Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 325
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdelrahman, Hiba
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Hedlund, Max
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Betydelsen av språklig variation för elevers identitet- och språkutveckling2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har under tidigare kurser i ämnet Svenska på Malmö Universitet fått lära oss hur läroplanen styr ämnets bärande delar. Bland annat har Malmgren i sin bok Svenskundervisning i grundskolan från 1996 beskrivit den pedagogiska praktikens förändring. Syftet med denna kunskapsöversikt är att se på vad forskning säger om innebörden av språklig variation i undervisningen för elevers språk och kunskapsutveckling ur ett identitetsperspektiv. Vi ämnar besvara detta med frågeställningen: Vilken betydelse har en språklig variation för elevers identitet- och språkutveckling i språkligt heterogena klassrum? Vi har undersökt och läst olika vetenskapliga artiklar samt forskning på Skolverkets plattform med en avgränsning på 10 år i sökfältet då vetenskap har förändrats över tid samt att en ny läroplan har implementerats, (Lgr 11). Fokuset i forskningen har varit flerspråkighet och dess innebörd i relation till ungdomar samt olika stöttande undervisningsmetoder och arbetssätt i skolan. Resultat ur forskningen visar på att begreppet flerspråkighet blir antonymen till Sveriges tidigare dominerande enspråkighetsnorm och att flerspråkighet numera dominerar i skolan (Skolverket, 2012). Detta menas berika vårt samhälle på olika vis genom att flerspråkigheten ses som en resurs i skolans språkligt heterogena klassrum med möjligheten för alla elever att utveckla sina språkliga kunskaper oberoende av sitt förstaspråk. Att låta elever få utveckla hela sin språkliga repertoar i skolan med användandet av alla sina språkliga resurser är viktigt då det påverkar elevernas identitetsutveckling samt vidare möjlighet för en framgångsrik kunskapsutveckling. Skolverket belyser även med flera forskningsartiklar hur begreppet bör ses som en resurs i skolan då språk är individens viktigaste verktyg för lärande (Skolverket, 2012). Slutsatsen av resultatet är att lärarens närvaro, inställning och attityd till elevernas flerspråkighet påverkar den språkliga variationen i klassrummet samt språket hos eleverna. Eleverna är även medvetna om att de anpassar språket utifrån klassrumssituationoch utformning av undervisning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten2010Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sjunde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning samt Första nordiska konferensen i modersmålsdidaktik hölls i Malmö 18-20 november 2009 under temat Att bygga broar – kulturella, språkliga och mediala möten. Här presenteras artiklar från de fyra plenarföreläsarna samt elva av sektionsföredragen. Texterna är på svenska, danska, norska och engelska och griper i enlighet med temat in i språk- och litteraturdidaktiska ögonblick över nära nog hela forskningsfältet i svenska med didaktisk inriktning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Att lyssna till röster: ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv2002Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en avhandling om hur en del av vårt meningsskapande går till, sedd genom åtta studenters användning av sina kontextuella resurser. Den handlar om hur vi lyssnar till auditiva, visuella och upplevda röster, och hur vi talar med stöd av dessa röster när vi skapar och utvecklar vår egen röst. Detta kallar jag för rapporterat lyssnande, d.v.s. dessa yttranden visar att ett tidigare lyssnande ägt rum. I den empiriska undersökningen använder jag två metoder för att besvara klassrumsfrågan och visa vilka kontextuella resurser som utnyttjas och vilken funktion de får i den nya kontexten. När det gäller de rapporterade rösternas förekomst använder jag manifest intertextualitet som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarrepertoar och olika lyssnartyper. När det gäller de rapporterade rösternas funktion använder jag retorik som metod och redovisar resultaten i form av en lyssnarprofil och olika lyssnarpositioner. I det förra fallet pekar responsen bakåt och synliggör studenternas röstrespons, alltså med vilka röster de för en dialog. I det senare fallet pekar responsen framåt och synliggör studenternas röstanvändning, alltså för vilka syften de för dialogen vidare. Med ett vidgat lyssnandebegrepp och Bakhtins röstbegrepp syftar jag till en integrerande och helhetsorienterande ansats som gestaltar undervisningsdiskursens mångstämmighet och där studenternas samspel med olika slags röster i tid och rum hörs i den aktuella interaktionen. I avhandlingstexten lyssnar läsaren på samma sätt till många andra röster än författarens (framvuxna) stämma. En del röster citeras eller refereras uttryckligen, i enlighet med den skriftliga genren och vetenskapliga traditionen, medan andra röster mera står att läsa mellan raderna eller ekar från en fond av gemensamma kulturerfarenheter. Oavsett vilket gestaltar denna polyfoni av röster för ett ögonblick ett nätverk av ständigt pågående röstmöten och röstsamspel som väntar på sin röstrespons, vars röstanvändare rekontextualiserar yttrandet och använder det för nya ändamål i nya sammanhang i talkommunikationens språkliga och kontextuella rymd. Men den här avhandlingen handlar inte om ett etablerat svenskt forskningsfält med en bekant forskningsbakgrund, kända definitioner och välbeprövade teorier och metoder. Genom undersökningen av aspekten Lyssna i modersmålets utbildningsdokument och introduktionen av det internationella lyssnarfältet har jag istället pekat på "en nästan vit fläck på kartan". Vidare har jag försökt fylla denna tomhet med en begreppsutredning som visar på en vid begreppsdomän för begreppet 'lyssna' i svenska språket, där begreppsbestämningen innehåller såväl en social och dynamisk som holistisk dimension. När det gäller synen på såväl det snävare perspektivet med aspekten Lyssna som det vidare perspektivet med det vidgade lyssnandebegreppet, blir konsekvenserna av avhandlingen en strävan efter ett helhetsperspektiv som pekar på upplösningen av traditionella gränser. För aspekten Lyssna handlar det om upplösningen av uppdelningen mellan reception och expression, där de traditionella in- och uttrycksformerna i svenskämnet kompletteras, likställs och dialogiseras med en alternativ aspektmodell i en språklig rymd som omfattar olika former för språklig mediering inom alla ämnesområden. För det vidgade lyssnandebegreppet gäller upplösningen synen på innehållet och den betydelse som traditionellt tillmäts olika ämnen och medium, vilka istället likställs genom att olika ämnesstoff får kvalificera sig och att alla erfarenheter, oavsett hur de medieras, ges en röst i rapporterat lyssnande. Den här avhandlingen handlar främst om lyssnande i ett didaktiskt perspektiv. Undersökningen synliggör undervisningsdiskursens polyfona karaktär, uppmärksammar det dialogiska samspelet mellan olika kontextuella resurser, och understryker betydelsen av att de studerande aktiverar dessa kontextuella resurser i ett språkutvecklande syfte. Rapporterat lyssnande beskriver klassrummets mångstämmighet ur ett lyssnarperspektiv. Av lyssnarrepertoaren framgår till vilka erfarenheter i tid och rum som de studerande riktar sin uppmärksamhet under handledningsprocessen. Lyssnarprofilen visar hur de använder dessa röster under gruppinteraktionen. Detta pekar på såväl lyssnandets betydelse i läroprocessen som responsens betydelse för förståelse och gruppens betydelse för lärande. Rapporterat lyssnande är slutligen också en didaktisk ingång till ett språkutvecklande arbete med utgångspunkt i den studerandes individuella rösterfarenheter och röstupplevelser. Att lyssna till röster kan då vara att utvecklas språkligt tillsammans genom att lyssna uppmärksamt till andras röster på olika sätt, att rikta sitt lyssnande i tid och rum via olika former av språklig mediering, och att vara lyhörd för såväl den egna inre rösten som hur den egna skapade och skapande rösten växer och utvecklas som en konstant röstförändring. Att lyssna till röster kan vara att lyssna till det totala röstsamspelet i den lyssnande människans dialogiska existens.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Dialogism and reported listening: Students' listening repertory and listening types in educational settings2003Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Konsten att lyssna2003Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Konsten att lyssna: didaktiskt lyssnande i skola och utbildning2009Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Av skolans styrdokument framgår det att tala och lyssna, läsa och skriva är centrala moment i elevernas språkutvecklande arbete. Och säkert kan både elever och lärare ge goda exempel på hur de målmedvetet använder och utvecklar förmågan att just tala, läsa och skriva. Däremot har de förmodligen svårare att förklara hur det konkreta arbetet kring aspekten lyssna ser ut. Som stöd för dagens lärare i svenska finns nämligen ingen tradition, ingen forskning, ingen litteratur, ingen begreppsapparat och inga kursplanemål eller betygskriterier för lyssundervisning och lyssutveckling. Konsten att lyssna behandlar ämnesaspekten Lyssna som receptionsdisciplin och lyfter fram den ur sin didaktiska icke-existens som ett språkligt redskap, jämbördig med undervisningsaspekterna Tala–Läsa–Skriva. För första gången får vi här beskrivningen av ett didaktiskt lyssnande med lysshistoria, lyssteori, lyssundervisning och lyssutveckling. Boken riktar sig främst till blivande och verksamma lärare i svenska samt handledare av olika slag i skola och utbildning, där lyssnande har en avgörande betydelse för coachning och lärande.

  • 7.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Listening and referring to voices: students' repertory in educational settings2001Ingår i: International journal of Listening, ISSN 1090-4018, E-ISSN 1932-586X, Vol. 15, nr 1, s. 38-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When we construct our knowledge in educational settings we usually listen to many different voices, mediated through teachers, classmates, books, films, and so on. Eight students in teacher training were videotaped for 12 hours of group talks with a tutor over a six-month period. The overall purpose of the study was to describe the polyphonic nature of the discursive field of education and the interplay between various contexts and contextual resources in that social interaction. The concept of intertextuality is adopted as a method to identify the polyphony of different voices. The explicit reported long-term listening is called the student's voice response, showing the repertory of contextual resources in use. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory when it comes to reported listening. The implications of these findings are discussed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Lyssnandets betydelse för muntligheten: en introduktion till konsten att lyssna2009Ingår i: Muntlighetens möjligheter - retorik, berättande, samtal / sjätte Nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Uppsala den 27-28 november 2008 / [ed] Anne Palmér, Carina Fast, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2009, s. 15-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Av skolans styrdokument framgår det att tala och lyssna, läsa och skriva är centrala moment i elevernas språkutvecklande arbete. Och säkert kan både elever och lärare ge goda exempel på hur de målmedvetet använder och utvecklar förmågan att just tala, läsa och skriva. Däremot har de förmodligen svårare att förklara hur det konkreta arbetet kring aspekten Lyssna ser ut. Som stöd för dagens grundskollärare i svenska finns nämligen ingen tradition, ingen forskning, ingen litteratur, ingen begreppsapparat och inga kursplanemål eller betygskriterier för lyssundervisning och lyssutveckling. Dagens svensklärare har helt enkelt inte relevanta ämneskunskaper i hela ämnet Svenska, eftersom de saknar en adekvat utbildning för lyssaspekten. Först när vi betraktar ämnesaspekten Lyssna som en receptionsdisciplin, i likhet med aspekten Läsa, och som ett språkligt redskap, jämbördig med undervisningsaspekterna Tala–Läsa–Skriva, framträder den ur sin didaktiska icke-existens. För första gången i Skandinavien ges nu en beskrivning av ett didaktiskt lyssnande med lysshistoria, lyssteori, lyssundervisning och lyssutveckling (Adelmann 2009), med fokus på lyssnandets betydelse för muntligheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Lyssnandets funktionella analfabeter: en introduktion till lyssningens ABC2010Ingår i: Sjunde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Malmö 18-20 november 2009: Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten / [ed] Kent Adelmann, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2010, s. 15-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det relationella lyssnandet är av helt avgörande betydelse för oss oavsett om vi befinner oss i klassrummet, direktionsrummet eller sovrummet. Men av all mänsklig kommunikation är lyssaspekten sannolikt den mest förbisedda och underskattade – åtminstone i praktiken. Till skillnad från undervisningsaspekterna Tala-Läsa-Skriva sker sällan eller aldrig någon explicit undervisning om aspekten Lyssna i svensk skola och utbildning. När det gäller den svåra konsten att lyssna är det därför rimligt att anta att de genomsnittliga lysskunskaperna ligger på en så pass låg nivå att vi här kan tala om lyssnandets funktionella analfabeter. Ur ett nationellt perspektiv ingår den här texten i en långsiktig strategi att alfabetisera och medvetandegöra såväl skolfolk och forskare som näringsliv och politiker om att lyssna är en viktig kommunikativ kompetens, att lyssreception är minst halva talspråket, och att lyssna är en färdighet som går att lära och utveckla. Ur ett svenskämnesperspektiv kan man också säga att den här texten försöker Att bygga broar - mellan såväl talspråkets båda aktiviteter, att tala och lyssna, som modersmålets båda receptionsdiscipliner, att läsa och lyssna. Genom att lyfta fram en minimikurs för de lyssfattiga kan man även se det som en introduktion till lyssningens ABC. Välkommen till din (kanske) första lysslektion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Lyssnandets århundrade? Att lyssna på den talande boken2011Ingår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 1, s. 43-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to contribute to the knowledge about the importance of listening in modern sound technology and the importance of tradition in reception analysis of literary conversations. The object of inquiry is The poetics of the talking book, a dissertation about how different groups of listeners understand the reception of audio books in literary conversations. The problem explored is: What is the significance of listening in this dissertation? This text analysis has two points of departure. The first point of departure concerns the language used in the dissertation. Results from the study show that the language used is mainly influenced by literary reception and reader response theory, and is therefore misleading to the reader when it comes to listening reception of the talking book. The second point of departure concerns the analytical conceptions used in the dissertation. Results from the study show that the conceptions used comes solely from literary reception and reader response theory, which means that the authors twelve references from listening reception and listening theory are never used in the analysis. The conclusion is that the dissertation seems to be a contradictory representation of a modern expression of audio books, listening research and sound technology and, at the same time, a traditional expression of the western tradition, dominating discourse and literature reception.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Lyssnar man annorlunda om man har ett intertextuellt beteende?1999Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utifrån ett insamlat datamaterial av videoinspelade och handledda gruppsamtal mellan lärarstuderande frågar jag mig: På vilket sätt kan begreppet intertextualitet vara fruktbart i en kvalitativ fallstudie av åtta lyssnare? Kan man se intertextualitet som uttryck för en viss lyssnartyp, för en medveten eller omedveten lyssnarstrategi? Kan man rentav tala om ett intertextuellt lyssnande och beteende?

  • 12.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Lyssnarens lyssnande intertextualitet och repertoar: Lyssnarperspektiv i svenska med didaktisk inriktning2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Baksidestext: Hur kan eleverna utvecklas språkligt genom sitt lyssnande? Vilken begreppsapparat har vi som lärare för att analysera lyssnandeaspekten och understödja elevernas utveckling av sin lyssnarkompetens?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Nedslag i lyssnandets historia1998Ingår i: Tors bok: vänbok till Tor G Hultman: svenska med didaktisk inriktning / [ed] Kent Adelmann, Anna-Lena Göransson, Göte Rudvall, Anna Maria Ursing, Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för ämnesmetodik och ämnesteori samt regionalt utvecklingscentrum , 1998, s. 13-34Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna text kommer att handla om hur människan förhåller sig till lyssnandet och beskriva några grova men möjliga utvecklingstendenser med hjälp av två nedslag i den ”lyssnandets historia” som ännu väntar på att bli skriven. I det första nedslaget anlägger jag ett schematiskt helhetsperspektiv på människans utveckling av kommunikationens olika former. Tyngdpunkten läggs vid den ickeverbala kommunikationen innan talet fanns, medan de övriga och mera allmänt bekanta kommunikationsformerna ges en översiktlig beskrivning. Denna del blir med nödvändighet något spekulativ till sin karaktär. Det andra nedslaget sker i den andra änden av människans utveckling och behandlar skolans syn på lyssnandet, främst inom svenskämnet i folkskolan och grundskolan. I denna del berörs i viss mån även kommunikationens mönster, innehåll och funktion. När det gäller eleverna tecknas ett underifrånperspektiv, och när det gäller läraren framträder behovet av ett nytt förhållningssätt till lyssnandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Reported Listening and Using Voices: Students' Profile in Educational Settings2003Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Adelmann, Kent
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Varför hålla käft när man kan hålla låda?1998Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom att studera den kommunikativa interaktionen ur ett lyssnarperspektiv uppstår frågor kring lyssnandets villkor och lyssnarnas olika roller, strategier och repertoarer. Utifrån ett insamlat datamaterial av videoinspelade och handledda gruppsamtal mellan lärarstuderande vill jag diskutera vilka språkliga och litterära begrepp som kan tänkas vara fruktbara i en kvalitativ fallstudie av det här slaget.

  • 16.
    Agnéta, Hessel
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Fajerson, SusanneMalmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Svenska - ett språk att växa i2004Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Baksidestext: Finns det andra faktorer än de sociala som har betydelse för flerspråkiga elevers skolframgång som vi i skolan bör känna till? Är betygskriterierna för betyget godkänd i svenska som andraspråk anpassat till de flerspråkiga elevernas förutsättningar till ett gott språkbruk? Vilken betydelse har modersmålet för identitetsskapande? Hur kan skolan samverka mer med föräldrar till flerspråkiga elever? Sedan 1997 har Malmö stad gett Lärarutbildning i Malmö uppdraget att anordna fortbildningskurser i svenska som andraspråk för verksamma lärare i staden. I kurserna har deltagarna gjort fördjupningsarbeten som varit förankrade i den egna skolvardagen. Arbeten som tar upp en rad frågor om flerspråkighet i förhållande till identitet, samverkan mellan skolan och hemmet, betyg, tematisk undervisning, validering m.m. Rapporten kan användas som underlag för blivande lärare, lärare, skolledare och politiker vid diskussioner kring frågor om undervisning och språkpolicy i Malmö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Ali, Luma
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Haj Darwish, Yaman
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Skönlitteraturens användning i modersmålsundervisningen: En kvalitativ studie kring sex modersmålslärares användning av skönlitteratur som endel av modersmålsämnet arabiska2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har sin grund i lärarnas användning av skönlitteratur. Syftet har varit attundersöka hur modersmålslärare använder skönlitteratur som en del av sin undervisningi modersmålsämnet arabiska och att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar de anseratt det finns med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från olika teoretiskaperspektiv och metoder t ex Langers modell. I studiens forskningsbakgrund har vi tagitupp olika forskares syn på skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. För att fåinformationen om hur lärare använder skönlitteratur gjordes kvalitativa intervjuer medsex verksamma modersmålslärare som medvetet använder skönlitteratur i grundskolan.Analysen visar att de använder sig främst av skönlitteratur i boksamtal för elevernasspråkutveckling. Resultatet visar att läraren kan arbeta på flera olika sätt i undervisningenoch även med skönlitteratur. Lärarna i denna studie tycker att användning avskönlitteratur är av betydelse för elevers språkutveckling. De lyfte även fram utmaningenmed att använda skönlitteratur i ämnet modersmål då det framförallt är tidsbrist somhindrar dem

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18. Almgren, Maria
    et al.
    Amsell, Karin
    Andersson, Torbjörn
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Droppe, Jessica
    Gullstrand, Pernilla
    Jonsson, Annsofie
    Spens, Ellen
    Länge leve skolan! En text om utbildning, estetik och skolutveckling2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna skrift har arbetats fram av en grupp studenter på Lärande och samhälle som fortsättning och utveckling av examinationsuppgift på en terminslång kurs, där de hade att iscensätta ett dokumentärfilmsprojekt på högstadiet. Projektet ägde rum inom ramen för huvudämnet Kultur, medier, estetik (KME) - skapat genom en sammanslagning av estetiska ämnen med medie- och kulturstudier 2001 – som ända från starten har tillskrivit det estetiska en särskild förmåga att vända upp och ner på invanda synsätt och kritiserat skolan för att inte lämna tillräckligt utrymme åt denna radikala potential. Den som är det minsta intresserad av skol- och kulturarbete kan inte undgå att dras in i det nät av glödande engagemang, intrikata spörsmål och brottstycken av teoretiska diskussioner som dessa sju studenter väver. Man kommer mycket nära de problem de brottas med utan att någonsin hitta några definitiva svar. Viljan att göra nytt tillsammans med eleverna och med utgångspunkt i deras horisont är obändig. Men så är det ramarna för arbetet... De sju befinner sig i ett interregnum, i en korseld av krav från lärarutbildarna, lärarna på skolan och eleverna, som påminner dem: "Ni är inte våra lärare. Ni kommer hit några timmar i veckan från någon annanstans". Ingenting visar sig vara enkelt. Varför gläds inte eleverna åt att få göra något som kan få betydelse för dem "på riktigt"? Vad är egentligen skillnaden mellan dokumentär- och fiktionsfilm? Hur bedömer man elevernas prestationer i ett så pass öppet projekt? Finns det över huvud taget rum i dagens skola för en pedagogik som vill vara på en gång passionerad, polyfon, prövande och provokativ? Alla dessa är ord som väl kännetecknar skriftens första del, ett grafiskt kaos av utlagda spår som läsaren kan välja bland att följa. Här får man en "cut-up-bild" av de tankevärldar som studenterna försöker orientera sig mot och inom. Den läsare som finner estetiken för provocerande kan alltid börja med andra delen i stället, som analytiskt redogör för de olika filmprojekten. Del tre, slutligen, diskuterar förutsättningarna för de förhållningssätt som utvecklats inom KME att göra sig gällande inom ramen för den nya läroplanen Lgr 11.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19. Andersen-Hoppe, Annemette
    et al.
    Dahlbeck, Per
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT).
    Hjalmarsson, Catharina
    Nilsson, Mats-Ola
    Persson, Magnus
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Spanget-Larsen, Anne
    Sjöstrand, Camilla
    Sundgren-Brorsson, Lena
    Deltagarkultur: i teori och praktik2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Texterna i denna digitala antologi är författade av studenterna och lärarna på kursen ”Deltagarkultur”, som är en del av Interreg-projektet Öresundsregionen som kreativ metapol. Texterna är författade av tjänstemän på kulturförvaltningar i Skåne och Danmark, samt av lärare från Malmö högskola. En gemensam nämnare är att de alla ringar in olika både möjligheter och problem med deltagarkultur i praktiken. Vad händer när idealen möter verkligheten? Hur uppfattar deltagarna själva sin roll i de olika kulturella eller pedagogiska projekt de mer eller mindre frivilligt söker sig till eller blir indragna i? Texterna spänner över ett brett spektrum av praktiker, erfarenheter och problemställningar. De använder olika begrepp och angreppsätt för att närma sig alltifrån deltagarstyrda musikfestivaler och konstprojekt till litteraturläsning och projektarbeten på lärarutbildningen. Nya former för kulturstöd som utmanar traditionella bidragssystem undersöks i en av texterna. Läsaren introduceras för fenomen som crowd funding, crowd sourcing, mikrofinansiering och viral spridning. Filosofins hantering av lek och begär konfronteras med kulturpolitiska visioner och policydokument i en annan text. Sist men inte minst ägnar sig texterna åt intensiv självreflexion – vilket inte skall förväxlas med självupptagenhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Att vara sig själv nog2009Ingår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, nr 3, s. 78-82Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I självhjälpslitteraturen gestaltas en suverän, oberoende, obunden, närmast maktfullkomlig människa som ideal. Är det verkligen en trovärdig människosyn som framträder?

  • 21.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Beneath the surface of classroom interaction: reflections on the microworld of education2006Ingår i: Social Psychology of Education, ISSN 1381-2890, E-ISSN 1573-1928, Vol. 9, s. 227-244Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 22.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Biesta och utbildningens brännpunkt2007Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 23.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Co-existence and co-operation: the two-dimensional conception of education2011Ingår i: Education, ISSN 2162-9463, E-ISSN 2162-8467, Vol. 1, nr 1, s. 6-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The expanding global discourse on education is built on the concept of individualism. One emerging direction in educational theory that challenges this discourse is relational pedagogy. This article aims to discuss some characteristic aspects of relational pedagogy, and thereby proposing a theoretical course in the field. By comparing Kenneth Gergen’s and Martin Buber’s relational conceptions, the article argues that relational pedagogy could/should be characterized by a distinction between two fundamental types of relationships, tentatively labeled co-existence and co-operation. This distinction is proposed to be significant for relational pedagogy to become a trustworthy alternative not only to the individualistic- but also to the collectivist conception of education.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Den mellanmänskliga vägen. Martin Bubers relationsfilosofi som pedagogisk vägvisning2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Den nödvändiga relationen2010Ingår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, nr 3, s. 42-47Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Det finns en svårfångad kvalitet i pedagogiskt arbete. Den kan benämnas ömsesidig respekt, kärlek, omtänksamhet, förtroende och äkta intresse för eleven.

  • 26.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Den pædagogiske relations betydning2006Ingår i: Relationer i skolen. Perspektiver på liv och læring / [ed] Tom Ritchie, Billesø & Baltzer , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Likt en flygande gnista2007Ingår i: Pedagogiska magasinet, nr 1/2007Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Mikrosociologi och social interaktion2008Ingår i: Se skolan. Forskningsmetoder i pedagogiskt arbete / [ed] Carina Rönnqvist, Monika Vinterek, Umeå universitet. Fakultetsnämnden för lärarutbildning , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Sociala relationer och pedagogiskt ansvar2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Stolthed og skam i undervisningen. Bedre laering med relationsbevidst pedagogik2004Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Suveränitetens pris. En kritisk studie av självhjälpslitteratur2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    What really matters is between: Understanding the focal point of education from an inter-human perspective2010Ingår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 1, nr 2, s. 127-136Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, the focal point of education is simultaneously defined as: i) the place where the most important educational activity is taking place; and ii) the place where the main interest of educational theory (and educational practice) should be located. The article aims to discuss the idea that the focal point is located somewhere between the teacher and the student. This idea is introduced by references to Gert Biesta’s inter-subjective theory and to some more or less classical conceptions which distinguish between two main aspects of sociality. Further, and as a more specific aim, the article discusses Martin Buber’s contribution to understanding the focal point of education. Buber contributes by emphasising “the interhuman” as a primary dimension in relation to “the social”. From Buber’s perspective, what really matters in education exists in an ontological and relational event. In the last section of the article it is suggested that exploration of the focal point should not stick to just one form of relationship. The interhuman event is, taken by itself, supposed to be primary, but the focal point cannot be fully understood without a penetrative picture of its social context.

  • 33.
    Aspelin, Jonas
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Zlatan, Caligula och ordningen i skolan: en interaktionistisk analys2003Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Aspelin, Jonas
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM). Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Individ och samhälle (IS).
    Persson, Sven
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM). Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Individ och samhälle (IS).
    Lärares professionella/personliga utveckling2008Ingår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 1, s. 27-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article discusses what professional personal development means, with respect to teacher students and professionally active teachers. To begin with, the discussion on teacher socialization is placed in a larger societal context, where changed conditions for the teacher profession are taken note of. Furthermore, in order to position the concept and interpret its meaning, the concepts “learning” and “reflection” are questioned. In conclusion, it is suggested that the conceptual pair “creativity/ relationship” can constitute a fruitful complement to dominating discourses about the teacher profession.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Aspelin, Jonas
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Persson, Sven
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Om relationell pedagogik2011Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har fokus på standardiserade kunskapsmätningar ökat, och utbildning har blivit liktydigt med enskilda individers prestationer. Relationell pedagogik utmanar detta synsätt genom att i stället erbjuda ett sätt att analysera, förstå och tänka kring utbildning där relationer sätts i centrum. Om relationell pedagogik grundas på tanken att människan växer, utvecklas och lär sig saker i relationer. Författarna introducerar här det relationella tänkandet med utgångspunkt i teoretiker som Kenneth Gergen, Gert Biesta och Martin Buber och applicerar det sedan på frågor som vad utbildning är, vilken betydelse relationen lärare-elev har, hur lärarens förhållningssätt till eleven kan förstås och vad främlingskap i utbildning är. Skolan uppfattas här som en mötesplats - en plats där barn och ungdomar utvecklas som fria och ansvarstagande personer i sam-existens och sam-verkan. Boken vänder sig till lärarstudenter på avancerad nivå. Den kan också användas i vidareutbildning för lärare samt för magisterutbildningar i ämnen som pedagogik och socialpsykologi.

  • 36.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Educare 2011:1: Tema: Svenska med didaktisk inriktning2011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tema: Svenska med didaktisk inriktning Innehåll: Förord Lotta Bergman Den friska boken och den sjuka läsaren: Om litteratur som medicin Magnus Persson; Lyssnandets århundrade? Att lyssna på den talande boken Kent Adelmann; Kroppen läser och skriver? Läsningens och skrivandets kroppslighet i ljuset av Merleau-Pontys kroppsfilosofi Cecilia Nielsen; Texter, språk och skrivande med utgångspunkt i de nya kurs- och ämnesplanerna i svenska Annbritt Palo & Lena Manderstedt; Den retoriska arbetsprocessens betydelse för möjligheten att framstå med starkt och trovärdigt ethos i muntlig framställning Cecilia Olsson Jers; Vad kan vi lära oss av berättelser? Det fiktivas funktion i svenska som främmande språk Lisa Källström

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Educare 2011:2: Tema: Välfärdsstat i omvandling: reglerad barndom – oregerlig ungdom?2011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tema: Välfärdsstat i omvandling: reglerad barndom – oregerlig ungdom? Förord - Ove Sernhede & Ingegerd Tallberg Broman Discursive Tensions on the Landscape of Modern Childhood - Patrick J. Ryan Dokumentation, styrning och kontroll i den svenska skolan - Lisa Asp-Onsjö “Soft governance” i förskolans utvecklingssamtal - Ann-Marie Markström En skolas implementering av kamratmedling - Ingela Kolfjord Social mobilization or street crimes: Two strategies among young urban outcasts in contemporary Sweden - Philip Lalander & Ove Sernhede Vem är egentligen expert? Hiphop som utbildningspolitik och progressiv pedagogik i USA - Johan Söderman

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Forskning om barndom och ungdom i förändring vid Malmö högskola2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    ... gudarna och litteratur och sånt där, det spolar jag liksom2008Ingår i: Yrkesläraren, nr 2/2008Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS). Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Gymnasieskolans svenskämnen: en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 41.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Identitetsutveckling och lärande. Några teoretiska utgångspunkter2003Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS). Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Kulturarvet och en vidgad kultursyn i gymnasieskolans svenskundervisning2005Ingår i: Konferens: Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens, 13–15 juni, 2005, Norrköping, Sweden, Linköping Electronic Conference Proceedings , 2005, s. 139-156Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilka samtal om kultur och kulturarv förs inom ramen för svenskämnet i dagens gymnasieskola? Skolan har traditionellt haft en snäv definition av vad kultur och kulturell kompetens är och risken finns att en sådan definition fungerar exkluderande och därmed förstärker de skillnader som finns i elevers olika förutsättningar att finna mening i och lyckas med sina studier. En vilja att vidga text- och kulturbegreppet och ett närmande till ungdomars egen kulturförståelse kan spåras i gymnasieskolans kursplaner för svenskämnet. Vilket kulturellt innehåll som ungdomar från olika gymnasieprogram möter i den faktiska undervisningen och varför detta innehåll väljs är frågor jag söker svar på i mitt avhandlingsprojekt. Jag undersöker också i vilken utsträckning ungdomarna bjuds in i samtal, muntliga eller skriftliga, om kulturellt betydelsefulla frågor i vår tid, samtal där unga människors intressen och erfarenheter tas till vara? Min empiriska studie bygger på intervjuer med lärare och elever från olika gymnasieprogram och observationer i den klassrumspraktik där svenskämnets innehåll förhandlas och gestaltas.

  • 43.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Möten mellan teori och praktik. Lärares sökande efter en meningsfull litteraturundervisning2010Ingår i: Växtkraft / [ed] Madeleine Ellvin, Lena Manderstedt, Svensklärarföreningen , 2010, s. 80-93Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Barn-unga-samhälle (BUS). Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Samtal i ett vidgat perspektiv2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Bergman, Lotta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Svenskämnet och de kulturella förändringarna2005Ingår i: Perspektiv på didaktik: Svenskämnet i fokus, Svensklärarföreningen , 2005Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Bergman, Lotta
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Bringéus, Eva
    Litteraturläsning som didaktisk utmaning - en forskningscirkel om litteraturundervisning på 2000-talet2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten presenteras resultatet av en forksningscirkel som genomfördes av en grupp gymnasielärare på S:t Petri skola i Malmö. Deltagarna i forskningscirkeln reflekterade över och diskuterade både den egna och kollegornas syn på litteraturundervisningens betydelse och funktion i dagens skola, i relation till det samhälle vi lever i och de elever vi möter i dagens mångkulturella klassrum. De sex forskningsprojekt som lärarna genomförde i sina egna klasser redovisas i rapporten.

  • 47.
    Bergman, Lotta
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Hultin, Eva
    Lundström, Stefan
    Molloy, Gunilla
    Makt, mening, motstånd: Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter2009Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken ger fyra forskares perspektiv på elevers litteraturläsning och skrivutveckling. Författarna diskuterar svenskämnets djupare mening, litteraturens värde och de grundläggande frågorna om varför lärare och elever ska läsa tillsammans och hur de läser.

  • 48.
    Bergöö, Kerstin
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Examensarbeten på KSM - om läsningens, skrivandets och samtalets villkor och möjligheter: ett diskussionsunderlag2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Baksidestext: I denna rapport har Kerstin Bergöö undersökt ett tiotal examensarbeten vid enheten Kultur-språk-medier vid lärarutbildningen på Malmö högskola. Hon konstaterar bl.a. att examensarbetsförfattarna sällan eller aldrig dokumenterar och analyserar sin egen eller andra lärares undervisning. Kerstin Begöö har utgått från styrdokumenten kring verksamhetsförlagd tid och styrdokumenten kring examensarbetena. Hon menar att styrdokumenten eller guiderna för både VFT och examensarbetsskrivande var för sig är utmärkta. Däremot saknas en tydlig koppling mellan guiden för VFT respektive guiden för examensarbetsskrivande vilket faller tillbaka på studenterna som inte får tillräckliga erfarenheter av att dokumentera och diskutera sin egen undervisning. Hon har också intervjuat en handfull handledare och examinatorer, analyserat grupprotokoll från en studiedag och analyserat ett tiotal examensarbeten vid lärarutbildningen i Malmö. I slutdiskussionen vill Bergöö förbättra studenternas förmåga att skriva examensarbeten bl.a. genom att tidigare i utbildningen dokumentera och analysera sin egen undervisning. Hon efterlyser också ett närmare samarbete mellan de kommunala handledarna och högskolans lärare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Bergöö, Kerstin
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv2005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Which Swedish? Swedish as a school subject, from the perspective of teacher training describes how a group of future teachers of years 1 to 7 of the compulsory school relates to various concepts of the subject Swedish through three courses delivered at the School of Education. The study has the aim of firstly analyzing the students’ construction of the subject of Swedish as taught in school, and secondly to analyse teacher education in Swedish from an institutional point of view. The empirical material is made up of policy documents applicable to teacher education, planning documents written by teachers and texts written by students in the course of their studies, as well as three interviews with each student. The theoretical framework is didactic and socio-constructivist. The history of the subject Swedish is dicussed as a struggle for and against a democratic mother tongue education. The students are critical of the lack of integration, between the theoretical and practical elements of the university education, and between faculties and subjects. In the practical work they miss dialogue around the content of the teaching and long-term planning. The picture they give of teaching based on activities, individual factual research and the reading of literature as individual experiences and skills training – they speak of it as ”an old Swedish subject” – means that they have lost the possibility of discussing how the content of a common project can be generated and analysed in their construction of what they call ”a new Swedish subject”. The strength of the Swedish courses lies in exchange of experience and dialogue around the elements of subject theory and analysis of other teachers’ teaching. Its weakness lies in the lack of connection to the students’ own teaching experiences. The work done at the school of education has neglected the students’ need to learn by teaching and discussion of that teaching. This in turn is consistent with the fact that the school of education’s cooperation with teachers at schools has hardly begun. The thesis finally discusses a possible mother tongue subject for early school years which transcends the view of language ability as a skill, a Swedish subject where language development and the school’s dual tasks of promotion of democracy and knowledge are held together.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Bommarco, Birgitta
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Kultur-språk-medier (KSM).
    Texter i dialog: En studie i gymnasieelevers litteraturläsning2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen är en receptionsstudie och forskningsfokus ligger på vad som händer under läsprocessen när en klass i gymnasieskolan läser skönlitteratur. De teoretiska utgångspunkterna är teorier om läsningen som transaktion och det föreställningsbyggande och dialogiska klassrummet. Det processuella och relationella perspektivet med läsande, skrivande och samtal i undervisningen har varit centralt. Det empiriska materialet, som består av elevtexter, litteratursamtal utvärderingar och intervjuer, har samlats in från lärarens egen undervisning under tre år. Forskningsfrågor är: Vilken förståelse bygger eleverna upp och vilka reflektioner uttrycks i de skriftliga texterna och i samtalen? Vad berör deras egna liv? Hur blir klassrummet en trygg plats för erfarenhets- och kunskapsutbyte? I avhandlingen analyseras elevernas läsning av de tre romanerna Räddaren i nöden, Musselstranden och Främlingen. I läsarporträtten beskrivs och diskuteras tre elevers läsning och uppfattning om litteraturundervisningen Resultatet visar att eleverna har ett starkt behov att få göra skriftliga erfarenhetsanknytningar mellan sina egna sociala världar och texternas världar i läsloggar och andra skrivuppgifter. Samtalen visar att det skett ett erfarenhets- och kunskapsutbyte. Av läsarporträtten framgår att litteraturen spelar olika roll för olika elever beroende på bakgrund, socialisation och behov. Studien pekar på att det finns möjligheter att arbeta vidare med texternas sociala världar elevernas levda sociala världar. Avhandlingen diskuterar hur en sådan läsning kan ingå i en undersökningsbaserad litteraturundervisning där eleverna även får producera nya artefakter i det utvidgade klassrummet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 1 - 50 av 325
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf