Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad för arbetsmetoder forskningen nämnersom språkutvecklande i historieundervisningen för språkliga heterogena elevgrupper. Det är för att ämnesspråket i historia är känt för sitt abstrakta och kompakta språk, men även nödvändigt för att elever ska förstå ämnesinnehållet. Till vår hjälp har vi använt oss nationella och internationella tidskriftsartiklar samt doktorsavhandlingar.Det vi kommit fram till i vår kunskapsöversikt är att språkutveckling är nödvändigt för att eleverna ska förstå historieämnets abstrakta innehåll samt att läraren behöver ha avancerade kunskaper inom ämnet. Läraren behöver även finna relevanta arbetsmetoder så att elever kan uppnå en djupare språkförståelse för att skapa sig en förståelse till ämnesinnehållet. I denna kunskapsöversikt presenteras det tre olika arbetsmetoder att tillämpa i historieundervisningen. De tre arbetsmetoderna har inspirerat oss till att i framtiden arbeta språkutvecklande i historieämnet. Därmed önskar vi även att nutiden och framtidens lärare ska bli lika inspirerade som oss att arbeta mer språkutvecklande inom historieundervisningen, samt använda sig av de presenterade arbetsmetoderna

I enlighet med Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2022 (Skolverket, 2022, s. 180) beskriver kursplanen för ämnet historia hur undervisningen ska syfta till att utveckla elevers historiska bildning och historiemedvetande. Däremot hävdar forskare hur det krävs en förståelse för det historiska ämnesspråket, för att elever ska åstadkomma syftet och en holistisk förståelse i historieämnet. Å andra sidan finns det väldigt lite historiedidaktisk forskning i de yngre åren angående hur lärare kan tillgodogöra och arbeta språkutvecklande i förhållande till ämneskunskaper. Examensarbetet har därför genom en fenomenologisk ansats syftat till att undersöka hur verksamma lärare i historia på mellanstadiet reflekterar angående ämnesspråkets betydelse och språkutvecklande arbetssätt, för att stärka elevernas förståelse för ämnesinnehållet i historia. Detta av vikt för att inspirera lärare angående hur de kan bedriva ett språkutvecklande arbete i historieundervisningen.