This is a study of qualitative method that aims to investigate how compulsory school students perceive the content of Visual Art Education and the relevance of art education. The study is based on empirical methods that consists of semi-structured interviews with a total of 12 students in grades 6 and 9. The theoretical framework of the study is based on a sociocultural perspective which describes that it is through communication and interaction with others that the individual acquires knowledge and skills.

The theoretical starting points for the study are supported by the concepts of visual culture, visual literacy and Vygotskijs concepts of creativity and imagination with the assistance of contemporary research that describes the concepts from the perspective of a modern-day society. Furthermore, the study uses the cultural circuit from Hall and photo elicitation from Rose as analytical tool to analyze the participants perceptions about Visual Art Education.

The results of my study show that Visual Art Education still represents something that is more similar to a traditional view of artist work, with a focus on techniques and materials. The results also show that the participants perceive Visual Art Education as less important compared to other school subjects and some of the participants don’t think they will benefit from the subject’s knowledge and abilities either in future education, future profession or their private life. This shows the participants narrow view of how abilities linked to visual literacy are relevant in a modern society.

The knowledge contribution added to the problem area and previous research is a deeper understanding of how the participants perceive the relevance of Visual Art Education. The study is important and relevant for the teaching profession, as students need to be made more aware of the breadth and relevance of Visual Art Education. From this content it can be deduced that the abilities that students must acquire through visual arts education are about so much more than just drawing. It is also important that teachers gain insight and understanding of how students perceive the relevance of Visual Art Education for them to be able to move forward.

Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i en komparativ studie med observation av klassrummets fysiska miljö med fokus på dess synliggörande av ämnet svenska genom artefakter. Vi utförde vår undersökning och analys av 12 olika hemklassrum i en F-9 skola i södra Skåne. Detta gjordes jämförande i årskurserna F-3 samt 4–6, där ämnet svenska undervisas flera gånger per vecka i varje klassrum.Syftet med denna fallstudie är att undersöka och granska hur svenskämnet kommuniceras/synliggörs i grundskolans klassrum genom dess befintliga artefakter med frågeställningen; “Skiljer sig synligheten av svenskämnet i klassrumsartefakterna mellan årskurserna F–3 och 4–6?” Arbetet genomförs utifrån en observation och bilddokumentation av klassrum i samband med en semiotisk analys. Vår upplevelse från vår verksamhetsförlagda utbildning under lärarutbildningens år är att svenskämnet inte syns lika explicit i klassrumsmiljön som andraundervisnings ämnen, eller i förhållande till hur mycket svenskämnet undervisas per vecka.Semiotiken och Vygostkijs sociokulturella lärande är grunden för studiens teoretiska ramverk. De material vi har analyserat och diskuterat kring grundar sig på de fältanteckningar som skrevs i samband med observationen samt filmer och fotografier från klassrummets fysiska miljö, utan närvarande elever eller lärare. Analysen av material har även gjorts utifrån en hermeneutisk analys där belysningen av ämnet svenska sker från helhet till delar, och sedan till helhet igen. Läroplanen LGR11 utgjorde basen för vad som undersöktes, de artefakter som överensstämde med syftesdelen samt det centrala innehållet i svenskämnet antecknades för tolkning. Vi har även relaterat och jämfört resultat med den forskning som tidigare har gjorts på liknande område. I studien framkommer det att ämnet svenska inte träder fram lika starkt i klassrummen 4–6som i F–3, vilket inte är i enlighet med läroplanen. Svenskämnet framkom dock tydligare i klassrummen F–3 med en markant skillnad i hur samspel och interaktion med artefakter möjliggjordes i klassrumsmiljön, gentemot klassrummen i årskurs 4–6. Under våra observationer observerade vi olika klassrumsmiljöer, möbleringsalternativ och artefakter som talade för eller emot det sociokulturella perspektivet på lärande.

This study's purpose is to see what factors affect formative assessment and how these factors impact the implementation in the k-3 classroom. The primary methods used have been electronic searches in the databases, ERIC, and Education research complete. Some studies showed that teachers have a positive attitude toward formative assessment, but they have some difficulties with its implementation. Time limitation is another factor that could impact the teachers' planning and the implementation of formative assessment in their classrooms. In some cases, formative assessment tends to lead more towards grades and results rather than proper feedback from the teacher. Teachers' understanding of formative assessment differs from one another depending on for example teachers' experience in teaching, teachers' background, male or female teachers, etc. A couple of studies focused on feedback as both a tool for teachers to assess students and in some situations for praising the students. It is up to the teachers to find a way to present the feedback effectively and equally between the students. Some researchers focused on the dialog between teachers and students as an essential part of the student's learning and development. Other researchers mean that the establishment of “sustained shared thinking” is essential where the focus lies on co-construction in adult-child collaborations.

Syftet med kunskapsöversikten har varit att belysa hur det analoga skrivandet förhåller sig till digitalisering under de tidiga skolåren. Vi har genom systematiska sökningar valt tio forskningsartiklar som berör vår frågeställning sett både från ett elevperspektiv och ett lärarperspektiv. Analysen av de tio artiklarna genomfördes genom tre teman. Resultaten visar bland annat att analogt skrivande har en positiv påverkan av vårt långtidsminne. Beträffande tidig läs- och skrivinlärning konstaterar dock forskarna att skrivinlärningen sker oberoende av vilket medium som används. Det är läraren och hur läraren väljer att inkludera digitala verktyg i undervisningen som blir framgångsfaktorn för att skapa de bästa förutsättningarna för eleven att utvecklas. Skrivandet är en social praktik, sett från ett sociokulturellt perspektiv och ska omsättas i ett socialt sammanhang. Kunskapsöversikten belyser att det inte alltid är så i praktiken.

Syftet med vår studie är att undersöka hur språklärare och studiehandledare resonerar kring hur de tillsammans kan uppmuntra elever till att delta i den muntliga interaktionen som sker i klassrummet. Arbetet syftar till att besvara följande två frågeställningar;

 Vad säger språklärare om hur de arbetar med muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet för att uppmuntra elevernas interaktiva förmåga? 

  Vad finns det för olika exempel på stöttning som är effektiva för att främja den muntliga interaktionen?

För att undersöka hur lärare och studiehandledare arbetar med att främja den muntliga interaktionen genomförde vi en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 5 språklärare och 2 studiehandledare. Resultatet visar att berörda lärare planerar sin undervisning inriktad på muntlig interaktion utifrån elevernas behov och kunskap samt i förhållande till kursplanens mål. Samtliga lärare använder dialog i sin undervisning genom samspel mellan lärare och elever samt mellan eleverna själva. Lärarna i intervjuerna använder olika typer av stöttning för att hjälpa och stödja eleverna för att de ska delta i dialogen och disskussionen som sker i klassrummet, till exempel genom att använda öppna frågor eller koppla till elevernas erfarenheter och kunskaper.  I intervjuerna framkommer också att nästan alla lärare lägger stor vikt på grupparbetet. Grupparbete är ett exempel på en effektiv metod för att ge eleverna möjlighet att delta i muntlig interaktion i ökad utsträckning. Alla lärare använder translanguaging som en viktig resurs i sin undervisning för att förklara svåra ord. Samt så är de eniga om att modersmålet har en stor roll för att eleverna ska få en grundläggande förståelse för det andra språket. Resultaten visar också att studiehandledare har en viktigt roll för att hjälpa och stödja flerspråkiga elever i sin inlärning av andraspråket, men det finns begränsade samarbete mellan språkläraren och studiehandledare.

Research in SLA has traditionally involved mainly well-educated language learners. Therefore, scholars have recently pointed out the need to investigate more diverse populations of L2 learners (Andringa & Godfroid 2019). The present project responds to this call by examining the role of educational background in vocabulary-learning-strategy use and vocabulary knowledge in immigrants studying L2 Swedish. Research on individual differences in SLA suggests that strategy use may affect learning outcomes and that strategies might also be successfully instructed (Griffiths, 2022). Hence one can speculate that well-educated learners have generally more efficient strategies, giving them an advantage compared to less educated learners. However, findings are inconclusive with regard to the relationship between educational background and strategic behavior (LaBontee 2019). The present study addresses this knowledge gap.

In this ongoing project, a questionnaire was distributed to 42 adult immigrants studying L2 Swedish at the A2 level. The group was heterogeneous with regard to age (Mdn = 35; IQR = 2545), length of residence in Sweden (Mdn = 4; IQR = 2–5), years of education (Mdn = 10; IQR = 9–14), and language background; the most represented L1s among the participants were Arabic, Kurdish and Farsi. Vocabulary knowledge was measured with a modified version of Bokander’s (2016) SweLT test, with items selected to match the participants’ level of L2 Swedish. Use of vocabulary-learning strategies was examined with a modified version of Labontee’s (2019) SVLSS 2.0 test. Together, these data enable us to explore interactions between educational background, vocabulary knowledge, and strategy use, while controlling for participants’ age, time of residence, and language background.

Data collected so far indicate that learners with a shorter education generally use fewer vocabulary-learning strategies, compared to learners with longer education. Importantly, learners with shorter education also appear to prefer basic strategies, like writing and rehearsing wordlists, and this preference is negatively correlated with vocabulary knowledge. In contrast, learners with longer education prefer contextual strategies, like guessing the meaning of new words, and this preference is positively correlated with vocabulary knowledge. In other words, while lesseducated learners appear to focus on rehearsing words, more well-educated learners strive to learn new words in an autonomous way, which may enable them to acquire a larger vocabulary. These results suggest that research on vocabulary-learning-strategy use in well-educated L2 learners cannot be directly generalised to other populations. In addition, the findings may be helpful for L2 teachers aiming at individualising their strategy-use instruction. 

Svenskan har två plurala obestämda artiklar: ena och några. Bruket av ena är dock mycket begränsat; artikeln tycks fungera endast i beskrivande, värderande och rematiska nominalfraser (Teleman et al. 1999, s. 410). I Collberg och Agebjörns (2023) korpusstudie förekom ena företrädesvis i predikativer, som i Barnen är ena riktiga vildingar. Artikeln förekom också i utbrutna led och egentliga subjekt samt undantagsvis i objekt. Däremot förekom den aldrig i subjekt eller adverbial och aldrig i topikaliserade fraser. Föreliggande studie undersöker i vilken utsträckning detta begränsade bruk av den plurala obestämda artikeln ena styrs av syntaktiska respektive informationsstrukturella faktorer. Med en experimentellt designad enkät testas hur acceptabilitetsbedömningar av meningar med ena beror dels på nominalfrasens grammatiska funktion, dels på dess informationsstrukturella funktion, operationaliserad som position i relation till meningens verb. Som kontrollvillkor används motsvarande meningar med default-artikeln några. Preliminära resultat visar att ena fungerar lika bra som några i predikativer och utbrutna led, sämre än några i subjekt, egentliga subjekt och objekt samt inte alls i adverbial. Nominalfrasens position i relation till verbet verkar inte påverka bedömningarna av ena-meningarna mer än bedömningarna av några-meningarna. Sammantaget tyder detta på att bruket av den plurala obestämda artikeln ena styrs av syntaktiska snarare än informationsstrukturella begränsningar. 

Svenska singulara predikativa nominalfraser kan uppträda med eller utan obestämda artikel. Artikeln en används typiskt när predikativen beskriver subjektet medan ∅ används när predikativen klassificerar det, exempelvis genom att tillskriva det en yrkestillhörighet. Även artikeln någon uppträder i beskrivande predikativer, men framför allt i icke-affirmativa satser(Teleman et al. 1999). I plurala beskrivande predikativer är artikelbruket mer varierat. Oavsett om satsen affirmativ eller inte kan några, ∅ och ena användas, den sista framför allt i värderande nominalfraser i informella kontexter (se Collberg & Agebjörn 2022). Vad som styr valet mellan dessa tre är oklart.Föreliggande experimentella studie bidrar till att fylla denna kunskapslucka genom att besvara följande forskningsfråga: Hur påverkas acceptabilitetsbedömningar av deklarativa affirmativahuvudsatser med plurala beskrivande predikativer av (i) valet av artikel, (ii) nominalfrasens position i satsen samt (iii) nominalfrasens lexikala innehåll? Nästan 600 förstaspråkstalare av svenska bedömde tolv meningar med plurala predikativer, hälften positivt och hälften negativt värderande. Varje mening förekom i sex versioner, så att varje artikel, inkluderat ∅, uppträdde både pre- och postverbalt. Dessa versioner fördelades över sex listor så att samtliga deltagare fick bedöma en mening av varje typ utan att någon fick bedöma flera versioner av samma mening. Faktorerna artikel (några/ena/∅), position (preverbal/postverbal) och värdering(positiv/negativ), samt interaktionerna mellan dessa, inkluderades i en regressionsmodell som predicerar acceptabilitetsbedömningarna.Analysen visar att artikeln några bedömdes som signifikant sämre än både ena och ∅, medanskillnaden mellan ena och ∅ var obefintlig. Preverbala predikativer bedömdes generellt som sämre är postverbala, och denna negativa effekt av topikalisering var signifikant större för några än för ena och ∅, medan skillnaden mellan de två senare återigen var obefintlig.Dessutom bedömdes de positiva predikativerna generellt som sämre än de negativa, och denna effekt var signifikant större för ena än för ∅ och signifikant större för ∅ än för några.Sammantaget indikerar dessa resultat att ena eller ∅,    snarare    än några, är det omarkerade valet av artikel i plurala beskrivande predikativer. Sämst fungerar alltså några i preverbala negativt värderande predikativer. Valet mellan ena och ∅ styrs i sin tur av huruvida nominalfrasen är positivt eller negativt värderande. Slutligen tyder interaktionerna mellan artikel och position på att valet av artikel även påverkas av nominalfrasens informationsstrukturella status.

Två faktorer som antas påverka andraspråksinlärning är tvärspråkligt inflytande och språk­begåvning. Relationen mellan dessa har dock sällan undersökts, och det är oklart huruvida betydelsen av tvärspråkligt inflytande respektive språkbegåvningen beror på graden av strukturell likhet mellan målspråk och tidigare inlärda språk (Bokander 2021; Tolentino & Tokowicz 2014; Skehan 1998). Vi undersöker detta samband genom att studera utvecklingen av bestämdhets­markörer hos ryskspråkiga inlärare av svenska som tidigare studerat engelska. Till skillnad från ryskan uttrycker svenska och engelska bestämdhet med grammatisk morfologi. Medan engelska och svenska är strukturellt lika varandra när det gäller obestämdhet (a cat; en katt) skiljer de sig åt när det gäller bestämdhet (the cat; katt-en). Detta gör det möjligt att undersöka hur tvärspråkligt inflytande och språkbegåvning påverkar tredjespråks­inlärning av strukturellt lika respektive olika strukturer. 

Bestämda och obestämda nominalfraser eliciterades från ryskspråkiga studenter (n=18) vid tre tillfällen under deras första år av svenskstudier. Vid kursstart testades även deras användning engelska artiklar samt språkbegåvning. Referensdata samlades in från förstaspråkstalare av svenska (n=26) och engelska (n=17). Bestämda och obestämda morfem analyserades separat. Regressions­analyser visade att utvecklingen av svenskans obestämda artikel påverkades av inlärarnas använd­ning av deras användning av engelskans obestämda artikel, som är strukturellt lik den svenska, medan utveck­lingen av svenskans bestämda suffix påverkades av språkbegåvning. Dessa indikerar att tredjespråks­inlärning kan underlättas av kunskaper i ett andraspråk, åtminstone när språken är strukturellt lika varandra, medan språkbegåvning spelar en viktigare roll vid inlärning av strukturer utan en direkt motsvarighet i tidigare inlärda språk.

Cross-linguistic influence and language-learning aptitude in L3 acquisition of functional morphology

Two factors suggested to influence second-language acquisition are cross-linguistic influence (CLI) and language-learning aptitude. However, the relationship between the two has rarely been investigated, and it is unclear to what extent the relative importance of CLI and aptitude depends on the degree of similarity between source and target language (cf. Bokander 2021; Skehan 1998; Tolentino & Tokowicz 2014). The present study addresses this issue by examining the longitudinal development of definiteness marking in Russian-speaking learners of Swedish who had previously acquired English. Unlike Russian, English and Swedish obligatorily express definiteness using dedicated functional morphology. While the English indefinite article (a park) is structurally similar to its Swedish counterpart (en park ‘a park’), the English definite article (the park) is structurally dissimilar to its Swedish counterpart, a nominal suffix (park-en ‘the park’). This enables us to investigate the role of cross-linguistic influence and aptitude in third-language acquisition of functional morphology.

Definite and indefinite noun phrases were orally elicited from native speakers of Russian (n=18) during two terms of a beginner-Swedish course. At data point 1, their use of English articles and their aptitude were also tested (Meara 2005). Further, data were collected from native speakers of Swedish (n=26) and English (n=17). The participants’ use of indefinite and definite morphemes was analysed separately. Two linear mixed-effects models revealed that the learners’ developing use of the Swedish indefinite article was associated with their command of the English indefinite article, which is structurally similar. By contrast, their developing use of the Swedish definite nominal suffix, which is structurally dissimilar to its English counterpart, was moderated primarily by aptitude. This suggests that learners may capitalise on previously acquired linguistic knowledge primarily when source and target languages are similar, while language-learning aptitude appears to play a more important role in the acquisition of qualitatively new morphology.

References

Bokander, Lars (2021). Language aptitude and crosslinguistic influence in initial L2 learning. Journal of the European Second Language Association 4(1), s. 35–44. 

Meara, Paul (2005). LLAMA Language Aptitude Tests: the manual. Swansea: Lognostics. 

Tolentino, Leida C. & Natasha Tokowicz (2014). Cross-language similarity modulates effectiveness of second language grammar instruction. Language Learning 64(2), s. 279–309. 

Skehan, Peter (1998). A cognitive approach to language learning. Oxford University Press.

L3 acquisition of functional morphology: the role of cross-linguistic influence and language-learning aptitude

Two factors suggested to influence second-language acquisition are cross-linguistic influence (CLI) and language-learning aptitude. However, the relationship between these two factors has rarely been investigated, and it is unclear to what extent the relative importance of CLI and aptitude depends on the degree of similarity between the target language and previously acquired languages (cf. Bokander 2021; Skehan 1998; Tolentino & Tokowicz 2014). The present study addresses this issue by examining the longitudinal development of definiteness marking in native Russian-speaking learners of Swedish as a third language (L3), who had previously acquired English as a second language (L2). Unlike Russian, English and Swedish obligatorily express definiteness using dedicated functional morphology. While the English indefinite article (a park) is structurally similar to its Swedish counterpart (en park ‘a park’), the English definite article (the park) is structurally dissimilar to its Swedish counterpart, which is a nominal suffix (park-en ‘the park’). In this study, we exploit these structural similarities and differences across languages in order to investigate the role of both CLI and language-learning aptitude in L3 acquisition of functional morphology.

Using a communicative, oral task, we elicited definite and indefinite noun phrases from native speakers of Russian (n = 18) at three occasions during the first two terms of a beginner-Swedish course. At data point 1, we tested their use of English articles, using the same task, as well as their language-learning aptitude, using Meara’s (2005) LLAMA Language Aptitude Tests. In addition, reference data were collected from native speakers of Swedish (n = 26) and English (n = 17). The participants’ use of indefinite and definite morphemes was analysed separately, and two linear mixed-effects models were built to investigate to what extent the learners’ language-learning aptitude and command of English articles could predict their developing use of the Swedish indefinite article and definite suffix respectively. 

The results revealed that the learners’ use of both morphemes improved over time. Their use of the indefinite article was associated with their command of the English indefinite article, which is structurally similar to the Swedish one. In contrast, their use of the definite nominal suffix, which is structurally dissimilar to its English counterpart, was associated with aptitude. This suggests that L3 learners may capitalise on previously-acquired linguistic knowledge primarily when source and target languages are similar, while language-learning aptitude appears to play a more important role in the acquisition of qualitatively new morphology, that is morphology without a structurally similar counterpart in any previously learned language. 

References

Bokander, Lars (2021). Language aptitude and crosslinguistic influence in initial L2 learning. Journal of the European Second Language Association 4(1), s. 35–44. 

Meara, Paul (2005). LLAMA Language Aptitude Tests: the manual. Swansea: Lognostics. 

Tolentino, Leida C. & Natasha Tokowicz (2014). Cross-language similarity modulates effectiveness of second language grammar instruction. Language Learning 64(2), s. 279–309.

Tidigare studier om svenska för invandrare (sfi) har undersökt klassrumsinteraktion (NorlundShaswar & Wedin, 2019), transspråkande och multimodalitet i elevernas skrivande (Wedin m.fl., 2018), lärarrespons på elevernas texter (Jacobson, 2019), samt olika aktörers uppfattningom utbildningen (Ahlgren & Rydell, 2020). Med tanke på att sfi-undervisningen oftakritiserats för att inte erbjuda sina elever tillräckliga förutsättningar att utveckla enkommunikativ språkförmåga (Lindberg & Sandwall, 2017; Skolinspektionen, 2018) är detförvånande att inga studier undersökt språkutvecklingen på sfi. Föreliggande studie bidrar tillatt fylla denna kunskapslucka genom att, med både longitudinella data och entvärsnittsdesign, undersöka utvecklingen av kommunikativ språkförmåga hos elever på ensydsvensk sfi-utbildning. Forskning har föreslagit att utvecklingen av en kommunikativspråkförmåga hos vuxna andra språks inlärare kan främjas genom att deras utbildning kopplastill verkliga kommunikationssituationer utanför klassrummet, till exempel genomarbetsplatspraktik. Samtidigt visar denna forskning att praktikplatser inte alltid erbjuder sinapraktikanter goda möjligheter att använda och utveckla målspråket (Sandwall, 2013; Walldén,2023). Inga studier, varken nationella eller internationella, har dock testat effekten av praktikpå elevernas språkutveckling. Föreliggande kvantitativa effektstudie bidrar till att fylla ävendenna kunskapslucka. I studien deltog 37 sfi-elever på kurs C och D. Alla ingick i enkommunal satsning på yrkesinriktad svenska. Elva av deltagarna följde därutöver en parallellkurs som inbegrep att de två dagar i veckan var på en så kallad språkpraktik. Dennaspråkpraktik innebar bland annat att uppgifter med koppling till arbetsplatsen förbereddes ochföljdes upp i klassrummet. Studiens material utgörs av texter – personliga brev med fokus påyrkesliv – som deltagarna, under kontrollerade förhållanden, skrev vid två tillfällen med tremånaders mellanrum. Texternas kvalitet bedömdes holistiskt av fem erfarna andraspråksläraremed metoden jämförande bedöm ning (Pollitt, 2012). På så sätt tillskrevs varje text en poäng,vilken sedan användes som beroende variabel i en regressionsmodell av typen mixed effects.Jämförelser mellan skrivtillfälle 1 och 2 (den longitudinella studien) och mellan kurs C och D(tvärsnittsstudien) visar tydligt att den kommunikativa språkförmågan utvecklades hoseleverna på den aktuella sfi-utbildningen. Beträffande en eventuell effekt av språkpraktik sågvi att utvecklingen hos eleverna med praktik i genomsnitt var något större än utvecklingen hoseleverna utan, men standardfelet var stort och effekten var långt ifrån signifikant. Dettabekräftar vad som framkommit i tidigare studier, nämligen att arbetsplatspraktik inte perautomatik erbjuder vuxna andraspråksinlärare goda möjligheter att utveckla sinkommunikativa språkförmåga (Sandwall, 2013; Walldén, 2023). Detta resultat innebär intenödvändigtvis att den kommunala satsningen på språkpraktik var misslyckad. Trots färreundervisningstimmar uppvisade eleverna med praktik inte en långsammare språkutvecklingän eleverna utan, och deras upplevelser av praktiken var mestadels positiva (Walldén , 2023). Sammantaget är vår förhoppning är att resultaten ska bidra till en mer nyanserad diskussion,både när det gäller i vilken utsträckning sfi- undervisning leder till språkutveckling och närdet gäller eventuella effekter av specifika didaktiska modeller, i detta fall språkpraktik.

Referenser Ahlgren, K., & Rydell, M. (2020). Continuity and change: Migrants’ experiences of adultlanguage education in Sweden. European Journal for Research on the Education andLearning of Adults, 11(3), 399–414. https://doi.org/10.3384/rela.2000-7426.ojs1680 Jakobson, L. (2019). Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk.Teoretiska perspektiv,responspraktik och uppfattningar. Göteborgs universitet.Lindberg, I., & Sandwall, K. (2017). Conflicting agendas in Swedish adult second languageeducation. I: Kerfoot, C., & Hyltenstam, K. (red.). (2017). Entangled discourses: South-Northorders of visibility. Taylor & Francis, 119–136.Norlund Shaswar, A., & Wedin, Å. (2019). Language learning strategies and teachingpractices in adult l2 education: The case of swedish for immigrants. Apples: Journal ofApplied Language Studies, 13(3), 17–34.http://dx.doi.org/10.17011/apples/urn.201907063590Pollitt, A. (2012). The method of adaptive comparative judgement. Assessment in Education:Principles, Policy & Practice, 19(3), 281–300.https://doi.org/10.1080/0969594X.2012.665354Sandwall, K. (2013). Att hantera praktiken: Om sfi-studerandes möjligheter till interaktionoch lärande på praktikplatser. Göteborgs universitet.Skolinspektionen (2018). Undervisning i svenska för invandrare. Stockholm:Skolinspektionen.Walldén, R. (2023). Adult migrants’ voices about learning and using Swedish at workplacements in basic language education. Studies in the Education of Adults, 1– 23.https://doi.org/10.1080/02660830.2023.2246763Wedin, Å., Rosén, J., & Hennius, S. (2018). Transspråkande och multimodalitet igrundläggande skriftspråksundervisning inom sfi. Pedagogisk forskning i Sverige, 23(1–2),15–38.

Forskning om svenska för invandrare (sfi) är oftast kvalitativ och fokuserar framför allt på klassrumsinteraktionoch lärarrespons. Med tanke på att sfi ofta kritiserats för att inte erbjuda eleverna tillräckliga möjligheter attutveckla den språkförmåga som krävs utanför klassrummet är det förvånande att inga studier undersöktspråkutvecklingen inom verksamheten. Det har föreslagits att arbetsplatspraktik kan bidra till sfi-eleversspråkutveckling, men inga studier har testat hypotesen kvantitativt. Föreliggande studie bidrar till att fylla dessakunskapsluckor.I studien deltog 38 elever på de två sista kurserna på sfi. Alla elever ingick i en kommunal satsning på bransch-inriktad svenska, och tolv av dem hade också en arbetsplatspraktik två dagar i veckan. För att undersöka elevernasspråkutveckling och en eventuell effekt av praktiken samlades texter från dem in vid två tillfällen med tremånaders mellanrum. Texterna bedömdes av erfarna andraspråkslärare med metoden jämförande bedömning. Enregressionsmodell användes för att testa huruvida kurs, testtillfälle och praktik predicerar texternas kvalitet.Resultatet visar att studenternas skrivförmåga utvecklas under sfi-utbildningen, vilket framgår av jämförelserbåde mellan de två tillfällena och mellan de två kurserna. Däremot påvisades ingen signifikant effekt av praktik ochingen signifikant interaktion mellan praktik och tillfälle, vilket tolkas som att eleverna med praktik inte utveckladesin språkförmåga snabbare än de andra eleverna.

Målsättningen med kunskapsöversikten är att undersöka hur elever i matematiksvårigheter påverkas av inkludering samt vilka arbetsmetoder som kan bidra till att eleverna inkluderas i undervisningen. För att kunna undersöka frågeställningarna har olika forskningsstudier analyserats. Resultatet från undersökningen pekar på att begreppet inkludering är otydligt i läroplanen då inkludering framförs utifrån andra begrepp. Beroende på hur begreppet tolkas ser arbetet kring inkludering olika ut på skolorna. För att inkludering ska fungera på skolan krävs det att det finns ett samarbete i organisationen. Kommunikationen är därför viktig mellan både lärare och elever för att kunna skapa de bästa förutsättningarna. För att undvika att exkludering sker krävs det att lärarna samarbetar och har en medvetenhet om hur undervisningen ska bedrivas. Resultatet av vilka arbetsmetoder som kan hjälpa till att inkludera eleverna är explicit och reformbaserad undervisning. Metoderna utgår från varje individ och bidrar till att skapa en undervisning utifrån elevernas individuella förmåga. De bidrar även till att generella anpassningar kan införas i undervisningen vilket gynnar alla elever oavsett förmåga. 

Resultatet visar att eleverna påverkas positivt av att inkluderas i undervisningen. Eftersom varje elev fungerar olika blir det avgörande att titta på deras olika färdigheter. Genom att kommunicera med eleverna och göra dem delaktiga i undervisningen bidrar det till att läraren får en förståelse för hur eleverna vill arbeta för att känna sig inkluderad. Två viktiga aspekter är att lyssna på elevens behov och skapa goda relationer. För att eleverna ska utvecklas blir det väsentligt att skapa inbjudande uppgifter där eleverna kan koppla ämnet till sig själv men även till deras vardag. 

Denna kunskapsöversikt grundar sig mot bakgrunden att svenska elevers läsförståelse behöver utvecklas då den kan ses som viktig för alla skolämnen, och att litteratursamtal kan ses som ett medel för att utveckla läsförståelsen. Den syftar till att presentera forskningsrön om litteratursamtalets möjligheter och utmaningar i undervisning i det svenska språket samt motsvarande forskning i en internationell kontext. Frågeställningen i kunskapsöversikten är därmed: vilka möjligheter och utmaningar kan uppstå vid litteratursamtal i svenskämnet på gymnasiet?

Metoden som användes var en systematisk litteratursökning som gjorts i fyra olika databaser och efter relevans- och kvalitétsgranskning resulterade i ett urval av 10 studier, i svensk kontext såväl som internationell. Resultatet visade bland annat att möjligheterna och utmaningarna kan variera beroende på om litteratursamtalet är lärar- eller elevstyrt. Exempelvis kan det lärarstyrda samtalet vara både begränsande och utvecklande, samtidigt som det elevstyrda kan vara dynamiskt eller vilseledande och avskräckande. Vår slutsats är bland annat att svensklärare måste göra avvägningar i arbetet med läsförståelse och litteratursamtal, och ta i beaktning de möjligheter och utmaningar de kan innebära. Fortsättningsvis skulle det vara av värde att undersöka litteratursamtalets inverkan på högpresterande elevers läsförståelse, och ytterligare forskning om hur läraren kan hantera de utmaningar som kan existera inom både lärar- och elevstyrda litteratursamtal. 

Abstrakt:

Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och svårigheter som läraren möter i undervisningen av nyanlända elever i ämnet engelska, samt de strategier och ar-betssätt som läraren använder för att inkludera dessa elever i den ordinarie undervis-ningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser de hinder och framgångsfak-torer i arbetet med nyanlända elever, samt hur läraren kan stödjas för att främja elever-nas lärande och integration. Studien utgår från den sociokulturella teorin, genom att in-tegrera sociokulturella teorin med forskning om flerspråkighet och transpråkande fick vi en djupare förståelse om hur lärandet sker i flerspråkiga skolor.Genom kvalitativa semistrukturella intervjuer med fyra lärare från två olika skolor sam-lades det empiriska materialet in. Resultaten visar att de största utmaningarna som lära-ren möter är de varierande kunskapsnivåer hos nyanlända elever, brist på tid, resursper-soner, studiehandledning på modersmål samt otillräckliga föräldrastöd vilket lede till att eleverna tappade motivation. Dessa faktorer påverkar möjligheten till effektiv undervis-ning och anpassning av material och stöd. Vidare har det framgått att lärarna använder olika användbara strategier och hjälpmedel för att möta dessa utmaningar såsom bild-stod, kroppsspråk, digitala verktyg, transpråkandet genom att använda elevernas mo-dersmål som resurs i lärandet och stöttning.Trots de positiva strategier som läraren använder för att stödja och inkludera nyanlända eleverna, kvarstår betydande utmaningar på grund av de brister på resurser och stöd-strukturer. Denna granskning betonar vikten av att skolorna säkerställa att eleverna får tillräckliga resurser och studiehandledare, och att lärarna får den utbildning och stöd de behöver för att möta elevernas varierande behov.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att besvara frågeställningen “vilken kvinnlig representation finns i den svenska historieundervisningen som bedrivs i lågstadiet?”. Vilken roll har skolan i detta? Denna frågeställning ska besvaras genom att undersöka den befintliga forskningen som finns inom detta område. För att hitta relevant forskning till vår frågeställning har vi använt oss av ämnesrelaterade sökord. För att få så stor överblick som möjligt har vi använt oss av flera databaser att söka i. I vår informationssökning har vi bland annat funnit rapporter, artiklar och avhandlingar som behandlar detta ämne.

Kunskapsöversikten har visat att redan i låg ålder i skolan är läroböcker i ämnet historia centrala i undervisningen. Dessa läroböcker i historia tenderar att visa en mansdominerad syn på historia. Läroböckerna framställer även män och kvinnor på olika sätt, som missgynnar kvinnor. Kvinnor får nämligen framstå som offer, svaga och handlingsförlamade i många av de läroböcker som används i historieundervisningen. Medan männen framställs som modiga, beskyddare och handlingskraftiga. Kvinnorna får knappt vara med överhuvudtaget i läroböckerna i historieämnet, och när de väl får det så är det ofta i form av adderad kvinnohistoria. 

Även mönster kring pojkar och flickors skilda historieintresse har uppmärksammats. Samt hur undervisningen har ett fokus på pojkarnas historieintresse och hur flickornas historieintresse inte får ta plats. Pojkar och flickors historiemedvetande och hur det skiljer sig är också någonting som vi har fått upp ögonen för under denna kunskapsöversikt, pojkar och flickor har nämligen inte endast skilda intresse utan även olika historiemedvetanden.

Vi undersöker även vilken roll skolan har i detta då det är i skolan som dessa läroböcker i historia främst används. Vi har också undersökt vad styrdokumenten som de som är verksamma inom skolan utgår från säger om hur undervisningen ska behandla ämnet historia.

De senaste sju åren har vi haft extra stor invandring av människor från andra länder. Det har satt mer press på skolor och lärare för att hantera undervisning för flerspråkiga elever, både vuxna, ungdomar och barn. Skolans elever är berättigade till modersmålsundervisning och även hjälp av studiehandledare under ordinarie undervisning om behov finns. Hur upplever eleverna, som har ett annat förstaspråk, det i skolan? Får de användning av sitt förstaspråk i skolan och vad säger lärare och klasskamrater?

Jag valde att titta på det hela bl a genom en sociokulturell teori som utgår från hur man avhandlar lärande av modersmål och svenska språket och utifrån ett transspråkande sätt som, enkelt uttryckt, innebär att elever lär sig bättre när de använder alla sina språkresurser. För att få fram relevanta svar valde jag att göra enkätundersökningar och intervjuer för att ta reda på hur elever och lärare upplever användningen av förstaspråket för flerspråkiga elever. Det visar sig att flertalet elever skulle vilja använda modersmålet mer för att förstå och få en helhet av undervisningen, kunskaper, samtidigt som de känner att de behöver prata sitt modersmål för att kunna använda hela sitt ordförråd. De flesta lärare tillåter inte någon större användning av modersmålet i undervisningen och inkluderar heller inte elevernas förstaspråk på något sätt. Som ett extra resultat visar det sig också att flertalet lärare som undervisar i Svenska som andraspråk inte har någon SVA-utbildning.

Vi är två lärarstudenter med inriktning modersmål som läser den sista terminen på VALutbildningen. I vårt examensarbete kände vi båda att vi ville skriva om ett viktigt ämne som ger oss kunskaper i vår yrkesroll som modersmålslärare. Därför anser vi att det vore intressant att undersöka genrepedagogik inom modersmål, särskilt elever som har en blandad kunskapsnivå.Syftet med vårt arbete är att undersöka resistens i genrepedagogiken i en kontext där elever har väldigt blandad kunskapsnivå i sina respektive modersmål. Vi har också valt att undersöka om modersmålslärares upplever att genrepedagogiken hjälper eller begränsar eleverna i detta sammanhang. I vår studie har vi använt kvalitativa intervjuer som metod för att samla in information från de modersmålslärare som varit involverade i vårt arbete. Vi har intervjuat fem legitimerade modersmålslärare som alla har erfarenhet av att arbeta med genrepedagogiken i sin utbildning. Vi har delat upp resultaten från dessa intervjuer efter genrepedagogikens teori och dess tre ben och därefter har vi analyserat dem för att svara på våra frågeställningar med hjälp av samma teoretiska ramverk. Resultatet av vår intervjuer visar att alla modersmålslärare anser att genrepedagogik delvis bidrar till användandet av trovärdigt material i deras undervisning, samt att det hjälper deras elever att utvecklas muntligt och skriftligt på sina modersmål. Analysen visar att cirkelmodellen ger eleverna möjlighet att förstå och skriva olika genretyper samt kan hjälpa eleverna att ta till sig nya kunskaper i ämnet och förbereda dem för nästa steg i inlärningsprocessen, men också att lärarna anser att cirkelmodellen i vissa sammanhang begränsar elevernas kreativitet. Detta sker särskilt när metoden rekommenderar användande av mallar och exempelskrivande. Vår analys av modersmålslärarens upplevelse indikerar att bristen på lektionstid och läromedel hindrar dem från att använda genrepedagogikens undervisningsform på det mest effektiva sättet. Även om lärarna skulle få möjlighet att jobba med alla stegen i genrepedagogik, kommer eleverna att tappa motivationen på grund av den långa tidsåtgången som genrepedagogiken kräver. 

The purpose of this study has been to explore reading comprehension with a focus on how teachers talk about their teaching of reading comprehension. To gain knowledge about how teachers work to increase and stimulate pupils’ reading comprehension, we decided to use qualitative interviews to further our knowledge and understanding of reading comprehension. Therefore, we interviewed five teachers who teach English in years 7–9, asking them to define reading comprehension and reading strategies, describe a lesson opportunity when they worked with texts and tasks, and encouraging them to talk about what reading strategies they usually promote in their teaching to enhance pupils’ understanding of texts. 

The results show that teachers defined reading comprehension in similar ways. From the interviews it appeared that all teachers believe that pupils can understand texts if they link them to their own experiences. Therefore, it is important that texts are interesting to read. The results differed among the teachers regarding the teaching of reading strategies. Even though several of the interviewed teachers believe that it is important that pupils use different strategies to develop their reading comprehension, four of them do not spend time on teaching them. Instead, they advise pupils to use some strategies that they think are useful. In addition, the results reveal that pupils also need to distinguish between strategies and adapt them to the purpose for reading texts. The findings also show that teachers work with different types of texts and they design various tasks for texts according to pupils’ levels and needs. 

Detta examensarbete undersöker interaktionens roll och utformning vid användning av den genrepedagogiska metoden Reading to Learn (R2L) i ett svenskt klassrum genom att studera samverkan mellan explicit undervisning, scaffolding och interaktionsmönster.

Studien utgår från pragmatismen som vetenskapsteori i sitt sökande efter kunskap och utifrån fallstudie som forskningsstrategi har empirin samlats in med hjälp av semi-strukturerade icke-deltagande observationer av två erfarna lärares undervisning, med och utan R2L. Den kvalitativa analysen av resultatet fokuserade på samverkan mellan flertalet aspekter, bland annat undervisningsformer, explicit undervisning, zonen för närmaste utveckling, scaffolding, interaktion och interaktionsmönster, R2L, samt lärmiljö.

Resultatet visade att att explicit undervisning, scaffolding och interaktion fungerar synergistiskt vid användning av R2L, men framför allt att metodens interaktionsmönster spelar en avgörande roll för att främja en inkluderande och effektiv lärmiljö. Genom att använda differentierad scaffolding i klassrumsinteraktionen, utifrån klassens gemensamma zon av proximal utveckling, kan läraren säkerställa att alla elever, oavsett deras individuella förutsättningar, får den hjälp de behöver för att förstå och tillämpa det som lärs ut.

Resultaten antyder vidare att interaktionen mellan lärare och elever är central för att skapa ett lärande och att den traditionella IRE-strukturen behöver överges i klassrummet för ett mer vetenskapligt belagt interaktionsmönster.

Abstract

This empirical study investigates how students in secondary school 7-9 learn the English language outside of school, in an informal setting, and how they can benefit from it in a formal setting in school. The usage of digital technology is more common nowadays amongst youngsters than it used to be before. Digital technology has become a part of young people’s daily lives, whether it is for social media, schoolwork, gaming or blogging. Most students in Swedish secondary schools have their own computers, mobile phones, and have the opportunity to borrow an iPad from school, if needed.

For this reason, it is relevant and interesting to investigate how students use their informal knowledge of English in a school setting, and how teachers take advantage of that knowledge. The research focused primarily on how the incorporation of extramural English can be used as a motivating factor for students to develop their English language in a formal setting.

The results showed that students who are given the opportunity to use their previous knowledge in the classroom, appeared to be more encouraged to engage in classroom activities. They were also more motivated to work with the assignments handed to them. Teachers who involved students’ interests and previous knowledge in the classroom were experienced in the use of different media in the classroom and had good knowledge about students’ daily lives and experiences, something that helped them establish a positive teacher-student relationship.

Keywords: extramural English, out-of-school English, teaching materials, motivation, informal- and formal settings, students’ perceptions.

I detta examensarbete har vi genomfört en analys av språkliga resurser som används i undervisningen i skolämnet Moderna språk i årskurs 9. Vi har också analyserat vilka språkliga kompetenser som tränas under denna undervisning. Syftet med studien var att undersöka vilka språkliga resurser utöver målspråket som används i tredjespråkundervisningen och hur de används. Studiens teoretiska grunder består av Garcías teori om flexibel användning av språkliga resurser samt Bachmans och Palmers teori om kommunikativ färdighet. Forskningsmetoderna för studien är dokumentation av klassrumsinteraktion och ostrukturerade intervjuer. Materialet består av ljudupptagningar från fyra olika klassrum, på två olika skolor. Materialet består vidare av 15 audioinspelade lektioner. I tyska har sammanlagt 9 lektioner spelats in, 2 lektioner på spanska och 4 lektioner på franska. Med hjälp av följande frågeställning vill vi komma fram till vilken språksyn som råder i olika klassrum och vilken språkdidaktik den leder till. 

1. Vilka språkliga resurser förekommer i undervisningen i moderna språk och i vilken grad? 

2. Om det är fler språkliga resurser än målspråket som används, vilka läraktiviteter förekommer dessa språkliga resurser i? 

3. Vad används dessa resurser till? 

Resultatet visar att alla språklärare i studien använder olika språkliga resurser i undervisning av ett tredjespråk, i olika situationer där eleverna behöver stöttning på källspråket. Resultatet visar att de språkliga resurserna används i både organisatorisk kompetens samt pragmatisk kompetens. 

Arbetet syftar till att belysa de svårigheter som nyanlända elever möter inom engelskundervisningen. Genom att undersöka hur engelsklärare i grundskolan årskurs 6 till 9 hanterar de utmaningar som uppstår i undervisningen av nyanlända elever, i förberedelseklasser respektive direkt integration.Vissa nyanlända elever har fått grundläggande engelska utbildning i sina hemländer, medan andra inte kan grunderna i engelska. Betoningen i arbetet ligger på hur läraren stöttar dessa nyanlända elever och ger dem tillgång till resurser som behövs för att utveckla deras språkkunskaper. Studien bygger på empiriskt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i olika skolor.Uppsatsen diskuterar den betydande utmaning som uppstår när lärare och elever inte talar samma språk. Alla skolor har olika policys angående fortbildning av lärare som arbetar med nyligen anlända barn. När det gäller undervisning för flerspråkiga elever verkar dessa skolor vara avsevärt olika. Resultaten visar de främsta utmaningarna som lärare står inför, vilket är de korta tidsramarna, bristen på resurser samt svårigheten att kommunicera mellan lärare och elever på grund av bristen på ett gemensamt språk.I vårt arbete var lärarna överens om att en kort tid i en förberedelseklass gynnar nyanlända språk och skapar en känsla av trygghet. Transspråkande är ett oerhört viktigt verktyg i både de vanliga klasserna respektive förberedelseklasserna. Detta berodde på att eleverna har rätt att använda både sitt modersmål och alla andra starka språk de redan besitter när de lär sig ett nytt språk.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om transspråkande som ett pedagogiskt arbetssätt i undervisningen i franska utifrån lärares perspektiv. Ett ytterligare syfte med examensarbetet är att synliggöra fransklärares uppfattning om transspråkande arbetssätt. Teoretiska utgångspunkter i studien är teori om konstruktivism, sociokulturellt perspektiv, transspråkande och pedagogiskt förhållningssätt. I denna studie har semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex fransklärare från sex olika grundskolor använts. I resultatet framkommer det att intervjuade lärare implementerar transspråkande arbetssätt i sin undervisning i franska genom att integrera elevernas olika förstaspråk som en resurs och naturlig del av undervisning, jämföra likheter och olikheter mellan olika språk, dela in eleverna i små grupper där diskussion och dialog står i fokus och använda flerspråkiga digitala verktyg. Vidare visar resultatet att lärarna har positiva uppfattningar för transspråkande arbetssätt som ger många möjligheter såsom: Bättre förståelse för franska och dess kultur, identitetsstärkande, ökad delaktighet och motivation till att lära sig franska och utveckling på elevernas kommunikationsförmåga.  Dessutom anser lärarna att det kan uppstå ett antal utmaningar vid implementeringen av transspråkande arbetssätt i undervisningen som: Lärarnas begränsade språkliga resurser, arbetssättet är tidskrävande och kräver en lärare som är kompetent i att undervisa flerspråkiga elever, kunskapsmässiga nivåskillnader bland eleverna, elever med motstånd för modersmålet eller som är ensamma med sitt modersmål och tillåtande klimat.

The teaching of reading in many English as a Foreign Language (EFL) classrooms setting usually are focused more on asking the students to identify the features of the reading texts such as the plot, the main characters, and the main idea of the story. EFL readers are rarely introduced with reading activities  where they can establish emotional connection with the story that they read. The two-week Virtual Book Club (VBC) between students at the English Department in Malmo University and 25 students at the English Department in Sanata Dharma University was established to explore the students’ interculturality when reading a story about sadness. This descriptive research investigates the following: how do the students create meaning of sadness based on the children’s book entitled A Sad Book viewed from Hoff’s (2016) interculturality theory’s 3 levels of communication? During the VBC, each group was given 3 questions which were based on Hoff’s 2 out of 3 levels of intercultural communication; The first question was aimed to trigger the students’ immediate emotional response (Level 1); the second question triggers the students’ multiple interpretations (Level 2); the third question triggers the students to refer to the lessons learned (Level 1 and Level 2). The main data source were the students’ written reflections, the group discussion scripts and interview results. The research results indicated that: (1) all students showed their immediate responses towards sadness by directly sharing their feelings towards the story and how the story triggers their memories of their sad experiences (Level 1); (2) all students gave their different interpretations of sadness in accordance to their cultural backgrounds (Level 2) in which it provided a very rich concept of sadness. Implications of the research for the teaching of reading in the EFL context is discussed.

Abstrakt

Teater har varit ett ämne på gymnasieskolans estetiska program sedan 30 år tillbaka. I det centrala innehållet för kursen scenisk gestaltning läggs vikt vid förmågan att tolka och analysera sceniska gestaltningar (Skolverket, 2011). Det finns därför ett behov av att formulera och artikulera dessa förmågor. Ett teaterkunnande inbegriper såväl teoretisk och praktisk kunskap och det är den tysta kunskapen som den här studien omfattar. 

Studiens syfte är att undersöka hur teaterlärare verksamma på estetiska programmet med inriktning teater ser på tyst kunskap i kursen i gestaltning i ämnet teater. Studiens empiri är inhämtad från fem enskilda intervjuer med verksamma teaterlärare.  Följande frågeställningar har formulerats för studien: Hur kommunicerar teaterläraren för att stimulera elevernas utveckling i scenisk gestaltning? Hur ser teaterlärare på tyst kunskap i sitt arbete och hur de kan synliggöra den i relation till sitt arbete? Tre olika teoretiska perspektiv har varit utgångspunkt för analysen: Polanyis (2013) tankar om tyst kunskap, Carlgrens (2015) praktiska kunskapsfilosofi och Ahlstrands (2014) begrepp bodybildung. Intervjumaterialet har analyserats genom en fenomenografisk ansats och redovisats med olika kategorier i tre olika utfallsrum.  Studiens resultat visar på utmaningar för teaterlärare att verbalisera ett praktiskt kunnande, i undervisning med eleverna, och ett behov av kompetenshöjning i området. I utfallsrummen ges förslag på olika strategier som exempelvis: att ställa djuplodade frågor till eleverna om hur de ser och uppfattar gestaltning eller att erfarandet av tyst kunskap sker i stunden och är situationsbundet eller att exempelvis använda sig av liknelser för att kommunicera tyst kunskap. Studien kan ses som ett bidrag till det behov som teaterlärare har av att prata och reflektera uppfattningar av ett tyst kunnande.  

Forskning om lyrikundervisning i förstaspråket är begränsad, likt lyrikens plats i klassrummet. Majoriteten forskning visar att lärare, elever och lärarstudenter anser att lyriken är främmande, svår och inkompatibel med betygssättning. Det finns dock inga sådana studier om vuxenutbildning, varken utländska eller svenska, trots att komvux är den skolform som har flest elever per år. Denna studie syftar till att undersöka, förstå, gestalta och tolka hur yrkesverksamma svensklärare på komvux beskriver sin relation till lyrik och sina erfarenheter av lyrikundervisning samt vilka möjligheter de ser med att arbeta med lyrik på komvux. Fyra lärare från tre komvux i Sverige intervjuades och dessa intervjuer analyserades induktivt med gestaltande metod, poetic inquiry, och deduktivt med teoretisk analys. Resultaten presenteras i form av diktkluster som analyseras med vald teori. Teorier som används är Rosenblatts transaktionsteori, Showalters teori om lyrikdidaktik, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet, Fejes och Holmqvists teori om komvux som marknad, samt Larssons tankelinjer för vuxendidaktik. Studien visar att lärarna har liknande mål för sin lyrikundervisning, att arbeta med selektiv uppmärksamhet i ett flerstämmigt klassrum, men har olika möjligheter att uppnå detta på grund av sitt privata läsintresse, typen av undervisning (fysisk eller digital), och mängden kollegialt stöd. Slutsatserna som dras är att lyrik bör implementeras mer på komvux men för att underlätta formativ bedömning och att komvuxlärare bör erbjudas mer kollegialt stöd. 

This study investigates the advantages and disadvantages of using English film as an educational tool to increase ESL (English as a Second Language) classroom vocabulary acquisition. In particular what are the effects on English Language Learners (ELL) with dyslexia or reading difficulties, when using films as a tool within English Education. According to Donaghy (2014), the use of films in education is an effective tool as most students watch films. Conversely every student is different and has their own difficulties, as Indrarathne (2019) states that 10% of the world is diagnosed with dyslexia. WhileSpecialpedagogiska Skolmyndigheten (Special education school authority) believes that dyslexia is hereditary and occurs in around 5-8 percent of the Swedish population. In this situation in every classroom you will find at least one with dyslexia or reading difficulties. Furthermore, the focus of the study lies as well on what are the effects on students with dyslexia when they can watch a film with subtitles? There are different opinions about this. A few studies show that there are advantages to using film, and some studies show there are some disadvantages. In this current study, I explore and provide an overview for both the negative and positive effects of using films in education and investigate the advantages and disadvantages for children with dyslexia. 

The two writers who wrote this paper are two students from Malmö University. We are studying to become primary school teachers. Our interest in the topic came mostly through our experience of digital storytelling and pupils' motivation in our schools where we have our internship. This paper is based on ten different studies about digital storytelling and the focus throughout the paper is to answer the following question: what kind of impact does digital storytelling have on pupils' motivation? Some keywords are important throughout the paper. These are digital storytelling, motivation, self-esteem, writing skills and language management. There have been field studies regarding digital storytelling within education and they are mostly based on groups between 22-30 pupils around the age of five to eleven years old. The purpose of the studies was to see if pupils’ motivation has increased. How long did the pupils devote themselves to write a story? The research resulted in up to three conclusions. The pupils seemed to become more motivated and could concentrate longer on the assignment by digital storytelling. They also improved their language skills and their writing abilities due to higher self-esteem and the novelty of using digital devices. If every teacher used digital storytelling, pupils might have better writing and language skills in all subjects.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta del av svensklärares reflektioner kring hur grupparbete kan användas för att stärka elevers språkutveckling, samt deras syn på vilka utmaningar det finns med att använda grupparbete som arbetsform. Utifrån detta syfte har två forskningsfrågor formulerats: hur reflekterar svensklärare i årskurs 4–6 över grupparbete som arbetsform för att stödja elevers språkutveckling? samt vilka utmaningar upplever svensklärare i årskurs 4–6 att det finns med att använda grupparbete som arbetsform? Studiens teoretiska utgångspunkter har hämtats från det sociokulturella perspektivet, relationellt perspektiv samt kooperativt och kollaborativt lärande. Vidare har kvalitativ metod valts och semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sex lärare som är behöriga att undervisa ämnet svenska för årskurs 4–6. Den insamlade datan från intervjuerna gav följande teman i vårt resultat: grupparbetets effekter på elevers språkförmåga, strukturer och strategier vid grupparbete samt utmaningar med grupparbete. Studiens övergripande slutsatser är att lärare anser att grupparbete som arbetsform gynnar elevers språkutveckling. För att ett grupparbete ska fungera behöver eleverna dock få möjlighet till att ta ansvar för sitt eget lärande samt att utveckla sina sociala färdigheter, vilket kan vara en utmaning för en ensam lärare i klassrummet.

Syftet med undersökningen är att granska vad tidigare forskning säger om framgångsrik undervisning om lässtrategier och vilka problem som kan påverka denna undervisning. Genom en tematisk analys har tio vetenskapliga publikationer med både svenska och internationella perspektiv granskats. I all insamlad material återfinns fokus på språkundervisning med läsförståelse och textsamtal i fokus. Genom en tematisk analys kunde fyra återkommande temakategorier identifieras: Elever behöver ett brett urval av strategier, Textsamtal och faktorer som påverkar detta, Läsningens ramfaktorer, framgångsfaktorer vid läsundervisning. Resultatet av studien visar att det finns många olika tillvägagångssätt att undervisa om lässtrategier och att det mest framgångsrika resultatet erhålls genom en kombination av flera olika strategier utifrån kontextuella krav. Textsamtalet är en stor faktor som öppnar upp för mycket diskussion och ger elever möjlighet att uttrycka och ta del av nya perspektiv. Däremot påverkas mängden läsundervisning av sociala och strukturella faktorer inom organisationen av skolan. Många lärare uppfattar även att de saknar kompetens att undervisa om lässtrategier och att effektivt och på vetenskaplig grund leda exempelvis textsamtal vilket leder till en ojämn balans i hur läsundervisning sker i skolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läromedel för svenska 1 i gymnasieskolan arbetar med skönlitteratur i förhållande till vad läroplanen säger. Med hjälp av en innehållsanalys av tre olika läromedel för svenska 1, undersöks vilken sorts litterär kunskap som prövas i samband med övningsuppgifter i läromedlet. Den teoretiska synen om litterär kunskap utgår ifrån Robert E. Probst fem kategorier för kunskap: kunskap om det egna jaget, kunskap om andra, kunskap om texten, kunskap om kontexten, och kunskap om meningsskapande processer. Utöver det används även läroplansteoretiska begrepp för analys och diskussion av resultatet. Undersökningens resultat visar att det råder en stor obalans i vilken typ av litterär kunskap som läroboksuppgifter fokuserar på när eleverna arbetar med texter eller utdrag från skönlitteratur. Majoriteten av läroböckernas uppgifter där eleverna arbetar med texter eller utdrag behandlar kunskap om texten. Få övningar och uppgifter bjuder in eleverna till vidare reflektion om hur läsningen påverkar det egna jaget eller andra människor. Detta står i kontrast till svenskämnets läroplan som lägger vikt i att eleverna ska läsa skönlitteratur som en källa tills självinsikt och förståelse för andra perspektiv om människor och världen. 

Social media as a tool in the classroom is not a concept one hears much about. Being that social media is still a relatively new phenomenon, this is not particularly strange. Research surrounding the subject is sparse, but there are several articles that show there being a possible place for social media in the classroom. These studies find that there is a need for educators to be properly informed and make precise decisions regarding how and why they want to use social media in the classroom. In this paper we found evidence that supports the idea that social media can be useful as a tool in the classroom; however, findings show that there are few if any moments of explicit vocabulary learning, and therefore social media should be used more as a motivational tool, resulting in implicit vocabulary acquisition. In order to get proper usage of social media, educators need to conduct their own research, thereby expanding the knowledge of social media as a tool. 

This literature review asks the following: 

How is writing instruction realized in L1-classrooms (in the Swedish upper secondary school or its equivalent globally), considering standardized testing as a background factor? Standardized testing has become established in Sweden as one way to audit the school system and evaluate knowledge levels for the sake of guaranteeing an equitable education. However, standardized testing may influence the way in which classroom instruction is realized by teachers, as observed by Popham (2001). The literature review utilizes a qualitative conventional content analysis in order to produce a result of ten studies relevant to our research question. They are then thematized, presented, and later discussed using Popham’s (2001) item-teaching and curriculum-teaching, Biesta’s (2010) reasoning around how measurability impacts the perceived value of different types of education and Janks’ (2010) synthesis model. We found that writing instruction in classrooms subjected to standardized testing often showed a narrowed curriculum and formulaic writing. This particularly impacted classrooms consisting of diverse learners. We noted that teachers faced a complex task when instructing in these classrooms. They generally drifted towards either item-teaching or curriculum-teaching. We also found that the writing skills and knowledge that were highly valued in the classroom corresponded to skills measured by the tests. Finally, using Janks’ (2010) synthesis model we found that both access without design and diversity without access were present in our chosen studies. This implies that standardized testing maintains existing (and excluding) power relations between the dominant and the non-dominant groups. Our discussion is then related to the Swedish national curriculum, pointing to potential self-refuting goals formulated in the syllabus for the subject Swedish. We suggest that studies should be performed in a Swedish context in order to highlight any potential consequences of standardized testing for writing instruction in Swedish classrooms. 

Synen på seriemediet har förändrats i takt med att grafiska noveller får allt högre status tack vare avantgardiska serier som recenseras i kultursidorna och vinner tunga litteraturpriser. Som entusiastiska serieläsare växte idén om serier som klassrumsmaterial fram och det är vad denna kunskapsöversikt ämnar besvara utifrån frågeställningen: Hur kan seriemediet som klassrumsmaterial bidra med i utvecklingen av litteracitet och motivation för läsning?

Kunskapsöversikten bygger på artiklar hittade i ett flertal olika databaser, och resultatet visar på att seriemediet har stora möjligheter som klassrumsmaterial. Seriemediet är ett användbart medium i elevers utveckling av litteracitet, dock pekar forskningen på att läsning av bild och text kombinerat kräver utökad undervisning i en litteracitet som skiljer sig från den som används vid läsning av typografiska texter. Detta skapar också ett behov av att utbilda yrkesverksamma samt lärarstudenter i nya multimodala medier. Vidare kan seriemediet leda till ökad motivation för läsning hos elever, speciellt när möjligheten att välja själv finns. Det är inte vår tanke att seriemediet ska ersätta den traditionella litteraturen utan i stället ses som ett likvärdigt alternativ som kan kombineras med typografiska texter för att skapa lika förutsättningar för alla elever oavsett nivå.

Denna studie undersöker genom en kvalitativ innehållsanalys språksynen i två förlagsproducerade läromedel för spanska i årskurs 9, Colores 9 och Gracias 9. Kursplanen för moderna språk i grundskolan har en uttalad funktionell och handlingsorienterad språksyn som utgår från den Gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS). I denna studie har lärandeaktiviteterna i övningsböckerna Colores 9 och Gracias 9 samt deras tillhörande digitala material klassificerats i olika aktivitetstyper utifrån kursplanens förmågor (lyssna, läsa, skriva och tala) dels för att ta reda på hur fördelningen mellan lärandeaktiviteterna inom förmågorna ser ut, dels för att ta reda på vilken typ av aktiviteter som representeras i materialet. Dessa aktiviteter har sedan analyserats utifrån Littlewoods kontinuum i syfte att undersöka vilken språksyn som speglas i materialet, samt om denna språksyn överensstämmer med kursplanens. Resultatet visar att majoriteten av lärandeaktiviteterna inom alla förmågor fokuserar på explicit inlärning med fokus främst på språkets strukturer där aktiviteter som övar uttal, översättning, grammatik och högläsning dominerar. Det framgår av denna studie att lärandeaktiviteterna i läromedlen speglar en traditionell och strukturell språksyn med inslag från grammatik- och översättningsmetoden och den audiolingvala metoden och därmed inte överensstämmer med kursplanens handlingsorienterade kommunikativa språksyn.

Both grammar and corrective feedback (CF) are important for second language acquisition, though they are not mentioned explicitly in the Swedish upper secondary school curriculum. Moreover, it is not clear which type of CF is most effective in grammar acquisition. This paper aims to consolidate, compare and contrast the findings of several articles examining the effect of CF on grammar acquisition. Two databases were used to find articles applicable to answering the research question. After excluding those that did not meet the criteria, nine articles were used in the end. Although the findings show that CF is effective for grammar acquisition in general, they do not show any type of CF to be superior to another. The factors identified as affecting the results of the studies are target structure, method, language proficiency and L1. Through the studies analyzed, it is not possible to establish the long-term effects of the various types of CF. Nevertheless, the findings suggest that oral meta-linguistic explanation (ME) is beneficial for teachers due to its time-efficiency. In conclusion, CF, being shown to facilitate grammar acquisition for L2 learners in general, has positive effects on English learning in the Swedish classroom. However, more research is needed in order to establish its effectiveness long-term and on a more detailed level.

Syftet med undersökningen är att försöka klarlägga och förstå, gällande metoden Att skriva sig till läsning (ASL) och dess varianter, vad som lyfts i metodlitteratur som gynnsamt och vilka argument som framförs för att arbeta enligt metoderna. 

Tidigare forskning om ASL metoderna har inte entydigt visat att det är en fungerande metod. I tidigare forskning visas på ett antal olika faktorer som kan vara fungerande delar av metoden. Likaså finns tidigare forskning som menar att metoden inte är effektiv för skriv- och läsutveckling. Med kvalitativ dokumentanalys undersöks metodböcker utifrån sociokulturella teorier, Ivanics diskursverktyg kring skrivande och andra relevanta begrepp. Analysen görs för att se om de argument metodböckerna lyfter för metoden har stöd i forskningsbaserade teorier. Argumenten för metoden delas in i tre övergripande teman.

Min studie visar att en del av temana som förs fram har visst stöd medan andra har svagare stöd. I den avslutande diskussionen görs en reflektion kring yrkesrelevanta tankar som uppstått under arbetets gång.

Hur fungerar bildämnet i dagens skola? I relation till skolämnenas snarlika strukturer, där ett slutresultat bedöms, särskiljer sig bildämnets metoder och lärande som mer processorienterat. Traditionella, hantverksmässiga arbetssätt kompletteras med nya digitala medier och arbetssätt, som resulterar i urvalsproblem och stoffträngsel. Dessa faktorer bidrar till stora klyftor mellan kunskapsnivå, betygssättning och en likvärdig bildundervisning. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur bildämnet påverkar och påverkas av att samexistera i skolan. Genom att analysera formulärsvar från tolv bildlärare dels utifrån våra egna erfarenheter och dels mot bakgrund av en posthumanistisk teoretisk ansats fick vi syn på bildämnets nomadiska funktioner. Bildämnet, liksom bildlärare, fungerar likt en kil i skolans kontext, både förenande och separerande. I bildämnet kan det genom friktion skapas rörelse mot olika typer av tillblivelser som möjliggör för nya arbetssätt. Slutsatsen visar på att en målinriktad undervisningsstruktur och seglivade traditioner i skolan riskerar att kila fast bildämnet i ofördelaktiga normer, där friktion behövs allra mest för att bildämnet ska utvecklas och dess status höjas.

Den här studien har som syfte att undersöka hur undervisningen av moderna språk i flerspråkiga klassrum behandlas i Skolverkets Läroplan (Lgr22) samt vilka didaktiska stöd som finns på Skolverkets Lärportal för språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. Metoden är hermeneutisk och undersökningen grundar sig på dokument- och innehållsanalys. Jag har begränsat studien till tre språkdidaktiska områden i undervisningen av moderna språk i flerspråkiga klassrum, attityd och motivation, ordinlärning och målspråket i undervisningen. Som teoretiskt ramverk har jag använt mig av forskningen kring flerspråkighet och ämnesdidaktiska teorier. Slutsatsen blev att man både i Skolverkets styrdokument och på Lärportalen kan finna stöd för undervisningen av moderna språk i flerspråkiga klassrum vad gäller de tre områdena som studerats. Dock visade resultaten också att där var relativt få konkreta språkdidaktiska metoder som presenterades från Skolverkets sida.

Läsförståelsen sjunker enligt de senaste PIRLS- och PISA studierna (Skolverket, 2023a& 2023b). Detta är oroande då god läsförståelse är en förutsättning för att lyckas i skolan och verka som en samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle (Persson, 2023). I svensk skola ägnas historiskt mycket tid till tyst, enskild läsning (Alatalo, 2023a). Detta är något vi också sett i vårt arbete i skolan. Målet torde vara att utveckla elevers läsförmåga. Under vår lärarutbildning har dock bilden av tyst läsning i skolan problematiserats och vi har ställt oss frågan utvecklar tyst, enskild läsning de yngre elevernas läsförmåga?

Syftet med kunskapsöversikten är därför att undersöka på vilket sätt tyst läsning i svenskundervisningen kan bidra till yngre elevers läsförmåga. Med yngre elever avses barn i förskoleklass till och med årskurs 3 (F-3). Centralt för översikten är hur den tysta läsningen bör utformas didaktiskt för att verka gynnande för elevers läsförmåga. Frågeställningen är På vilket sätt kan tyst läsning i skolan inverka på utvecklingen av elevers läsförmåga? Hur läsförmåga definieras i kunskapsöversikten beskrivs i kapitel 2. Kunskapsöversiktens definition av läsförmåga utgår från modellen The simple view of reading (Gough, 1996) där läsning ses som en produkt av avkodning och läsförståelse.

Resultatet visar att tyst läsning i skolan kan inverka positivt på elevers läsförmåga men att den kräver didaktisk eftertanke. Faktorer som spelar roll är framförallt att eleverna får ha inflytande över sitt bokval, att de får lära sig ta ansvar och reflektera över sin läsning samt att det finns inslag av explicit läsundervisning och stöttning. I resultatet framgår även vikten av att avsätta tid för läsning och hur läraren kan fungera som en läsande förebild.

I och med att språk innebär makt, påverkar det också vår bild av världen. Elever möter läromedel dagligen och därför är det också viktigt att undersöka dessa texter. Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för hur läromedel i svenskämnet på gymnasienivå kan gestalta genus. På så sätt kan stereotypa bilder och ojämlika maktförhållanden synliggöras. Med hjälp av Faircloughs (1992) kritiska diskursanalysmodell CDA och feministisk teori, har jag analyserat författarpresentationer under modernismen i två läroböcker – Svenska impulser 2 och Svenska 2 helt enkelt.  Resultatet i min studie visar att det är en betydligt högre representation av de manliga författarna än de kvinnliga, att de kvinnliga författarna presenteras i relation till andra manliga författare, men det motsatta förekommer inte samt att männen är betydligt mer synliga i bilderna. Två diskurser har identifierats – genidiskursen och diskursen om en manlig utgångspunkt. I diskurserna framträder texternas interdiskursivitet. De manliga författarna gestaltas som utgångspunkt, som norm, och i något större utsträckning som genier än kvinnorna. Detta kan måla upp stereotypa bilder och reproducera ett ojämlikt maktförhållande. På så sätt konstrueras genus genom att kvinnan tillskrivs vissa egenskaper och mannen andra egenskaper. En förklaring är att läromedlen är skapade utifrån en inofficiell kanon som är manlig. 

Studiens syfte är att undersöka om boksamtal av skönlitterära böcker bidrar till en bättre textförståelse samt språk- och läsutveckling i modersmålsämnet. Fokuset har varit på hur arbetet med lustfyllda metoder kan ge elever möjligheten till att utveckla sitt modersmål, men även vilket intresse de visar för skönlitteratur och filmvisning av den lästa boken.

Den valda metoden är kvalitativt arbete, där vi använt oss av ett interaktivt arbetssätt med skönlitteratur i form av boksamtal med användning av Chambers metod, filmvisning samt textanalys. Undersökningen genomfördes med tre elever som går i årskurs 7.

Resultaten visar att arbetet med boksamtal generellt har en viktig betydelse och är en förutsättning för bättre läsförståelse hos eleverna. Filmvisningen däremot väcker elevernas fantasi och de blir säkrare med hur deras funderingar och tankar stämmer överens med verkligheten. Den utvecklar även deras förståelse och ger en bredare insikt om sagan. Vi insåg att arbetet med det interaktiva arbetssättet kan ge eleverna en ökad textförståelse samt bättre språk- och läsutveckling. Den kunde stödja och stärka inte bara elevernas språk, utan har utvidgat deras språkfärdigheter på så sätt att de kunde skaffa sig ett större ordförråd.

Följande studie har haft som syfte att undersöka och analysera vilket audiovisuellt material lärare i moderna språk använder i sin undervisning och i vilken utsträckning de tar till varaden variationsrika mängd material som finns tillänglig idag via det digitaliserade klassrummet. Forskningsfrågorna var: Vilka typer av audiovisuellt material erbjuds elever som läser spanska och tyska som moderna språk på högstadiet? och Vilka meningserbjudanden innehåller det audiovisuella materialet som lärarna använder? Materialet för undersökningen har samlats in med hjälp av ett frågeformulär, där lärare i spanska och tyska på en specifik högstadieskola i Skåne har lämnat uppgifter om allt audiovisuellt material som de visar i sin undervisning. Materialet har sedan granskats och analyserats utifrån utvalda teman och med hjälp av innehållsanalys, multimodal teori och begreppetpossible selves från Dörnyeis modell L2 Motivational Self System. Resultatet visar att de typer av audiovisuellt material som erbjuds eleverna består av undervisningsanpassat material producerat av UR, youtube-klipp riktade mot språkinlärare, fiktion i olika format (långfilm,kortfilm och tv-serie), dokumentärfilm och youtube-klipp som inte är riktade motspråkinlärare, det senare i liten omfattning. Vidare gav analysen upphov till tre kategorier av meningserbjudanden: Träning av språkliga strukturer och förmågor, Kunskap om målspråksländer, dess kultur och levnadssätt, samt Erbjuden dialog med språkinläraren. Den första kategorin återfinns främst i det undervisningsanspassade materialet, vilket är den materialtyp som lärararna använder sig mest av. Den andra kategorin av meningerbjudande återfinns främst i det fiktionsbaserade materialet vilket lärarna väljer att vänta med till desenare årskurserna. Den tredje kategorin återfinns både i det undervisningsanpassade materialet och det fiktionsbaserade materialet, det förra på ett ytligt plan och det senare på ett potentiellt djupare plan.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att belysa vilka effekter berättande arbetsmetoder kanha på elever i grundskolan. Utifrån frågeställningen “Vad säger forskning om hur berättande arbetsmetoder i skolan kan verka språkligt, kunskapsmässigt och socialt utvecklande för yngreelever?” har vi letat efter forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter och andra källor genom systematiska sökningar. En tematisk analys med utgångspunkt i grounded theory har gjorts påresultaten av en mängd litteratursökningar, där tio texter, åtta artiklar och två avhandlingar, som berör berättande har valts ut. Den tematiska analysen visade intressanta resultat inom yngre elevers utveckling av vokabulär, literacy, sociala kompetenser, kritiskt tänkande samt deras intresse och engagemang för undervisningen. Resultatet visar bland annat att berättande ger ett sammanhang vid inlärning av ord, att elever kan lära sig att relatera till andra genom attanvända berättande samt att berättande och berättelser kan användas för att få igång kritiskt tänkande genom förståelse och diskussioner efter en berättarstund. Utifrån vår resultatgenomgång och diskussion kan vi dra slutsatsen att berättande arbetsmetoder har positiv inverkan inom flera områden, som literacy och social utveckling, samt har stora möjligheter att vara ett bra verktyg i lärarens arsenal.

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att kartlägga och undersöka vad forskning visar om elevers attityder gentemot läsning av skönlitteratur samt för att finna svar på vår frågeställning: Vilka attityder har elever till att läsa skönlitteratur och vilka faktorer påverkar dessa attityder?

En systematisk granskning av artiklar utmynnades i elva vetenskapliga artiklar med relevans för syfte och frågeställning. Utifrån en tematisk analysmetod identifierades fem teman som synliggör elevers inställning till läsning samt betydelsefulla faktorer som påverkar dessa inställningar. Resultatet visar bland annat att elever är positivt inställda till stöttande miljöer och egna litteraturval. Dessutom är de positiva till böcker som är relevanta och relaterbara eftersom de på så sätt kan knyta sina läsupplevelser till det egna livet. Deras negativa inställning till läsning av skönlitteratur bottnar i tidsbrist och distraktioner som exempelvis sociala medier samt att de i ung ålder har blivit identifierade som dåliga läsare, vilket har satt spår i deras senare läsning. Med stöd av relevant forskning visar kunskapsöversikten att läraren tillsammans med elevens hem har ett gemensamt ansvar för att främja en positiv inställning till läsning av skönlitteratur.