Purpose

To increase the understanding of how entrepreneurship education impacts entrepreneurial careers, the purpose of the paper is to investigate the role that a venture creation program (VCP) might have in mitigating or surpassing a lack of other antecedents of entrepreneurial careers. In particular, the authors focus on entrepreneurial pedigree and prior entrepreneurial experience.

Design/methodology/approach

Data from graduates of VCPs at three universities in Northern Europe were collected through an online survey. Questions addressed graduate background prior to education, yearly occupational employment subsequent to graduation and graduates' own perceptions of entrepreneurial activity in employment positions. The survey was sent to 1,326 graduates and received 692 responses (52.2% response rate).

Findings

The type of VCP, either independent (Ind-VCP) or corporate venture creation (Corp-VCP), influenced the mitigation of prior entrepreneurial experience. Prior entrepreneurial experience, together with Ind-VCP, made a career as self-employed more likely. However, this was not the case for Corp-VCP in subsequently choosing intrapreneurial careers. Entrepreneurial pedigree had no significant effect on career choice other than for hybrid careers.

Research limitations/implications

Entrepreneurial experience gained from VCPs seems to influence graduates toward future entrepreneurial careers. Evidence supports the conclusion that many VCP graduates who lack prior entrepreneurial experience or entrepreneurial pedigree can develop sufficient entrepreneurial competencies through the program.

Originality/value

This study offers novel evidence that entrepreneurship education can compensate for a lack of prior entrepreneurial experience and exposure for students preparing for entrepreneurial careers.

Forskningen om sista milens leveranskedja inom e-handel pekar på behovet av att anpassa sig till den komplexa processen med olika leveransstrukturer och leveransalternativ. Utmaningar som kostnader, hållbarhet och konsumentförväntningar kräver samarbete mellan e-handelsföretag och transportföretag för att säkerställa en positiv konsumentupplevelse och effektiv leverans. Hemleverans, paketskåp och postombud möter olika behov hos konsumenterna, medan tydlig information, flexibilitet, snabbhet och bekväma leveransalternativ är viktiga enligt konsumenternas perspektiv. Utmaningar inkluderar misslyckade leveranser, ökade kostnader och behovet av att möta konsumenternas förväntningar för att undvika förlorade intäkter och konsumentnöjdhet.

Syftet med vår studie är att undersöka hur transportföretag genom samarbete med e-handelsföretag tillgodoser och påverkar konsumenternas val av leveransalternativ i en sista milen leveranskedja. Dessutom syftar studien till att undersöka konsumenternas reflektioner om leveransalternativen. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där vi utförde semistrukturerade intervjuer med åtta personer. Två personer på ledande positioner inom transportföretaget och sex personer som är konsumenter för e-handelsföretaget. Vårt empiriska kapitel utgår från respondenternas material och datainsamling från webbplatser.  

Studiens resultat visar att sista milens leveranser inom e-handel inför många utmaningar och krav, särskilt med ökande efterfrågan på effektiva leveranser. Närmare relationer med slutkonsumenter är nödvändigt för att möta dessa krav. Genom att erbjuda olika leveransalternativ, som hemleveranser och paketskåp, kan företag som H&M och PostNord öka konsumentnöjdheten. Tydlig kommunikation och samarbete mellan e-handelsföretag och transportföretag är avgörande för att säkerställa en positiv konsumentupplevelse. Slutligen är konsumenternas reflektioner viktiga för att kunna erbjuda rätt leveransalternativ. De uppskattar flexibilitet, möjlighet att jämföra priser, och tydlig information. Konsumenter värdesätter snabbhet, flexibilitet, kostnad och bekvämlighet högt när de väljer leveransalternativ. 

The revitalisation and regeneration of streets is a multi-faceted process aimed at breathing new life into urban areas, enhancing their functionality, attractiveness, and economic viability. This concept has gained significant attention from urban planners, policymakers, and community stakeholders seeking to address issues such as urban decay, blight and declining economic activity in cities. Several approaches and strategies have been employed to revitalise and regenerate streets, drawing from principles of urban design, placemaking, and community development (Lydon & Garcia, 2015). Streets have become important components of cities as they function as more than just connecting corridors; they are vital arteries constantly being reproduced and revitalised through the lived experiences of individuals who cross them on a daily basis. Furthermore, in recent years, there has been a discernible global trend wherein urban waterfront redevelopment has garnered significant attention within major metropolitan centres. Once overlooked, these urban waterfront areas have transformed, emerging as pivotal loci for social, recreational, and economic endeavours. 

This study explores the revitalisation and regeneration of urban streets, with a focus on Skeppsbron Street, which is an urban waterfront street in Malmö, Sweden. The research in order to evaluate the current conditions of this street and propose strategies to transform it into a vibrant, sustainable, and socially engaging urban space which originates from the two main goals of the research as follows:

1.     Investigating and evaluating the significance of focusing on urban streets in the process of revitalising and regenerating urban areas.

2.     Identifying and introducing a set of influential factors in design will encourage as many people as possible to participate in and be present in the city's street scene, thereby creating a lively and dynamic society.

By employing qualitative methods, including interviews, direct observations, and literature review, the study investigates the role of urban streets as vital public spaces that foster social interaction and community engagement. Drawing upon established urban theories from scholars such as Jane Jacobs, William H. Whyte, Allan B. Jacobs, Jan Gehl, and Donald Appleyard, the research highlights the importance of public space design in the processes of urban street regeneration and revitalisation.

The case study of Skeppsbron Street reveals that, despite its historical significance and strategic location, the street has not fully realised its potential as a dynamic public space. The analysis identifies key challenges, such as limited pedestrian activity and underutilised spaces, which hinder the street's ability to serve as a lively urban environment. To address these issues, the study proposes a set of regenerative strategies, including the activation of land use along the street edge, the introduction of temporary uses, and the enhancement of seasonal vegetation. These strategies aim to increase the street's attractiveness and functionality, thereby encouraging greater public participation and enhancing the overall urban experience.

By examining the current conditions of Skeppsbron Street and identifying potential regenerative elements, this study aims to provide insights into effective strategies for transforming urban streets into dynamic public spaces. The findings will contribute to the broader discourse on urban street revitalisation, offering practical recommendations for creating more sustainable, liveable, and engaging urban environments. 

Denna forskningsrapport har som mål att undersöka och analysera de omfattande etiska faktorer som påverkar beslutsprocessen vid ingripande i naturen. I synnerhet undersöker vi de moraliska och praktiska dilemman som kan uppstå vid sådana beslut och som ofta är komplexa och svåra att hantera. 

Syftet med rapporten är att öka förståelsen för hur etiken spelar och bör spela en roll inom miljövården, specifikt i relation till synen på naturens värde och beslutsfattarnas etiska ställningstaganden. Genom att genomföra en vetenskaplig studie med hjälp av systematisk litteraturstudie och intervjuer, har vi kunnat få en bredare bild av svaret på vår undersökningsfråga: " Var bör gränsen för hur långt människan får påverka naturen? " Det finns en skillnad i fokus mellan innehållsanalysen och intervjun, där den första utvecklas i riktning mot att ha en mer praktisk inriktning medan den andra har en mer etisk inriktning. Detta skapar en uppfattning av olika riktningar i det skrivna materialet. De olika metoderna som användes i forskningen, nämligen systematisk litteraturstudie och intervjuer, genererade olika insikter. Snarare än att hitta en entydig lösning, har vi dock funnit att olika metoder och kunskapsläget kring ämnet genererar olika insikter, vilket tyder på att det inte finns ett enkelt svar. 

Genom att analysera och diskutera de erhållna resultaten i denna rapport hoppas vi kunna bidra till en mer nyanserad och informerad debatt kring de etiska aspekterna av ingripande i naturen. Vi betonar vikten av att fortsätta forska och utveckla kunskapen inom detta område för att bättre kunna hantera de komplexa och ibland motsägelsefulla frågorna som uppstår vid beslutsfattandet kring naturens bevarande och användning. 

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ratificerades av Sverige 1990 och har sedan dess fått avtryck i fysisk planering genom tillämpningen av begreppet barnperspektiv. Malmö stads vision om den barnvänliga staden, ska erbjuda både goda uppväxtvillkor för barn och goda boendemiljöer för barnfamiljer. För att uppnå detta framgår det i översiktsplanerna att både barnperspektivet och barns perspektiv ska beaktas. I beslutsprocesser som i detaljplaner beaktas barnperspektivet vid planering av förskolor och väldigt lite om barns boendemiljöer (Malmö stad, 2012; 2014; 2018). 

Barnkonventionens tredje artikel som utgör konventionens tyngsta princip, uttrycker att barnets bästa ska sättas i främsta rummet vid alla beslut som berör ett enskilt barn eller barn i grupp. I takt med en ökad urbanisering och en förtätningsstrategi i dagens svenska städer, är det viktigt att samhället värnar om goda uppväxtmiljöer för barn. Bostadsgården är ett stadsrum som krymper i takt med förtätningen, vilket medför att barns plats för lekutrymme och närheten till vuxna och hemmet äventyras. Bostadsgården behöver vara en trygg och tillfredsställande miljö som erbjuder tillräckligt med utrymme för att barn ska kunna leka fritt på gården. 

Eftersom barnkonventionen blivit svensk lag sedan 1 januari 2020, får den ännu större avtryck vid rättstillämpningen (Unicef, 2020). Detta gör det intressant för studien att undersöka hur planerare beaktar barnets bästa vid planering av bostadsgårdar i Malmö. Studien bygger på tidigare forskning som beskriver bostadsgårdens roll och varför bostadsgården är en miljö som är viktig för barn, men som sedan tar sin grund i barnkonventionens artiklar för att förstå på vilket sätt barnets bästa ska tolkas inom fysisk planering. Vi har valt att definiera barnets bästa vid planering av bostadsgårdar, genom att utgå från följande begrepp: barnperspektivet och barns perspektiv, en god lekmiljö och trygghet. Intervjuer med planarkitekter från Stadsbyggnadskontoret i Malmö, ger studien en bättre förståelse för hur planerare beaktar barnperspektivet i planskedet. Uppsatsens teorier används för att analysera två fysiska projekt, som båda antagits innan konventionen blivit lag. För att få en djupare förståelse för tillämpningen av barnkonventionen i fysisk planering, utgår forskningen även från två offentliga dokument. Därmed tar denna studie fasta på vilka svårigheter det finns med tillämpningen av barnkonventionens artiklar, samt hur dessa ska beaktas vid planering av bostadsgårdar i Malmö.

Abstract

The purpose of this study is to deepen the knowledge and understanding of the strategies “just in time” and “freight pooling” in logistics management in the food industry. In order to answer the purpose, we had two different research questions. The questions are about what advantages and disadvantages there are with these strategies in the food industry. The study is conducted in a qualitative way where the interviews and observations are used to deepen the knowledge of how an organization in food industries uses the strategies “just in time” and “freight pooling”. The previous science shows that there are some advantages with these strategies but also disantvages that the organization should have in mind and work with so that they do not happen. The study shows that the organization this study was conducted on where very successful in implementing these strategies and they experienced many advantages by using “just in time” and “freight pooling”. The organization this study was conducted on were really cautious with the possible setbacks that the strategies can so they emphasized that they need to work really close with all the involved parties so that they can minimize the risk for the disadvantages to happen. 

Keywords: just in time, pooling, logistic strategies, transport optimization, food supply chain

Studien syftar till att undersöka innebörden av ett närvarande ledarskap utifrån ett medarbetarperspektiv samt identifiera vilka förväntningar medarbetare har av en närvarande ledare. Innebörden av ett närvarande ledarskap är ett relativt outforskat område. Kvalitativ metod har därmed använts i den här studien, för att kunna analysera det empiriska materialet och besvara undersökningens frågeställningar. För att avgränsa arbetet har fokuset legat på offentliga HVB-verksamheter, därmed består datamaterialet av intervjuer med medarbetare från olika offentliga HVB. Studiens resultat visar att det finns flera viktiga faktorer, såsom fysisk närvaro,  mental närvaro, tillitsfulla relationer, delaktighet, bekräftelse, öppenhet och mottaglighet som är betydande för ett närvarande ledarskap. Innebörden av ett närvarande ledarskap ser olika ut för studiens respondenter, även om en del av dem har liknande uppfattningar. Utifrån en konstruktivistisk teori kan vi dra slutsatsen att medarbetares föreställningar om ett närvarande ledarskap till stor del grundar sig på begreppet ledarskap, som är något varje individ själv konstruerar. Detta leder till att hen skapar egna förväntningar på sin chef och hur chefen ska utöva ledarskapet.

Purpose: The pursuance of the sustainable development goals, introduced by the United Nations in2015, is of absolute necessity to build a sustainable future. Resilience-based crisis management helps tosustain an organisation and pursue its goal during crises. The aim of this research was to explore thestatus quo of resilience-based crisis management within public primary- and secondary schools in theNetherlands during school closures due to the COVID-19 pandemic. Furthermore, the aim was todiscover which measures were in place to safeguard the provision of SDG 4. The exploration took placeto observe the adaptation capabilities within the educational sector, which could safeguard the provisionof SDG 4.

Methodology: The aim was pursued by a qualitative approach. 17 semi-structured interviews with 18people were conducted during the time of the immediate Coronavirus crisis. All interviewees heldpositions within the crisis management of primary- and secondary schools in the Netherlands. Theinterviews were then analysed by the two researchers using thematic content analysis.

Results: The results suggest that:(a) Crisis management structures in the schools foster resilience, yet, leave room for improvement;(b) Crisis management processes to foster resilience are present in the schools, however, the extentvaries and especially the pre-crisis actions were limited;(c) The sustainable development goals, especially the content of SDG 4, are little known in the schools;(d) Actions and measures to provide equitable and qualitative education during the temporary schoolclosures are in place.

Implications: This research adds to the young field of crisis management within schools during schoolclosures as well as the provision of SDG 4 during crises through resilience-based crisis management.Since this research is of exploratory nature, many future research opportunities derive from this research.Furthermore, it discovered the strengths and challenges of the Dutch primary and secondary educationsector and gives room for development through education on SDG 4 and resilience-based crisismanagement.

Drawing on Foucault’s writings on power, neoliberalism, and the dispositive, this article analyses the identity politics that is immanent in a new collaborative practice between the public and private sector called public-private innovation (PPI). We argue that PPI is an element in actualizing a neoliberal market dispositive through inclining subjects to work on themselves in order to actualize their entrepreneurial self, thereby disconnecting them from their public service identity. The construction of two narratives supports the constitution of the political space of PPI: the fiery soul narrative and the need narrative. An important part of this identity politics is the construction of the narrative of the individual entrepreneur. Rather than expressing new public governance in the public sector, PPI actualizes a dispositive that marketizes public services as part of a neoliberal agenda. The narrative of PPI distracts from the marketization of public sector and leaves no other space for public-sector employees than to constitute themselves within contradictory feelings of enthusiasm and anxiety, determination and self-blame, responsibility and inadequacy, and bustle and confusion.

Grönområden i urbana miljöer bidrar med många centrala funktioner vilka är livsviktiga för både djur och människor, exempelvis biologisk mångfald, ekosystemtjänster och positiva hälsoeffekter. Förekomsten av grönområden och dess funktioner hotas däremot av den snabba globala urbaniseringen som ger upphov till förändrad markanvändning. Enligt Göteborgs Stads lokala miljömål ämnar staden att bli ekologiskt hållbar till år 2030 och detta ska uppnås genom en ökad biologisk mångfald och bevarande av grönområden. Göteborg har blivit utnämnd till Sveriges grönaste stad, men samtidigt har grönområdena minskat mellan åren 1986-2019 och fortsätter att minska på grund av exploatering. Syftet med examensarbetet var därmed att öka kunskapen om vad som ger upphov till att det tas beslut som orsakar reducering av urbana grönområden trots uppsatta mål för bevarande av dessa, vilket var ett eftersatt forskningsområde. För att uppnå syftet användes en induktiv kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom miljöpsykologiska, miljöetiska och policyteorier, nämligen värden, goal-framing theory, värdepluralism och lömska problem. Studien kom fram till att Göteborgs stadsplanering innefattade flera lömska problem och värdekonflikter vilka uttrycktes genom målkonflikter, som tillsammans med starka hedonistiska och egoistiska värden samt vinstdrivande mål hade en negativ inverkan på förekomsten av Göteborgs grönområden.

Drawing on interviews with selected UK planning academics and survey results from current planning practitioners, this article provides valuable and timely perspectives on how internationalisation is experienced by those within and beyond the immediate institutional context. Although internationally focused planning education helps planners tackle the manifold urban challenges in the global South, the article goes on to argue that relational approaches hold much promise for planners working in so-called developed countries, including the UK, to understand the diverse needs of different diasporic communities. Such knowledge is crucial to develop sustainable planning solutions in the face of uneven processes of urban development.

Developing and building cities in a sustainable way is essential in modern day planning. A huge factor that influences this is the transport sector. The growing discourse of sustainable mobility is transport researchers answer to this but the lack of a social sustainability  perspective motivates research in relation to transport equality. The aim of this thesis is to increase the understanding of transport equality in Scania and contribute with insights primarily of how planning measures can be developed and consequences managed. To investigate the phenomenon, we look at how the sustainable mobility discourse affects transport equality with a focus on Scanias rural areas. We mainly examine cycling and public transport as two sustainable means of transport and how various priorities between and within these modes affect equality. Through interviews with both planners and travellers we establish an understanding of the phenomenon from two different perspectives. The study shows that general goals for increased share of travels by bicycle and public transport are governing traffic planning in Scania. Based on this, we argue that sustainable mobility is considerably more influential than the transport equality perspective. One strategy that clearly shows this is the dominance of the ridership goal in public transport planning. Geographical coverage has a lower priority compared to increasing the share of travels. The study concludes that there is a car dependency in rural Scania. The car is considered the obvious mode of transport due to flexibility, dangerous cycling conditions and the limited range of public transport. The poor public transport service can be seen as a direct result of the ridership goal. Resources from routes with less demand are reallocated to stronger routes and rural traffic is negatively affected as a result. There is also an understanding among travellers that service along rural routes are expensive and therefore not as justified by planners. However, this understanding among travellers is not accepted in the same way when it comes to the limited bicycle infrastructure. There is a strong wish for improved bicycle connections between small towns and cities, however the study reveals legal and organisational obstacles to the construction of bicycle infrastructure outside urban areas. 

Hållbarhet har under de senaste åren blivit ett relevat ämne som ständigt diskuteras och är en mycket central del för utvecklingen framåt. Startskottet för hållbar utveckling började med Förenade nationernas (FN) Agenda 2030. Malmö stad är en av många som arbetar aktivt utifrån handlingsplanen Agenda 2030 med hållbar utveckling för att bland annat utveckla den växande staden Malmö i en hållbar riktning. I samband med den växande staden Malmö ökar behovet av gröna miljöer, eftersom gröna miljöer har många fördelar som påverkar invånarna positivt. Därför blir Malmö stads grönplanering en viktig pusselbit i arbetet framåt.

Uppsatsens syfte är att få en större förståelse för Malmö stads arbete med grönplanering, samt analysera grönplanering på en kommunal nivå för att öka människors hälsa och välbefinnande i staden. Syftet ska uppnås genom en kvalitativ fallstudie där bland annat en designprocess ingår som leder fram till ett gestaltningsförslag av området Varvsstaden i Malmö.

En kvalitativ fallstudie är utgångspunkten för undersökandet av Malmö stads arbete med grönplanering. Fallstudien ger möjligheten att använda sig av flera insamlingsmetoder av empiriskt material. Fyra metoder inom fallstudien har använts, dokumentstudie, arkivstudie, fältstudie och en designprocess. Dokumentstudie, där relevant information inom ämnet samlades in. Arkivstudie, där analyser av detaljplaner och andra ritningsmaterial gjordes för att få en bredare förståelse för planeringen i Varvsstaden. Fältstudie, där observationer under flera tillfällen gjordes i Varvsstaden för att få direkt information som lägger grunden för arbetet. Designprocessen, där en bättre förståelse och nya insikter har genererats om grönplanering i Malmö.

Studien visar att det finns många aspekter att tänka på när ett område planeras. Det finns många styrdokument, som ständigt uppdateras och förnyas. Dessa dokument ska alla tas hänsyn till vid planering av ett område. Studien visar också att det inte går att grönaplanera endast utifrån den sociala dimensionen. Att göra en uppdelning av hållbarhet i tre dimensioner är inte optimalt för att skapa ett komplext förslag eftersom att de är beroende av varandra och har ett tätt samband mellan varandra. 

The rise of crowdsourcing practices has revolutionized the way in which organizational tasks can be performed. One application of crowdsourcing that has been receiving growing attention over the past decade is using the crowd to collect environmental data that is needed to monitor, manage and predict environmental events. Most projects are still in their initial stages and since these projects often require high levels of citizen participation, there is a need to better understand the motivations for individuals to(dis)engage in these crowdsourcing projects, especially when long-term participation is required. Therefore, the aim of this thesis is to explore the motivations of individuals that participated in a crowdsourcing project for environmental data collection. Building on Self-Determination Theory, Social Exchange Theory and Social Identity theory, a case was studied of an organization that successfully motivated citizens from all over the world to use their drones to collect geographic climate data. In total, ten interviews were conducted with the drone-operators. The findings suggest that participants felt intrinsically motivated to engage because they wanted to do good, cared about climate change and were passionate about flying drones. Additionally, they experienced extrinsic motivations such as the possibility of gaining future job offers, recognition, and experience. Moreover, since participation was deemed relatively easy and straightforward, costs of participation were low and outweighed by the benefits. Finally, feeling part of a wider community made the participants more motivated to engage. Using crowdsourcing to collect environmental data on a wider spatiotemporal scale can help guide policy-making that mitigates or manages the impacts of climate change. Future projects would benefit from more and diversified research that support the design of long-term participation schemes, as the success of the projects depends on the level of citizen engagement.

Denna studie fokuserar på obalansen av containertillgången mellan Kina, Europa och USA. Företag inom containerindustrin i Kina har en låg tillgång på containrar men en hög efterfrågan, medan företagen försöker få tillgång till ett högre utbud av containrar kämpar USA med att tillgodose företagens efterfrågan i Kina. Studien identifiera de huvudsakliga orsakerna som kommer hjälpa till för att förstå varför det har uppstått en containerbrist i Kina, med fokus på konsekvenserna som uppkommit utifrån dessa bidragande faktorer. 

Det finns problem gällande distributionen med containerfrakt vilket skapar oro gällande hanteringen av tomma containrar och hur de ska bli ompositionerade. Detta resulterar i en obalans av containrar inom vissa sektorer. Industrin inom Kina har haft produktionsstopp längre än förväntat på grund av pandemin vilket är orsaken till att den ökade produktionen satte stor press på hamnarna i Kina efter att nedstängningen var över. En annan orsak är att hamnar i USA blivit utsatta för pandemin, vilket i sin tur skapat en personalbrist och fartyg tvingades till att köa för att bli avlastade. Ytterligare en orsak fokuserar på Suezkanalen och hur ett fartyg blockerade hela kanalen, vilket orsakade förseningar och resursförluster för de inblandade parterna. 

En konsekvens av den ökande efterfrågan på containerfrakt är att priset för frakten blir dyrare, vilket i sin tur kan påverka varornas pris då risken finns att specifikt priset kan stiga. Kinas exportföretag har skickat färre containrar som en direkt konsekvens av deras produktionsstopp vid det kinesiska nyåret, en konsekvens av den minskade exporten av containrar är att Kinas företag stöter på logistiska problem gällande att kunna möta efterfrågan på containerfrakt. En ytterligare konsekvens handlar om att tomma containrar spenderar mer tid ute på havet än vanligt gods, vilket orsakar obalanser gällande utbudet på containrar i världen. Gällande stoppet i Suezkanalen kommer de långvariga konsekvenserna kvarstå framöver gällande förseningar på transporter. 

Purpose - In order to capture the implications of remote work during the COVID-19 pandemic, we conducted in-depth interviews with 8 middle level managers employed at a Large Enterprise based in Sweden. 

Problem - The influence of the middle managers on change management initiatives is prominent. We conducted this research regarding remote working during the COVID-19 pandemic, in order to understand the managerial perspective on the phenomenon. 

Method - We have adopted a qualitative research method and utilized social constructivism for the analysis of the interviews. We applied the theories of change management and dynamic managerial capabilities to the empirical data that we collected through in-depth interviews. 

Results - The results of the analysis include the middle management perspective on change management, in our case; the impact of switching to remote working during the COVID-19 pandemic. This research has provided us with their subjective perspective on remote work, as well as related issues regarding organizational changes in general.

Conclusion - Finally, we reflect on the perspectives that we gained through the interviews and discuss the limitations of this thesis, as well as further research possibilities.

In Sweden, the real estate agent plays the role of an unbiased intermediary, which sets it apart from many other European countries. However, there are differences in the real estate agent's role as an intermediary in neighboring Denmark. This qualitative study aims to investigate the reasons behind these differences in the two Scandinavian countries and identify transaction costs based on the different roles of the real estate agent. The study will gather information about each country through various sources, including comparative studies, relevant laws, and international comparisons. Additionally, four semi-structured interviews will be conducted with knowledgeable representatives from each country to gain further insights on the topic.

The study's primary findings indicate that the consumer protection laws in Sweden and Denmark are developed from different perspectives. In Sweden, consumer protection laws aim to equally protect both parties involved in the mediation process. In contrast, Denmark's consumer protection laws place a greater emphasis on protecting the buyer. Another reason for the differences in the two countries could be Denmark's potential influence from other European nations, such as Germany and Great Britain.

The purpose of the thesis is to investigate the outcome of the urban projects in the district Rosengård, an area that is usually described as segregated or exposed. Our thesis is above all an analysis of what made these projects succeed or fail and which factors played a role in the execution of the projects. The study has analyzed if the architectural design has been adapted to the cultural framework existing in Rosengård. We have also discussed if there are other factors that have contributed to the Rosengård district becoming more or less integrated with the remaining parts of Malmö. We have ultimately compared these projects to the upcoming project Culture Casbah and what could be improved in its process.

To get answers to our questions we chose to use mixed methods which include both quantitative and qualitative approaches. We practiced surveys with closed questions, interviews, and behavioral observations as well as ethnographic field studies. Previous projects that we have investigated are Bennetts Bazaar, Örtagårdstorget, and Rosens Röda Matta. These projects are places that have been activated around the path of Rosengårdsstråket, which is a project created after a major investment program called ”Projekt hållbar stadsomvandling - Fokus Rosengård.” The upcoming project that we have analyzed is Culture Casbah that will also be located along the path of Rosengårdsstråket.

To support our thesis, we have used Jan Gehl’s theories and concepts as a basis, which sheds light on the problems in our study when it comes to how people move around an urban area. We have also used Yi-Fu Tuan’s theory ”Topophilia’’ which highlights the individual’s emotional connection to the environment. Rosengård has undergone great development for years. This development has contributed to a constant change in how the area should be elaborated and become a safer and more attractive public place for everyone.

As a result of our research, visualization images were produced. These pictures show a different form of design in the three selected places at Rosengård where you can open up the area and provide space for activities that attract people. But also where you can create a place where multiculturalism takes shape at the same time as Swedish culture is introduced in a welcoming way. The visualizations were developed as a proposal for problem-solving for shortcomings that emerged during the work.

The Silica monolith particles (SMP) were prepared from Tetra-Methyl-Ortho-Silicate (TMOS) and characterized by Fourier transforms infrared (FTIR), Scanning electron microscopy (SEM), energy dispersive X-ray spectroscopy (EDX), and surface area analyzer. FTIR analysis showed the Si-O stretching confirming SMP formation. SEM analysis provided information about the mean diameter of SMP (1-5 mu m). EDX confirmed the presence of silicon and oxygen in the SMP. Moreover, the calculated surface area for SMP was found to be around 367 m(2)/g, whereas BJH pore size distributed particles were 87.15 along with the total pore volume and pore radius of 0.073 cm(3)/g and 16.627 & ANGS;, respectively. Besides, the removal efficiency was found to be about 96%. Various kinetic equations were used to calculate the adsorption parameters. Overall, the results show that the most appropriate model for the kinetics data was the pseudo-second order kinetics model while the mechanism of adsorption was best explained by the Langmuir isotherm. The highest removal of Basic Red 5 dye after 120 min at 298 K was 576 mg/g. Moreover, the thermodynamics parameters (Enthalpy, Gibb's energy, and Entropy) were also estimated. The & UDelta;H & DEG; (0.995 kJ/mol) value depicted the endothermic nature of the process. The non-spontaneous aspect of the process was evident from the & UDelta;G & DEG; values which were 60.431, 328.93, and 339.5 kJ/mol at 293, 303, and 313 K, respectively. From the high removal efficiency value, it can be concluded that the prepared adsorbent can be a potential adsorbent in the reclamation of dyes from wastewater.</p>

With increasing urban expansion and rising global demand for food production, integrating aquaponics within the urban contexts can be considered an alternative sustainable solution to enrich the local production and self-sufficiency. In this research, we aim to study the aquaponics system and provide a design guide for implementing the urban version of the system in the city of Malmo. The design guide will be also practically tested in a form of an architectural proposal at the end of the research. To reach the results, various case studies and academic research were investigated. In addition to other qualitative and quantitative methodologies, such as interviews, questionnaire, and ethnographic studies that contributed to making progress during the research’s different phases. The analysis of data was to generate sustainable bases for urban aquaponics that go in line with the city’s conditions and citizens’ aspirations. Accordingly, several methods and techniques were deducted to be used for the sustainable integration of the aquaponics system within the urban context of Malmo. Nevertheless, the integration process can contribute to including other operations with the aim of increasing aquaponics sustainability and solving urban issues within the context. However, the design guide produced in this paper is mainly for the city of Malmo, but it can be adjusted to other social and geographical contexts. 

Denna uppsats syftar till att undersöka om det är möjligt att uppnå neutralitet mellan två utvalda upplåtelseformen, bostadsrätt och hyresrätt. Ett riskperspektiv antas i uppsatsen och dess utgångspunkt är således att jämföra de väsentliga riskerna med bostadsrätt jämfört med hyresrätt. De grundläggande rättigheterna respektive skyldigheterna i vardera upplåtelseform tas i anspråk och riskerna presenteras därefter. Riskerna för bostadsrätt är väsentligt fler och omfattar dold pant, undersökningsplikt, förverkande, bostadsrättsföreningens ekonomi och konkurrens i bostadsrättsföreningar. Viss problematik finns främst vid regleringen av pant i bostadsrätt då inget myndighets reglerat system finns. Även bostadsrättsföreningar som försatts i konkurs är ett problematiskt område då lagen inte reglerar vem som har rätt att ansöka om konkurs för bostadsrättsföreningar. Den som drabbas vid de olika riskerna tas i anspråk utifrån en köpares perspektiv. Riskaspekter för bostadsrätt jämförs sedan med de risker som finns vid innehavande av hyresrätt. De risker anses vara betydligt färre och summeras i två punkter, förverkande och expropriation. Neutralitetsmålets innebörd beskrivs ingående och definieras sammanfattningsvis som en princip i den svenska bostadspolitiken som uppfunnits för att nå likvärdig beskattning för de olika upplåtelseformerna. Uppsatsen slutats är att undersökningen antyder att de risker som förknippas med bostadsrätt är omfattande i jämförelse med de risker som finns för hyresrätt. Vilket resulterar i att en neutralitet kan bli svår att uppnå. Dock behövs en fördjupad forskning och ytterligare analys kring ämnet för att med säkerhet konstatera detta.

The built environment in the old city of Homs has been brutally destroyed by the conflict in Syria. The research gap in post-conflict planning and architectural design in the old city of Homs is alarming as it indicates that there are no clear roadmaps on how to deal with post-conflict housing units in such a historic area. This study aims to investigate the possible design basis of housing typologies and plans for the housing units in the old city after the conflict.

This study is primarily based on a literature review and extensive discussions with a specialist architect from the city of Homs, who helped to gain a deeper understanding of how to approach such a topic. The literature review deals with the historical Arab cities’ components and the elements of courtyard houses both in general and in the old city of Homs in particular. Likewise, it looks at the city’s urban plans and building code and their shortcomings and highlights the current conditions there. It also highlights proposed strategies for post-conflict construction and discusses them.

The findings of the study propose a design ideology for reconstruction strategies and translate these ideologies and findings from the literature into a practical design of typologies placed on a proposed plot of land in the old city, along with a proposal of what the plans of these houses might look like.

Genom en kartläggning av Höganäs framkommer hur en lokal naturresurs påverkar stadens framväxt och identitet, såväl lokalt som globalt. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Lera, ett material som systematiskt utvunnits över hela Kullahalvön under 150 år. I spåren av gruvindustrin fortsätter Höganäs utvecklas ur Lera.

Sammanfattning

Detta examensarbete grundar sig i problematiken kring bygglovsprocessen som många i byggbranschen upplever. När man ska bygga något nytt, ändra eller riva en byggnad behövs ett bygglov från kommunen där åtgärden ska utföras.

Syftet med arbetet är att identifiera de brister som sökande i Malmö kommun upplever med bygglovsprocessen. Samt vad bygglovssökare i Malmö upplevde var bra respektive dåligt med deras ärende och bygglovsprocess. Några brister är långa handläggningstider, som är ett av problemen och det andra är problem med ritningar och handlingar, samt andra problem under bygglovsprocessen. Syftet är även att se vilka lösningar som finns för dessa problem,    och hitta nya lösningar för att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare bygglovsprocess. 

För att identifiera de upplevda bristerna i kommunens bygglovsprocess har flera metoder använts. Studien grundar sig delvis på en intervju med Malmö kommun bygglovshandläggare som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svåra att utföra. Uppgifter om sökande kommer från Malmö kommuns stadsbyggnadskontoret under offentliga handlingar. Enkäten skickades ut via mejl till 102 privatpersoner som ansökte om bygglov mellan år 2019-2021. 19  personer deltog som motsvarar en svarsfrekvens på 18,6 %. Bygglovs typerna som undersökts är nybyggnad av komplementbyggnad, tillbyggnad av komplementbyggnad samt tillbyggnad av enbostadshus

Resultaten från studien har lett fram till förslag på förbättringsåtgärder, baserat på enkätsvaren identifierades fem stora områden i processen som otillräckliga. Många hade problem med långa handläggningstider, det är många som ansöker om bygglov även om kommunen håller sig till lagstadgade handläggningstider. Om kommunen skulle anställa fler personal kan det hjälpa att förkorta handläggningstid, men det behövs stor ekonomi för att slutföra samt ska det finnas personer att anställa. Många har också svårt att veta vilka handlingar och ritningar som kommer att lämnas in med ansökan till kommunen, vilket vissa ansåg ofta var orimligt många krav och dokumentationer. Ett annat problem är att privatpersoner kan skicka in ansökan och ritningar även om de inte har tidigare kunskaper i byggmiljö eller arkitektur. Ansökningar måste kontrolleras av en professionell innan ärendet lämnas in till kommunen. Det sista området som många ansåg var problem är kontakt och kommunikation med bygglovshandläggare eller kommunen. Många har svårt att komma i kontakt med administratörer. Ett bättre kommunikationssystem behövs då detta vanligtvis tar tid när externa parter behöver involveras i ett ärende. 

Rapporten ger en historisk genomlysning och kartläggning av allmännyttans utveckling i Malmö och Göteborg, och syftar vidare till att förklara de likheter och skillnader som idag finns mellan företagen och deras bostadsbestånd i de båda städerna. Bland annat belyses varför de allmännyttiga bostäderna i Malmö är samlade under ett och samma kommunala företag, medan det i Göteborg finns ett flertal företag. Genom en analys av historiska skeenden i städerna dras slutsatser kring såväl de allmännyttiga bostädernas nuvarande marknadsandelar och geografiska placeringar som den organisatoriska utformningen av de kommunala bostadsföretagen.

Since the 1990s sustainability has been a keyword in all kinds of development. Urban planning is not an exception. The three most common aspects of sustainable development are economic, social, and ecological. However, there are many academics that claim that these three aspects are not prioritized equally. Patsy Healey (2007) among others argues that the economical aspect is hegemony and that sustainable social and ecological development is dependent on economic measures.

The purpose of this thesis is to study the planning and implementation of a new public transport system in Cape Town, South Africa, and to investigate how it relates to sustainable social development in particular. This since Cape Town has a long history of segregation of different groups, and today there are large income inequalities and geographical distances that increase the social exclusion in the city.

The theoretical framework is concentrated into three themes; Social justice and equity in public transport planning, accessibility and mobility, and finally, social exclusion. The empirical data is collected with a qualitative method in the form of a case study.

We can conclude that even though the notion of investing in public transport to combat social exclusion is present in the planning documents in Cape Town, the implementation and investments in the new public transport system do not always follow the documents’ principles. This contributes to little or no change regarding social exclusion in Cape Town.

The aim of this paper is to improve the knowledge of collaborative challenges when planning and implementing Bus Rapid Transit (BRT). Collaborative challenges are here understood as the barriers that may arise in BRT planning and implementation as a consequence of several formally independent actors, occasionally with different interests, participating in the planning. The results are based on an analysis of actor interactions in Swedish BRT projects. These projects are analysed in relation to the state of the art in the research field of collaborative approaches. The results show two main and interrelated collaborative challenges. The first category of challenges concerns difficulties for actors in creating a common understanding of what a BRT system is, the second category concerns details of bus priority measures, e.g. busways, priority at intersections, and how to handle and deal with conflicting interests when removing speed bumps or pedestrian and cycle crossings. In terms of policy is in the early stages of the planning processes. This can be generated by working practices and tools that facilitate agreements on how to handle different interests and trade-offs. BRT guidelines adapted to national transport policy, legal and organisational conditions could function as tools in assisting actor dialogue.

Floating architecture is not a new concept and has been practiced by civilzations for thousands of years. Considering that, one would imagine that floating residential areas would be common practice at this point in many large cities around the world. However, this type of architecture has seen a slow growth and establishment in the western world which has led to a gap in the research field on floating architecture. This means that we have relatively small amount of data on how floating residential areas are affected by their surrounding urban environments and how they influence the local residents that live in and around them. There are many questions that need to be further researched when it comes to floating architecture. How safe is the environment for a resident on a floating structure? To what extent can floating communities be socially interconnected to neighbouring residential areas? How environmentally sustainable is it to develop floating buildings and how does the longevity look? All of these questions are interesting to investigate especially since the focus area of this research is Västra Hamnen, Malmö where floating architectural projects already have been established. The aim of this research is to understand to what extent a floating residential area can be developed in regards to environmental and social sustainability as well as building safety in Västra Hamnen.

Swedish workforce has a shortage of practitioner dentists in 18 regions which is expected to last until 2035 (Hall Hoppe, 2022). At the same time, immigrant dentists face many challenges that delay or prevent their integration into the Swedish labour market. This paper investigates the process of immigrant dentists’ integration into the Swedish labour market, what obstacles they encounter, and in their perception, what are the requirements to facilitate their integration into the Swedish labour market. This research paper followed a qualitative method to achieve its aims. In order to obtain the necessary data to conduct the research, in-depth interviews were performed with immigrant dentists who received their education in countries outside the EU/EEA and Switzerland. The main empirical findings reveal the need to transform immigrant dentists' human capital. In light of this, immigrant dentists need to choose one of two routes to be eligible to apply for the Swedish dental license, due to the devaluation of their education. Besides the need to master the Swedish language. There is a lack of support provided for the two routes for acquiring the Swedish dental license. The participants clarify that they need more support in both routes. The Knowledge Exams route lacks guidance, materials, and financial support. while the complementary courses route is limited to three cities which makes it challenging forimmigrant dentists to join if they live in a city that does not offer these courses. It also showed the importance of social connections in the licensing process, while it was not essential in the process of obtaining a job. This study informs policymakers and concerned stakeholders about the barriers and challenges immigrant dentists encounter when integrating into the Swedish labour market. Which contributes to making decisions that will help to facilitate immigrantdentists’ integration into the Swedish labour marke.

Urbaniseringen har resulterat i större och mer tätbefolkade städer, vilket har intensifierat trycket på kollektivtrafiksystemen globalt. En följd av den ökade användningen av kollektivtrafik är högre energiförbrukning och därmed ökade koldioxidutsläpp. Elektrifiering av busstrafiken har därför blivit en central fråga inom kollektivtrafiken, vilket gör att många överväger att byta från fossildrivna bussar till elbussar. Mot bakgrunden syftar studien till att undersöka de fördelar och utmaningar som uppstår vid övergången till elbussar för två utvalda bussoperatörer och en trafikhuvudman. För att besvara syftet har författarna genomfört semistrukturerade intervjuer med ovan nämnda och samlat en teoretisk referensram baserad på vetenskapliga artiklar. Studien drar slutsatsen att det finns både fördelar och utmaningar med övergången. På lång sikt finns ekonomiska besparingar att göra, och övergången till elbussar bidrar också till att uppnå hållbarhetsmålen. Bland utmaningarna finns hanteringen av elbussarnas begränsade räckvidd samt behovet av att upphandla på ett sätt som skiljer mellan trafikdrift och laddinfrastruktur.

 Förhållandena i Gazaremsan har blivit ännu svårare efter den sjunde oktober 2023 än förhållandena innan dess. Där råder det ett krig, vilket innebär en total förstörelse av den byggda miljön, ett urbicid, vilket framkallar behovet av nya statsplaneringsstrategier när det gäller ombyggnation av den byggda miljön. Det är först under de här mörka tiderna av krig som ombyggnationsunderlag samt -förslag börjar tas fram. Med arkitektur som verktyg, kan förändringar inom samhället ske, som kan innebära en förbättrad livskvalitet hos de krigsöverlevande människorna. Detta genom att utgå från deras behov och önskemål. I den här uppsatsen redogörs det för att arkitektens möjliga roll kan yttra sig under kriget och lägga fokuset på att planera inför ombyggnationen efter att kriget har upphört. Planeringen handlar om att bygga ett bostadskvarter för krigöverlevande människor, av krigsöverlevande människor i Gazaremsan, med hjälp av Gazaremsans befintliga och tillgängliga material, samt med den befintliga kulturen och bebyggelsen som utgångspunkt. Efter ett mångsidigt researcharbete blir slutsatsen att planera ett utvecklingsbart bostadsområde, som är föränderligt i sin identitet och egenskaper över tid. Bostadsområdet ska ha olika nyanser av privata och allmänna platser, där en bostad består av olika privata lägenheter och en semi-privat innergård. Utvecklingen börjar med en fungerande struktur, där ekonomiska, kulturella och miljömässiga faktorer tas i beaktning. Längre fram kommer bostadsområdet att utvecklas enligt användarnas preferenser och val, detta antingen genom en ytterligare bebyggelse antingen i höjd eller i bredd. Bebyggelsen kan antingen handla om flera och/eller större bostäder, eller för ett kommersiellt syfte. Förändringen i bostadsområdet kan även ske genom att bilda gemensamma, allmänna platser till sidan om bebyggelsen.

Malmö stad har antagit målet om en klimatneutral stad till år 2030 samtidigt som staden förväntas växa till en halv miljon invånare runt år 2050. I takt med att invånarantalet ökar behöver bättre och effektivare mobilitet uppnås. Användningen av bilen behöver minska för att följa denna omställning till effektivare och mer hållbar mobilitet. 

Syftet med undersökningen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med att minska bilanvändandet samt hur utmaningar hanteras vid implementering av åtgärder för att minska bilanvändandet. Undersökningen utgår ifrån dokumentstudie som studerar Malmö stads övergripande styrdokument samt platsspecifika dokument för två stadsdelar i Malmö. Dokumentstudien kompletteras med kvalitativa intervjuer med planerare som har kunskap och erfarenhet av mobilitet och minskat bilanvändande i Malmö stad. 

Undersökningen synliggör de hårda och mjuka åtgärder som Malmö stad konkret arbetar med. Den uppdagar även att de främsta verktygen för att hantera utmaningar är dialog och informationsspridning vid implementering av åtgärder för minskat bilanvändande. Det läggs även stor vikt på att kombinera hårda och mjuka åtgärder konsekvent för att uppnå en förändring mot hållbar mobilitet. Hur Malmö stad arbetar med att uppnå minskat bilanvändande samt hur utmaningar hanteras ses relevant utifrån perspektivet av kommunernas omställning mot hållbar mobilitet. Undersökningen visar att styrdokument och beslut som berör staden bör följa de målsättningar som sätts upp för att effektivt möjliggöra hållbar mobilitet och klimatneutralitet. 

I Malmö stads kulturstrategi 2014-2020 anges riktlinjerna för hur staden ska utveckla sitt arbete med kultur som redskap för en hållbar utveckling. För att ett strategiskt dokument som Kulturstrategin ska kunna få effekt behöver det dock implementeras, i detta fall genom en kommunal handlingsplan. Det är genomförandet av den handlingsplanen som undersöks i denna rapport, som utgör slutrapport från ett följeforskningsprojekt om Kulturstrategins implementering, genomfört under åren 2017-2018. Vilka positiva effekter fick implementeringsprocessen, och vilka hinder mötte den? Har Kulturstrategin lyckats stärka kulturens ställning i staden och har den medfört nya samarbeten på kulturens områden, inom och utanför den kommunala förvaltningsstrukturen? Dessa är exempel på frågor som rapporten ställer. Rapporten lyfter också in dessa frågor i det mer övergripande sammanhang som handlar om vilken roll kulturen kan spela för en hållbar stadsutveckling. För att reda ut denna fråga undersöker rapporten kopplingarna mellan kulturbegreppet, utifrån både dess estetiska och antropologiska aspekter, och begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling brukar förknippas med tre dimensioner – en miljömässig, en ekonomisk och en social – men hur passar kulturen in i detta sammanhang: som en aspekt av den sociala dimensionen, eller som en egen, fjärde hållbarhetsdimension?

I kapitlet ”Ungdomar – problem eller potential?” tar Jonas Alwall och Mikael Stigendal sin utgångspunkt i hur ungas problem i dagens urbana miljöer, inte minst i Malmö, ofta beskrivs som en fråga om dessa ungas destruktiva livsstil. Ett sådant perspektiv tenderar dock att bortse från de bakomliggande orsakerna till problemen. I stället för det problemorienterade förhållningssätt som ofta präglar insatser riktade mot unga vill kapitlet lyfta fram ett annat förhållningssätt – ett potentialorienterat – som inte begränsar sig till problem som lätt kan identifieras (symptom) utan i stället fokuserar dessa problems orsaker och ungas egen handlingskraft. Fritidsverksamheten Gnistan i Malmö, som särskilt lyfts fram i kapitlet, är exempel på en verksamhet som författarna menar präglas av ett potentialorienterat förhållningssätt, om än delvis implicit och med stor möjlighet att utvecklas ytterligare.

This study is aimed at the development of long-term sustainable and more dense cities. Where different theories and strategies are discussed, which can be further developed in future projects. Density is a way to plan and design with the intention of reducing the strain on our infrastructure. Through density, proximity is created, this contributes to shorter transport distances and safer roads. Density can be described in different ways, whereas the measurement instruments often used to measure density, reflect a picture far from reality. This makes the path to density often misleading and deprioritises important qualities such as greenery and social spaces.

Our project “How Density Can Be Correct” is based on creating dense and long-term sustainable cities, with a focus on our well-being. To achieve this, we need greenery, light, and social interactions which are important building blocks for promoting good health. By implementing and enabling these qualities to take place, healthier lifestyles and greener cities can be created.

Through the project, two courtyards in the city of Malmö have been continuously visited and analyzed, to understand practically which solutions do and do not work. The project then began with a background theory that, among other things, increasing the practice of dense building and its benefits. The same chapter also describes the importance of greenery and social spaces. This is followed by different chapters that explain how the complex is built. Within these chapters, the shape of the blocks, courtyards, apartments, businesses, passages, and green spaces are discussed.

In the conclusion, everything we have taken from our studies is presented in a design proposal that aims to show a general model of how different strategies for greenery and social interactions can be implemented. Yet, the proposal also recognises other qualities that are desirable to create an attractive city.

Projektet Möten, makt och kön som redovisas i den här rapporten har fokuserat på hur genus görs och (åter)skapas under olika möten på Malmö universitet. Att fokus kom att handla om bemötande och möteskultur baserades på en tidigare rapport om jämställdhet och akademiskt ledarskap. I tidigare rapport framkom att det fanns ett behov av att öka den kvalitativa jämställdheten i organisationen där bemötande av kvinnor är en central aspekt. Det aktuella projektet har haft två syften: 1) att öka kunskap och medvetenhet om hur genus och andra former av kategoriseringar påverkar och ges betydelse i chefskapet i vardagen, med ett särskilt fokus på möten, 2) att skapa stödjande strukturer för att utveckla nya handlingsmönster för inkludering, jämställdhet och jämlikhet. Sammanlagt femton akademiska ledare (nio kvinnor och sex män) med olika ledarskapsuppdrag vid lärosätet har deltagit i projektet. Projektet har baserats på teorier om genus och lärande samt en processmodell i tre steg: framkallning, mobilisering och förändring. För att främja deltagarnas lärande och stärka förändringsarbetet var arbetet organiserat i mindre grupper. Grupperna genomförde bland annat mötesobservationer som sedan diskuterades och analyserades tillsammans med alla deltagare och processledare. Jämfört med den tidigare jämställdhetsrapporten framkommer det i nuvarande projekt en större öppenhet att prata om genus och dess betydelse i den organisatoriska vardagen. Samtidigt kvarstår i organisationen genusrelaterade mönster och strukturer som synliggörs i form av ointresse, olika typer av motstånd, härskartekniker, brist på transparens vid beslut, talutrymme och bekräftelsemönster. Projekt visar även på att ett stort talutrymme inte automatiskt leder till inflytande och social makt. Trots att kvinnor i olika sammanhang talar mycket får de mindre bekräftelse än männen, vilket begränsar deras sociala makt och inflytande över viktiga beslut. Ett jämställdhetsintegrerat universitet förutsätter medvetenhet och kunskap om hur kön och makt görs i den dagliga verksamheten. För att öka jämställdheten i organisationen behöver vi identifiera, analysera och åtgärda negativa genusrelaterade mönster och strukturer. Genom att definiera ojämställdhet som ett organisatoriskt problem flyttas fokus från individuella insatser till organisatoriska lösningar såsom beskrivs i rapporten. Det är därför viktigt att universitet även i framtiden fortsätter att bedriva såväl kvantitativt som kvalitativt jämställdhetsarbete.

Abstract

Introduction: This study examined the lived experiences of Female Entrepreneurs in Lagos State, Nigeria, who transitioned from traditional corporate employment settings to venture into uncharted entrepreneurial territory. In their transition from employee to entrepreneur, this study identified the existence of glass ceiling in both phases. Considering the perception of a woman’s identity in the Nigerian patriarchal system, practical attention and analysis have not been given to their experiences as employees and entrepreneurs. Seven (7) Nigerian Female Entrepreneurs with established businesses in Lagos, Nigeria, participated in this study.

Method: A qualitative research method that builds upon the philosophy of social constructivism was used to decipher the transition. Storytelling theory assisted the interviewees in expressing themselves freely and facilitated this research. Also, Schlossberg's Transition Theory was the foundational theoretical framework for this study.

Result: The result of the study identified the inherent glass ceiling in their transition. Some peculiarities of the glass ceiling within Nigerian context include financing barriers, gender discrimination, a good support system, and limited female mentors. This was framed as the “second glass ceiling”. They discussed their coping mechanisms to overcome challenges and build successful businesses during transition.

Conclusion: The conclusion demonstrates helpful modifications that can aid groups, organizations, academic institutions, and policymakers understand Nigerian women’s situation in corporate and business domains. Such understanding could promote equality of opportunity within society and organizations, eliminate entrepreneurship barriers, and aid their long-term retention of corporate or entrepreneurial engagement. In the long run, this will benefit the Nigerian economy, corporate organizations, female entrepreneurs in Nigeria, and their communities.

Den här studien undersöker vilken roll temporära aktiviteter ges i Malmö stads stadsplaneringsprocess.Temporära aktiviteter är en term som omfattar en mängd olika aktiviteter i det offentliga rummen,men vår studie utgår från temporära aktiviteter som fysiskt förändrar och omgestaltar stadsrummet.Temporära aktiviteter och temporär användning har i takt med globaliseringen fått ett allt större utrymme ivästerländska städer, det kan därför ses som en motreaktion på en osäker framtid som präglas av växandeekonomiska, sociala och teknologiska förändringar. Tillämpningen av temporära aktiviteter är ett exempelpå att skapa mer flexibla och dynamiska platser för att ge städer mer livfulla stadsrum, det bidrar till ettdiversifierat och mer heterogent stadslandskap samt med ett förhöjt demokrativärde.

Vår forskning baseras på en flerfallstudie av tre olika exempel på temporära aktiviteter som skiljer sig åtutifrån initiativtagarens intention och syfte med användningen. De tre exempel som presenteras i studien ärSteppe Side, Pig Barrier och Naturmolnet. Vi har i fallstudien genomfört två kvalitativa intervjuer gällandedessa exempel, samt genomfört en dokumentanalys för att tolka Malmö stads syn på temporära aktiviteter.Utifrån det empiriska materialet analyseras och diskuteras detta i förhållande till den teoretiska ingången.

Studien visar att Malmö stad tillämpar en övergripande instrumentell syn på temporära aktiviteter, vilketinnebär att den ges en underordnad roll och endast fyller ett tomrum i väntan på att en mer gynnsamexploatering tar vid. Med en instrumentell syn på det temporära används det i marknadsföringssyfte och föratt bibehålla skenet av en urban tillväxt. Vad som går förlorat är de mervärden en temporär aktivitet medfördå syftet inte längre är för användarna, utan istället används som ett verktyg som riskerar att bidra till enökad gentrifiering. Vad vi också uppmärksammar i studien är att vi ser försök från Malmö stad till att gå moten mer flexibel och dynamisk planeringsprocess, men att de ännu inte är i det stadiet där det temporära kansamexistera med den långvariga planeringen. Avslutningsvis lyfter studien exempel på åtgärder som vi anserkan bidra till att nå till det stadie där det temporära lever i symbios med det permanenta.

Sedan 1907 har det upplåtits fastigheter med tomträtt i Sverige. Tomträtt innebär att kommun eller stat, mot en årlig avgäld, upplåter mark med nyttjanderätt till en tomträttshavare med avgäldsperioder om minst tio år. Att inneha bebyggelse på mark som är förenad med tomträtt kan, beroende på tomträttshavarens ekonomiska situation, leda till ett skräckscenario. En kombination av kraftiga markvärdestegringar och långa avgäldsperioder resulterar i chockhöjda tomträttsavgälder för tomträttshavare, på nivåer som är svåra att förutspå. I nuläget saknas tydliga direktiv för hur bestämmelse av tomträttsavgälden vid ny avgäldsperiod ska ske och trots förslag om att förenkla regleringen har inga ändringar gjorts. 

Syftet med denna uppsats är att undersöka rättsläget kring bestämmelse av tomträttsavgälden inför ny avgäldsperiod och på så sätt försöka bringa klarhet i den problematik som finns. Genom en rättsvetenskaplig metod där rättskällor har tolkats, utretts och analyserats kunde vi dra slutsatsen att den reglering som finns kring bestämmande av tomträttsavgälden bör ses över. Tills vidare får denna undersökning och de riktlinjer vi funnit ses som en vägledning. 

The purpose of the study is to contribute to an increased understanding of the application of Lean service management in the production and monitoring phase of the construction process within real estate companies. The research questions investigate how Lean service management can improve customer satisfaction and efficiency, what obstacles can arise during implementation, and how Lean can develop in the future. Real estate companies must offer high-quality services while streamlining their operations to increase profitability as the industry has become increasingly service-focused.

This study uses a qualitative, deductive method with a comparative research design to analyze how Lean service management is applied in real estate companies. Collected data consists of a literature review and semi-structured interviews with three respondents from different companies.

The results show that Lean service management can streamline the production and monitoring phase of the construction process by identifying and eliminating waste of resources. The study emphasizes the importance of measuring improvements and using digital tools to create a holistic project approach. Implementing Lean requires management commitment, Lean training, and the involvement of the entire organization. With proper application, Lean service management can create win-win situations where the company, its employees, and the customer benefit.

Future development of Lean service management in the production and monitoring phase of the construction process may include increased digitization and the use of AI models to streamline more processes. The study also concludes that a more efficient construction process is necessary to meet future environmental requirements and create sustainable solutions.

The circular economy has emerged as a tool for addressing the current linear economic system, producing massive amounts waste and exacerbating climate change. During the recent crises and instabilities, the potential of the circular economy has been further highlighted.However, the concept remains undefined, and little is known of its implementation inpractice. This thesis explores the circular economy and its implementation among six Swedish commercial real estate actors, through interviews and an investigation of their official documents, with the aim of discovering signs of the circular economy, how those signs have emerged and the knowledge and capabilities necessary to capitalize on them. The External Enablers Framework by Davidsson et al. (2020) is used to find the external enablers thatfacilitate a shift towards more circular business practices. The thesis discovers multiple signs of circularity in the empirical material, in targets, strategies and activities. It also identifies several external enablers potentially impacting the implementation of circular activities in existing real estate ventures, such as collaboration networks, climate change awareness andthe recent crises and instabilities. The real estate actors themselves also potentially influence the industry around them towards circularity, in an ecosystem of enablement.

Denna uppsats har genom en fallstudie undersökt de fördelar och utmaningar som praktiker upplever i arbetet med sociala konsekvensanalyser (SKA) inom transportplanering, med särskilt fokus på Region Kronobergs SKA-verktyg samt SKA ur ett generellt perspektiv. Studien diskuterar även hur SKA kan bidra till en mer socialt rättvis transportplanering.

Resultaten visar att Region Kronobergs SKA-verktyg i huvudsak uppfattas som väl utformat. Trots detta identifierades tre centrala utmaningar: att verktyget upplevs som svårt, att verktyget upplevs vara svårt att anpassa till olika skalor och kontexter samt att det finns en svårighet att implementera SKA-verktyget i praktiken till följd av bristande tydlighet och styrning. Dessa utmaningar reflekterar bredare problem inom svensk transportplanering, såsom avsaknad av tydlig lagstiftning, politisk styrning samt otillräcklig medborgardialog.

Trots SKA:ns teoretiska potential att bidra till en socialt rättvis transportplanering, framkommer betydande hinder i praktiken som ifrågasätter om denna potential kan förverkligas. Särskilt implementeringen, där medborgardialog är ett avgörande men ofta underutvecklat område, utgör ett stort hinder. Om dessa utmaningar inte hanteras riskerar SKA att förlora sin funktion som ett verktyg för att öka social rättvisa inom transportplaneringen.

Sammanfattningsvis indikerar studien att utmaningarna med SKA huvudsakligen är kopplade till organisatoriska strukturer och politiska beslut, snarare än till SKA-verktygen i sig. För att framgångsrikt arbeta med social hållbarhet i transportplaneringen föreslår studien att fokus bör ligga på att förbättra styrning, organisering och medborgardialog. En förändrad syn på hur sociala aspekter värderas och prioriteras, tillsammans med lagkrav och kunskapshöjande åtgärder för praktiker, kan möjliggöra ett förbättrat arbete med SKA inom den svenska transportplaneringen.

Framtida forskning om sociala konsekvensanalyser (SKA) inom svensk transportplanering bör fokusera på att förstå varför det finns ett gap mellan teori och praktik, och hur detta kan överkommas. Detta kan göras genom att analysera organisatoriska och kulturella hinder samt utveckla utbildningsprogram, implementeringsstöd och styrningsmodeller som bättre integrerar sociala aspekter i beslutsfattandet. Dessutom bör forskning undersöka hur strategier, inklusive lagstiftning, kan utformas för att göra SKA till en mer integrerad del av planeringsprocessen.

1999 godkändes Sverige som producent av kommersiella viner av EU. Vid vinproduktion uppstår miljöpåverkan genom användning av bekämpningsmedel och bevattning, tillverkningen av flaskor och transporter. Studien undersökte vilken miljöpåverkan som uppstår vid vinproduktion i Sverige och svenska vinproducenters reflektioner kring den miljöpåverkan som uppstår vid deras produktion. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem svenska vinproducenter från Skåne, Södermanland och Gotland. Faktorerna som hade störst miljöpåverkan vid vinproduktionen enligt vinproducenterna var användningen av bekämpningsmedel samt tillverkningen och transporten av flaskorna. Svenska vinproducenter säger sig arbeta för att vara så hållbara som möjligt, men åsikterna om vilket produktionssätt som är mest hållbar skiljde sig åt och vinproducenterna arbetade därför på olika sätt. Åsikterna kring hur hållbar ekologisk eller konventionell vinproduktion är respektive vilken druvsort som är bäst lämpad för vinproduktion i Sverige skilde sig åt mellan de fem vinproducenterna. Gemensamt för alla gårdar var att vattenanvändningen var låg eftersom endast regnvatten används till bevattning och att alla vinproducenter buteljerade vinet på glasflaskor. Däremot fanns åsiktsskillnader i vilken tyngd på glasflaskan som är lämpligast.

Titel: En fastighetsmäklares utbildningskrav samt profession - 

En kvalitativ studie om hur fastighetsmäklarprofessionen påverkar  transaktionskostnader i Sverige och Australiens delstat New South Wales

Nivå: Kandidatuppsats i ämnet Fastighetsvetenskap

Författare: Ellen Andersson och Linn Baumann

Handledare: Peter Palm

Datum: Juni 2023

Syfte: Syftet är att bidra till ökad förståelse för hur fastighetsmäklaryrket i New South Wales och Sverige skiljer sig i sin profession samt hur detta påverkar dess transaktionskostnader.

Metod: Denna studie har applicerat en komparativ kvalitativ forskningsmetodik. Med hjälp av litteratur-, samt datasökning har empiriska studier kopplats till den teoretisk bakgrunden, för att utreda professionaliseringen påverkan på transaktionskostnaderna inom fastighetsmäklaryrket i respektive land 

Slutsats: Resultatet visar att fastighetsmäklaryrket i länderna skiljer sig. I Sverige uppfylls kraven för en preprofession och i New South Wales så uppnår fastighetsmäklaryrket endast en semiprofession. Studien visar vidare på att graden av professionalisering påverkar transaktionskostnaderna. Transaktionskostnaderna kan delas in i sökkostnader, förhandlingskostnader och kontrollkostnader. Yrkets professionalisering minskar sökkostnaderna, förhandlingskostnaderna och kontrollkostnaderna.  Professionaliseringen kan även öka kontrollkostnaderna. 

Naturturismen runt om i världen har sett en ökning de senaste åren, inte minst till följd avCovid-19 pandemin, en trend som även uppmärksammats på Kebnekaise. Allt fler människorsöker sig till platsen för att uppleva den vackra miljön, vilket leder till ett stigandebesökstryck till den sköra naturen. Den stigande mängden besökare leder till en högre grad avslitage och störningar på djur, natur och människor i området. Syftet med studien är därmedatt undersöka vilka åtgärder som krävs för att hantera problematiken som uppstår av ettökande besökarantal till Kebnekaise. För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats medett urval semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades gentemot tidigare forskningoch kunskapsläge tillsammans med ett juridiskt ramverk för att avgöra vilka åtgärder som ärapplicerbara i nuläget, alternativt vad som behövs förändras för att kunna skydda vissamiljövärden. Studien kom fram till att det finns delade meningar bland informanterna kringvad och hur mycket som behöver göras, men att alla är överens om att mjuka styrmedel är detförsta som bör prioriteras innan hårdare lagstiftning, som ett områdesskydd, etableras. Detframgick däremot att för att skydda området från slitage av helikoptertrafik, cykling ochtältning behövs en förändring av allemansrätten eller ett införande av områdesskydd.

 Det har konstaterats både i globala och nationella styrdokument att skolan har en viktig roll i att undervisa för hållbar utveckling. Förenta Nationernas (FN) globala hållbarhetsmål, delmål 4.7 handlar exempelvis om att säkerställa att alla elever förvärvar kunskaper och färdigheter för att främja hållbar utveckling. Komplexiteten som hållbar utveckling innefattar kan däremot leda till att lärare finner det svårt att närma sig ämnet praktiskt i undervisningen. Även styrdokuments oprecisa karaktär utgör en risk att hållbar utveckling inte undervisas på ett sätt som optimerar elevers lärande om ämnet, vilket i sin tur kan minska deras möjligheter att ta hållbara beslut. Nuvarande forskning visar hur olika ämneslärare förstår och undervisar om hållbarhet i helhet men få studier har inriktat sig på ett specifikt skolämne och undersökt hur varje enskild dimension av hållbar utveckling får plats. Därför har denna studien fokuserat på hur miljömässig hållbarhet inkluderas i geografi och samhällskunskap. Syftet med studien var att få förståelse för hur den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling behandlas inom samhällsorienterade ämnen på gymnasiet samt hur undervisningssätt hos lärare inom samhällsorienterade ämnen resonerar med principer inom lärande för hållbar utveckling (LHU). Studien baserades på en kvalitativ metod, där åtta gymnasielärare intervjuades i Skåne, Sverige. En induktiv tematisk analys användes för att analysera intervjuerna. Resultatet av studien visade att samhällskunskap och geografi har olika ämnesinnehåll och undervisningsmetoder kopplade till miljömässig hållbarhet och LHU. Miljömässig hållbarhet hade en mer primär roll i geografiämnet, jämfört med i samhällskunskapen där det inkluderades ur ett mer sekundärt perspektiv. Resultatet visade även hur kompetensutveckling inom LHU är en utvecklingsmöjlighet för att lärare ska få större förståelse och genom det större intresse att använda LHU men också inkludera miljömässig hållbarhet i deras undervisning. Dessa utvecklingsmöjligheter måste dock ske från en högre nivå än lärarna själva men lärarna har också en roll i att kommunicera dessa behov.