Kunskapsöversiktens syfte är att redogöra för forskning och olika perspektiv på påverkan av elevers socioekonomiska bakgrund i skolan. Den frågeställning kunskapsöversikten ämnar besvara handlar således om vilka aspekter av socioekonomisk bakgrund som påverkar elevers skolgång. Utifrån systematiska litteratursökningar i databaserna Swepub, ERIC och ERC samt Skolverkets egen databas har materialet som kunskapsöversikten bygger på valts ut. Även sekundärsökningar har gjorts. Resultatet undersöker olika aspekter av socioekonomisk bakgrund såsom föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och sysselsättning. Detta sätts i relation till Bourdieus teorier om de olika kapitalformerna, socialt, ekonomiskt samt kulturellt kapital. Utöver detta sätts även frågeställningen i relation till likvärdig utbildning där skolan och lärarens roll lyfts fram. Resultatet visar på att den mest avgörande aspekten som påverkar elevernas skolgång är föräldrarnas utbildningsnivå, vilket kan kopplas till det kulturella kapitalet, men även att de tre kapitalformerna tillsammans utgör en stor påverkan på elevers skolgång och bör undersökas vidare. Betydelsen av skolan och lärarens arbete med det kompensatoriska uppdraget, för att minska påverkan av elevernas olikartade förutsättningar, diskuteras. Det framkommer att både den enskilda läraren och skolan spelar en betydande roll när det kommer till att minska de skillnader som finns i elevernas socioekonomiska bakgrund.

Studien bygger på problemformuleringar som ämnar undersöka hur elevers socioekonomiska bakgrund påverkar lärares arbete, samt vad lärarna gör och vilka möjligheter de upplever att de har att arbeta utifrån skolans kompensatoriska uppdrag. Studien syftar till att få fram samhällskunskapslärares subjektiva erfarenheter och upplevelser, därav bygger studien på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer utgör empirin. Teorierna som används till analysen är Bourdieus habitus och kapitalformerna, samt Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på mediering, språk och läraren som verktyg. Resultatet visar att lärarna upplever att de påverkas i sitt arbete av sina elevers socioekonomiska bakgrund i viss mån, främst när det kommer till planeringen och undervisningen i samhällskunskapsämnet. Resultatet lyfter även metoder och arbetssätt lärarna använder sig av i det kompensatoriska arbetet, där relationsbyggande och språkutvecklande arbete är framträdande. Avslutningsvis går det att se att samtliga lärare använder sig själva som verktyg i det kompensatoriska arbetet, för att i så stor utsträckning som möjligt väga upp för elevernas olika socioekonomiska bakgrund. Även stöd från kollegor och skolledning visar sig vara en viktig aspekt för lärarna när det kommer till vilka möjligheter de upplever att de har att arbeta kompensatoriskt.