Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 687
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdulamir, Tarik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Hur inkluderas nyanlända elever i undervisning2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete undersöker inkluderingen av nyanlända elever i undervisningen i svenska grundskolor. Studien har en fenomenologisk ansats och ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv för att förstå de upplevda erfarenheterna och de sociala sammanhangen som påverkar integrationen och lärandet för dessa elever. Uppsatsen syftar till att svara på tre forskningsfrågor: Hur inkluderas nyanlända elever i undervisningen på grundskolan i Malmö? Vilka metoder tillämpas för att främja deras integration och lärande? Vilka specifika utmaningar och hinder möter lärarna på grundskolan i Malmö när de inkluderar nyanlända elever, och vilka strategier och resurser behövs för att säkerställa kvalitén i utbildningen och en framgångsrik integration för dessa elever?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ahlstrand, Roland
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Gautié, Jérôme
    Lean versus Learning? Work Organizations, Innovation and Job Quality in the Aerospace Industry in France and Sweden2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    To cope with fierce competition in an increasing globalized context, many companies tend to reduce wage costs and intensify work, adopting what could be labelled as social dumping strategies, with negative effects on job quality (JQ) - this term encompassing compensation, employment status, work conditions, but also training and promotion opportunities. Innovation - defined here as any significative and valuable change in product, process, marketing or organisation -is often presented as the solution to break this potential vicious circle. Still, this positive view must be assessed. To do so, we need to open the "black box" of firms, to analyse more precisely the nature, the motivation, the modes of implementation, and the outcomes of innovation, by scrutinizing all the mechanisms at play. The paper focuses here on the interplay between innovation and JQ, in a specific industry, Aerospace, which is an innovation leader, with numerous spill-over effects on other manufacturing industry. Our study relies on qualitative empirical evidence from in-depth firm case studies, carried out in two countries that are good illustrations of different varieties of capitalism, France and Sweden. The firms under study have introduced a wide range of technological process innovations, such as 3D Computer-Aided-Design and different forms of Computer Aided Manufacturing and automated processes - from Computer Numerical Control (CNC) machines to robots. If there were some common features concerning the impacts in terms of JQ, there were also differences related to organizational and managerial choices across firms - whether because organization mediated the impact of technological changes, or because these changes were highly interlinked with organisational ones. There were indeed important organizational changes in the firms of our sample, recent or still going on at the time of our study. These changes were sometimes considered even more important than technological innovations. One important change was the introduction of "lean" principles. But the way "lean" was implemented was in fact quite different across the different cases, with different consequences in terms of JQ. A quite rigid top-down "lean", dominant in France, contrasted with a more flexible form, more compatible with the "learning" type of organization witnessed in Sweden. One interesting difference between the two types of organization was the role of trade-unions in the "innovation-JQ" nexus. Still, in France, a growing concern about the limits of existing organisation was arising, as (better) work organisation was more and more identified as a key determinant of an innovative workplace - defined as a work environment that provides a fertile ground for innovations of any kind. Some organizational innovations (sometimes quite radical) were put in place to improve JQ, in particular in terms of worker's autonomy and involvement, to move from a "lean" to a more "learning" type of organization. Overall, our contribution highlights some key mechanisms of the interplay between work organization, JQ and innovation, and sheds light on some hotly debated issues concerning the impact of new technologies on the quality of jobs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Ahlström, Agnes
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    HBTQIA-inkludering i skolan2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Sexuality, sex, and gender represent three out of seven grounds of discriminations, and teachers carry the duty to actively counteract discrimination according to the Swedish National Agency for Education. Even though Sweden is in fifth place of gender equality and teachers are supposed to educate students to become accepting human beings, the Swedish Schools Inspectorate published that only one out of three Swedish teachers include LGBTQ questions in their teaching. This paper aims to summarise what research says about the effects of LGTBQ inclusion in the early years of Swedish primary school. After systematically searching for academic sources in three different databases, and then assessing them, the results were reoccurring. While the Swedish LGBTQ teaching is inadequate, British, and American research shows that the effects of a LGBTQ inclusive curriculum are motivated and committed students, that have greater understanding for social injustices, leading to less discrimination. The results are discussed based on what the relevance is for Swedish primary school, in accordance with the Swedish National Agency for Educations’ fundamental values and overall goals, and the core content of civics. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ahmeti, Donarta
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Bacevac, Selma
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Utbildningspolitiska reformer och dess inverkan på lärarprofessionen2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Profession is an autonomous social system based on the fact that the work emanates in some form of scientifically produced knowledge. The purpose of the knowledge overview is to find out how the political arena has shaped subject teachers as a profession. Our question for the essay is: What does the educational science research say about how political decisions and governance have affected the teaching profession?

    The method in the overview was based on research after making a selection based on the relevance to our defined area of the 649 search results (which arefurther presented in the method section).

    Through this we have gained an insight in how political decisions have changed the teacher’s identity that has once been very strong. The background to this project is that the teachers’ profession is changed by political reforms in the era throughout the 1990s - 2000s. The reform municipalization of the school in 1991, is described as a part of the reduction of the teacher’s control, weakening of the profession and loss of autonomy. The New Public Management - model was spread through the 1890s - 1990s and is a resultoriented management as a streaming of the schoolwork unit. The reform where freedom of choice and competition among schools brings us to problems that we are encountering today, we have a strong grade inflation, especially among private schools. We are also noticing that various market forces have contributed to inequality and segregation in schools. The teacher education reform in 2001 was a change where the government shifted the discourse in the teaching profession by replacing the scientific knowledge base with pedagogical work and allowing therapists to enter school businesses. The political reforms are commonly discussed by researchers as the beginning process of the teachers’ deprofessionalization.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Donarta Ahmeti Selma Bacevac
  • 5.
    Ahmeti, Donarta
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Bacevac, Selma
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Ämneslärares uppfattning om professionsutövande och autonomi2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The Swedish school as an institution has during a period of continuous change and control affected the teacher's profession and agency. One of the biggest resources a school has is the teachers. That is why it is important how the teachers themselves and their work are defined. The purpose of this study is to gain knowledge of the teacher's perception of professional practice and autonomy with the help of a questionnaire survey in the form of a mixed method. There are separate factors that have changed the teaching profession and with the help of a framework theory we can clearly see this. The frame factors are used in our work to gain an understanding of how external factors affect the teachers' profession. This is used as a way of structuring and analyzing the empirical data. Through the questionnaire responses, we have gained knowledge of teachers' experiences and descriptions of their professional practice and autonomy. The results have consistently highlighted the factors that affect autonomy and how this in turn affects the teacher's professional practice. The external factors that the results show are that a higher requirement is placed on documentation and student care, which means that subject knowledge is not prioritized. In relation to this, teachers are also critical of new scheduled activities that are outside the teacher's profession where there is an unclear division of responsibilities and insufficient resources.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Donarta Ahmeti Selma Bacevac
  • 6.
    Alawieh, Batol
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Hansen, Emil
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Vart är jag på väg, hur är jag på väg & vad är mitt nästa steg?2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetets syfte är att belysa lärande bedömning i pedagogiska miljöer, såsom i bildklassrummet. Detta undersöker vi genom en kvalitativ gruppintervju med fyra elever och två bildlärare, om hur bedömning upplevs och vilka svårigheter elever samt lärare bemöter. Eleverna i intervjun önskade sig ändringar för en enkel och rättvis bedömning utan komplexitet på grundskolenivå. En annan källa som vi använde oss av för vår undersökning är den valda litteraturen av Anders Jönsson (2013) och Lars Lindström m.fl. (2011). Källorna lyfter fram författarnas teorier, metoder och tolkningar om hur läraren kan samspela med elever, för att kunna nå en smidig bedömning utan en upplevelse av komplexitet. Författarna utgår från bedömning, återkoppling, kamratbedömning, svårigheter inom bedömning, metoder för bedömning och sociokulturellt perspektiv. Målet i texterna handlar om processen och hur eleverna utvecklar deras tankar kring bedömning genom kommunikation med andra elever och lärare. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Batol Alawieh Emil Hansen
  • 7.
    Aldefors, Anja
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Sveriges historia: En studie av historisk empati och interkulturella perspektiv2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka hur Sveriges historia, som är en digital museiresurs med källmaterial för mellanstadiet, använt sig av historisk empati för att framställa olika perspektiv på kulturmöten och migration. Jag analyserar hur olika perspektiv på interkulturalitet och migration framställs samt på vilket sätt det digitala källmaterialet presenteras så att eleverna kan knyta an till källorna och se dem ur olika perspektiv. Teorier som använts är multimodalt meningsskapande, interkulturella perspektiv och bildanalys. Metoden är kvalitativ dokumentanalys med ett deduktivt angreppssätt. Jag har även gjort en mindre kvantitativ analys där jag redovisar för frekvensen av utländska källor i det historiska källmaterialet. 

    Några viktiga slutsatser är att Sveriges historia endast framställer perspektiv på interkulturalitet i cirka 34 % av källmaterialet med fokus ligger på norra och västra Europa. Det finns under de tidigare perioderna - vikingatid och medeltid, källor som visar på möten med den muslimska världen. Sveriges historia präglas av ett nationalromantiskt och eurocentriskt sätt att se på interkulturalitet, där folkets anknytning till det geografiska området framställs som förutbestämt. Fokus ligger på det geografiska områdets utbredning med kärnan i svearnas statsbildning. Det framkommer få perspektiv på att Sverige innebar ett enande av många olika etniciteter. Perspektiv på dagens kulturmöten är helt frånvarande. 

    Sveriges historia har på ett multimodalt sätt arbetat med att ge materialet mening genom bildspråk. Källmaterialet har återgivits med högupplösta bilder och tredimensionella modeller. Historisk empati framställs i källmaterialet genom att det ger eleven möjlighet att sätta saker i en historisk kontext, att se olika perspektiv på historian och att knyta an till källorna. Det stimulerar även följdfrågor som har med källkritik att göra och möjliggör för elever att arbeta som en historiker. Det finns dock en problematik i vems historia som levandegörs. Stort fokus läggs på Sveriges bindning till territoriella gränser. Historisk empati har inte använts för att ge rum åt kontroversiella frågor och kan därför upplevas som tillrättalagt. 

  • 8.
    Al-Edili, Mohamed
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Ankell Mattisson, Oscar
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Skolsegregation: En studie om hur skolledare upplever och arbetar med skolsegregation2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Utgångspunkten i studien är att belysa problematiken kring skolsegregationens påverkan på elevers skolresultat. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolledare samt skolnämnden upplever skolsegregation. Studien har en teoretisk ansats där Bourdieus teorier om kapital, fält och habitus appliceras på resultatet. Vi använder en kvalitativ metod i studien, som baseras på sju semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av sex stycken rektorer som verkar inom en segregerad stad, samt en representant från skolnämnden i samma kommun. Samtliga informanter, stadens namn samt områden i staden är alla anonymiserade. Insamlad empiri har transkriberats och reducerats inför analysarbetet.

    Vår slutats utifrån det bearbetade resultatet är att aktörer finner förklaringarna främst i boendesegregationen och det fria skolvalet. Det kapital som värdesätts i skolan är det svenska språket. För att motverka segregationen krävs kompensatoriskt arbete i verksamheten. Ansvariga för motverkande av segregation återfinns på en politisk nivå, medan skolsegregationens effekter kan motverkas på skolnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Mohamed Al-Edili Oscar Ankell Mattisson
  • 9.
    Alghoul, Nour
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Alshaer, Mahdi
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Inkludering i religionskunskap: Metoder som ökar elevers inkludering i religionskunskapsundervisningen2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete fokuserar vi på lärarna som undervisar i religionskunskap. Målet med arbetet är att vi skall få en större förståelse för hur lärarna arbetar med inkludering samt att vi skall motivera fler lärare till att arbeta med inkludering i undervisningen. Anledningen till detta är att det finns flera fördelar, bland annat att eleverna känner sig delaktiga i sin skolgång vilket resulterar i god relation mellan lärare och elev samt elev och elev, på så vis kommer även ens skolresultat att öka. Följande examensarbete kommer att baseras på en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fem ämneslärare. Studien har även sin grund i fenomenologi som vetenskapsteori som framför allt intresserar sig för upplevelser av mänskliga subjekt. Hur kan man arbeta med inkludering i religionskunskapsundervisningen och vilka effekter har det? Vad tycker lärarna om att arbeta i ett inkluderande klassrum och hur påverkar det eleverna? Hur kan man på bästa möjliga sätt få eleverna delaktiga i undervisningen? En metod vi kommer att synliggöra är bland annat elevberättelser som handlar om att stärka eleverna identitet men även skapa förståelse för andra berättelser. Vi vill undersöka fördelarna och nackdelarna med denna metod utifrån lärarnas erfarenheter. Att synliggöra andra metoder anser vi även vara väsentligt för att få en större förståelse i lärarnas arbete kring inkludering. Studien visar på att lärarna inledningsvis hade skilda tolkningar på begreppet inkludering. Däremot var det uppenbart att lärarna hade liknande tankar och tolkningar under intervjuernas gång. Alla lärare var inte bekanta med begreppet elevberättelser, däremot var lärarna som inte hade hört talas om metoden tidigare positivt inställda till att använda sig av elevberättelser i deras framtida undervisning. Å andra sidan poängterar samtliga vikten av att känna sina elever och ha en god relation för att använda denna metod eftersom religion anses vara känsligt ämne enligt lärarna. Att arbeta med inkludering är inget som prioriteras av ledningen på ens arbetsplats. Samtliga lärare önskade att detta skulle få ett större fokus, trots att man angav tidsbrist som det största hindret. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nour Alghoul och Mahdi Alshaer
  • 10.
    Al-khafaji, Sara
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Språkutvecklande arbetssätt i samhällskunskap med elever i F-32023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Tanken att skriva denna forskningsöversikt kom till på grund av att jag upplevde att elever möter ämnesspråket i SO utan att få möjligheten till en fördjupad förståelse för de nya begreppen som finns i SO. Ett exempel jag var med om var att elever blev tilldelade texter som de skulle läsa och sedan svara på frågor som handlar om texten. Texterna innehöll svåra ämnesbegrepp och eftersom eleverna inte har fått begreppen förklarade under lektionstillfället var det många elever som inte kunde bearbeta uppgiften utan att ställa frågor angående dessa begrepp. Frågeställningen för denna forskningsöversikt blev “Hur arbetar man på ett språkutvecklande arbetssätt i samhällskunskap med elever i förskoleklass och årskurs 1–3?”. Syftet var att förstå olika sätt att arbeta med språket i samhällskunskap. Jag har fokuserat på att läsa tidskriftsartiklar och avhandlingar som har forskat om språkutvecklande arbetssätt genom klassrumsinteraktion och diskussioner i klassen med eleverna samt genom att arbeta med fantasin och kreativiteten i samhällskunskapsämnet. Det visade sig att den muntliga kommunikationen mellan en lärare och elever blir ett starkt verktyg för eleverna eftersom vi lär oss genom talandet och vi får lär ut kunskaper genom språket. Även att arbeta genom kreativitet och låta eleverna få använda fantasin i undervisningstillfällen som att exempelvis arbeta med att skapa berättelser leder till att eleverna blir engagerade och motiverade under lärprocessen.

  • 11.
    Alsén, Peter
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    “De håller på med renar va?”: En analys av hur urfolket samerna representerats i skolans styrdokument mellan åren 1962 och 2022.2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ innehållsanalys av Sveriges styrdokument för svensk grundskola, med fokus på samisk representation. Analysen är avgränsad till tidsperioden 1962-2022 då denna tidsperiod innefattar alla läroplaner för den obligatoriska allmänna grundskolan. Arbetet tar en historiekulturell teoretisk ansats med postkolonial teori som ytterligare en byggsten i analysen. Syftet med detta arbete är att undersöka samernas representation i svensk skolundervisning under tidsperioden 1962-2022 och varför den sett ut som den gjort. 

    Tidigare forskning utförd i Kanada har visat att när elever lär sig om urfolk gynnar det inte bara eleverna i sig, utan även urfolken i landet. Samerna är Sveriges enda urfolk och Europas enda urfolk. Med denna kanadensiska forskning i ryggen går det att hävda att det bör ligga i allmänhetens intresse, och även samernas intresse, att elever lär sig om urfolk. Detta gav ytterligare skäl att utföra denna undersökning med fokus på urfolket samerna i Sverige, då det skulle kunna gynna alla.

    Resultatet av denna undersökning är att samernas representation i svenska styrdokument har ökat ganska stadigt över tid sedan 1962 fram till 2022, med en minskande representation i 2011 års läroplan, Lgr11. Störst representation fanns i 1994 års läroplan Lpo94 och det var också enda läroplanen som talade om hur samisk historia och kultur hänger ihop med svensk och nordisk historia och identitet. Anledningen till att representationen har ökat är att samernas rättigheter också ökat under samma tidsperiod. Samerna har under tidsperioden blivit erkända som urfolk, blivit grundlagsskyddade som ett eget folk samt bildat en egen statlig myndighet, Sametinget. Även om samernas representation har ökat under tidsperioden är den fortfarande inte stor, samt har samisk kultur och historia blivit förbisedd i den senaste läroplanen Lgr22. Detta verkar bland annat bero på, baserat på det material som undersökts, att Sverige fortfarande bedriver kolonialism.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "De håller på med renar va?"
  • 12.
    Alvstad, Erik
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Andersson, IreneMalmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).Danielsson Malmros, IngmarieMalmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Identitet i en föränderlig värld: Sju nya historieskrivningar2021Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antologin visar nyansrikedomen inom det ämne som i vid mening kallas historia. Avståndet mellan texterna kan tyckas vara stort, då det rör sig om skildringar av hur vikingar gestaltas på museum, den svenska adelns förändrade identitet under 1800-talet, hur unga flyktingar i Sverige idag formulerar sin historiska självförståelse i sociala medier och analys av socialdemokraters memoarer som historieskrivning. Vidare berörs materialförvaltares professionalisering inom elitishockey, kulturarv och reggaeturism i Jamaica samt volontärorganisationers förändring till politiska rörelser i flyktingmottagandet 2015. Det gemensamma temat för antologin är frågor om hur individer eller kollektiv formar sin identitet i relation till de temporala sammanhang som de skriver in sig själva i.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Identitet i en föränderlig värld: Sju nya historieskrivningar
  • 13.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Bias in teachers' assessments of students' historical narratives2019Ingår i: International Journal of Historical Learning, Teaching and Research, ISSN 1472-9466, E-ISSN 1472-9474, Vol. 16, nr 2, s. 306-321Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    According to diverse research, historical thinking and historical accounts or narratives contain different dimensions. At least three such dimensions can be found: historical methods, rhetorical forms and ethical statements. The ethical dimension means that historical narratives contain ethical agendas; the rhetorical dimension implies that historical narratives consist of certain stylistic figures; the dimension of historical methods signifies that history is a science with certain methods that must be considered when constructing historical narratives. Although research on history teaching and assessment has made great progress in recent years, it almost exclusively deals with the dimension of historical methods. This is problematic as students' historical narratives, test responses or essays, contain all three dimensions, and all three dimensions seem to be taken into account when the students' narratives are assessed. This study problematizes what happens when teachers in Sweden are only required to assess the dimension of historical methods. The research is based on an empirical investigation where teachers, using the knowledge requirements from the syllabus in history, assessed four historical narratives with focuses on different dimensions of the three. The results suggest that teachers find it difficult to accept a historical narrative that, on the one hand, corresponds to the dimension of historical methods but, on the other hand, contains ethical statements that do not correspond with the assessor's own ethical understanding.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Controversial issues in history teaching2024Ingår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, s. 1-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Most of the history education research that addresses controversial issues suggests that disputes arising in the history classroom are rooted in students’ diverse identities that relate differently to history. Therefore, a history education that wants to ease tensions must try both to make these different identities and their relations to history visible and to enable an understanding of different relations to history based on identity. Starting with Gadamer’s concept of historically effected consciousness, this article outlines a model consisting of ontological third-order concepts and historical empathy in the history education as a suggestion to enable and corroborate constructive deliberative discussions in the history classroom. 

  • 15.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Det motsägelsefulla uppdraget2018Ingår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, nr 2018:2, s. 32-36Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Digital historia för att överbrygga nationsgränser i EU2022Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Elever hamnar fel när de resonerar om orsaker till förintelsen2022Ingår i: Skola och samhälle, E-ISSN 2001-6727, nr 2022-10-03Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Förintelsen är viktig i svensk historieundervisning. Men när elever fokuserar på medborgerligt ställningstagande i svar på provfrågor om Förintelsen, underkänns deras svar ofta. Fredrik Alvén beskriver problemet med historieämnets dubbla uppdrag (red).

  • 18.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Historiemedvetande och jämställdhetstankar hos svenska ungdomar2021Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 11, nr 1, s. 22-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Because Swedish teenagers bring with them a cultural background that affects their perception of history, this, in turn, affects how they understand and receive the history taught in school. For some decades now, the students´ historical consciousness should be the starting point to their history education in compulsory school in Sweden, that is, their understanding of their own lives in a temporal perspective. Consequently, educators should be interested in how the students understand societal issues through time, as this influences how they will understand history. This study explores the students’ understanding of gender equality in a temporal perspective. As the method is quantitative, the results must therefore be interpreted with caution. Nonetheless, there are some interesting results that should be taken into account before teaching gender equality in history. The girls understand the theme as mostly a conflict in the past, while the boys worry about the future. Moreover, the girls more easily imagine perspectives where women are the victims, while the boys more easily understand perspectives where men are the victims. These results call for a nuanced history teaching to reach both boys and girls.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Historieundervisning, självförståelse och empati2023Ingår i: Mellan kunskap och fostran: En bok om syfte och mål med skolans undervisning om etik / [ed] Olof Franck, Peder Thalén, Lund: Studentlitteratur AB, 2023, s. 161-172Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Historieämnet ska förnyas och användas varsamt2022Ingår i: Altinget, nr 2022-04-19Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Immigrant Students and the Swedish National Test in History2021Ingår i: Frontiers in Education, E-ISSN 2504-284X, Vol. 6, artikel-id 774900Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, immigrant students with a non-European background perform worse in school than students from the majority group. Research has so far focused on language problems, and political investments have been concentrated around developing immigrant student’s language because it is hard to manage school without a functional language. However, social science in school also rests on cultural understanding, which is difficult if you are not a part of the culture. This is certainly true for the subject of history, which has a strong tradition of fostering a historical nationalistic canon. By analyzing the items in the national test in history relative to how the immigrant students perform, this study investigates whether there are certain types of items that, on the one hand, discriminate against them and, on the other hand, work to their advantage. This is important knowledge if we want to be able to make fair and just assessments.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Opening or closing Pandora´s box?: Third-order concepts in history education for powerful knowledge2021Ingår i: El Futuro del Pasado: Revista Electrónica de Historia, ISSN 1989-9289, Vol. 12, s. 245-263Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, I introduce third-order concepts in the history teaching as a way to reachpowerful knowledge. If we understand powerful knowledge as a means to give students a competenceto understand the contemporary world, to help them to engage in society ́s conversations and debatesabout itself, and to understand the grounds for accepting or rejecting knowledge claims, we must thenhelp them to understand what ontology the discipline of history rests upon. Consequently, third-orderconcepts can help students as these concepts shed a light on what perception of reality the historicalnarratives and the first-order concepts build upon in the history classroom. However, at the end of theday, I have my doubts – what if we provide arguments for groups that have an anti-liberal and anti-democratic agenda?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Please let it be a history test with a content I can handle: How girls and boys perform in the national test in history in Sweden2021Ingår i: Handbook of Research on Teacher Education in History and Geography / [ed] Carrasco, C. J. G.; Martínez, P. M.; Facal, R. L., Berlin: Peter Lang Publishing Group, 2021Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 24.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Pojkarna, jämställdheten och framtiden2020Ingår i: Skola och samhälle, E-ISSN 2001-6727, nr 2020-02-13Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En nyligen utförd enkätstudie visar att många pojkar anser att männen kommer bli förlorare i framtidens samhälle, och att denna utveckling inte går att förändra även om man kämpar. Hur kan skolan möta dessa pojkar? Fredrik Alvén diskuterar detta med utgångspunkt i begreppet historiemedvetenhet.

  • 25.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Pojkars och flickors resultat på det nationella provet i historia: Bestämmer uppgifters historiska innehåll och form pojkars respective flickors resultat?2021Ingår i: Att bedöma i historieämnet.: Perspektiv på historisk kunskap, bedömning och prov / [ed] Ludvigsson, D.; Andersson Hult, L., Stockholm: Historielärarnas Förening , 2021, s. 205-226Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Pojkars och flickors temporala orientering och interesse för historia i Sverige2024Ingår i: Noter, nr 240, s. 20-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Skolans värdegrund begränsar historieämnet2018Ingår i: Skola och samhälleArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Tredje ordningens begrepp... i historieundervisningen2022Ingår i: Ämneslitteracitet och inkluderande undervisning / [ed] Jakobsson, Anders; Nygård Larsson, Pia; Bergman, Lotta, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, s. 153-178Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Undervisa i historia: didaktik och metodik för ämneslärare2023 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Uses of the Moor in the Historical Culture of Spain2022Ingår i: Cross-sections : Historical Perspectives from Malmö University: [Tvärsnitt : Historiska perspektiv från Malmö universitet] / [ed] Joakim Glaser; Julia Håkansson; Martin Lund; Emma Lundin, Malmö: Malmö universitet, 2022, s. 19-40Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Vad i hela världen säger du?2021Ingår i: Känsliga frågor, nödvändiga samtal: Att lära om och av kontroverser. / [ed] Flensner, K.K.; Larsson, R; Säljö, R., Lund: Studentlitteratur AB, 2021, s. 179-196Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Var framtiden bättre förr?: temporal orientering i skolpolitiska dokument2019Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2, s. 1-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents a study of how the purpose of school in general and the civic education in particular has been told at the formal curricula. The used material are governmental documents about the compulsory school. The method used emanates from the concept of historical consciousness. It is however the concept´s narrative and temporal content that is the starting point, when David Carr´s theory of lived stories is used to understand temporal perceptions behind the formal curricula. Two time periods with different purposes for the school and the civic education, emanating from different temporal orientations, have been found, namely 1969-1980 and 1994-2011. During the first time period the temporal orientation was rather short in time, and the future vision clear. The purpose of school and civic education were told to prepare the citizens to cooperate in labour intensive workingplaces. Cooperation and willingness to defer to the collective, were the most important abilities. During the second time period the temporal orientation becomes more prolonged, a distant past was used to meet an uncertain future. The purpose of school and civic education were now told to foster a western moral cultural heritage together with a new creative entrepreneurial spirit.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Yttrandefriheten som lärobok2021Ingår i: Religion och livsfrågor, ISSN 0347-2159, Vol. 51, nr 3, s. 8-9Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Alvén, Fredrik
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Ammert, Niklas
    Linnéuniversitetet.
    Dansk historieundervisning i relation till svensk: Kommentarer till Eskelund Knudsen & Haue ”Historieundervisning i Danmark –epokale tendenser, kontinuitet og forandring i lærebøger og læremidler”2023Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 1, s. 28-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De epokala tendenserna i dansk historieundervisning – deocentrism, antropocentrism och polycentrism – kan i viss mån sägas känneteckna också svensk historieunder-visning. En än mer träffande beskrivning av svensk historieundervisning skulle dock vara Gud och nytta, nationen samt demokrati och medborgarfostran. Svenska historie-läroböcker tycks mer kännetecknas av kontinuitet än av förändring (Gustafsson, 2017).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Alvén, Fredrik
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Bohlin, Senait
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    På väg mot läraryrket: en handbok för den verksamhetsförlagda utbildningen2021 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Alvén, Fredrik
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Karlsson, Klas-Göran
    Lunds universitet.
    Sjöland, Marianne
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Den vetenskapliga frågan och det moraliska svaret: Förintelsen i elevers kunskaps- och föreställningsvärldar2022Ingår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 88, nr 1, s. 67-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel behandlar hur förintelsen ska undervisas enligt den svenska skolans läroplan där den tillhör det central innehållet. Artikeln analyserar elevers responser på en fråga från det nationella provet i årskurs 9. Den diskuterar hur elever förstår förintelsen ur  två perspektiv: en traditionell historisk föreståelse alternativt ett samtida moraliskt uppdrag

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Alvén, Fredrik
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Ortuno-Molina, Jorge
    Universidad de Murcia, Spain .
    Temporal orientation in Spanish and Swedish teacher students’ narratives about gender equality2022Ingår i: Historical Encounters: A journal of historical consciousness, historical cultures and history education, E-ISSN 2203-7543, Vol. 9, nr 2, s. 30-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The main objective of the study was to analyze how Swedish and Spanish pre-service teachers’ temporal orientation influences their narratives and moral conceptions about gender inequality. 55 Spanish students and 76 Swedish students participated. The narratives were analyzed through a separate process of coding by both authors and the subsequence crossing of information in order to achieve agreement and reliability for the codes used. The analysis shows differences depending on cultural context, which may reflect the learning of narrative templates in History Education instead of a reflexive and critical learning. Mainly Spanish students described time under the concepts of change and continuity while Swedish students oftener saw time more as abrupt changes when describing the differences of current gender inequality regarding past times. Likewise, in almost all the narratives there is a naive way of understanding the sense of change over time. In the narratives there are no calls for individual action or descriptions of what possible actions there are for us to fight for a better future probably because history education does not provide examples in the past which mirror current social issues. These reflections make us to question why we teach history and how we do it. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Alvén, Fredrik
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Rudnert, Joel
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Historical digital literacy: Social media and the multicultural classroom2023Ingår i: Teaching History to Face the World Today: Socially-conscious approaches, activity proposals and historical thinking competencies / [ed] Juan Ramon Moreno-Vera; José Monteagudo-Fernandez; Cosme Jesus Gomez-Carrasco, Berlin: Peter Lang Publishing Group, 2023, s. 219-242Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the past three years, the Western world has seen many conflicts aroundhistory. Statues have been torn down, anniversaries have been debated, historical figureshave been re-evaluated, and many have begun to question or defend their own nationalhistorical narrative. Social media has heightened the debate, with antagonists engaging infierce and usually not very nuanced debates on Twitter and Facebook. In this text, we try tobuild a digital historical didactic framework for how teachers can work with controversialhistory in the multi-cultural classroom by using social media as a resource. Through ananalysis of second order concepts such as significance, historical perspective, and historicalempathy based on a historical cultural perspective and with the use of history in focus, wehope that teachers in the classroom will be able to contribute to increased interculturalcompetence. In a final example, we analyze how people with different backgrounds anddifferent purposes in a thread on Twitter debate the history behind the celebration ofColumbus Day in a city in the USA.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39. Ammert, Niklas
    et al.
    Eliasson, Per
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Externa historieprov: En studie av validitetsfrågor2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dåvarande Malmö högskola fick 2011 Skolverkets uppdrag att utarbeta och utforma det nationella ämnesprovet i historia för årskurs 9 i grundskolan. Malmö universitet även utarbetat kursprov i historia för gymnasieskolans kurser 1a1 och 1b. Ett syfte med denna studie är att analysera externa prov i historia i ett longitudinellt perspektiv. Det ger möjligheter att se och problematisera såväl förändringar som kontinuitet när det gäller proven, hur de har uppfattats samt deras resultat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Andersson, Alice
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Hallbäck, Mimmi
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Betydelsen av sambedömning för den likvärdiga utbildningen2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturöversikten är att presentera forskning om vilken betydelse sambedömning mellan lärare får på bedömning och betygsättning i den svenska skolan. Följande frågeställningar syftar till att redogöra för syftet med litteraturöversikten: Hur kan sambedömning bidra till en ökad grad av likvärdighet i utbildningen, vad säger forskning om detta? Vilken betydelse får sambedömning på lärares samsyn och samstämmighet? Informationssökningen har skett utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt i framförallt Skolverkets och Skolinspektionens databaser samt i de internationella utbildningsvetenskapliga databaserna ERC och ERIC, sekundära sökningar har också genomförts. Resultatet visar på att sambedömning används som en strategi för att stärka likvärdigheten inom utbildningsväsendet. Detta sker i synnerhet om sambedömning före-kommer kontinuerligt i mötet mellan lärare och ger möjligheten att föra diskussioner kring elevunderlag vilket i sin tur kan främja lärares individuella bedömning. Sambedömning lyfts också fram som ett betydelsefullt verktyg för att öka samsynen mellan lärare, trots den ökade samsynen mellan lärare garanterar det inte att det råder samstämmighet. I diskussionen konstateras att lärarkompetensen stärks i samband med sambedömning detta kan öka likvärdigheten i deras bedömning eftersom det förutsätter diskussion och reflektion kring lärares undervisning och bedömningspraktik. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Alice Andersson Mimmi Hallbäck
  • 41.
    Andersson, Andreas
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Alla vill lyssna på musik: En analys av populärkultur i religionskunskapsundervisningen2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract

    En kvalitativ studie av hur lärare uppfattar populärkultur i förhållande till religion och undervisningen i religionskunskap. Genom införandet av populärkultur i ”Lgr 11” och det centrala innehåll som anger att undervisningen i årskurs 7–9 ska behandla populärkulturen i samband med studiet av identitet och livsfrågor kan populärkulturen anses ha fått en etablerad position inom religionskunskapsundervisningen. Genom intervjuer med tre högstadielärare strävar jag efter att nå en ökad förståelse för användandet av populärkultur i en undervisning som inte enbart begränsas till identitet och livsfrågor utan som berör hela religionsämnet. Studien är både deskriptiv och normativ då syftet är att ge en ökad förståelse för hur populärkultur uppfattas av de intervjuade lärarna och varför lärare bör använda sig av populärkultur i religionskunskapsundervisningen.  

     

    Nyckelord: populärkultur, religion, livsfrågor, religionsundervisning, religionsdidaktik

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Andreas Andersson
  • 42.
    Andersson, Hjalmar
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Mirzaie-Alavijeh, Nariman
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Detta land är ditt land2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This research overview aims to clarify and specify the term intercultural competence, as well as to distinguish which terms and concepts researchers use in tandem with this. Further, this research overview aims to examine how intercultural competence can be understood in the context of history education. Both from a theoretical, didactical perspective - and from a practical perspective. In other words, this research overview is akin to a three-stage rocket. First, key concepts and theories are introduced; secondly, the application of intercultural competence in relation to history didactics are examined; and lastly, the practical possibilities for the aforementioned application are presented.

    The method used to conduct this research overview study has been information searching. The three databases that were used are ERIC, SwePub, and DiVA. ERIC was used to ensure a rich collection of international research; SwePub and DiVA were used to collect research that portray Swedish conditions. Additional research and literature has been used, in consultation with our mentor.

    The key conclusions gathered from the results of this study are as follows: this field of research originated on the American continent - following the civil rights movement. In an anglo-american context, the term “multicultural education” is most commonly used. The research field has striking similarities with the field known as “critical pedagogy” - with an emphasis on reforming the educational institutions as such. The application of intercultural competence within history education and Jörn Rüsen’s three narrative competencies are not only plausible - but can be seen as dimensions of one-another. Lastly, this research overview shows how intercultural historical competence can be applied in real classroom situations - more research is needed on this particular point.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hjalmar Andersson Nariman Mirzaie-Alavijeh
  • 43.
    Andersson, Irene
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Ove Bring, Kvinnor och kungar: Om krig och fred: Fredsaktivism och kungamakt på Bernadotternas tid, anm. av Irene Andersson2019Ingår i: Historisk Tidskrift, ISSN 0345-469X, E-ISSN 2002-4827, Vol. 139, nr 1, s. 157-158Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Andersson, Irene
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Liljefors Persson, Bodil
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Centrum för sexologi och sexualitetsstudier (CSS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Olsson, Hans
    RFSU.
    Kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i lärarutbildningen: En kartläggning av kursplaner och resonemang kring innehåll2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har som syfte att kartlägga kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i svensk lärarutbildning 2016 med särskilt fokus på hiv, STI och SRHR. Resultatet visar att det finns skillnader mellan olika lärosäten, såväl i antal förekomster av indikatorer för kunskapsområdet i olika kurser som på olika utbildningsprogram och stadier. Flera lärosäten har kursplaner som skriver fram ett omfattande innehåll som rör kunskapsområdet sexualitet och samlevnad, medan andra lärosäten presenterar kursplaner med ett betydligt mer begränsat innehåll.

    I resultatdiagram synliggörs tydligt två kluster av indikatorer med höga antal förekomster i kursplanerna. Det ena klustret av indikatorer är etik, genus, demokrati, normer, normkritik, det andra värdegrund, barnkonventionen, mänskliga rättigheter, diskriminering och kränkande behandling. Dessa indikatorer förekommer vanligtvis i utbildningsvetenskapliga kurser på alla nivåer samt i olika samhällsorienterande kurser och i akademiska ämneskurser som historia, religionsvetenskap och samhällsvetenskap. Indikatorer som hivprevention, STI, graviditet och preventivmedel saknas helt i de undersökta kursplanerna, i både grundlärarutbildning och ämneslärarutbildning. De förekommer inte heller i biologi, naturkunskap eller i de naturorienterande ämnena för grundlärare i årskurserna 4-6.

    Utifrån kartläggningens resultat 2016 föreslås följande:

    1. Kunskapsområdet sex och samlevnad behöver ringas in så att åtminstone en slags baskurs innehållande moment som rör stora delar av indikatorerna i denna kartläggning kan konstrueras. Denna bör vara obligatorisk för alla blivande lärare.

    2. I enlighet med januariöverenskommelsen om att sex- och samlevnadsundervisning ska bli obligatorisk på alla lärarutbildningsprogram bör UKÄ lägga till ett examensmål, som behandlar kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i examensordningen för lärarutbildningar för alla olika stadier inom den svenska skolan. Examensmålen bör omfatta såväl kunskap om och förståelse av sexualitet och forskningsbaserad undervisning, som färdighet och förmåga att undervisa om kunskapsområdet. (Ett examensmål om kunskapsområdet lades till i september 2020.)

    3. För att tillgodose god kvalitet och gedigen kompetens hos såväl lärarutbildare som lärarstudenter behövs kontinuerliga och fördjupade utbildningsinsatser.

    4. Ett nationellt centrum för kunskapsområdet sexualitet och relationer föreslås. Detta centrum bör vara ämnesövergripande och tvärvetenskapligt samt också fokusera på didaktik. Ett sådant centrum skulle kunna utgöra ett kunskapsstöd för lärarutbildningarna, särskilt under den inledande fasen, när sexualitet och relationer ska bli obligatoriskt och etableras på alla lärarutbildningar. Ett sådant centrum skulle öka möjligheten att alla lärarutbildningarna bygger upp och har tillräckligt hög kompetens inom kunskapsområdet. Ett nationellt centrum skulle dessutom vara ett stöd för verksamma lärare och skulle även kunna erbjuda fortbildning.

    5. För att utveckla kunskapsområdet sexualitet och samlevnad behövs ny och aktuell forskning som också kopplas till internationell pågående forskning. Denna forskning kan vara både ämnesinriktad och skolinriktad och av både kvantitativ och kvalitativ art.

    6. Den osäkerhet som lärare enligt Skolinspektionens rapport har när det gäller att undervisa om normer och om hbtq-frågor visar att lärarutbildningarna måste ha tydliga inslag som ger kunskaper om hur olika normer kan påverka och begränsa eleverna och även deras lärande.

    Avslutningsvis visar resultatet av kartläggningen från 2016 en bild av att kunskapsområdet sexualitet och samlevnad förekommer i alla programutbildningar för blivande lärare. Dessutom visar kartläggningen hur kunskapsområdet uttrycks i kursplaners olika delar genom förekomsten av antalet indikatorer enligt konstruktiv länkning. Tillsammans med de sex förslagen på åtgärder ovan kan därmed kartläggningens syften anses vara uppnådda.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Larsson Dahlberg, Desirée
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Valkompetens på låg- och mellanstadiet: En studie om hur lärare arbetar med att utveckla elevers valkompetens och dess betydelse2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse arbetet kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Problemformuleringen utgår från att alla elevers behov av vägledning ska tillgodoses i samtliga skolformer, däremot visar det sig att elever inte får kontinuerlig vägledning under sin utbildning. De frågeställningar som formuleras är: Hur beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse?; Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? I uppsatsen används kvalitativ metod där sex låg- och mellanstadielärare intervjuas. Empirin analyseras med begreppet den omsatta läroplanen, valda begrepp ur Career Construction Theory samt valda begrepp ur Theory of Circumscription and Compromise. Resultatet visar att låg- och mellanstadielärare arbetar med vägledning i vid bemärkelse på olika vis och att arbetet är betydelsefullt för elevers utveckling av valkompetens, självkännedom och kompetenser. Resultatet visar även att betydelsen av lärares arbete påverkas av elevers omgivande miljö såsom sociala medier, vänner och hemmet. Slutligen framkommer det att låg- och mellanstadielärare ser att dialog med studie- och yrkesvägledare skulle kunna möjliggöra utvecklingen av hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Andersson, Karin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Heijel, Josefine
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Kommunikation via digitala verktyg2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På studie- och yrkesvägledarutbildningen förbereds studenterna främst för att möta den sökande i traditionella samtal som sker ansikte mot ansikte. Under rådande pandemi har studie- och yrkesvägledare behövt ställa om till arbete på distans och vägledningen har skett genom digitala verktyg. Vi vill med denna studie upplysa studie- och yrkesvägledare hur kommunikationen och samspelet kan påverkas när de vägleder grundskoleelever genom digitala verktyg. Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Hur upplever studie- och yrkesvägledare kommunikationen med eleverna, när samtalen sker genom digitala verktyg? Hur anser studie- och yrkesvägledare att samspelet påverkas när icke-verbal kommunikation minskar? Hur resonerar studie- och yrkesvägledare kring sitt användande av samtalsfärdigheter när samtalet sker digitalt? Studien är gjord med en kvalitativ metod och resultatet baseras på sex styckensemistrukturerade intervjuer med examinerade studie- och yrkesvägledare, som arbetar på grundskolor. Uppsatsen är analyserad utifrån begreppen digitala infödingar, kommunikation, samspel och kompetens, samt andra relevanta kommunikationsteoretiska begrepp. Studien visar att det finns flera aspekter som påverkar kommunikationen. Vilket digitalt verktyg de väljer att använda, vilka tidigare erfarenheter eleven besitter samt i vilken fysisk kontext de befinner sig i har inverkan på kommunikationen. Resultatet visar att samspelet försämras och utmanas när studie- och yrkesvägledare inte har full tillgång av icke-verbal kommunikation, vilket kan resultera i missuppfattningar. Det framkommer även svårigheter i att skapa en relationell kontakt med eleverna när icke-verbala signaler minskar. Avslutningsvis framkommer det att studie- och yrkesvägledare behöver tillgång till kompetensutveckling i hur de kan utveckla sina samtalsfärdigheter för att kunna överbrygga de försvårande omständigheterna, som uppstår på grund av att den icke-verbala kommunikationen minskar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Andersson, Lina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Merhi, Rim
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Den svenska skolan: Sekulär eller präglad av kristendom?2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en forskningsöversikt som redogör för forskning om hur kristendom påverkar främst den svenska skolan och dess elever. Forskningen är analyserad utifrån frågeställningarna Hur påverkar kristendom skolans värdegrund och elevens identitetsskapande? samt Hur förhåller sig elever, med eller utan religiösa och kulturella föreställningar eller bakgrunder, till ett samhälle med en majoritetsreligion och -kultur? Forskningen vi använt oss av har vi sökt fram främst via sökmotorerna Ebsco, Eric och Swepub. Utifrån källorna vi använt oss av kunde vi se att skolan, dess läroplaner och elevernas identitetsskapande påverkas av kristendom i stor mån. Vi såg även att Sveriges kulturella kristendom och sekularism var två drag som ibland gick hand i hand medan de ibland sågs som motsatser. Något återkommande i flertalet av artiklarna och avhandlingarna vi läst är att muslimer och islam framställs som problematiska i många scenarion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lina Andersson Rim Merhi
  • 48.
    Andersson, Magnus
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Håkansson, Peter Gladoic
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Thorsen, Inge
    Centralization and Urbanization Tendencies in Norway2019Ingår i: Investigating Spatial Inequalities: Mobility, Housing and Employment in Scandinavia and South-East Europe / [ed] Peter Gladoic Håkansson, Helena Bohman, Emerald Group Publishing Limited, 2019, s. 31-54Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter examines observed regional inequalities and centralization tendencies in Norway. Small, rural, municipalities experienced a favourable population development from 1970 to the mid-1980s. After this, the percentage population growth has been strongest in the largest municipalities/cities, and this tendency has accelerated during the last 10-15 years. Data post-1970 strongly support the reasonable hypothesis that population growth is positively related to centrality. The major source of changes lies within the labour market regions, whereas the changes between the regions are modest. Jobs have not become more centralized than households over the period. A conceptual model is developed, offering a useful taxonomy of municipalities in three dimensions: the unemployment rate, the employment growth, and housing prices. This provides a classification that contributes to clarify the changes in the urban-rural divide. The discussion demonstrates that distinguishing between different categories is important, since different explanations of centralization and regional disparities call for different menus of policy instruments. We study the relationship between population growth, unemployment rates, and employment growth in Norwegian municipalities, to distinguish between disequilibrium and equilibrium explanations of the situation in regional labour markets. At a national level our results indicate that neoclassical adjustments dominate weakly over amenity-based mechanisms. However, results from many regions support the hypothesis that amenitybased adjustments are dominant for municipalities within a labour market region. One possible explanation is that the diversity in job opportunities is considered as an amenity. A thicker labour market is better fit to meet the demand of workers with specific qualifications.

  • 49.
    Andersson, Mauritz
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Undervisning om genus och könsroller - lärares åsikter, och den svenska läroplanen2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Mauritz Andersson
  • 50.
    Andersson, Moa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Shokor, Noshen
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Pluralism i religionsklassrummet2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete utgör en kunskapsöversikt där vi undersöker hur pluralismen tar sig uttryck i undervisningen nationellt men även internationellt. Huvudfrågan vi tar fasta på lyder: Vilken roll har pluralismen i religionskunskapsundervisning? Vidare utvecklar vi vår frågeställning med tre frågor i syfte att specificera huvudfrågan. De tre andra frågor vi besvarat är: Hur framträder det pluralistiska samhället i undervisningen nationellt samt internationellt? Vad kännetecknar klassrumsklimatet i ett pluralistiskt religionsklassrum? Hur synliggörs pluralism i undervisningspraktiker? Tillvägagångssättet för att besvara frågan har varit att göra sökningar av vetenskapliga artiklar och studier på databaser som sedan sammanställts utifrån relevans i de tre underfrågorna. Utifrån vårt resultat framgick det att Sverige är allt annat än ett homogent samhälle och att undervisningen bibehåller en sekulär diskurs som lämnar lite utrymme för reflektion hos eleverna, samt misslyckas med att synliggöra det pluralistiska samhället på ett verklighetstroget sätt genom att främliggöra religion och religiösa individer. Vidare framgick det i de artiklar vi läst att icke-konfessionell undervisning ser annorlunda ut i Finland till skillnad från Sverige och utgör både fördelar och nackdelar sett till synliggörandet av det pluralistiska samhället. Vår slutsats är att pluralismens roll i religionskunskapsundervisningen formar ämnesstoffet som lärs ut och fungerar som kontextualisering för ämnets relevans. Trots detta har vi genom arbetets gång sett att verkligheten ibland ser annorlunda ut då religionskunskapsundervisningen visat sig vara ensidigt kristen och tenderar att presentera religiositet som omodernt och religiösa människor som omoderna. Vi yrkar för en verklighetstrogen och mångsidig undervisning av det pluralistiska samhället och ett ökat  synliggörande av religiösa individer för att stoppa främlinggörandet av marginaliserade grupper.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Moa Andersson Noshen Shokor
1234567 1 - 50 av 687
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf