Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 770
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aalto, Glenn
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Edman, Hanna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Pedagogers syn på ekosystemtjänster och hållbar utveckling2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abo Nowfal El-Jechi, Fatima
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Språkets påverkan på andraspråkselevers provtagande i matematik2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt behandlar språkliga svårigheter med matematiken, specifikt för elever med andraspråk, vid provtagande. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur forskning belyser språkets påverkan på andraspråkselevers provtagande i matematik på grundskolenivå. För att detta skulle kunna genomföras formades en frågeställning; Hur påverkas elever i grundskolan med svenska som andraspråk i samband med provtagande i matematik? För att kunna få fram relaterbar information genomfördes systematisk litteratursökning. De systematiska sökningarna gjordes i två databaser; ERC och ERIC, artiklarna som behövdes för att kunna skriva klart denna kunskapsöversikt är från ERC och ERIC. Efter att ha genomfört de systematiska litteratursökningarna hittades det 13 artiklar som behandlar det som eftersöks i frågeställningen. Under resultatet presenteras tre olika teman som belyser svårigheterna elever kan ha med matematiken. De teman som uppmärksammas samt redogörs för är; Språkbarriärer som orsak, Anpassningar av prov för andraspråkselever och Andraspråkselevers bristfälliga språk. Resultatet belyser de problem vissa andraspråkselever möter när de ska skriva prov i matematik. De problem som identifieras är; vilket språk proven är skrivna på samt att det är avancerade ord för andraspråkselever och de språkbarriärer de möter. Resultatet belyser vikten i att elever bör få anpassade prov utefter deras förmåga samt att skolorna bör anpassa provtagande för andraspråkselever samt göra det enklare för dem att förstå språket som deras prov är skrivna på. Vidare diskuteras resultatet kring anpassningar av prov för andraspråkselever samt en metoddiskussion där det reflekteras kring vad som hade kunnat göras annorlunda. Förslag på vidare forskning tas även upp på slutet av denna kunskapsöversikt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Adbo, Karina
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Hur utvecklas begreppet ”litet”? Begynnande begreppsutveckling på den submikroskopiska nivån2023Ingår i: Kemilärarnas resuscentrum informationsbrev, Vol. 1, nr 1, s. 16-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Adbo, Karina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    AAkesson-Nilsson, Gunilla
    Department of Mathematics and Natural Sciences, Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden.
    Moving beyond the language–Visualizing chemical concepts through one’s own creative expression2022Ingår i: Frontiers in Education, E-ISSN 2504-284X, Vol. 7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to explore university students’ interpretations of chemical content in the form of physical constructions of atomic nuclei. Playdough was chosen as the means for expression, since it provided the students with the task of choosing the number, form, size, shape, and distance of particles. Data was collected in the form of photographs, written explanations as well as ad hoc notes. Data from 64 students was analyzed using the three levels of analysis as presented by Hedegaard and framed within the theories of models. Results show that students’ choices gave rise to 34 variations of the atomic nuclei. The analysis provided two different categories: models with close resemblance to the teaching model and models with less resemblance to the teaching model. Results show the limitations of verbal and written communication and add to the discussion concerning students’ interpretations of the multitude of atomic models used in teaching. The method was indeed a beneficial tool both for students, who could explore the composition of atomic nuclei and isotopes, and for teachers, who could connect their teaching to students’ interpretations of scientific content since the method brings a new level of detail to discussions.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Addamshill, Sandy
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Angelovski, Alexandar
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Utbildning genom utmaningsbaserat lärande för hållbar utveckling2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under vfu perioden ht-2021 började vi fundera över vilka metoder lärarna använde sig av i undervisningen för naturvetenskap och teknik. De funderingar vi hade förstärktes efter en gemensam studieresa till Norge där vi fick uppleva nya lärmetoder, bland annat utmaningsbaserat lärande och problembaserat lärande. Vår frågeställning var om lärare använder sig av de här metoderna i grundskolan och om det då i realiteten ökar elevers motivation och intresse. Efter sökningen av relevanta vetenskapliga artiklar på flera olika databaser och webbplatser för ämnet fann vi mestadels forskningsrapporter riktade mot högre utbildning. Artiklarna som riktades mot grundskolan var i de flesta fall inte vetenskapligt granskade men bidrog ändå starkt till vår kunskapsöversikt. Utmaningsbaserat lärande utvecklades av teknikföretaget Apple Inc dels för att ta undervisning in i 2000-talet och självklart utöka användningen av digital teknik i skolorna. Flera av rapporterna visar att utmaningsbaserat lärande ger elever goda möjligheter för ett livslångt lärande och skapar goda ambassadörer för hållbar utveckling. Utmaningsbaserat lärande erbjuder onekligen ett nytt, varierat och engagerande sätt att arbeta tvärvetenskapligt med undervisning i bland annat hållbar utveckling. Dels genom att man får uppleva undervisningen med alla sina sinnen, det vill säga att se, höra och känna. Det blir även engagerande eftersom hållbar utveckling berör oss alla och vår framtid. Utmaningarna eleverna får är samhällsviktiga med ett globalt perspektiv. Det är en aktiv och integrerande lärprocess som innebär ett visst pedagogiskt förhållningssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Addamshill, Sandy
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Ihd, Ellen
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    "Kooperativt arbete och utomhuspedagogik borde ju bara gifta sig!": En studie om lärares uppfattningar av utomhusundervisning i samspel med kooperativt lärande och hur det kan påverka elevers utveckling i åk 4-62023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att undersöka vilka effekter lärare anser kooperativt lärande i samband med utomhuspedagogik kan ha på elevers lärande, vilka förutsättningar som krävs för att kunna implementera det i undervisningen samt på vilket sätt de två metoderna kan samspela. Studien fokuserade på lärande i årskurs 4-6.  Den metod som användes var analys av kvalitativa intervjuer med lärare. Kriterier för urval av respondenter var legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4-6 och var behöriga i NO. Resultaten i studien stämmer överens med tidigare forskning och visar att lärare anser att utomhuspedagogik har positiva effekter på elevers lärande och förbättrar elevers samarbetsförmåga. De förutsättningar som lärare ansåg vara avgörande för att kunna arbeta med utomhuspedagogik var: tydligt ledarskap och resurser i form av tid, personal och eventuellt transportmöjligheter. Studien visar att en kombination av utomhuspedagogik och de strukturer som finns i det kooperativa lärandet skulle kunna kombineras för att ytterligare stödja lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Agborg, Maja
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Berggren, Maria
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Lärares strategier för att inkludera alla flerspråkiga elever i NO-undervisning2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den ökade flerspråkigheten i samhället leder till utmaningar i den svenska skolan som präglas av en enspråkig norm. Flerspråkiga elever presterar generellt sämre i naturvetenskapliga ämnen. Frågan om hur flerspråkiga elever ska inkluderas i NO-undervisningen och hur deras flerspråkighet ska betraktas som resurs är en viktig fråga inom forskningsfältet. Det finns dock få studier gjorda på lågstadiet och i heterogena klassrum. Studien ämnar bidra till att fylla denna lucka. Syftet med studien är att genom en fallstudie som bygger på en observation och en semistrukturerad intervju undersöka vilka strategier en lärare använder för att inkludera alla flerspråkiga elever i en klass i årskurs 3. Studien utgår ifrån pragmatismen och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studien bygger även på ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv vilket även utgör studiens analysverktyg. Resultatet visar att läraren använder flera olika modaliteter som strategi för att förmedla och skapa mening av naturvetenskapligt innehåll. Genom att kombinera dessa olika modaliteter ökar inkluderingen av alla flerspråkiga elever i NO-undervisningen och läraren kan således stödja eleverna i utvecklingen av det ämnesspecifika språket. Dessa olika modaliteter kan verka för att eleverna ska kunna skapa mening av naturvetenskapligt innehåll och begrepp men kan även ha en överbryggande effekt i kommunikationen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ahlqvist, Angelica
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Rosenlund Strand, Marika
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Ett aktivitetsbaserat arbetssätt och dess påverkan på prestationer i matematik2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vår utbildning på universitetet har vi blivit lärda att ett laborativt arbetssätt främjar elevers relationella förståelse för matematik. Detta står dock i kontrast till våra observationer under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, där vi märkt att undervisningen oftast domineras av enskilt arbete i matematikboken. Mot denna bakgrund valde vi att utforska hur ett aktivitetsbaserat arbetssätt påverkar matematikprestationer hos elever i grundskolan. Vår kunskapsöversikt baseras på studier hämtade från databaserna ERIC och ERC. Genom sökkriterier och tydliga inkluderings- och exkluderingskriterier, identifierade vi 11 relevanta artiklar som utgör grunden för vårt resultat och besvarar vår forskningsfråga. Resultaten av studierna indikerar att ett aktivitetsbaserat arbetssätt inte bara förbättrar elevernas prestationer i matematik, utan också deras motivation. Det framkommer att detta arbetssätt är fördelaktigt för eleverna och även att det är viktigt att beakta flera påverkande faktorer, som till exempel den extra tid som krävs av läraren för att genomföra detta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Al Hariri, Bayan
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Grundskolelevers språk och motivation för lärandet av biologi2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier och forskning har visat att elever har olika förmågor samt varierande motivation, vilket påverkar läroprocessen hos eleverna och deras lust att fortsätta att studera naturvetenskapliga ämnen på gymnasium och högskola. Orsaken är att de anser NOämnen och det naturvetenskapliga språket vara svårt att förstå, de innehåller abstrakta tankar och teorier som är svåra att omvandlas till konkreta begrepp i verkligheten och att detta kräver extra ansträngning.

    Undersökningen i det här arbetet utfördes som en enkätstudie på grundskolor i södra Sverige. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas motivation till biologilärande och språk och vilka lärometoder som skall användas i klassrummet utifrån elevernas perspektiv.

    Resultaten visade att många elever erkänner att man kan lära sig NO-ämnen och nå höga betyg om man anstränger sig. Vidare visades det att eleverna kan fördelas i olika motivationsnivåer; motiverade, ej motiverade och varken motiverade eller ej. Deras motivation påverkar biologilärandet och hur de upplever ämnet. Utifrån elevernas svar påvilka didaktiska metoder de ansåg vara bättre visade det sig att det är viktigt för eleverna att de begriper lektionen helt från genomgångarna innan de genomför laborationer eller andra praktiska metoder. Detta tyder på att läraren spelar en stor roll i lärandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Al Hilo, Fatimah
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Walett, Beatrice
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Digitaliseringens påverkan på elevers motivation i matematik2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to explore and analyze the dynamic interplay between digitalization and students' motivation within the educational context. In an era where digital tools are emphasized as means for knowledge development, the question arises regarding how these tools can guide students' learning and engagement.

    Motivation, identified as a key factor for success in mathematics, is the focal point of our investigation. Through the study, reading and scrutiny of existing research, we seek to comprehend how digital resources and technology can function as catalysts to unlock students' inherent potential in mathematics. Our focus is to ascertain whether digitalization can enhance mathematics education and thereby increase students' motivation and performance.

    In accordance with the curriculum's call for educators not only to permit but actively promote the use of digital tools, we explore how digitalization can support students' motivation in mathematics. Through a meticulous evaluation of previous research findings, we aim to determine whether digital tools have demonstrated a predominantly positive or negative effect on students' motivation toward mathematics. Our ambition is to contribute to a deeper understanding of how the integration of digital resources can optimize mathematics education, thus creating a more motivating and successful learning environment for students.

    The research suggests that the utilization of digital tools and digitalization holds the potential to positively impact students' motivation and engagement in mathematics education. For digitalization to be effective in instruction, it necessitates educators to enhance their skills in utilizing technology within the teaching context.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fatimah Al Hilo Beatrice Walett
  • 11.
    Al Rammal, Osama
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Hur påverkar införandet av programmering elevers inlärning?2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att utforska hur införandet av programmering i skolundervisningen

    påverkar elevers inlärning. Målet är att analysera och förstå vilka konsekvenser

    introduktionen av programmering kan ha för elevernas kunskapsutveckling och förmåga att

    lösa matematiska problem. För att strukturera och genomföra min forskning har jag använt

    mig av vägledningen från Jarl Backmans bok "Rapporter och uppsatser", som har varit en

    viktig referens för att utveckla en metodologisk ram för mitt arbete.

    Programmering har blivit alltmer relevant i dagens teknologiska samhälle, och dess

    inkludering i skolundervisningen har blivit ett ämne av ökande intresse. Genom att integrera

    programmering i skolan kan vi undersöka hur det påverkar elevers inlärning.

    För att undersöka detta ämne har jag sökt olika källor, inklusive Brymans (2011) bok

    "Samhällsvetenskapliga metoder". Brymans teoretiska ramverk har varit användbart för att

    visa på olika perspektiv på inlärning och hur programmering kan påverka kognitiva

    processer. Jag har även utforskat empiriska studier och rapporter från skolan som har

    implementerat programmering i sin undervisning.

    Denna studie undersökte inlärningsprocessen för åtta elever i grundskolan som arbetade med

    programmeringsuppgifter i en klassrumsmiljö. Genom observation och analys av elevernas

    engagemang, samarbete och interaktion med läraren, baserat på teoretiska perspektiv som

    konstruktivism och det sociokulturella perspektivet, framkom flera viktiga insikter.

    Studien som genomfördes använde sig av intervjuer och observationer för att samla data om

    elevernas beteenden och interaktioner under programmeringslektioner. Observationerna

    följde ett specifikt protokoll som fokuserade på tre huvudområden: elevernas engagemang i

    uppgifterna, samarbetet mellan eleverna, och deras interaktion med läraren. Resultaten visade

    att elevernas engagemang i programmeringsuppgifterna varierade, med vissa elever som

    visade hög grad av fokus och andra som var mindre motiverade. Samarbetet mellan eleverna

    var generellt sett positivt, där många elever hjälper varandra att lösa problem och förbättra

    sina kodningar. Interaktionen med läraren varierade också, där några elever aktivt sökte hjälp

    och feedback medan andra föredrog att arbeta mer självständigt. Slutsatsen från studien var

    att elevernas engagemang och samarbete var avgörande för deras framgång i programmering.

    De som visade högt engagemang och aktivt samarbetade med sina kamrater och läraren

    utvecklade sina programmeringsfärdigheter mer effektivt. För att förbättra elevernas inlärning

    rekommenderas det att skapa en stödjande miljö som främjar samarbete, erbjuder extra stöd

    och uppmuntrar öppen kommunikation med läraren.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hur påverkar införandet av programmering elevers inlärning?
  • 12.
    Alemo, Tova
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Izadi-shad, Misha
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Programmeringens påverkan på elevers attityder och relationella förståelse i matematikundervisningen2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under året 2017 infördes programmering i matematikundervisningen på gymnasiet, men fortfarande har flera matematiklärare bristande didaktiska kompetenser inom programmering. Syftet med det här examensarbetet är att öka förståelsen för programmeringens påverkan på elevers attityder och relationella förståelse i matematiken för att därmed bidra med didaktiska kunskaper. Tidigare forskning visar att det finns flera studier som pekar på en positiv påverkan på elevers förståelse och attityder gentemot matematik kopplat till programmering. Däremot råder det en brist på studier som undersöker fördjupat hur elever påverkas, samt det finns inte många sådana studier i Sverige som lyfter fram elevperspektivet på området. Denna fallstudie undersöker hur elever påverkas av en programmeringsworkshop i sin matematikundervisning. Den insamlade datan består av för- och efterenkäter, elevobservationer under workshopen, samt en lärarintervju. Resultatet pekar på att det finns en flersidig och komplex bild av påverkan, men att elevers relationella förståelse och särskilt attityder påverkas främst positivt av programmering. Resultatet bidrar även med kunskaper om hur elever påverkas av lärarens val av hur programmering används i matematikundervisningen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Alfeky, Ahmed
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Utmaningar som möter andraspråkselever i matematisk problemlösning (kombinatorik)2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete djupdyker i de språkliga, kontextuella och kognitiva utmaningar som andraspråkare står inför vid matematisk problemlösning inom kombinatorik. Genom observationer av elevers arbete i smågrupper deltog informanterna aktivt i lösningen av övningsuppgifter. Dessutom belystes användningen av kvalitativ metod för att utforska elevers utmaningar och söka lösningar. Datainsamlingen, fokuserande på informanternas svar och observationer, övervann initiala rekryteringsutmaningar. Arbetet understryker vikten av att identifiera och förstå de specifika utmaningar som andraspråkare mötte inom matematikämnet, med syftet att utveckla effektiva undervisningsmetoder och stödsystem.Det teoretiska ramverket och analysmetoder som användes för att kategorisera datamaterialet enligt problemrummet var Campbells modell och MAD-diagram. De gav en djupare inblick i varje specifik grupp och identifierade utmaningar under observationerna. MAD-diagrammet använde olika färger för att representera problemrummets aspekter och tiden mättes i sekunder för att fånga varje nyans i gruppens prestation under olika uppgifter. Olika koder och bokstäver användes i diagrammet. Forskningsfrågor som rapporten svarade på handlade om hur uppgiftskontexten kunde utgöra kulturell och språklig kontext/färgning för elever med utländsk bakgrund vid matematisk problemlösning i sannolikhetslära, särskilt kombinatorik och hur elevgruppernas aktiviteter hade utvecklat sig över tiden de löser en uppgift.Resultaten pekade på att uppgiftskontexten utgjorde en potentiell barriär för elever med utländsk bakgrund, där förståelse av såväl den kulturella kontexten som begreppen kunde vara utmanande. För att skapa en inkluderande matematikundervisning föreslogs strategier, inklusive en tidig betoning av kulturella aspekter i undervisningen. Dessutom fanns det påverkan av gruppstrutur på gruppresultat och aktiviteter som pågick under observationstider.Diskussionen kretsar kring kulturella perspektiv i olika grupper och deras påverkan på uppfattningar, särskilt när det gäller kulturkrockar kring matval och klädesval. Vikten av att förstå och respektera olika kulturella normer betonas. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Alhadi Alhasani, Huda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Svensson Källberg, Petra
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Ryan, Ulrika
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Zaki, Sundus
    ’Vi’ och ’dom’ – Sociopolitiska dimensionerav matematikutbildning där olika språkoch kulturer möts2022Ingår i: Matematikundervisningenssociopolitiska utmaningar / [ed] Valero, Paola ; Björklund Boistrup, Lisa ; Christiansen, Iben Maj ; Norén, Eva, Stockholm: Stockholm University Press, 2022, s. 299-321Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bokens kapitel utgör viktiga bidrag i en kritisk granskning av svenskmatematikutbildning utifrån sociopolitiska samhällsperspektiv. Motbakgrund av bokens olika kapitel belyser vi upplevelser och konsekvenser av att konstrueras som den andre i svensk matematikutbildning.Med hjälp av begreppet andrafiering synliggör vi författare till dettakapitel tillsammans ’dom andra’ och deras erfarenheter i relation tillmigration och matematikutbildning. Vi som författat detta kapitel, tvånyutexaminerade lärare och två forskare, har därför ingått en så kalladallians. Vårt kapitel visar hur matematikutbildning bidrar till processerav andrafiering och skapandet av den andra och hur dessa processerpåverkar flerspråkiga elevers och lärarstudenters identitetsskapandeoch därmed även deras möjligheter att lära matematik. Flerspråkighetbehöver synliggöras och normaliseras. Alla elevers och lärarstudentersspråk och kulturer måste få ta plats, inte som exotiska inslag av kulturella uttryck utan som en del av den ordinarie matematikutbildningen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ali, Anisa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Olsson, Johanna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Lärares multimodala resurser i matematikundervisning för flerspråkiga elever2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flerspråkiga klassrum har blivit allt vanligare i svenska skolor. Enligt styrdokumenten ska alla elever ges lika förutsättningar att tillägna sig kunskap i skolan. Forskning inom matematikdidaktik har påvisat att tillämpandet av multimodala resurser är gynnsamt för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. Dessutom visar forskning att transspråkande samt kodväxling är två pedagogiska verktyg som kan bidra till ökad förståelse inom matematik. Denna studie syftar till att undersöka vilka multimodala resurser som framträder i matematiklärares undervisning på gymnasiet samt hur dessa används för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. För att kunna besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts där klassrumsobservationer samt kompletterande intervjuer genomförts. Teorierna som använts för att tolka och analysera studiens empiri är socialsemiotik, multimodalitet som resurs för lärande, transspråkande som resurs för lärande samt kodväxling som resurs för lärande. 

    Studiens resultat visar att semiotiska modaliteter som röstläge, kroppsspråk, bild och former samt tekniska hjälpmedel som projektorer och tavlor är starkt framträdande i matematikundervisningen hos de gymnasielärare som deltog i studien. Resultatet visar också att transspråkande samt kodväxling inte är lika starkt framträdande. Slutsatsen som dras är att multimodalitet används som resurs för lärande i matematikundervisningen för främjandet av flerspråkiga elevers lärande. Men flerspråkighet som resurs i form av transspråkande och kodväxling används inte lika frekvent på grund av ovisshet om de pedagogiska verktygen och lärares inställning om att undervisningsspråket ska vara på svenska. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Anisa Ali Johanna Olsson
  • 16.
    Ali, Anisa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Tran, Jenny
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Matematik och flerspråkiga elever2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många klassrum har elever med olika språkliga bakgrund vilket innebär att undervisande lärare ställs inför många nya utmaningar. Att lära sig matematik har fått en mer komplex betydelse som kräver mer av eleverna. De flerspråkiga eleverna introduktion till det svenska språket varierar och det har framkommit att det är startåldern som har visat sig vara den främsta orsaken till att det finns skillnader i den slutgiltiga behärskningsnivån. Flerspråkiga elever som inte behärskar det svenska språket fullständigt möter av den anledningen på utmaningar i matematikundervisningen som har lett till att deras språkliga bakgrund inte betraktas som en resurs på grund av deras dåliga studieresultat.

    Forskning visar att den mest betydande faktorn till att det uppstår svårigheter för flerspråkiga barn i matematik är dels på grund av den nya synen på matematikundervisningen och dels på grund av att flerspråkiga elevers färdigheter i undervisningsspråket är av lägre grad. Det framkommer att flerspråkiga elever har svårt att prestera bra i matematiken eftersom de saknar det ämnesspecifika språket som behövs för att förstå undervisningsinnehållet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Anisa Ali Jenny Tran
  • 17.
    Aliji, Denisa
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Begreppsförståelse i matematik hos andraspråkselever2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt undersöker olika metoder för att främja begreppsförståelsen hos andraspråkselever inom matematikundervisningen, samtidigt som den belyser Dessutom både stöd och hinder för deras begreppsförståelse. Genom systematiska sökningar i två databaser och noga utvalda sökord samt urvalskriterier har relevanta vetenskapliga artiklar valts ut för att säkerställa arbetets trovärdighet. Resultaten från de vetenskapliga artiklarna indikerar att användningen av tankekartor, digitala spel och sampsel mellan andraspråkselever kan öka deras matematiska begreppsförståelse. Strategier som involverar tvåspråkiga lärare och gester i undervisningen framstår som betydelsefulla för andraspråkselever. Trots främjande resultat stöter andraspråkselever på hinder, såsom bristande språkkunskaper och begränsade hemresurser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Allard, Ludwig
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Annie, Olsson
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Attityder till matematikundervisningen: Hur kan läraren arbeta för att främja positiva attityder till matematik?2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka vad det är som påverkar elevers attityd till matematik samtvad vi som lärare kan göra för att främja en god attityd. Flera forskare menar att den negativasynen på matematik kommer ifrån samhället. Samhällets negativa ton gör att elever ifrågasätterom matematiken är användbar, vilket i sin tur påverkar deras attityd till ämnet då eleverna anseratt matematiken är oviktigt. För att motverka detta menar forskningen att lärare ska försöka göraså eleverna ser möjligheterna med matematik genom ett dynamiskt istället för ett statisktmindset. Forskning visar också att lärarna ska jobba med elevernas självbild. Elevernas självbildoch självförtroende har stor påverkan på resultaten samt synen på matematik hos eleverna.Frågeställningen är tvåfaldig vilket gjorde att sökprocessen delades upp till vardera fråga.Sökprocessen har begränsats till stor del med hjälp av olika tidsspann samt begränsning till ämnetmatematik. Detta för att skapa ett djup i vår sökning i form av en historisk tillbakablick till vårtvalda ämne. Det som framkom genom vår sökprocess är att det finns mycket relevant forskningkring båda våra frågeställningar och att biblioteket har varit till stor hjälp för att hitta relevantlitteratur till vår litteratursökning.Resultat av arbetet visade att attityden till matematik börjar utanför skolan. Föräldrar samtsamhället och media har en negativ attityd till ämnet matematik vilket påverkar eleven utifrån.Den nuvarande matematikundervisningen med arbete i matematikboken samt prov gör att eleverrangordna sig i klassrummet vilket möjliggör att elever kan jämföra sig. Detta gör att elever sompresterar sämre än andra sänker sitt självförtroende. Forskning visar också att det finns en allmänuppfattning om att vissa elever har en “gåva” som är duktiga på matematik vilket gör att eleversom inte fått denna gåvan tror att de aldrig kan bli bra på matematik.För att arbete med dessa problem i klassrummet menar forskare att lärare ska jobba med att geeleverna känslan att de lyckas och tar sig framåt. De menar också att läraren måste göra elevernabekväma med att ha fel genom att utveckla ett dynamiskt mindset så det vågar ta sig an problem.Lärare ska också öppna upp för kommunikation i klassrummet och gå ifrån den traditionellaundervisningen vilket gör att ämnet inte blir slutet och styrt. Formativ bedömning kan ocksåimplementeras i undervisningen för att flytta fokus ifrån provresultaten till vad eleven behöverlära sig3Som matematiklärare innebär detta att tidigt arbeta för att främja elevers attityder till matematik.Lärare måste arbeta för att öppna upp ämnet för diskussioner samt att visa att den inte barainnehåller regler och olika metoder. Lärare bör utgå ifrån att eleverna har en negativ inställningar.Det handlar i grund och botten att ge eleverna möjligheten att se att matematiken inte är så somsamhället ritat upp den. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ludwig Allard Annie Olsson
  • 19.
    Al-Obaidi, Baneen
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Hazna, Adil Ali
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Matematik och flerspråkighet2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige är vart fjärde barn flerspråkig på grund av utländsk bakgrund. Studier har visat att flerspråkiga elever har sämre skolresultat än enspråkiga elever. Denna kunskapsöversikt fokuserar på de faktorer som utgör svårigheter för flerspråkiga elever i matematikämnet i Sverige. Vidare uppmärksammas även de olika svårigheter.

    Sökningen efter kunskap gjordes systematiskt i tre olika databaser, SwePub, ERC och ERIC samt i Google och Malmö universitets hemsida. Sökorden, antal träffar och ett första urval dokumenterades. Sammanfattningarna för artiklarna lästes och ytterligare några artiklar valdes bort. De kvarvarande artiklarna användes för att besvara frågeställningarna.

    Flerspråkiga elever möter större utmaningar i matematikundervisningen och har därmed svårare att utveckla matematiska förmågor. Elevernas språkliga bakgrund är således en anledning till deras försämrade skolresultat. De svårigheter som uppstår för en elev som ännu inte behärskar undervisningsspråket väl, är främst i samband med textuppgifter i matematik och beror på elevens ordförråd i det ämnesspecifika språket. Denna kunskapsöversikt ger en djupare förståelse av anledningarna till att flerspråkiga elever möter svårigheter i matematikämnet och vilka dessa svårigheter är.

    Nyckelord: Matematikförmågor, språkfärdigheter, anledningar, svårigheter, flerspråkighet

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hazna Adil Ali Baneen Alobaidi
  • 20.
    Al-Rubiaai, Abbas
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Osman, Soz
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Motivation och engagemang för matematiklärande ur ett lärarperspektiv2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Abbas Al-Rubiaai Soz Osman
  • 21.
    Altal, Hanin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Hamdoun, Nourulhuda
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Kooperativt Lärande i Matematik: Lärares perspektiv på metodens påverkan på elevers prestationer2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Både nationella och internationella undersökningar visar att elever har svaga resultat och låga prestationer i matematik i grundskolan. Det betonas även att kvaliteten i klassrummet behöver utvecklas och interaktionen under lektionerna oftast saknas i matematikundervisning. Detta examensarbete bidrar med kunskap om att kooperativt lärande förbättrar elevers matematikprestationer i lågstadiet utifrån ett lärarperspektiv i svenska skolor. Denna studie bygger på sociokulturell teori som anses relevant för vårt tema (kooperativt lärande i matematikundervisning) och kopplar till interaktion begrepp som sker i klassrummet. Valet av metod i vår studie är en enkät med både kvantitativa och kvalitativa ansatser som kallas för mixad metod. Resultatet visar att kooperativt lärande ger betydande och märkbara förbättringar i elevers matematikprestationer. Dessutom har lärare en avgörande roll när de använder kooperativt lärande metoder för att ge positiva effekter och öka matematiska prestationer. I studiens resultat framkommer även att det finns några betydande utmaningar vid implementering av kooperativt lärande för att det ska bli en effektiv metod i matematikundervisning i de tidiga åldrarna i svenska skolor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Altal, Hanin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Hamdoun, Nourulhuda
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Kooperativt lärande och elevernas lärande i matematik2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt undersöker hur kooperativt lärande kan utveckla matematikinlärning och attityd till matematik. Resultat visar att kooperativt lärande är en undervisningsmetod som har positiva effekter på elevernas prestationer i matematik och attityd till matematik bättre jämfört med traditionell undervisning. Dessutom kan eleverna lära sig mer än ämneskunskap genom att förstärka sociala färdigheter när de arbetar tillsammans. Lärare har också en viktig roll för att skapa ett intresse för matematik och för att förbättra attityden till matematik hos eleverna genom att väl strukturera kooperativt lärande för att kunna få de bästa effekterna i undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Alwan, Fatma
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Michalczuk, Monika
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Sambandet mellan elevers läsvanor och motivation i matematik2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers läsvanor och motivation till matematik. Det teoretiska ramverket bakom denna studie är kognitivismen samt den kognitiva belastningsteorin, som handlar om att belastningen på elevernas arbetsminne påverkar elevernas känslor till läsning och matematik. Metoden för datainsamling var en enkätundersökning med elever från olika gymnasieprogram och olika skolor. Enkäten inkluderade frågor om elevernas läsvana, arbetsminne, motivation till matematik och elevernas känslor i samband med problemuppgifter i matematiken. Analysen av vår data för sambandet mellan elevers läsvanor och motivation till matematik gjordes utifrån Spearman Rho korrelationsanalys. Analys av vår data för sambandet mellan elevers läsvanor respektive motivation till matematik och arbetsminne gjordes med hjälp av en regressionsanalys. Analysen gjordes utifrån vårt teoretiska ramverk. För naturvetenskapsprogrammet fanns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan elevers läsvanor och motivation till matematik. I de övriga gymnasieprogrammen fanns hög variation i respondenternas svar, vilket resulterade i att vi inte fann några statistiskt signifikanta samband. Det fanns ett samband mellan elevernas upplevda arbetsminne och motivation till matematik, men inga samband mellan elevernas arbetsminne och läsvanor. Således kan det finnas andra orsaker än elevernas arbetsminne som motiverar dem till matematik och att ha goda läsvanor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fatma Alwan Monika Michalczuk
  • 24.
    Alyousef, Ola
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Digitaliseringens roll i matematikundervisningen ur ett lärarperspektiv2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka högstadiematematiklärares perspektiv på digitalisering i klassrummen, samt vilka för- och nackdelar de möter när de använder digitala verktyg. Forskningsfrågorna som jag utgick ifrån i min studie var: 1) Vilken syn har matematiklärare för årskurs 7–9 angående digitalisering i matematikundervisningen? 2) Hur ser matematiklärare för årskurs 7–9 på begreppet effektiva digitala verktyg i matematikundervisningen? och 3) Vad ser matematiklärare i årskurs 7–9 som för- och nackdelar med digitalisering i matematikundervisningen?

    Uppsatsen bygger på en kvalitativ analys som gjordes utifrån de intervjuade högstadiematematiklärarnas erfarenheter och upplevelser. Intervjuerna studerades utifrån två teoretiska perspektiv, nämligen det sociokulturella och fenomenografiska. Utifrån resultaten i min undersökning så anser sig matematiklärarna i årskurs 7–9 behöva förbättra sin digitala kompetens till följd av den ständiga digitala utvecklingen i vårt samhälle. Digitalisering innebär enligt högstadiematematiklärarna användningen av digitala verktyg i det dagliga livet. Effektiviteten av de digitala verktygen i matematikundervisningen visade sig variera, där de upplevdes som mest effektiva när eleverna fick möjlighet att interagera med dem, som till exempel appar, medan effektiviteten hos dem sjönk då eleven var passiv, till exempel vid filmtittande. Lärarens stöttning (scaffolding) av eleverna ökade effektiviteten hos de digitala verktygen. Fördelar med digitala verktyg uppgavs bland annat vara att de gjorde undervisningen mer individanpassad och främjade lärandet medan nackdelar som framhölls till exempel var att de kunde påverka elevernas koncentrationsförmåga och göra dem mindre produktiva. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka elevers uppfattning om digitalisering och de digitala verktygens användning inom matematikundervisningen. 

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Amato, Fabian
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Otterlund, Elias
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Digitaliseringens påverkan på matematikundervisning: Utmaningar och möjligheter ur lärares perspektiv2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under covid-19 ökade användandet av digitala verktyg och plattformar drastiskt och idag ser vi att pandemin satt en prägel på matematikundervisningen. Syftet med arbetet är att, med hjälp av en kunskapsöversikt, undersöka vilka utmaningar och möjligheter lärare möter i samband med användandet av digitala verktyg i matematikundervisning. Kunskapsöversikten grundar sig i 15 valda artiklar som hittats via en systematisk litteratursökning. Resultatet visar att de främsta möjligheterna för lärare är feedback i realtid, kunskapskartläggning och unika funktioner för representation med potential att öka verklighetsförankringen medan utmaningarna är; integrering av digitala verktyg i linje med läroplanen, ökad arbetsbelastning och att den sociala interaktionen riskerar att minska. Ur kunskapsöversikten kunde slutsatsen dras att användandet av digitala verktyg i undervisningen ställer krav på utformningen av verktyget men även på lärarens användande. Det visade sig även att formella utbildningar för nya digitala verktyg är få, dock anses regelbundet användande vara ett välfungerande alternativ. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fabian Amato Elias Otterlund
  • 26.
    Aminifar, Elahe
    et al.
    Department of Mathematics, Faculty of Science, Shahid Rajaee Teacher Training University, Tehran.
    Malaki, Mohsen
    Department of Mathematics, Faculty of Science, Shahid Rajaee Teacher Training University, Tehran.
    Ryan, Ulrika
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Mesgarani, Hamid
    Department of Mathematics, Faculty of Science, Shahid Rajaee Teacher Training University, Tehran.
    A long-term shift to include students’ first language in the mathematics teaching practice: socialization events and learning opportunities2024Ingår i: Educational Studies in Mathematics, ISSN 0013-1954, E-ISSN 1573-0816Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreställningen om flerspråkiga elevers första språk har förespråkats som en resurs i matematikinlärning under en tid. Men få studier har undersökt hur implementering av elevers L1 i undervisningen påverkar flerspråkiga elevers möjligheter till matematikinlärning. Utifrån en 9 månader lång etnografisk studie genomförd i Iran undersöker vi vad en långsiktig förskjutning från matematikundervisning på undervisningsspråket (persiska) till matematikundervisning som innefattar elevernas modersmål (turkiska) kan innebära mtt lärandemöjligheter. I språkpositiva klassrum ingår elevernas socialisering till matematik och språk att använda elevernas modersmål och att uttrycka uppmärksamma olika aspekter av språkanvändning i matematik. Socialiseringsevenemang ger bland annat möjligheter att dela förklaringar av matematiskt tänkande. Resultaten av denna studietid på användningen av elevers modersmål kan förstärka andra språkliga positiva socialiseringsmöjligheter och ge matematikinlärningsmöjligheter under individuella uppdragsaktiviteter. Vidare tyder resultaten på att det tänkta värdet av matematikundervisning i lokalsamhällena förändrades i och med att elevernas L1 introducerades i undervisningspraktiken. Följaktligen indikerar denna studie att användningen av elevers modersmål i matematikklassrum kan vara en nyckelfråga i flerspråkiga sammanhang.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Andersen, Magnus
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Linder, Simon
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Digitala verktyg i matematikundervisningen2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt är att utreda hur digitala verktyganvänds i undervisningen samt undersöka vilka krav det ställs på lärarens kunskaper föratt undervisa med digitala verktyg. Frågeställningen som ska besvaras är vilka digitalaverktyg som används, vilket stöd de ger och hur de kan stötta kunskapsutvecklingen hoseleven. Men även vilka krav det finns på lärarens förmåga att stötta eleven.För att besvara frågorna har vi använt oss av en metodisk datainsamling, som hargenomförts genom sökningar i databaserna ERC, Google Scholar och ERIC.Kombinerade sökord har använts för att finna relevanta källor för kunskapsöversiktenssyfte. Det har även utförts sekundärsökningar, där det tagits hjälp av referenslistor i funnaartiklar och rapporter för att hitta relevanta artiklar.Resultatet visar på att elevernas kunskapsutveckling gynnas av att använda digitala verktygi matematikundervisningen och att det finns många olika former av stöd att tillgå. Förutomelevers möjlighet till stöttning är det också en stor utmaning för läraren att kunna utföraundervisning med inslag av de digitala verktygen. Det krävs goda kunskaper av läraren omde digitala verktyg som används i undervisningen för att kunna hålla en hög nivå påinnehållet samt stötta elevernas kunskapsutveckling. Lärarnas ämnes-, pedagogiska- ochtekniska kompetens måste alla fungera i ett samspel.

  • 28.
    Andersen, Magnus
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Linder, Simon
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Lärares syn på digitala verktyg i matematikundervisningen2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mycket av den forskning som finns visar att digitala verktyg inte används imatematikundervisningen som det skrivs fram att de ska göra i enlighet med gällandestyrdokument. Syftet med studien är dels att skaffa en utökad förståelse för vilka digitalaverktyg en lärare i årskurs F-3 har tillgång till och hur de använder det i sinmatematikundervisning. Syftet är även att undersöka om lärarna anser sig ha tillräcklig kunskapom digitala verktyg och vad de anser finnas för fördelar samt nackdelar med att användadigitala verktyg i matematikundervisningen. För att besvara studiens syfte har enenkätundersökning utformats med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Respondenterna ärgeografiskt utspridda över hela Sverige och totalt 115 stycken enkätsvar har samlats in förstudien.Resultatet i studien visar att surfplattor, datorer och projektorer är de digitala verktyg somanvänds mest frekvent i matematikundervisningen. Dessa digitala verktyg används av lärarnasom ett komplement till matematikundervisningen, där de använder de digitala verktygen förpresentationer, genomgångar av uppgifter och som ett pedagogiskt hjälpmedel för att delegeraut uppgifter till eleverna. Eleverna ges möjlighet att använda de digitala verktygen för att lösamatematiska uppgifter både enskilt, par eller i grupp med andra elever. Studiens resultat visaratt en klar majoritet av respondenterna ej har erhållit någon utbildning om användande avdigitala verktyg i sin matematikundervisning, dock anser majoriteten av de lärare som deltagiti studien att deras kunskapsnivå ändå är tillräcklig för att implementera digitala verktyg på ettadekvat vis. Det framkommer även i resultatet att lärarna anser att en fördel med digitala verktyg i matematikundervisningen är att det gynnar elevernas kunskapsutveckling och det går attindividanpassa uppgifter enklare. Nackdelarna med att använda digitala verktyg imatematikundervisningen är att det anses tidskrävande vid planering, ofta teknikstrul och attelever gör andra saker än vad som avses

  • 29.
    Andersson, Ann-Charlotte
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Blomqvist, Emma
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Våga vara utomhus2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att ta reda på hur elevens lärande i de naturorienterande ämnena kan påverkas av utomhuspedagogik. Men även effekterna som utomhusundervisning kan ha på eleverna och hur dessa kan påverka det sociala klimatet. För att undersöka detta användes olika metoder, främst sökningar på referensdatabaser. Framförallt utgick sökningarna från Malmö Universitet biblioteks sökfunktion via Libsearch. Relevanta vetenskapliga artiklar och rapporter erhölls, dessa källors referenser har vidare hjälpt till att hitta relevant forskning som har kunnat besvara frågeställningarna. Resultatet visade att det finns flertal positiva effekter på eleverna och deras lärande med utomhuspedagogik. Någon studie visade att det sociala klimatet förbättrades. I jämförande studier mellan inomhus och utomhuspedagogik visade resultaten att kunskapsinlärningen inte utvecklades med någon större skillnad mellan inomhus och utomhusundervisning. Däremot var elevernas upplevelser av utomhusundervisningen mer positiva. Utifrån alla positiva resultat som lyfts fram i denna kunskapsöversikt kanske vår profession uppmuntras till att använda mer utomhuspedagogik i elevernas lärandeprocesser. Med stöd från forskning förespråkas utomhusundervisningen i alla ämnen men främst i de naturvetenskapliga. Detta kan inspirera fler inom professionen att flytta ut från klassrummet och bedriva sin undervisning under bar himmel istället. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Andersson, Annica
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Wagner, David
    Faculty of Education, University of New Brunswick, Fredericton, E3B 5A3, NB, Canada.
    Remythologizing Mystery in Mathematics: Teaching for Open Landscapes versus Concealment2018Ingår i: Education Sciences, E-ISSN 2227-7102, Vol. 8, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Mathematics is full of mystery. We illuminate the myth to expose two conflicting senses of mystery at work in mathematics and its education practices. There is a sense of boundlessness with mathematics-the idea that we never fully know. There is also a practice of concealment, in which an answer or solution is known by special people who may support or provide a scaffold for students' navigation to the "special" knowledge, but may also challenge their access to it by erecting barriers and boundaries. In remythologizing mystery, we identify that the valorization of mystery in mathematics is rooted in the wonder of exploring boundless landscapes and is used misleadingly to justify school mathematics with the other sense of mystery-uncovering the concealed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Andersson, Annica
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Wagner, David
    Univ New Brunswick, Fac Educ, Fredericton, NB, Canada.
    The Micro-Politics of Counting2018Ingår i: Toward Equity and Social Justice in Mathematics Education / [ed] Bartell, T G, Springer, 2018, s. 191-209Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When we count, we have to decide what counts and what does not count. Thus, counting is a political act. Certain language repertoires are necessary to convey the ideas and perhaps even to perform counting actions. At the same time, the language used to describe these ideas and enact the processes shapes the way we conceptualize them. Our interest in the experience of counting includes the way counting and its communication position people. In this chapter we identify how micro-political moves are manifested in language and counting situations, including reciting numbers, counting things present and not, and subordinating counting to another goal. In our analysis, we look for language strategies that enable the process of deciding what to (not) count as the process of establishing boundaries or categories, and we consider how these processes work as political acts.

  • 32.
    Andersson, Christian H.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    A critical gaze on new digital technology: Answers from mathematics education?2021Ingår i: Exploring new ways to connect: Proceedings of the Eleventh International Mathematics Education and Society Conference / [ed] David Kolloche, Tredition , 2021, s. 129-132Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An increasing concern have been expressed in both academic and public debate that new digital technology might undermine democratic values and practices. This paper explores how studies in the field of Mathematics Education could present different answers to ramifications of new digital phenomena for both individuals and society. A transdisciplinary approach under a post structural theoretical framework is suggested, and two tentative studies are presented. One study will carry out a critical text analysis of Swedish educational steering documents and one will be a classroom action research study, where discourses will be analysed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Andersson, Christian H.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    AI literacy for teaching social sustainability may require specific societal awareness2024Ingår i: Mediating mathematics: Proceedings of MADIF14 / [ed] Häggström, J., Kilhamn, C., Mattsson, L., Palmér, H., Perez, M., Pettersson. K., Röj-Lindberg, A.-S. & Teledahl, A, Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning - SMDF, 2024, s. 142-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation reports on tentative research results indicating that mathematics teachers need specific kinds of societal awareness to facilitate a classroom discussion on ethical and critical perspectives related the mathematics in the 4th industrial revolution (Big Data, AI, Machine learning, etc.). This awareness relates to societal phenomena that may intersect with mathematical modelling, e.g. data may portray whiteness/sexism, risking mathematical analysis to reproduce them. To facilitate classroom discussions on the intersection, teachers must first be aware of how such phenomena operate in society. Teaching units in Sweden and USA are presented with examples of how mathematics teachers enable discussions through their societal awareness. An implication is that teacher education may require more societal content.

  • 34.
    Andersson, Christian H.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Assessment discourse in mathematics curriculum: a hindrance for critical thinking and democracy?2022Ingår i: The relation between mathematicseducation research and teachers’professional development / [ed] Linda Mattsson, Johan Häggström, Martin Carlsen, Cecilia Kilhamn, Hanna Palmér, Miguel Perez, Kerstin Pettersson, Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborgs universitet , 2022, s. 143-143-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Andersson, Christian H.
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Andersson, Joakim
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Ljung, Petter
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Mathematical understanding of training data and AI: a lesson plan for critical thinking and ethical perspectives2024Ingår i: Proceedings / Actes CIEAEM 74: Mathematics and practices: Actions for futures / [ed] Lisa Björklund Boistrup, Benedetto Di Paola, Palermo, Italy, 2024, Vol. 13, s. 681-685Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AI and machine learning are increasingly being applied to solve complex societal issues. One approach is to train algorithms on training data that describes human behavior. This is not without potential problems though. For example, historical human behavior may contain biases, and then algorithms may reproduce social injustices. This workshop contained lesson elements from a study where pre-service mathematics teachers conducted lessons to first conceptually teach how mathematical modelling based on machine learning works, and then to broaden the scope to consider critical thinking in relation to ethics and democratic values. The participants were invited to test and discuss the lesson elements.

  • 36.
    Andersson, Christian H.
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Boistrup, Lisa Björklund
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Roos, Helena
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Mathematics curriculum discourses on democracy: Critical thinking in the age of digital traces2022Ingår i: Proceeding of the twelfth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education, 2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The use of people’s online digital traces has given rise to concerns for democracy. The digital traces may affect the individual’s life in unexpected and negative ways. Such traces may also be of importance for understanding the spread of disinformation and the like. This paper reports on a Foucault inspired discourse analysis of the Swedish upper secondary mathematics curriculum. Two discourses are construed in the intersection of critical thinking, democracy, and this new technology. Skovsmose’s concept of mathemacy is used to identify what is critical knowledge and what is not. The first construed discourse is, “With knowledge in formal mathematics, critical thinking on democracy will follow.” The second is, “Rather a personal career than a critical citizenship.” Neither of the discourses promotes a need for mathematics education to change due to new technology with regards to critical thinking.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Andersson, Christian H.
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Register, Jordan T.
    University of North Carolina at Charlotte, Unitied states.
    An examination of pre-service mathematics teachers’ ethical reasoning in big data with considerations of access to data2023Ingår i: Journal of Mathematical Behavior, ISSN 0732-3123, E-ISSN 1873-8028, Vol. 70, s. 101029-101029, artikel-id 101029Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Implementations of Big Data analysis are reshaping society. The novel ways mathematics operate in society warrants new efforts for mathematics education, both in teaching the new technology and in providing an ethical and critical awareness of its implications. This interview study investigates pre-service teachers' ethical reasoning in data science contexts, focusing on aspects of access to the data that underpin the technology. Findings show that pre-service teachers offer a wide array of ethical arguments related to access to data, that informs their effort to think critically on oppressive situations. However, there is also an indication that their reasoning can be limited by lacking understanding of the related data science methodology, implying that mathematics teacher education should encompass more of this.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Andersson, Emelie
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Hur behandlas psykisk hälsa i gymnasieskolans undervisning?: En analys av läromedel i gymnasieskolan 2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Health is an interesting and highly relevant subject today. Physical health is something we see everywhere, in newspapers, on tv and social media, what to eat, how to exercise etc. Mental health however is still taboo even though it’s a growing problem in today’s society. Mental health is associated with many problems in our society such as lower school result and depression. This paper compare how mental health is treated compared to physical health in upper secondary school literature. This comparison is made by a comparative and a thematic analysis of six books intended for the biology and nature science classes in Swedish high school. All investigated literature has a more comprehensive section when it comes to physical health compared to mental health. There is a positive trend where the newer literature has a more extensive mental health section compared to the older literature. It´s important to increase knowledge about mental health because it is one of the most important factors in increasing well-being, and increased well-being results in better school results. In the future it’s important to identify success factors for a successful health education.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Nordberg, Johan
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Representationsformer inom linjära funktioner i tre svenska matematikläromedel: -en semiotisk läromedelsanalys2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet med olika representationsformer och transformationer mellan dessa har en viktig roll i elevers lärande i matematik och eftersom en stor del av matematikundervisningen i skolan utgår från olika läromedel är det viktigt att som lärare vara medveten om vilka lärtillfällen olika läromedel erbjuder. Syftet med denna läromedelsanalys är därför att ta reda på vilka lärtillfällen olika läromedel erbjuder och hur de skiljer sig åt i representationen av olika representationsformer inom det matematiska området linjära funktioner. För att ta reda på detta gjordes en läromedelsanalys av olika läromedel i kursen Matematik 1c, där läromedlets uppgifter analyserades utifrån vilken eller vilka representationsformer som fanns med i uppgiftsbeskrivningen och svaren till dessa uppgifter. Datan analyserades sedan utifrån etablerade teorier och metoder från semiotiken. Analysen påvisade att alla tre läromedel gav möjlighet att lära genom arbetet med olika representationsformer och transformationer. Det som framförallt skiljer de olika läromedlen åt är antalet lärtillfällen som erbjuds. Det går inte att entydigt rangordna läromedlen från sämst till bäst, men som aktiv pedagog bör man vara medveten om de olika läromedlens styrkor och svagheter. Eftersom det inte enbart är läromedlet som avgör vilka lärtillfällen eleverna stöter på under sin skolgång, utan även hur den enskilda pedagogen planerar och genomför sin undervisning, går det inte heller att säga något om hur elevernas förståelse för linjära funktioner kommer att utvecklas vid användningen av ett specifikt läromedel. Läromedelsanalysen ger således pedagoger möjligheten att se styrkor och svagheter för respektive läromedel och kompensera för dessa. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fredrik Andersson Johan Nordberg
  • 40.
    Andersson, Jeasmine
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Malmgren, Malin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Tidiga insatser i taluppfattning för elever i matematiksvårigheter – ett lärarperspektiv2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att analysera tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning ur ett lärarperspektiv. Undersökningens specifika syfte var att synliggöra hur lärare upptäcker elever i matematiksvårigheter avseende taluppfattning och forskningsfrågorna var: hur upptäcker lärare elever i matematiksvårigheter i årskurs 1 avseende taluppfattning och vilka tidiga insatser erbjuder skolan elever i matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder menar lärarna är gynnsamma? För att kunna undersöka detta har det begreppsliga ramverket Foundational Number Sense (FoNS) använts. FoNS fokuserar på barns tidiga utveckling avseende taluppfattning. En kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor har använts som metod i undersökningen och har blivit besvarad av 18 lärare. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys med olika huvud- och underteman. Huvudresultatet visade att identifiering gjordes av samtliga lärare med stöd av Skolverkets bedömningsstöd, men att identifieringen gjordes vid olika tidpunkter på de skolor som medverkade i undersökningen några skolor utförde identifiering i förskoleklassen och andra först i årskurs 1. Resultatet visade även att många lärare ansåg att konkret material och repetition är gynnsamma arbetsmetoder i undervisningen för elever i matematiksvårigheter. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Andersson, Klara
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Trolleryd, Max
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Likheter och skillnader i elevers och lärares upplevelser av matematiklektioner2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka och synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess olika arbetsformer som bidrar till elevernas lust att lära. För att kunna synliggöra detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med enskilda lärare och deras elever i fokusgrupper. Den data som vi fått in har strukturerats enligt en tematisk analysmetod och sedan redovisats och tolkats enligt ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begreppet KASAM (känsla av sammanhang).  I resultatet har vi jämfört data från lärare och respektive fokusgrupp med deras elever för att se om det finns likheter eller skillnader i deras upplevelse av matematiklektioner. Den insamlade datan visade att eleverna i ena fokusgruppen ville ha utmanande uppgifter medan den andra fokusgruppen ville visa och få bekräftat att de gjort rätt.  Det fanns skillnader och likheter bland lärare och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära. De två lärarna hade olika skillnader och likheter jämfört med varandra i relation till sina elever. Lärare B hade en mer precis upplevelse av hur eleverna såg på olika arbetsformer. Lärare A hade en mer precis upplevelse av hur sina elevers lust att lära var. Utifrån vår insamlade data och resultat går det inte att dra en generell slutsats om likheter och skillnader till matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Andersson, Nellie
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Saadoun, Zahraa
    Inkludera flerspråkiga elever i matematikundervisningen2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flertal skolor bedriver en matematikundervisning som präglas av enspåkighetsnormen, som innebär att undervisningsspråket samt det matematiska innehållet är på svenska. På grund av skolans bristande resurser finns det inte tillräckligt med utrymme för att inkludera och anpassa matematikundervisningen till andraspråkselever. Skolinspektionen (2012) visar att andraspråkselever presterar sämre i matematik i jämförelse med de inhemska eleverna. Det grundar sig i att de inte får samma förutsättningar. Därför undersöker arbetet vilka metoder som kan användas i matematikundervisningen för att ge stöd till flerspråkiga elever. Undersökningen använder sig av följande problemställning: Hur kan undervisningen anpassas för att göra matematiken mer tillgänglig för flerspråkiga elever? För att besvara frågeställningen har data samlats från databaserna Education Research Complete, ERC, ERIC och SwePub. Resultatet bygger på flera olika metoder som ger stöd till andraspråkselever. Några metoder som lyfts upp är användning av modersmål som resurs, kodväxling, lek, Cognitively Focused Interventions, visuellt material samt att inneha ett adekvat ledarskap. Slutsatsen som dras är att alla de här metoderna tillsammans är sätt att anpassa undervisningen för att göra matematiken mer tillgänglig för flerspråkiga elever.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Andersson, Sara
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Stöds Metakognition I Matematikläromedel?2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då undervisningen i de flesta svenska högstadieskolor utgår ifrån ett komplett matematikläromedel och domineras av individuell räkning i boken så inriktas denna uppsats på att undersöka dessa läromedel. Närmare bestämt på att utforska i vilken utsträckningen de tillhandahåller metakognitiva stöttningar med avseende på egenreflektion. Genom en kvalitativ innehållsanalys av ett antal konsekutiva matematikläromedel försöker uppsatsen bidra med kunskap rörande utsträckningen av metakognitiva uppmaningar såväl som förändringen över tid. 

    Bakgrunden är att forskning, internationella kunskapsmätningar såväl som Skolverket har beskrivit brister i svenska högstadieelevers kunskapsresultat och djupförståelse. Vilket studier rörande självreglering och egenagens har visat att egenreflektion och metakognition kan förbättra.

    Den insamlade datan tematiseras och analyseras med teori inkluderande other regulation samt lärandeteorier utgående från Vygotskij gällande språk som verktyg i inlärningen. 

    Resultatet visar att det i alla utgåvorna funnits sådana metakognitiva uppmaningar i de elevaktiva delarna av boken men att de över tid ökat avsevärt samt förändrat karaktär. Den stora ökningen tycks antyda en medvetenhet hos författarna angående vikten av elevers egenreflektion och språkanvändning för att tillägna sig kunskaper och se sammanhang i matematiken. Uppmaningarna bedöms vara en resurs matematiklärare kan använda som ett verktyg för att förbättra elevers metakognition i matematiken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Holm, Johanna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Betydelsen av textuppgifter i matematikundervisningen.2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att redogöra för forskningen kring textuppgifternas syfte och användning i matematikundervisningen för årskurs 4-6. Kunskapsöversikten baseras på resultatet av en systematisk informationssökning i databaserna ERC, ERIC och SwePub. Informationssökningen gjordes utifrån syftet som sedan användes för att besvara frågan. Utöver syftet har de valda artiklarna begränsats utefter året för publicering och peer-reviewed. Artiklarna har därefter, baserat på kunskapsöversiktens syfte, granskats och sorterats utifrån titel, nyckelord och abstract. Vid djupare granskning av de 15 utvalda forskningsartiklarna visade det sig att textuppgifter har två tänkta syften. Det första är att eleverna ska lära sig att applicera den formella och abstrakta matematiken på en konkret verklighet. Det andra är att eleverna ska lära sig att hitta ett numeriskt svar genom att urskilja de matematiska operationerna i texten. Medan det andra syftet är det som vanligen tillämpas i matematikundervisningen visar de forskningsresultat vi har analyserat att det första syftet inte når fram till eleverna i klassrummen. Det är vanligt att de textuppgifter som eleverna möter, saknar anknytning till verkligheten vilket riskerar att begränsa elevernas kunskapsutveckling i matematik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Andrews, Paul
    et al.
    Centre for Educational Research, VIA University College, Aarhus, Denmark;Department of Teaching and Learning, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Petersson, Jöran
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL). Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Sayers, Judy
    School of Education, University of Leeds, Leeds, UK.
    Rosenqvist, Eva
    Department of Teaching and Learning, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    English and Swedish year-one teachers’ number-related learning goals: the influence of intended and received curricula2024Ingår i: International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, ISSN 0020-739X, E-ISSN 1464-5211, s. 1-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, drawing on semi-structured interviews with generalist teachers of year-one children in England and Sweden, we examine comparatively the influence of the intended curriculum (teachers in both countries work within mandated national curricula) and the received curriculum (the collectively assumed efficacious practices and goals handed down from one generation of teachers to the next) on teachers’ expressed number-related learning goals. Analyses, framed by a literature-derived and curriculum-independent set of eight forms of number-related competence each implicated in later mathematical learning, identified both similarities and differences in the two groups’ expressed goals. Key similarities concerned expectations that all children should become additively competent, supported by supplementary goals concerning systematic counting, number bonds, the number line and an appropriate mathematical terminology. Key differences concerned English teachers’ strongly-expressed emphasis on place value and a desire for children to learn to multiply. Overall, the strongly-framed English curriculum appears to influence teachers’ goals more than the weakly-framed Swedish, while Swedish teachers seem to draw on a received curriculum more closely aligned with the literature-derived developmental goals than the English. Finally, when set against the literature-derived and curriculum-independent developmental goals, the English curriculum, unlike the Swedish, expects year-one children to learn much age-inappropriate material.

  • 46. Andrée, Maria
    et al.
    Hansson, Lena
    Ideland, Malin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Political Rationalities in Science Education: A Case Study of Teaching Materials Provided by External Actors2018Ingår i: Cultural, Social, and Political Perspectives in Science Education: A Nordic View / [ed] Kathrin Otrell-Cass, Auli Arvola Orlander, Martin Krabbe Sillasen, Springer, 2018, s. 75-92Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Many Western societies have a tendency to talk about how schools are failing in the science subjects. School science is often discussed as outdated, not interesting enough for young people and non-effective for the students’ learning. This discourse opens up for external actors such as industrial actors and NGOs to engage in the teaching of science. One example of this is when these actors provide teaching materials. Thus, “statework”, in terms of educational governance, becomes distributed within public and private networks. One example which is analysed in this chapter can be found with the web-based calculators from the environmental organisation, WWF, and the energy company, E.ON; both are used for calculating ecological footprints. The aim is to analyse what political rationalities are invited into classrooms through these ecological footprint calculators and by what means. Our analysis targets how a specific kind of citizen is “made up” through a “centre of calculations”, and what political ideology influences the making of a sustainable citizen. This is achieved through looking into how the desirable citizen is governed through the technologies of accounting, debt and ethics. Through the accuracy of numbers and the bookkeeping of debt, the calculators produce a specific ethical approach. As a result, they suggest that becoming a responsible person is achieved through individual consumption choices rather than taking the issues to the political level. This distributed statework opens up for neoliberal economic and ideological interests to enter the classroom. We claim that it is of the utmost importance that teachers and educational policy-makers be made aware of the governing elements behind the teaching materials provided by external actors.

  • 47.
    Angelofski, Alexandar
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Lärande för hållbar utveckling i NO- klassrummet: Från tolkning till undervisning2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie om hur No-lärare i årskurs 4-6 upplever förutsättningarna att undervisa för hållbar utveckling inom de naturorienterande ämnena. Sex No-lärare från tre olika skolor i södra Sverige intervjuades med syftet att ta reda på deras erfarenheter och utmaningar från undervisning för hållbar utveckling ur ett didaktiskt perspektiv.

    Sverige har åtagit sig att arbeta för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling genom Agenda 2030 (UNDP, 2020) men det visar sig att större delen av våra skolor har svårt att leva upp till detta. Resultatet från denna studie tyder på att No-lärare har en begränsad förståelse för begreppet hållbar utveckling och Agenda 2030 samt att det finns en osäkerhet kopplat till undervisning för hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling uppfattas av lärarna som omfattande och komplext, vilket speglar vad tidigare forskning visar. No-lärarna som intervjuats menar att de inte erbjuds relevant kompetensutveckling för att kunna undervisa pluralistiskt, vilket tidigare forskning efterfrågar. Slutsatsen för denna studie visar även att de intervjuade lärarna ser  ämnesövergripande undervisning som önskvärt samt att skolans ledning involverar hela verksamheten i arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Appelgren, Alva
    et al.
    Skolforskningsinstitutet.
    Wallin, Pontus
    Skolforskningsinstitutet.
    Jonsson, Lisa
    Skolforskningsinstitutet.
    Melin, Catarina
    Skolforskningsinstitutet.
    Petersson, Jöran
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Strandberg, Max
    Stockholms universitet.
    Läxor och likvärdiga förutsättningar för lärande: – lärares arbetssätt inför, under och efter läxan2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna systematiska översikt sammanställs forskning om hur lärares arbete med läxor kan bidra till likvärdiga förutsättningar för elevers lärande. Översikten utgår från följande frågeställning:

    Vad kännetecknar lärares arbete med läxor som kan bidra till likvärdiga förutsättningar för elevers lärande?

    Resultaten från de studier som ingår i översikten är sammanställda med fokus på lärares arbete med läxor inför, under och efter läxan. Sammantaget visar resultaten att lärare kan bidra till lik­värdiga förutsättningar för elevers lärande genom att planera utformningen av läxan, ta hänsyn till elevers situation i hemmet samt genom att följa upp läxarbetet i undervisningen.

    Översiktens resultat bygger på 15 forskningsstudier från olika länder som systematiskt har valts ut efter omfattande litteratursökningar i internationella referensdatabaser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Arndorff, Leif
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Missförstånd och begreppsproblematik i evolutionsundervisningeni grundskolans senare del2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är allmänt accepterat att lärare bör använda sig av evolutionsteorin som ett sätt att binda ihop undervisningen i biologi. Åtskilliga studier har dock påvisat att flertalet elever har missuppfattningar och föreställningar inom evolution som motverkar deras inlärning av evolutionsteorin. Det samma gäller för begreppsförståelse och konflikten mellan betydelsen av ett ord i vardagsspråket och i ämnesspråket. Tidigare forskning har också kartlagt att biologilärare inte alltid är medvetna om elevers svårigheter eller utformar en evolutionsundervisning som utmanar elevers begreppsförståelse. Denna kvalitativa studie som genomfördes med hjälp av intervjuer med sex olika lärare visar på samma mönster och pekar på några möjliga lösningar för att förbättra elevers förståelse för de evolutionära mekanismerna. 

    Samtidigt som det finns en stor samstämmighet bland de intervjuade biologilärarna kring begreppsförståelse, precis som i många andra ämnen, resonerar de olika om vilka delar som är viktiga i evolutionsundervisningen och varför. En del fokuserar mer på att lära ut innehållet enligt den lärobok som används medan en del förklarar mer om varför eleverna ska lära sig om evolution. 

    Som ett resultat av denna studie föreslås bland annat att undervisningen om evolution borde inledas så tidigt som möjligt för att i största möjliga mån minimera risken för att olika missuppfattningar och föreställningar kring evolution inte ska cementeras tidigt. I detta sammanhang bör också information kring ämneskunskap förmedlas vid överlämningarna från ett stadium till ett annat i grundskolan. Vidare föreslås att användandet av CoRe-verktyget implementeras i planeringen av undervisningen och att det införs som ett moment under VFU- arbetet för blivande ämneslärare. Det faktum att tid är en bristvara för lärare innebär att det sällan finns tid för egen reflektion. Därför måste arbetet med CoRe-verktyget schemaläggas på samma sätt som många skolor idag arbetar med kooperativt lärande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Missförstånd och begreppsproblematik i evolutionsundervisningen i grundskolans senare del
  • 50.
    Ask, Rikard
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Elevers upplevelser av en lektion utomhus kontra inomhus.2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien syftade till att undersöka elevers upplevelser av utomhuspedagogik och i vilken mån de kunde återberätta lektionsinnehållet. Två elevgrupper deltog, en i utomhusmiljö och en i klassrumsmiljö, och deras upplevelser jämfördes i förhållande till utomhuspedagogikens fördelar och nackdelar. Analysen av empirin gjordes med hjälp av Kolbs teori om upplevelsebaserat lärande, samt Szczepanskis teori om utomhuspedagogik. Empiri samlades in genom observationer, intervjuer och en skriftlig utvärdering. Studien bidrar till att synliggöra elevers upplevelser av utomhuspedagogik, samt en ökad förståelse för utomhuspedagogikens positiva effekter. Resultatet visade att eleverna som hade lektionen utomhus gav mer detaljerade beskrivningar och mindes fler detaljer. Skillnaderna i elevernas upplevelser och engagemang tyder på att lektionens miljö har en påverkan.

1234567 1 - 50 av 770
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf