Detta examensarbete undersöker inkluderingen av nyanlända elever i undervisningen i svenska grundskolor. Studien har en fenomenologisk ansats och ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv för att förstå de upplevda erfarenheterna och de sociala sammanhangen som påverkar integrationen och lärandet för dessa elever. Uppsatsen syftar till att svara på tre forskningsfrågor: Hur inkluderas nyanlända elever i undervisningen på grundskolan i Malmö? Vilka metoder tillämpas för att främja deras integration och lärande? Vilka specifika utmaningar och hinder möter lärarna på grundskolan i Malmö när de inkluderar nyanlända elever, och vilka strategier och resurser behövs för att säkerställa kvalitén i utbildningen och en framgångsrik integration för dessa elever?

This study's purpose is to see what factors affect formative assessment and how these factors impact the implementation in the k-3 classroom. The primary methods used have been electronic searches in the databases, ERIC, and Education research complete. Some studies showed that teachers have a positive attitude toward formative assessment, but they have some difficulties with its implementation. Time limitation is another factor that could impact the teachers' planning and the implementation of formative assessment in their classrooms. In some cases, formative assessment tends to lead more towards grades and results rather than proper feedback from the teacher. Teachers' understanding of formative assessment differs from one another depending on for example teachers' experience in teaching, teachers' background, male or female teachers, etc. A couple of studies focused on feedback as both a tool for teachers to assess students and in some situations for praising the students. It is up to the teachers to find a way to present the feedback effectively and equally between the students. Some researchers focused on the dialog between teachers and students as an essential part of the student's learning and development. Other researchers mean that the establishment of “sustained shared thinking” is essential where the focus lies on co-construction in adult-child collaborations.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer studie- och yrkesvägledare upplever påverkar deras elevers motivation, och hur man som studie- och yrkesvägledare kan arbeta med att främja motivation. Problemformuleringen utgår från att det finns en problematik i att elever med låg studiemotivation i framtiden riskerar att få problem att etablera sig på arbetsmarknaden, och att det även kan leda till samhälleliga konsekvenser som ökad arbetslöshet och uteblivna skatteintäkter. För att undersöka detta område har vi formulerat två frågeställningar som lyder: vilka påverkansfaktorer anser studie- och yrkesvägledare att det finns bland deras elever med bristande studiemotivation? Hur kan studie- och yrkesvägledare utifrån dessa påverkansfaktorer arbeta med att motivera sina elever? Uppsatsen är utförd med en kvalitativ metod där vi använt semi-strukturerade intervjuer för att samla in empiri av sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på gymnasiet. Empirin analyserar med hjälp av Deci & Ryans självbestämmandeteori och en teoretiskt orienterad artikel av Wery & Thomson. Resultatet visar att känslan av kompetens, autonomi och samhörighet är viktigt för att eleverna ska kunna känna inre motivation. Resultatet visar även hur studie- och yrkesvägledare praktiskt kan arbeta utifrån dessa påverkansfaktorer för att öka inre motivation hos sina elever. 

To cope with fierce competition in an increasing globalized context, many companies tend to reduce wage costs and intensify work, adopting what could be labelled as social dumping strategies, with negative effects on job quality (JQ) - this term encompassing compensation, employment status, work conditions, but also training and promotion opportunities. Innovation - defined here as any significative and valuable change in product, process, marketing or organisation -is often presented as the solution to break this potential vicious circle. Still, this positive view must be assessed. To do so, we need to open the "black box" of firms, to analyse more precisely the nature, the motivation, the modes of implementation, and the outcomes of innovation, by scrutinizing all the mechanisms at play. The paper focuses here on the interplay between innovation and JQ, in a specific industry, Aerospace, which is an innovation leader, with numerous spill-over effects on other manufacturing industry. Our study relies on qualitative empirical evidence from in-depth firm case studies, carried out in two countries that are good illustrations of different varieties of capitalism, France and Sweden. The firms under study have introduced a wide range of technological process innovations, such as 3D Computer-Aided-Design and different forms of Computer Aided Manufacturing and automated processes - from Computer Numerical Control (CNC) machines to robots. If there were some common features concerning the impacts in terms of JQ, there were also differences related to organizational and managerial choices across firms - whether because organization mediated the impact of technological changes, or because these changes were highly interlinked with organisational ones. There were indeed important organizational changes in the firms of our sample, recent or still going on at the time of our study. These changes were sometimes considered even more important than technological innovations. One important change was the introduction of "lean" principles. But the way "lean" was implemented was in fact quite different across the different cases, with different consequences in terms of JQ. A quite rigid top-down "lean", dominant in France, contrasted with a more flexible form, more compatible with the "learning" type of organization witnessed in Sweden. One interesting difference between the two types of organization was the role of trade-unions in the "innovation-JQ" nexus. Still, in France, a growing concern about the limits of existing organisation was arising, as (better) work organisation was more and more identified as a key determinant of an innovative workplace - defined as a work environment that provides a fertile ground for innovations of any kind. Some organizational innovations (sometimes quite radical) were put in place to improve JQ, in particular in terms of worker's autonomy and involvement, to move from a "lean" to a more "learning" type of organization. Overall, our contribution highlights some key mechanisms of the interplay between work organization, JQ and innovation, and sheds light on some hotly debated issues concerning the impact of new technologies on the quality of jobs.

Sexuality, sex, and gender represent three out of seven grounds of discriminations, and teachers carry the duty to actively counteract discrimination according to the Swedish National Agency for Education. Even though Sweden is in fifth place of gender equality and teachers are supposed to educate students to become accepting human beings, the Swedish Schools Inspectorate published that only one out of three Swedish teachers include LGBTQ questions in their teaching. This paper aims to summarise what research says about the effects of LGTBQ inclusion in the early years of Swedish primary school. After systematically searching for academic sources in three different databases, and then assessing them, the results were reoccurring. While the Swedish LGBTQ teaching is inadequate, British, and American research shows that the effects of a LGBTQ inclusive curriculum are motivated and committed students, that have greater understanding for social injustices, leading to less discrimination. The results are discussed based on what the relevance is for Swedish primary school, in accordance with the Swedish National Agency for Educations’ fundamental values and overall goals, and the core content of civics. 

Profession is an autonomous social system based on the fact that the work emanates in some form of scientifically produced knowledge. The purpose of the knowledge overview is to find out how the political arena has shaped subject teachers as a profession. Our question for the essay is: What does the educational science research say about how political decisions and governance have affected the teaching profession?

The method in the overview was based on research after making a selection based on the relevance to our defined area of the 649 search results (which arefurther presented in the method section).

Through this we have gained an insight in how political decisions have changed the teacher’s identity that has once been very strong. The background to this project is that the teachers’ profession is changed by political reforms in the era throughout the 1990s - 2000s. The reform municipalization of the school in 1991, is described as a part of the reduction of the teacher’s control, weakening of the profession and loss of autonomy. The New Public Management - model was spread through the 1890s - 1990s and is a resultoriented management as a streaming of the schoolwork unit. The reform where freedom of choice and competition among schools brings us to problems that we are encountering today, we have a strong grade inflation, especially among private schools. We are also noticing that various market forces have contributed to inequality and segregation in schools. The teacher education reform in 2001 was a change where the government shifted the discourse in the teaching profession by replacing the scientific knowledge base with pedagogical work and allowing therapists to enter school businesses. The political reforms are commonly discussed by researchers as the beginning process of the teachers’ deprofessionalization.

The Swedish school as an institution has during a period of continuous change and control affected the teacher's profession and agency. One of the biggest resources a school has is the teachers. That is why it is important how the teachers themselves and their work are defined. The purpose of this study is to gain knowledge of the teacher's perception of professional practice and autonomy with the help of a questionnaire survey in the form of a mixed method. There are separate factors that have changed the teaching profession and with the help of a framework theory we can clearly see this. The frame factors are used in our work to gain an understanding of how external factors affect the teachers' profession. This is used as a way of structuring and analyzing the empirical data. Through the questionnaire responses, we have gained knowledge of teachers' experiences and descriptions of their professional practice and autonomy. The results have consistently highlighted the factors that affect autonomy and how this in turn affects the teacher's professional practice. The external factors that the results show are that a higher requirement is placed on documentation and student care, which means that subject knowledge is not prioritized. In relation to this, teachers are also critical of new scheduled activities that are outside the teacher's profession where there is an unclear division of responsibilities and insufficient resources.

Examensarbetets syfte är att belysa lärande bedömning i pedagogiska miljöer, såsom i bildklassrummet. Detta undersöker vi genom en kvalitativ gruppintervju med fyra elever och två bildlärare, om hur bedömning upplevs och vilka svårigheter elever samt lärare bemöter. Eleverna i intervjun önskade sig ändringar för en enkel och rättvis bedömning utan komplexitet på grundskolenivå. En annan källa som vi använde oss av för vår undersökning är den valda litteraturen av Anders Jönsson (2013) och Lars Lindström m.fl. (2011). Källorna lyfter fram författarnas teorier, metoder och tolkningar om hur läraren kan samspela med elever, för att kunna nå en smidig bedömning utan en upplevelse av komplexitet. Författarna utgår från bedömning, återkoppling, kamratbedömning, svårigheter inom bedömning, metoder för bedömning och sociokulturellt perspektiv. Målet i texterna handlar om processen och hur eleverna utvecklar deras tankar kring bedömning genom kommunikation med andra elever och lärare. 

Syftet med arbetet är att undersöka hur Sveriges historia, som är en digital museiresurs med källmaterial för mellanstadiet, använt sig av historisk empati för att framställa olika perspektiv på kulturmöten och migration. Jag analyserar hur olika perspektiv på interkulturalitet och migration framställs samt på vilket sätt det digitala källmaterialet presenteras så att eleverna kan knyta an till källorna och se dem ur olika perspektiv. Teorier som använts är multimodalt meningsskapande, interkulturella perspektiv och bildanalys. Metoden är kvalitativ dokumentanalys med ett deduktivt angreppssätt. Jag har även gjort en mindre kvantitativ analys där jag redovisar för frekvensen av utländska källor i det historiska källmaterialet. 

Några viktiga slutsatser är att Sveriges historia endast framställer perspektiv på interkulturalitet i cirka 34 % av källmaterialet med fokus ligger på norra och västra Europa. Det finns under de tidigare perioderna - vikingatid och medeltid, källor som visar på möten med den muslimska världen. Sveriges historia präglas av ett nationalromantiskt och eurocentriskt sätt att se på interkulturalitet, där folkets anknytning till det geografiska området framställs som förutbestämt. Fokus ligger på det geografiska områdets utbredning med kärnan i svearnas statsbildning. Det framkommer få perspektiv på att Sverige innebar ett enande av många olika etniciteter. Perspektiv på dagens kulturmöten är helt frånvarande. 

Sveriges historia har på ett multimodalt sätt arbetat med att ge materialet mening genom bildspråk. Källmaterialet har återgivits med högupplösta bilder och tredimensionella modeller. Historisk empati framställs i källmaterialet genom att det ger eleven möjlighet att sätta saker i en historisk kontext, att se olika perspektiv på historian och att knyta an till källorna. Det stimulerar även följdfrågor som har med källkritik att göra och möjliggör för elever att arbeta som en historiker. Det finns dock en problematik i vems historia som levandegörs. Stort fokus läggs på Sveriges bindning till territoriella gränser. Historisk empati har inte använts för att ge rum åt kontroversiella frågor och kan därför upplevas som tillrättalagt. 

Sammanfattning 

Utgångspunkten i studien är att belysa problematiken kring skolsegregationens påverkan på elevers skolresultat. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolledare samt skolnämnden upplever skolsegregation. Studien har en teoretisk ansats där Bourdieus teorier om kapital, fält och habitus appliceras på resultatet. Vi använder en kvalitativ metod i studien, som baseras på sju semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av sex stycken rektorer som verkar inom en segregerad stad, samt en representant från skolnämnden i samma kommun. Samtliga informanter, stadens namn samt områden i staden är alla anonymiserade. Insamlad empiri har transkriberats och reducerats inför analysarbetet.

Vår slutats utifrån det bearbetade resultatet är att aktörer finner förklaringarna främst i boendesegregationen och det fria skolvalet. Det kapital som värdesätts i skolan är det svenska språket. För att motverka segregationen krävs kompensatoriskt arbete i verksamheten. Ansvariga för motverkande av segregation återfinns på en politisk nivå, medan skolsegregationens effekter kan motverkas på skolnivå.

Skolans verksamhet är både en plats för kunskap och värdeförmedling, detta ställer krav på medvetenheten kring lärarens egen roll och vilka maktstrukturer som råder och reproduceras. Syftet med detta examensarbete är att analysera hur religionskunskapslärare talar om begreppet “mångfald” inom sitt ämne för att synliggöra dominerande diskurser. Arbetet behandlar två frågeställningar, dels hur några religionskunskapslärare talar om begreppet “mångfald” men även vilken påverkan det kan ha på religionskunskapsundervisningen. 

Som teoretisk utgångspunkt används främst mångfaldsparadoxen och diskursteorin, samt de två begreppen vithet och färgblindhet. För att besvara de två frågeställningar används kvalitativa individuella intervjuer med fem religionskunskapslärare på en svensk grundskola. Resultat och analys tyder på att religionskunskapslärare talar främst om mångfald kopplat till elever med olika religioner, kulturer och etniciteter, där det uppstår en dikotomi i vad som anses vara “svenskt” och inte. Det framkommer även en stereotyp och homogeniserad framställning av religion och religiösa individer samt ett språkbruk som ger uttryck för uppfattningen att inifrån- och utifrånperspektiv i religionskunskapsundervisningen både kan vara en möjlighet och utmaning för lärande. Talet som präglas av stereotyper och homogenisering kan leda till utmaningar utifrån ett elevperspektiv, eleverna kategoriseras utifrån fasta essenser och ses sällan som enskilda individer, vilket kan hindra deras personliga utveckling. Ett av syftena i religionskunskap i grundskolan är att skapa förståelse för religion och människor med religiös positionering vilket kan bli problematiskt när lärares tal präglas av stereotyper och negativa undertoner.

I detta examensarbete fokuserar vi på lärarna som undervisar i religionskunskap. Målet med arbetet är att vi skall få en större förståelse för hur lärarna arbetar med inkludering samt att vi skall motivera fler lärare till att arbeta med inkludering i undervisningen. Anledningen till detta är att det finns flera fördelar, bland annat att eleverna känner sig delaktiga i sin skolgång vilket resulterar i god relation mellan lärare och elev samt elev och elev, på så vis kommer även ens skolresultat att öka. Följande examensarbete kommer att baseras på en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fem ämneslärare. Studien har även sin grund i fenomenologi som vetenskapsteori som framför allt intresserar sig för upplevelser av mänskliga subjekt. Hur kan man arbeta med inkludering i religionskunskapsundervisningen och vilka effekter har det? Vad tycker lärarna om att arbeta i ett inkluderande klassrum och hur påverkar det eleverna? Hur kan man på bästa möjliga sätt få eleverna delaktiga i undervisningen? En metod vi kommer att synliggöra är bland annat elevberättelser som handlar om att stärka eleverna identitet men även skapa förståelse för andra berättelser. Vi vill undersöka fördelarna och nackdelarna med denna metod utifrån lärarnas erfarenheter. Att synliggöra andra metoder anser vi även vara väsentligt för att få en större förståelse i lärarnas arbete kring inkludering. Studien visar på att lärarna inledningsvis hade skilda tolkningar på begreppet inkludering. Däremot var det uppenbart att lärarna hade liknande tankar och tolkningar under intervjuernas gång. Alla lärare var inte bekanta med begreppet elevberättelser, däremot var lärarna som inte hade hört talas om metoden tidigare positivt inställda till att använda sig av elevberättelser i deras framtida undervisning. Å andra sidan poängterar samtliga vikten av att känna sina elever och ha en god relation för att använda denna metod eftersom religion anses vara känsligt ämne enligt lärarna. Att arbeta med inkludering är inget som prioriteras av ledningen på ens arbetsplats. Samtliga lärare önskade att detta skulle få ett större fokus, trots att man angav tidsbrist som det största hindret. 

Sammanfattning

Tanken att skriva denna forskningsöversikt kom till på grund av att jag upplevde att elever möter ämnesspråket i SO utan att få möjligheten till en fördjupad förståelse för de nya begreppen som finns i SO. Ett exempel jag var med om var att elever blev tilldelade texter som de skulle läsa och sedan svara på frågor som handlar om texten. Texterna innehöll svåra ämnesbegrepp och eftersom eleverna inte har fått begreppen förklarade under lektionstillfället var det många elever som inte kunde bearbeta uppgiften utan att ställa frågor angående dessa begrepp. Frågeställningen för denna forskningsöversikt blev “Hur arbetar man på ett språkutvecklande arbetssätt i samhällskunskap med elever i förskoleklass och årskurs 1–3?”. Syftet var att förstå olika sätt att arbeta med språket i samhällskunskap. Jag har fokuserat på att läsa tidskriftsartiklar och avhandlingar som har forskat om språkutvecklande arbetssätt genom klassrumsinteraktion och diskussioner i klassen med eleverna samt genom att arbeta med fantasin och kreativiteten i samhällskunskapsämnet. Det visade sig att den muntliga kommunikationen mellan en lärare och elever blir ett starkt verktyg för eleverna eftersom vi lär oss genom talandet och vi får lär ut kunskaper genom språket. Även att arbeta genom kreativitet och låta eleverna få använda fantasin i undervisningstillfällen som att exempelvis arbeta med att skapa berättelser leder till att eleverna blir engagerade och motiverade under lärprocessen.

Detta är en kvalitativ innehållsanalys av Sveriges styrdokument för svensk grundskola, med fokus på samisk representation. Analysen är avgränsad till tidsperioden 1962-2022 då denna tidsperiod innefattar alla läroplaner för den obligatoriska allmänna grundskolan. Arbetet tar en historiekulturell teoretisk ansats med postkolonial teori som ytterligare en byggsten i analysen. Syftet med detta arbete är att undersöka samernas representation i svensk skolundervisning under tidsperioden 1962-2022 och varför den sett ut som den gjort. 

Tidigare forskning utförd i Kanada har visat att när elever lär sig om urfolk gynnar det inte bara eleverna i sig, utan även urfolken i landet. Samerna är Sveriges enda urfolk och Europas enda urfolk. Med denna kanadensiska forskning i ryggen går det att hävda att det bör ligga i allmänhetens intresse, och även samernas intresse, att elever lär sig om urfolk. Detta gav ytterligare skäl att utföra denna undersökning med fokus på urfolket samerna i Sverige, då det skulle kunna gynna alla.

Resultatet av denna undersökning är att samernas representation i svenska styrdokument har ökat ganska stadigt över tid sedan 1962 fram till 2022, med en minskande representation i 2011 års läroplan, Lgr11. Störst representation fanns i 1994 års läroplan Lpo94 och det var också enda läroplanen som talade om hur samisk historia och kultur hänger ihop med svensk och nordisk historia och identitet. Anledningen till att representationen har ökat är att samernas rättigheter också ökat under samma tidsperiod. Samerna har under tidsperioden blivit erkända som urfolk, blivit grundlagsskyddade som ett eget folk samt bildat en egen statlig myndighet, Sametinget. Även om samernas representation har ökat under tidsperioden är den fortfarande inte stor, samt har samisk kultur och historia blivit förbisedd i den senaste läroplanen Lgr22. Detta verkar bland annat bero på, baserat på det material som undersökts, att Sverige fortfarande bedriver kolonialism.

Antologin visar nyansrikedomen inom det ämne som i vid mening kallas historia. Avståndet mellan texterna kan tyckas vara stort, då det rör sig om skildringar av hur vikingar gestaltas på museum, den svenska adelns förändrade identitet under 1800-talet, hur unga flyktingar i Sverige idag formulerar sin historiska självförståelse i sociala medier och analys av socialdemokraters memoarer som historieskrivning. Vidare berörs materialförvaltares professionalisering inom elitishockey, kulturarv och reggaeturism i Jamaica samt volontärorganisationers förändring till politiska rörelser i flyktingmottagandet 2015. Det gemensamma temat för antologin är frågor om hur individer eller kollektiv formar sin identitet i relation till de temporala sammanhang som de skriver in sig själva i.

According to diverse research, historical thinking and historical accounts or narratives contain different dimensions. At least three such dimensions can be found: historical methods, rhetorical forms and ethical statements. The ethical dimension means that historical narratives contain ethical agendas; the rhetorical dimension implies that historical narratives consist of certain stylistic figures; the dimension of historical methods signifies that history is a science with certain methods that must be considered when constructing historical narratives. Although research on history teaching and assessment has made great progress in recent years, it almost exclusively deals with the dimension of historical methods. This is problematic as students' historical narratives, test responses or essays, contain all three dimensions, and all three dimensions seem to be taken into account when the students' narratives are assessed. This study problematizes what happens when teachers in Sweden are only required to assess the dimension of historical methods. The research is based on an empirical investigation where teachers, using the knowledge requirements from the syllabus in history, assessed four historical narratives with focuses on different dimensions of the three. The results suggest that teachers find it difficult to accept a historical narrative that, on the one hand, corresponds to the dimension of historical methods but, on the other hand, contains ethical statements that do not correspond with the assessor's own ethical understanding.

Most of the history education research that addresses controversial issues suggests that disputes arising in the history classroom are rooted in students’ diverse identities that relate differently to history. Therefore, a history education that wants to ease tensions must try both to make these different identities and their relations to history visible and to enable an understanding of different relations to history based on identity. Starting with Gadamer’s concept of historically effected consciousness, this article outlines a model consisting of ontological third-order concepts and historical empathy in the history education as a suggestion to enable and corroborate constructive deliberative discussions in the history classroom. 

Förintelsen är viktig i svensk historieundervisning. Men när elever fokuserar på medborgerligt ställningstagande i svar på provfrågor om Förintelsen, underkänns deras svar ofta. Fredrik Alvén beskriver problemet med historieämnets dubbla uppdrag (red).

Because Swedish teenagers bring with them a cultural background that affects their perception of history, this, in turn, affects how they understand and receive the history taught in school. For some decades now, the students´ historical consciousness should be the starting point to their history education in compulsory school in Sweden, that is, their understanding of their own lives in a temporal perspective. Consequently, educators should be interested in how the students understand societal issues through time, as this influences how they will understand history. This study explores the students’ understanding of gender equality in a temporal perspective. As the method is quantitative, the results must therefore be interpreted with caution. Nonetheless, there are some interesting results that should be taken into account before teaching gender equality in history. The girls understand the theme as mostly a conflict in the past, while the boys worry about the future. Moreover, the girls more easily imagine perspectives where women are the victims, while the boys more easily understand perspectives where men are the victims. These results call for a nuanced history teaching to reach both boys and girls.

In Sweden, immigrant students with a non-European background perform worse in school than students from the majority group. Research has so far focused on language problems, and political investments have been concentrated around developing immigrant student’s language because it is hard to manage school without a functional language. However, social science in school also rests on cultural understanding, which is difficult if you are not a part of the culture. This is certainly true for the subject of history, which has a strong tradition of fostering a historical nationalistic canon. By analyzing the items in the national test in history relative to how the immigrant students perform, this study investigates whether there are certain types of items that, on the one hand, discriminate against them and, on the other hand, work to their advantage. This is important knowledge if we want to be able to make fair and just assessments.

In this article, I introduce third-order concepts in the history teaching as a way to reachpowerful knowledge. If we understand powerful knowledge as a means to give students a competenceto understand the contemporary world, to help them to engage in society ́s conversations and debatesabout itself, and to understand the grounds for accepting or rejecting knowledge claims, we must thenhelp them to understand what ontology the discipline of history rests upon. Consequently, third-orderconcepts can help students as these concepts shed a light on what perception of reality the historicalnarratives and the first-order concepts build upon in the history classroom. However, at the end of theday, I have my doubts – what if we provide arguments for groups that have an anti-liberal and anti-democratic agenda?

En nyligen utförd enkätstudie visar att många pojkar anser att männen kommer bli förlorare i framtidens samhälle, och att denna utveckling inte går att förändra även om man kämpar. Hur kan skolan möta dessa pojkar? Fredrik Alvén diskuterar detta med utgångspunkt i begreppet historiemedvetenhet.

This article presents a study of how the purpose of school in general and the civic education in particular has been told at the formal curricula. The used material are governmental documents about the compulsory school. The method used emanates from the concept of historical consciousness. It is however the concept´s narrative and temporal content that is the starting point, when David Carr´s theory of lived stories is used to understand temporal perceptions behind the formal curricula. Two time periods with different purposes for the school and the civic education, emanating from different temporal orientations, have been found, namely 1969-1980 and 1994-2011. During the first time period the temporal orientation was rather short in time, and the future vision clear. The purpose of school and civic education were told to prepare the citizens to cooperate in labour intensive workingplaces. Cooperation and willingness to defer to the collective, were the most important abilities. During the second time period the temporal orientation becomes more prolonged, a distant past was used to meet an uncertain future. The purpose of school and civic education were now told to foster a western moral cultural heritage together with a new creative entrepreneurial spirit.

De epokala tendenserna i dansk historieundervisning – deocentrism, antropocentrism och polycentrism – kan i viss mån sägas känneteckna också svensk historieunder-visning. En än mer träffande beskrivning av svensk historieundervisning skulle dock vara Gud och nytta, nationen samt demokrati och medborgarfostran. Svenska historie-läroböcker tycks mer kännetecknas av kontinuitet än av förändring (Gustafsson, 2017).

The scholarly question and the moral answer: The Holocaust in the knowledge and perception of students

All over the world, the Holocaust occupies a prominent position in historical culture, the area in which a society evaluates and communicates the history considered the most valuable and useful. Sweden is no exception. Since the 1990s, the Nazi genocide of the Jews has attracted an enormous amount of attention, first in the political and educational spheres, gradually also in Swedish cultural life and historical scholarship. In the Swedish school history curriculum, the Holocaust has been singled out as the only mandatory content. Based on this multifaceted interest in genocide, this article analyzes student responses to a question in the national examinations in history for the final year of Swedish compulsory school regarding the causes of the Holocaust. The answers are analyzed based on two different templates, one focusing on a traditional historical understanding of the Holocaust as linked to a specific historical setting, the other being a “civic” interpretation, viewing the genocide as a time-transcending phenomenon with a clear moral message for the present. This is a distinction with international resonance in historical culture related to Holocaust history. One result of the analysis is that one of four students is incapable of giving a satisfactory answer to the question. Another result is related to quality and grades. Many weaker answers are not primarily morally oriented. Rather, they focus on perpetrators - Hitler, the Nazis and Germans – often simplistically depicted as exchangeable and driven by the same genocidal intentions but in want of a historical context. The best answers are based on historical aspects, such as Germany’s defeat in the First World War, as well as on more complex, functionally oriented explanations, even if the figure of Hitler remains a key explanatory factor. The conclusion is that history and morals must be understood and made operative as two reciprocally linked dimensions. From a scholarly perspective, it is certainly necessary to do justice to the Holocaust in its own, contemporary right. However, it is just as imperative to realize that the Holocaust belongs to those “borderline” events that cannot be enclosed into themselves but must be made to transcend their temporal boundaries, as lessons of history. How this is to be done is an urgent scholarly and didactical task.

The main objective of the study was to analyze how Swedish and Spanish pre-service teachers’ temporal orientation influences their narratives and moral conceptions about gender inequality. 55 Spanish students and 76 Swedish students participated. The narratives were analyzed through a separate process of coding by both authors and the subsequence crossing of information in order to achieve agreement and reliability for the codes used. The analysis shows differences depending on cultural context, which may reflect the learning of narrative templates in History Education instead of a reflexive and critical learning. Mainly Spanish students described time under the concepts of change and continuity while Swedish students oftener saw time more as abrupt changes when describing the differences of current gender inequality regarding past times. Likewise, in almost all the narratives there is a naive way of understanding the sense of change over time. In the narratives there are no calls for individual action or descriptions of what possible actions there are for us to fight for a better future probably because history education does not provide examples in the past which mirror current social issues. These reflections make us to question why we teach history and how we do it. 

Over the past three years, the Western world has seen many conflicts aroundhistory. Statues have been torn down, anniversaries have been debated, historical figureshave been re-evaluated, and many have begun to question or defend their own nationalhistorical narrative. Social media has heightened the debate, with antagonists engaging infierce and usually not very nuanced debates on Twitter and Facebook. In this text, we try tobuild a digital historical didactic framework for how teachers can work with controversialhistory in the multi-cultural classroom by using social media as a resource. Through ananalysis of second order concepts such as significance, historical perspective, and historicalempathy based on a historical cultural perspective and with the use of history in focus, wehope that teachers in the classroom will be able to contribute to increased interculturalcompetence. In a final example, we analyze how people with different backgrounds anddifferent purposes in a thread on Twitter debate the history behind the celebration ofColumbus Day in a city in the USA.

Dåvarande Malmö högskola fick 2011 Skolverkets uppdrag att utarbeta och utforma det nationella ämnesprovet i historia för årskurs 9 i grundskolan. Malmö universitet även utarbetat kursprov i historia för gymnasieskolans kurser 1a1 och 1b. Ett syfte med denna studie är att analysera externa prov i historia i ett longitudinellt perspektiv. Det ger möjligheter att se och problematisera såväl förändringar som kontinuitet när det gäller proven, hur de har uppfattats samt deras resultat.

Lärande om döden är en svensk översättning av death education. Lärande om döden är ett begrepp som befattar döden inom kunskapsmässiga, existentiella, religiösa och kulturella sammanhang. Syftet med mitt arbete är att undersöka pedagogers erfarenheter av lärande om döden inom årskurs F-9 och även gymnasiet. Detta arbete utgick utifrån en kvalitativ enkät där hermeneutik, fenomenologi och thanatologi har använts som analysverktyg. Slutdiskussionen tar upp samtliga konsekvenser som kan uppstå när lärande om döden undviks samt problematiserar den valda kvalitativa metoden. 

Syftet med litteraturöversikten är att presentera forskning om vilken betydelse sambedömning mellan lärare får på bedömning och betygsättning i den svenska skolan. Följande frågeställningar syftar till att redogöra för syftet med litteraturöversikten: Hur kan sambedömning bidra till en ökad grad av likvärdighet i utbildningen, vad säger forskning om detta? Vilken betydelse får sambedömning på lärares samsyn och samstämmighet? Informationssökningen har skett utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt i framförallt Skolverkets och Skolinspektionens databaser samt i de internationella utbildningsvetenskapliga databaserna ERC och ERIC, sekundära sökningar har också genomförts. Resultatet visar på att sambedömning används som en strategi för att stärka likvärdigheten inom utbildningsväsendet. Detta sker i synnerhet om sambedömning före-kommer kontinuerligt i mötet mellan lärare och ger möjligheten att föra diskussioner kring elevunderlag vilket i sin tur kan främja lärares individuella bedömning. Sambedömning lyfts också fram som ett betydelsefullt verktyg för att öka samsynen mellan lärare, trots den ökade samsynen mellan lärare garanterar det inte att det råder samstämmighet. I diskussionen konstateras att lärarkompetensen stärks i samband med sambedömning detta kan öka likvärdigheten i deras bedömning eftersom det förutsätter diskussion och reflektion kring lärares undervisning och bedömningspraktik. 

Abstract

En kvalitativ studie av hur lärare uppfattar populärkultur i förhållande till religion och undervisningen i religionskunskap. Genom införandet av populärkultur i ”Lgr 11” och det centrala innehåll som anger att undervisningen i årskurs 7–9 ska behandla populärkulturen i samband med studiet av identitet och livsfrågor kan populärkulturen anses ha fått en etablerad position inom religionskunskapsundervisningen. Genom intervjuer med tre högstadielärare strävar jag efter att nå en ökad förståelse för användandet av populärkultur i en undervisning som inte enbart begränsas till identitet och livsfrågor utan som berör hela religionsämnet. Studien är både deskriptiv och normativ då syftet är att ge en ökad förståelse för hur populärkultur uppfattas av de intervjuade lärarna och varför lärare bör använda sig av populärkultur i religionskunskapsundervisningen.  

Nyckelord: populärkultur, religion, livsfrågor, religionsundervisning, religionsdidaktik

The students of today are entrenched in various digital media; film being one of the foremost of these. If history education is to stay relevant for our students, history lessons should mirror the students’ lives outside of school. For this reason, we find it relevant to study the use of film in history education.  

Our study sets out to study if, and how, historical feature films can complement traditional instructional text found in history textbooks. We aim to explore students’ thoughts about the relationship between text and film that cover the same historical context, and chose the suffragette movement in England for this context. We use theory concerning historical empathy to analyze our material, specifically historical empathy as presented by Keith Barton and Linda Levstik, which presents a combination of perspective recognition and dimensions of care. The material consists of two surveys and one group interview. We studied one school class. The first survey corresponds with the text, and the other with the film. The group interview took place just after they had seen the film.

Our key findings are that students’ expressions of perspective recognition are similar in both surveys. The film survey shows an increase in the category care for, which we link to the filmic power of immersion. In the interview, however, students can deliberate, and thus weigh high levels of perspective recognition with complex aspects of care. In the interview, the students weren’t always able to achieve higher levels of perspective recognition. We link this to the importance of teacher-led instruction before film viewing. Dimensions of care related to students’ willingness to act, and care to, was the most elusive category. Further research would be required to study this dimension.

This research overview aims to clarify and specify the term intercultural competence, as well as to distinguish which terms and concepts researchers use in tandem with this. Further, this research overview aims to examine how intercultural competence can be understood in the context of history education. Both from a theoretical, didactical perspective - and from a practical perspective. In other words, this research overview is akin to a three-stage rocket. First, key concepts and theories are introduced; secondly, the application of intercultural competence in relation to history didactics are examined; and lastly, the practical possibilities for the aforementioned application are presented.

The method used to conduct this research overview study has been information searching. The three databases that were used are ERIC, SwePub, and DiVA. ERIC was used to ensure a rich collection of international research; SwePub and DiVA were used to collect research that portray Swedish conditions. Additional research and literature has been used, in consultation with our mentor.

The key conclusions gathered from the results of this study are as follows: this field of research originated on the American continent - following the civil rights movement. In an anglo-american context, the term “multicultural education” is most commonly used. The research field has striking similarities with the field known as “critical pedagogy” - with an emphasis on reforming the educational institutions as such. The application of intercultural competence within history education and Jörn Rüsen’s three narrative competencies are not only plausible - but can be seen as dimensions of one-another. Lastly, this research overview shows how intercultural historical competence can be applied in real classroom situations - more research is needed on this particular point.

Denna rapport har som syfte att kartlägga kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i svensk lärarutbildning 2016 med särskilt fokus på hiv, STI och SRHR. Resultatet visar att det finns skillnader mellan olika lärosäten, såväl i antal förekomster av indikatorer för kunskapsområdet i olika kurser som på olika utbildningsprogram och stadier. Flera lärosäten har kursplaner som skriver fram ett omfattande innehåll som rör kunskapsområdet sexualitet och samlevnad, medan andra lärosäten presenterar kursplaner med ett betydligt mer begränsat innehåll.

I resultatdiagram synliggörs tydligt två kluster av indikatorer med höga antal förekomster i kursplanerna. Det ena klustret av indikatorer är etik, genus, demokrati, normer, normkritik, det andra värdegrund, barnkonventionen, mänskliga rättigheter, diskriminering och kränkande behandling. Dessa indikatorer förekommer vanligtvis i utbildningsvetenskapliga kurser på alla nivåer samt i olika samhällsorienterande kurser och i akademiska ämneskurser som historia, religionsvetenskap och samhällsvetenskap. Indikatorer som hivprevention, STI, graviditet och preventivmedel saknas helt i de undersökta kursplanerna, i både grundlärarutbildning och ämneslärarutbildning. De förekommer inte heller i biologi, naturkunskap eller i de naturorienterande ämnena för grundlärare i årskurserna 4-6.

Utifrån kartläggningens resultat 2016 föreslås följande:

1. Kunskapsområdet sex och samlevnad behöver ringas in så att åtminstone en slags baskurs innehållande moment som rör stora delar av indikatorerna i denna kartläggning kan konstrueras. Denna bör vara obligatorisk för alla blivande lärare.

2. I enlighet med januariöverenskommelsen om att sex- och samlevnadsundervisning ska bli obligatorisk på alla lärarutbildningsprogram bör UKÄ lägga till ett examensmål, som behandlar kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i examensordningen för lärarutbildningar för alla olika stadier inom den svenska skolan. Examensmålen bör omfatta såväl kunskap om och förståelse av sexualitet och forskningsbaserad undervisning, som färdighet och förmåga att undervisa om kunskapsområdet. (Ett examensmål om kunskapsområdet lades till i september 2020.)

3. För att tillgodose god kvalitet och gedigen kompetens hos såväl lärarutbildare som lärarstudenter behövs kontinuerliga och fördjupade utbildningsinsatser.

4. Ett nationellt centrum för kunskapsområdet sexualitet och relationer föreslås. Detta centrum bör vara ämnesövergripande och tvärvetenskapligt samt också fokusera på didaktik. Ett sådant centrum skulle kunna utgöra ett kunskapsstöd för lärarutbildningarna, särskilt under den inledande fasen, när sexualitet och relationer ska bli obligatoriskt och etableras på alla lärarutbildningar. Ett sådant centrum skulle öka möjligheten att alla lärarutbildningarna bygger upp och har tillräckligt hög kompetens inom kunskapsområdet. Ett nationellt centrum skulle dessutom vara ett stöd för verksamma lärare och skulle även kunna erbjuda fortbildning.

5. För att utveckla kunskapsområdet sexualitet och samlevnad behövs ny och aktuell forskning som också kopplas till internationell pågående forskning. Denna forskning kan vara både ämnesinriktad och skolinriktad och av både kvantitativ och kvalitativ art.

6. Den osäkerhet som lärare enligt Skolinspektionens rapport har när det gäller att undervisa om normer och om hbtq-frågor visar att lärarutbildningarna måste ha tydliga inslag som ger kunskaper om hur olika normer kan påverka och begränsa eleverna och även deras lärande.

Avslutningsvis visar resultatet av kartläggningen från 2016 en bild av att kunskapsområdet sexualitet och samlevnad förekommer i alla programutbildningar för blivande lärare. Dessutom visar kartläggningen hur kunskapsområdet uttrycks i kursplaners olika delar genom förekomsten av antalet indikatorer enligt konstruktiv länkning. Tillsammans med de sex förslagen på åtgärder ovan kan därmed kartläggningens syften anses vara uppnådda.