Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Grander, Martin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Roelofs, Kim
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Salonen, Tapio
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Area-based development initiatives: a means to an end or an end in itself? – a literature overview on the case of Sweden2022Inngår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 12, nr 2, s. 243-255Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In many countries during the last four decades, area-based programmes and initiatives have emerged, directed to the residents in so-called disadvantaged areas of cities. The initiatives are commonly initiated by local public authorities and are gathering social workers, housing companies and NGOs in collaboration, occasionally under the label of community work. With the aim to understand the role of ABIs in the development of marginalized areas, but also to understand ABIs as a phenomenon in a broader societal context, this literature overview compiles recent literature on such initiatives in Sweden. The review finds that the initiatives are often launched as responses to inequality and segregation, which is manifested in low employment rates, but also in social unrest, criminality and associated stigmatization. Thus, the initiatives are often set up with aims of increasing employment or reducing crime rates, but with the overarching goals of reducing segregation. However, segregation has prevailed, which has led to the initiatives being questioned. This literature review finds that the initiatives should be evaluated with regard to results on individual level, as they often are of substantial value for the residents, while at the same time the initiatives should be questioned as means to achieve greater equality.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Lindemann, Linnéa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Roelofs, Kim
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Blandningspolitik och strategier för social blandning: En litteraturöversikt2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport, den andra i SBV Working Paper Series, tar ett samlat grepp om forskningslitteraturen kring en lika omhuldad som omtvistad bostadspolitisk strategi, närmare bestämt den så kallade blandningspolitiken. Sedan miljonprogrammets slutfördes i mitten av 1970-talet och segregationen gradvis blev påtaglig i landet har den svenska bostadspolitiken haft en mer eller mindre utpräglad idé och strategi för att öka den sociala blandningen, eller främja en ”allsidig sammansättning av hushåll” som det har hetat. Blandningspolitiska mål och lokala strategier för att främja variation på bostadsmarknaderna introducerades som medel för att motverka segregation på bostadsmarknaden och i städerna, men också för att öka integrationen. Idén om social blandning har sedan levt kvar i de politiska dokumenten och har till viss del fallit ut i handling, men frågan har inte väckt speciellt mycket debatt i Sverige under de senaste decennierna. Däremot har det i Nordamerika och i flera europeiska länder funnits en levande diskussion och omfattande forskning kring blandningspolitik och så kallade grannskapseffekter, det vill säga hur hushåll och individer påverkas av andra hushåll i närområdet. 

    Inom den internationella litteraturen har blandningspolitiken fått kritik, bland annat för att den skulle kunna bidra till vidare marginalisering av inkomstfattiga hushåll samt att kontakt mellan hushåll med olika socioekonomisk bakgrund inte uppstår. Dock hävdar flera internationella studier att blandningspolitik kan förbättra ett områdes fysiska struktur och service samt bidra till minskat stigma. Den svenska forskningen fokuserar främst på grannskapseffektstudier och det finns få utfallsstudier över blandade bostadsområden. Grannskapseffektstudierna mäter hur individer påverkas av sin omgivning och visar på att bostadsområdens socioekonomiska karaktär påverkar individers livschanser. Blandade bostadsområden fungerar som ett möjliggörande verktyg, då blandad bebyggelse ska ge en socioekonomiskt blandad befolkning vars situation ska präglas av ökade livschanser. Detta samband är inte helt okomplicerat och den svenska blandningsstrategin vilar till viss del på antaganden. Blandningsstrategin används i varierande grad i olika kommuner och ska motverka socioekonomisk segregation. Det behövs fler utfallsstudier som studerar den svenska blandningspolitiken för att kunna genomföra en gedigen jämförelse mellan internationella och svenska studier.

    Fulltekst (pdf)
    Lindemann & Roelofs (2020) Blandningspolitik och strategier för social blandning
  • 3.
    Roelofs, Kim
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Boendeperspektiv på samhällsbygget Gårdsten2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar en studie över hur boende själva upplevt ett så kallat utsatt bostadsområdes omvandling till en mer stabil och ordinär boendemiljö. Inte sällan saknas just de boendes egna erfarenheter och upplevelser av boendeförnyelse och områdesutveckling. Studien har genomförts mellan 2020 och 2022 och fokuserar på Gårdstensbostäders hyresgäster. Den belyser hyresgästernas perspektiv på Gårdstensbostäders arbete och på förändringarna som har ägt rum i området de senaste decennierna. Den lyfter också fram flera utmaningar inför framtiden, som exempelvis behovet av fler mötesplatser och oro kring kriminalitet i området kopplad till "polisens lista".

    Fulltekst (pdf)
    SBV WP 22_3
  • 4.
    Roelofs, Kim
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Concealed Stigmatization: Resident Experiences and Practices in Area-Based Development in Gårdsten2024Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis studies resident experiences and practices in area-based development in the residential area of Gårdsten, Gothenburg. Since 1997, the public housing company Gårdstensbostäder has been tasked with positively developing Gårdsten, which until then was considered run down and stigmatized. Gårdstensbostäder has received praise for its area-based work in Gårdsten, especially when the area received better ratings on the police’s list of vulnerable areas. While several studies have focused on resident experiences of living in stigmatized areas, few studies have focused on resident experiences of area-based development. This thesis studies how resident experiences and practices in area-based development are shaped by territorial stigmatization. The study is a case study of area-based development in Gårdsten and the primary data used are semi-structured interviews and go-alongs with twenty-one Gårdsten residents. The study uses theories of territorial stigmatization (Wacquant, 2008; Garbin & Millington, 2012), stigmatization (Tyler, 2020), and space (Bourdieu, 1999; Massey, 2005). Despite informants being positive about Gårdstensbostäder’s work in the area, their experiences and practices continue to be shaped by territorial stigmatization. I identify three components to the territorial stigmatization that Gårdsten is currently subjected to: continuing stickiness; pragmatic resistance; and instances of blurring. These three components constitute a new form of territorial stigmatization in Gårdsten, which I call concealed stigmatization. Behind the positive representations that emphasize Gårdstensbostäder’s success, nuanced, multi-layered resident experiences of continued stigmatization are concealed. The thesis critically assesses the role of area-based initiatives and Swedish public housing, identifying limitations to area-based approaches organized and coordinated by public housing companies. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Roelofs, Kim
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Studenters uppsatsskrivande: vägar till självständighet2022Inngår i: Journal of Teaching and Learning in Higher Education (JoTL), E-ISSN 2004-4097, Vol. 3, nr 2, s. 1-4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studenter har inte alltid tillräckligt med erfarenhet av, till ex., akademiskt skrivande, datainsamling eller att analysera forskningsmaterial för att komma i gång med uppsatsskrivandet. Inom akademiska utbildningar finns ett stort fokus på självständighet. I denna text reflekterar jag över hur denna självständighet kan användas för att stötta studenters uppsatsskrivande. Jag menar att när studenter behöver hjälp med att komma vidare i uppsatsskrivandet så ska detta ske utifrån en tanke om att studenter ska utveckla sin självständighet. Detta kan till exempel ske genom val som görs i forskningsprocessen och i hur de ska relatera till uppmaningar och frågor från handledare. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Roelofs, Kim
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Salonen, Tapio
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Insatser i ”utsatta” områden: en analys av 20 års områdesutveckling och lärdomar inför framtiden2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt diskuterar svenska studier om områdesutveckling hittills under 2000-talet och har som syfte att sammanfatta lärdomar från studier som har berört områdesutveckling. Begreppet områdesutveckling är något diffust och det är vår tolkning att områdesutveckling under de senaste årtiondena alltmer kommit att användas som ett portalbegrepp för allehanda ambitioner och insatser i den redan byggda stadsmiljön och då i synnerhet bostadsområden som domineras av hyresrätter byggda i efterkrigstid. I denna kunskapsöversikt avgränsas förståelsen av det diffusa begreppet ”områdesutveckling” till lokala insatser i s.k. utsatta bostadsområden som domineras av miljonprogramsområden med företrädesvis hyresrätter. I dessa områden har riktade områdesinsatser skett mer eller mindre sedan deras tillkomst på 1960- och 1970-talen. Områdesutveckling är ofta en uttalad strategi mot boendesegregation. I debatten kring lösningar för boendesegregation är det förorten som blir en problemfylld plats som åtgärder avses riktas mot. Förorten är dock inte en entydig plats, utan en plats som blir till i samhällsdebatten för olika ändamål. Berättelser om förorter är problemorienterade, där förorterna är platser där människor med ofullständig samhällsintegrering koncentreras. Detta avses ibland utgöra ett hot mot det demokratiska samhället och det finns en debatt om ”parallellsamhällen” som utvecklas i förorter. Den problemorienterade berättelsen om förorter legitimerar olika lokalinriktade interventioner. Boendesegregation anses leda till olika former av icke-integration i samhället, såsom att sakna sysselsättning, inte delta i val och inte följa samhällets lagar. Det finns en koppling mellan idéer om segregerade bostadsområden och sociala problem, även om problem som finns i bostadsområden inte nödvändigviss orsakas av själva områdena (Andersson, Bråmå & Holmqvist, 2010). I samhällsdebatten anses bostadsområdet orsaka de olika socioekonomiska problem som en del av dess befolkning brottas med, samt att det anses finnas många individer som utgör ett hot eller en börda för staten. Forskare hävdar att det geografiska utpekandet av bostadsområden bidrar till vidare stigmatisering av dessa områden. På så vis vidmakthåller områdesutveckling den överlägsna positionen från det etablerade majoritetssamhället. I den historiska tillbakablicken framgår att terminologin som används för att beskriva motiv för områdesutveckling har ändrat karaktär de sista tjugo åren. Problemformuleringen har skiftat från ett fokus på ”utländsk bakgrund” till ett fokus på ”utsatthet”. Dock är de reella sakförhållandena likartade i nuläget som i slutet av 1900-talet: höga nivåer av arbetslöshet, ekonomiskt biståndsmottagande och låg genomströmning i utbildning (Karlsson, 2016). Även om målet att bryta segregation har funnits hela tiden har detta mål inte uppnåtts, snarare har det gått i motsatt riktning. Enligt flera forskare präglas områdesinsatser av otydliga mål och mål som är omöjliga att uppnå med de resurser som finns tillgängliga. Det handlar då till exempel om mål såsom att bryta segregation och att öka tillit och demokratiskt deltagande samt inflytande i området. Karlsson (2016) visar dessutom att områdesutveckling inte skapar strukturell förändring som skulle tillgängliggöra samhällets politiska och ekonomiska processer för de boende i områdena. Även om forskare är kritiska mot områdesutvecklingens mål, menar de att det finns positiva förändringar som insatser kan åstadkomma. Exempel som nämns är att hjälpa att integrera utsatta individer och grupper och att utveckla privat och offentlig service i bostadsområdena. Även om målen för lokal områdesutveckling formuleras utifrån ett helhetsperspektiv på staden och segregationen, riktar integrationsåtgärder sig ensidigt till utvalda bostadsområden och deras invånare. Det saknas alltså sätt att arbeta med segregationens relationella karaktär i ett större urbant perspektiv. Ett återkommande mål med områdesutveckling är att öka tilliten till offentliga verksamheter samt erbjuda delaktighet till de boende i områden utvalda för områdesutveckling. Forskare menar att det är viktigt att de boende kan vara med från början i att påverka områdesutvecklingens form, samt att olika inblandade aktörer samverkar för att öka delaktigheten. Dessutom är det viktigt att insatser inte bara erbjuder ”demokrati på låtsas”, utan i stället skapar utrymme för reellt inflytande. Kommunala strukturer erbjuder inte alltid utrymme för kritik och alternativa handlingsstrategier från boende. Det finns oftast en given ram inom vilken inflytande kan äga rum. Individer och organisationer som inte accepterar detta och vill ha mer inflytande riskerar att bli utpekade och demoniserade. Områdesutveckling kan organiseras antingen som en del av den ordinarie kommunala verksamheten eller bedrivas i form av projekt. Forskare kritiserar projektformen för att den inte kan erbjuda den kontinuitet som behövs för långsiktig områdesutveckling och förändring. Det finns en uppenbar risk att verksamheter försvinner när projekt upphör. Samverkan är ofta nödvändig för att organisera områdesinsatser. Samverkan kan erbjuda kontinuitet och effektiv samhällsservice, men dessa positiva utfall är inte garanterade, enligt forskare. Vidare kan samverkan bli ett mål i sig, även om det inte alltid är det mest effektiva sättet att organisera områdesinsatser. Områdesinsatser har oftast mest positiva effekter på individer och individuella hushåll. Detta kan ha ett negativt utfall när hushåll som får det bättre flyttar ifrån området och nya hushåll med socioekonomiska utmaningar ersätter dem. Dessutom läggs fokus på individens eget ansvar, i stället för att staten och kommuner tar ansvar för att motverka segregerande samhällsstrukturer. Karlsson (2016) menar att områdesbaserade projekt inte har möjlighet att verka strukturförändrande men menar att de kan minska de sociala konsekvenserna av segregerade samhällsstrukturer. Fokus på individen har givetvis också positiva konsekvenser, eftersom det kan skapa gynnsamma effekter på individers och hushålls levnadsförhållanden. Ur detta följer vår konklusion för denna kunskapsöversikt, nämligen att områdesutveckling inte är ett medel som kan åstadkomma en strukturell förändring i den ökade ojämlika resursfördelningen i Sverige under 2000-talet hittills men kan ha värde och förtjänster för berörda organisationer och hushåll.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf