Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur aktuell forskning definierar begreppet läsförståelse och vilka förhållningssätt till läsinlärning lärare i grundskolan använder för att skapa en god läsförståelse hos sina elever. I min kunskapsöversikt har jag använt mig utav en systematisk litteratursökning för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar till mitt arbete. Litteratursökningen gjordes i databaserna ERIC, ERC och SwePub. Några artiklar hittades då jag sökte vidare på artiklar i Google Scholar. Utefter mina sökningar valde jag ut tio relevanta artiklar som jag sammanfattade utefter artiklarnas syfte, metod och resultat. I artiklarna hittade jag tre teman som sammantaget beskriver min forskningsfråga. Dessa tre teman fick underrubrikerna; Otydliga definitioner av läsförståelse, Läsintresse och ordavkodning nyckel till god läsförståelse, Lärares vision av läsförståelseundervisning. I resultatet problematiserar jag min forskningsfråga utifrån dessa teman. I första temat beskrivs de otydliga definitioner av läsförståelse jag fann i artiklarna samt en möjlig orsak till detta. Nästa tema handlar om nyckeln till god läsförståelse som forskare menar att elever skapar genom läsintresse och ordavkodning. Sista temat belyser lärares roll i läsförståelseundervisning och hur lärares syfte och vision kring undervisningen kan komma att påverka elevers läsinlärning. Min slutsats är att lärare behöver ha en tydlig bild av vad läsförståelse är och hur det framträder i arbetet med läsinlärning. Genom denna kunskap kan de sedan skapa en tydlig vision kring hur de vill driva sitt arbete kring läsförståelse. För framtida forskning hade jag velat undersöka hur verksamma lärare definierar läsförståelse och hur detta framträder i deras arbete med läsförståelse.

Syftet med detta examensarbetet är att undersöka vad lärare anser utvecklar god läsförståelse hos elever, samt hur lässtrategier kan användas i undervisningen för att elever ska utveckla djupare förståelse för texter. I examensarbetet har vi valt att använda oss av två inriktningar för att nå vårt syfte, vi har valt att analysera kursplanen i svenska från olika läroplaner samt intervjua verksamma lärare. I tidigare forskning beskrivs den forskning som gjorts kring läsförståelse och lässtrategier samt vilka hinder som kan uppstå. Vi har även gjort en analys av kursplanen i svenska i läroplanerna från 2011 och från 2021 som implementeras 2022, som vi analyserar utifrån klassifikations- och inramningsperspektiv. Vår empiri är insamlad genom kvalitativa intervjuer som vi sedan kopplar till lärares erfarenheter och tankar kring läsförståelse, lässtrategier och kursplaner. Resultatet visar att det behövs många olika delar i undervisningen kring läsförståelse för att skapa en god läsförståelse hos elever. Lässtrategier är ett stöd i detta arbete och lärare är till viss del oeniga om hur och vilka strategier som bör användas i undervisningen. Det sociokulturella klassrummet står i fokus i alla intervjuer vilket visar lärarnas samstämmighet till vikten av ett klassrum där elever lär av och med varandra och därigenom utvecklar sitt tänkande. Läroplanen som implementeras höstterminen 2022 innehåller många ändringar gällande begrepp som förändrats och nytt innehåll som tillkommit i kursplanen för ämnet svenska vilket lärare tycker är bra, detta kommer dock inte förändra deras nuvarande arbetssätt.