bo Bengtsson; Markus Holdo; Emma Holmqvist, Daidalos, 2022, s. 147-160Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Martin Grander och Matilda Sandberg diskuterar hur såväl synen på som den faktiska utrymmesstandarden – i termer av trångboddhet – har förändrats över tid och hur denna skiljer sig åt mellan olika typer av hushåll. Som ett underliggande raster i kapitlet ligger frågan om ojämlikhet. Svenskarna bor generellt bra, men boendets kvalitet i termer av utrymmesstandard präglas av en betydande ojämlikhet. 

    (Från bokens kapitel 1, "Allas rätt till bostad – introduktion", s. 16) 

  • 47.
    Grander, Martin
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Sild Lönroth, Carina
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Mentorskap för barn och unga2011Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har mentorskap i olika former ökat i popularitet, såväl i offentlig sektor som i näringsliv. I denna bok ger författarna en bild av mentorskap för barn och unga. Boken belyser mentorskap utifrån duon – mentorskapet är en ömsesidig relation mellan två parter där bådas lärande och utveckling beaktas. Vad lär sig någon som är mentor till ett barn? Vad får mentorskapet för betydelse för ett barn som har en mentor? Boken diskuterar också mentorskap för barn och unga ur ett bredare perspektiv. Vilken samhällelig nytta kan mentorskap som modell innebära? Kan mentorskap bygga relationer för hållbar samhällsutveckling? Boken riktar sig till den som är intresserad av mentorskap för barn och unga och kan vara till nytta för den som vill starta mentorsverksamhet, men också den som är intresserad av mentorskapet som utvecklingsmetod.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Grander, Martin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Sjöland Kozlovic, Martina
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Tillträdeskrav i allmännyttan 2013–20222023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten tar upp en central aspekt kring allmännyttans roll på den svenska bostadsmarknaden, nämligen vilka krav och regler som påverkar vilka som får tillträde till dessa bostäder. Allmännyt­tans särställning som en garant för en generell tillgång till bra bostäder för alla avgörs i praktiken av lokala regler hos de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen.

    Rapporten presenterar en systematisk uppföljning år 2022 av en tidigare rikstäckande undersökning från 2013 kring lokala tillträdeskrav och syftar till att följa upp tillträdeskraven i den svenska allmännyttiga bostadssektorn med fokus på förändringar i kraven mellan åren 2013–2022 samt möjliga orsaker till sådana förändringar. Undersökningen har genomförts inom ramen för det Formas-finansierade projektet “Allmännyttan och blandningspolitikens praktik” (2018–2023), som har syftat till att skapa en fördjupad kunskap om allmännyttans roll på svensk bostadsmarknad, särskilt när det gäller dess funktion att medverka till en allsidig sammansättning av hushåll i kommunerna.

    Flera intres­santa skillnader i kraven framträder i jämförel­sen. En första slutsats är att kravet på inkomst har sänkts och förändrat karaktär i många av de kommunala bostadsföretagen. En andra slutsats är att andra typer av krav, som kan sammanfattas som skötsamhetskrav, har blivit vanligare. Utifrån denna iakttagelse går det att resone­ra om huruvida det är samma krav som ställs men i en annorlunda utformning. Mycket ty­der på att det är samma grupper som stängs ute från de kommunala hyresmarknaden 2022 som 2013. Sammantaget ger denna studie vid handen att trösklarna fortsatt är höga in på den allmännyttiga hyresmarknaden, vilket i sin tur begränsar möjligheterna för vissa grupper av hushåll på den svenska bostadsmarknaden i allmänhet. Det finns fortfarande finns en ”omvänd selektivitet” i svensk allmännytta, det vill säga att allmännyttan i många kommuner vänder sig främst till de hushåll som har goda ekonomiska och sociala resurser, snarare än de som har det sämst ställt.

    Fulltekst (pdf)
    SBV WP 23_3
  • 49.
    Grander, Martin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Stephens, Mark
    University of Glasgow.
    Changes in housing and welfare – a global analysis2023Inngår i: The Routledge Handbook of Housing and Welfare / [ed] Martin Grander & Mark Stephens, London: Routledge, 2023, s. 246-264Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this chapter, editors Martin Grander and Mark Stephens draw conclusions on the changes in housing and welfare regimes based on the empirical findings from the countries explored in the previous chapters. The chapter shows that both housing and welfare systems – regardless of their earlier constitution – have changed markedly in terms of income inequality and housing accessibility due to processes such as marketization and income polarization. Inequalities in both housing and welfare have in some countries been reinforced during the last decade by migration and everywhere by the COVID-19 pandemic. The current economic crisis continues to exacerbate such inequalities as inflation and increasing interest rates tend to place a disproportionate strain on low-income households. The chapter shows how the development of the national housing policy is driven by policies of fiscal consolidation, rather than welfare state development. This development calls for a more in-depth analysis of the interrelation between housing and the wider welfare state, which also includes the sphere of finance.

  • 50.
    Grander, Martin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Malmö universitet, Institute for Urban Research (IUR).
    Stephens, Mark
    University of Glasgow.
    Introduction2023Inngår i: The Routledge Handbook of Housing and Welfare, London: Routledge, 2023, s. 1-8Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The introductory chapter, written by editors Martin Grander and Mark Stephens, introduces the housing question as one of the most pressing issues of societal importance in recent decades. The authors summarize the problems of global housing markets in terms of accessibility, affordability, and residential segregation and argue that a deeper understanding of such problems requires the interrelationship between housing and welfare to be addressed. The authors argue for the application of “welfare regimes”, as proposed by Gøsta Esping-Andersen, which makes it possible to commence a deeper analysis in which distinctive housing systems can emerge in parallel to such wider welfare systems. The chapter shows that Jim Kemeny’s analysis of the relationship between welfare and housing regimes has recently been contested by both empirical and theoretical research. It is therefore argued that there is a need to revisit the connection between housing and welfare, considering changes in both the wider welfare regimes and housing systems. Thus, the aim of the book is introduced – to provide an empirically grounded and theoretically updated perspective of how welfare regimes relate to housing systems from the 2020s onwards.

12 1 - 50 of 72
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf