Det insamlade materialet ger ett entydigt resultat. En sällan skådad samstämmighet i omdömena råder, vilka också styrkts vid observationer under projektets gång. Samstämmigheten gäller även mellan projektets olika aktörer, ledare, deltagare och förenings-/företagsrepresentanter, var och en utifrån sitt perspektiv. Projektet Senior Sport School har haft ett dubbelt syfte, nämligen att: Tillsammans med Region Skåne, idrottsföreningar och Hushållningssällskapet vill Hässleholms kommun, Simrishamns kommun och Skåneidrotten genom Senior Sport School informera och inspirera äldre om möjligheterna till en aktiv roll inom idrotten såväl som (1) aktiv som (2) ledare. Projektet kan beskrivas i termer av succé – deltagarna har verkligen uppskattat kursen. Det talas genomgående om gemenskap, nya vänner, roligt att pröva på, komma igång, vara aktiv, etc. Denna sida kan sägas motsvara att vara aktiv i meningen aktivitet för deltagarens eget välbefinnande. Om projektets främsta mål däremot hade varit att rekrytera ledare till idrotten blir bilden en helt annan. Detta mål förblev på sin höjd halvt uttalad kursen igenom och resultatet kan i skrivande stund inte annat än beskrivas som ytterst magert. Tilläggas bör att om projektet anlagt ett uttalat fokus på att rekrytera ledare hade sannolikt gruppen intresserade minskat avsevärt. Poängteras bör att deltagarna i stor utsträckning uppfattar sig som ”redan frälsta” när det gäller att leva ett aktivt liv, dvs. projektet har inte nått nya grupper av seniora medborgare vilka är ovana vid aktivitet och idrott. De föreningar som besvarat enkäten säger att kontakten med projektledarna fungerat bra, men att de, med något undantag, inte såg att projektet skulle innebär en medlemsökning för den egna föreningen.

Recension av Jesper Fundbergs avhandling: Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter, 2003 (ISBN: 91-7203-513-7)

The essay deals with the history of immigration teams in Sweden, from the post-war period until today and with the case of the successful Assyrian football club, Assyriska FF. The analysis of national newspapers shows that matches with the immigrant teams immediately became controversial. The early teams of South European background played in the lower divisions. They were referred to as hot-tempered 'foreign teams', and they made the headlines because the players and their supporters often got involved in fights on and off the field. These problems have decreased in the last ten years. One immigrant team, Assyriska FF from Sdertlje, reached the Premier League in 2005. Despite this achievement, the team lacks support from the majority of the people in Sdertlje. For the Assyrian-Syrian population the feeling is completely different as the team has helped them to become the most integrated group in Södertälje.

This article presents a critical diagnosis of Swedish club football, in light of its current shortcomings on the European football market, and in comparison with the other Scandinavian leagues. The article highlights the commercial immaturity of the Swedish clubs, in addition to the context of historical and cultural values, restricted association forms, the emphasis on internationalism, the fixed tax system, the standards of the arenas, the lack of patronage and the migration of talents. The analysis closes with a depressed depiction of Swedish club football, in relation to development in Europe, as well as in Scandinavia. Still, in a dialectical reasoning this situation is, finally, evaluated as a valuable development in relation to fairness, internal sports logics as well as ecological values.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med digitala verktyg stärker elevernas lärande och kreativitet inom ämnet idrott och hälsa och arbetsområdet dans. Studien utfördes på en skola belägen i Malmö som även är min arbetsplats. Urvalsgruppen är mina elever som jag undervisar i årskurs 9. Metodvalet är aktionsforskning där jag genom ett praktiknära arbete undersöker hur eleverna upplever videoinspelning i arbetsområdet dans, främst inom de området eleverna upplever är jobbiga. Vidare har resultatet analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och ställts i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att de flesta elever upplever dansprojektet som kreativt och positivt för att de vågar mer och att de får vara med och ta del av sin egen dans. Resultatet visar också att elever som vanligtvis inte tycker om dans upplever uppgiften positiv eftersom de fick jobba med digitala verktyg vilket de känner sig säkra i. Däremot fanns det elever som upplevde att dansen tog längre tid när man arbetar med videoinspelning och att de var oroliga över att det blev mycket skärmtid eftersom de redan jobbar med digitala verktyg i andra ämnen.

Idrottsjuridik, vad är det? Idrotten och dess reglering är till stora delar självreglerande men där lagstiftning många gånger reglerar mycket av idrotten och dess förutsättningar. Det kan handla allt ifrån EG-domstolen och dess avgöranden till skatterättsliga frågor. Tankarna med detta hjälpmedel började växa fram när jag började arbeta med idrottsjuridiska frågor vid Malmö högskola och insåg behovet av ett hjälpmedel för alla som studerar eller arbetar med idrottsjuridik. Idrottsjuridiken är ett mycket omfattande område som berör många olika rättsområden vilket också är dess tjusning. Idrottsjuridiken är ett område där känslan och förståelsen för idrotten, med självreglering samt dess ideella och kommersiella inslag, går hand i hand med juridiken. Syftet med denna första upplaga är att sammanställa och åskådliggöra idrottsjuridiska rättsfall där praxis skall vara lite mer och hanterbar samt en lagtextsamling med den mest relevanta lagstiftning som berör idrotten. Sammanställningen är tänkt att fungera som ett undervisningsunderlag för föreningsaktiva, studenter och alla andra intresserade, samt en vägledning för de som arbetar mera praktiskt med idrottsjuridiska frågor. Några av rättsfallen är inte direkt kopplade till idrottsliga frågor men där viktiga likheter och olikheter till idrotten kan aktualiseras. Sammanställningen är inte heltäckande juridiskt men undertecknad har avvägt hur många och vilka rättsfall som skall ingå i denna upplaga för att fungera som pedagogiskt hjälpmedel, bl.a. inom Idrottens utbildningar eller andra typer av utbildningar som hanterar idrottens organisering och reglering. Rättsfall inom idrotten finns också i Krister Malmstens; Idrottsvåld och Idrottstvister – 138 rättsfall. Denna upplaga tar upp idrottsrelaterat våld (Brottsbalken). För Er som önskar rättsfall kring den problematiken hänvisas till Malmstens genomgång som sträcker sig fram till 1994, eftersom föreliggande sammanställning inte behandlar idrottsvåld. Sammanställningen är uppbyggd av två huvudavdelningar där första avdelningen sammanställer idrottsjuridiska rättsfall och andra avdelningen som sammanställer utdrag av lagstiftning som är aktuell för idrotten, detta för att läsaren skall kunna få en överblick av aktuell lagstiftning samtidigt som rättsfallen läses. Författaren reserverar sig mot eventuella felaktigheter och påminner att juridiken är föränderlig med nya rättsfall och lagstiftning hela tiden. Sammanställningen börjar med en inledning om idrottens förrättsliggande skriven av professor Bo Carlsson vid Lunds universitet, avdelningen för rättssociologi vid sociologiska institutionen verksam i Idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Vissa förkortningar finns under kapitel två. Tredje kapitlet och tillika första avdelningen består av idrottsjuridiska rättsfallssamlingen. Uppbyggnaden är att rättsfallen sammanfattas kort under 3.1 för att övergå i fulltext sammanställning längre fram. Under varje rättsfall finns min kommentar med för att förklara eller ge synpunkter för att väcka intresse samt lästips för djupare studier, jag vill påminna att det finns mycket mer skrivet, och att dessa är till för att ge läsaren en snabb överblick och är inte uttömmande juridiskt på något sätt. Kommentarerna under skatterättsfallen (RÅ) kan några gånger vara likartade i början då syftet varit att ge läsaren som inte är skattejurist en förståelse för uppbyggnaden av själva skattefriheten för de ideella föreningarna (idrottsföreningarna). Rättsfallsamlingen fortsätter med Arbetsdomstolens avgöranden som finns under 3.2 följt av Högsta domstolens avgöranden under 3.3. EG-domstolens avgöranden sammanställes under 3.4 med bl.a. Bosmandomen som är kanske det mest kända rättsfallet som berör idrotten. Under 3.5 finns sammanställningen från Regeringsrätten med bl.a. HIF- och Brynäs domen. Andra avdelningen i sammanställningen är utdrag, vissa i fulltext, av den mest aktuella lagstiftningen som berör idrotten. Jag vill dock påminna att lagstiftningen är föränderlig. Andra avdelningen är inte kommenterad och har inte några lästips. Syftet med denna sammanställning är, som tidigare påpekats, att läsaren får en överblick av lagstiftning som berör idrotten på olika sätt. Avdelningen börjar med EG- och konstitutionellrätt under 4.1 för att följas under 4.2 av agerande personer. Köp- och skadeståndsrätten behandlas under 4.3 och offentlig-, miljö- samt straff- och processrätt under 4.4. Arbetsrätten behandlas under 4.5. Associations- och förmögenhetsrätten under 4.6. Obeståndsrätten finns under 4.7 och konkurrensrätten under 4.8. Skattelagstiftningen för idrotten sammanställs under 4.9. Tack Björn Lindquist för värdefulla synpunkter vid val av rättsfall. Undertecknad emottager gärna synpunkter och information om eventuella tillägg till sammanställningen. Trevlig och lärorik läsning!

The aim of this study was to examine the perceptions of within-career transition, as experienced by student-athletes striving to reach the international level. Interviews were used to examine the perceptions of 26 Swedish student-athletes with a mean age of 22.5 years practicing individual sportsatthe national elite level, involved in a career assistance program. Categories identified through thematiccontent analysis were changes experienced in the transition, the career assistance program, resources to adjust to the new level in sport, satisfaction with their current situation, and strategies to adjust to the new level in sport. The athletes highlighted the value of interpersonal support and commitment, and recognized the need to develop further coping strategies, such as stress and time management. Practical implications for promoting successful within-career transitions are discussed.

The overarching objective of this article is to discuss whether or not one can identify a specific Scandinavian sports policy model. First, the sports policy system of the three Scandinavian countries is presented. Then we sketch some common characteristics of the governments' involvement in sports and discuss to what extent sports policies reflect the broader Scandinavian welfare-state policies. The third part discusses whether increased pluralism in sports challenges the prevailing corporatist-like system existing between voluntary organizations and the state and/or the relationship between the executive and legislative within the government. We conclude that in many respects it is meaningful to talk about a specific Scandinavian sports policy model hallmarked by large, national and voluntary sports organizations with a near monopoly on competitive sports on the one hand and a significant involvement in sports from the government on the other. Further, the parliament plays a minor role, and there are few legal restrictions in the field of sports. However, the degree of concentration of power differs among the three countries, the Danish model being more decentralized and dispersed and the Norwegian model more centralized and concentrated, while the Swedish model lies somewhere in between these two.

The dismantling of the amateur rules of Swedish football in 1967 initiated the professionalization of the game in Sweden. This article analyses the impact and consequences of this development by using a comparative approach based on an examination of two clubs. The expected domination by Malmo FF in the new professionalized era is contrasted with the most unexpected success achieved by Hammarby IF The paradoxical differences in the recent histories of these clubs reveal a differentiated picture of Swedish soccer professionalism.

Rapporten baseras på en utvärdering av näridrottsplatser som delfinaniserats av Handslaget. Kan laddas ner på: http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_903/scope_128/ImageVaultHandler.aspx

I kapitlet ställs två stadsutvecklingsstrategier mot varandra: den hållbara staden och den globalt konkurrenssträvande staden. Dessa belyses med såväl idrottsexempel som andra exempel.

Kapitlet visar på vilken mångfacetterad uppgift det är att skapa miljöer som är attraktiva för fysisk aktivitet.

Background and Research Questions: A few years ago I was standing outside an office building in London Docklands around noon watching a group of people cooling down after a running session. I interpreted the situation as follows: this was a group of people in the middle of their careers, working hard, commuting, having children to take care of after work and as a consequence trying to find a time slot for physical activity in the lunch hour. These thoughts ended up in one pilot study, one article (Book, 2009) and one extended project based on the following questions: 1. How, when and where do employed people (qualified work, mainly academics) in the age between 30 and 50 find time and space for physical activities? The selected group is likely to work a lot and have children living at home. By physical activity is meant everything from walking to the bus stop to heavy, conscious training (see for instance Caspersen, Powell & Christenson, 1985). 2. How does the design of the work place and its surroundings affect the opportunities for activities in connection to the working day?

Idrottens betydelse i dagens city-marketing analyseras med fokus på idrottsevenemang och arenor.

A few years ago I was standing outside an office building in London Docklands around noon watching a group of people cooling down after a running session. I intepreted the situation as follows: this was a group of people in the middle of their carriers, working hard, commuting, having children to take care of after work and as a consequence trying to find a time slot for physical activity in the lunch hour. These thoughts ended up in one pilot study, one article and one extended project based on the following questions: 1.How, when and where do people in the age between 30 and 50 find time and space for physical activities? The selected group is likely to work and have children living at home. By physical activity is meant everything from walking to the bus stop to heavy, consciuos training. 2.How does the design of the work place and its suroundings effect the opportunities for activities in connection to the work day? My pilot study showed that the selected group find it hard to find room for physical activities in their daily programmes, and usually prefer flexible solutions like walking and running. Strategies (from what I – based on intensity and aims – call micro strategies to heavy training) in connection to or during the work day were common. Example of micro strategies is for instance using the stairs, while examples of more heavy training was going to the nearby gym during the lunch hour. Furthermore, I found examples of time deepening strategies, like taking a walk while supervising students. Another strategy was to use time slots that nobody else in the family claimed, like very early mornings. At the moment a more extensive material is analysed (including for instance 550 surveys) and will be ready to present at the conference.

This article sheds light on the problematic, but urgent, relation between sport and its environmental effects by focusing on the development of internal policies in the Swedish sport movement as well as on external normative pressures for a sustainable environmental development. The materials in this study portray a passive (and blind) governance in relation to an official environmental policy at macro and meso levels, regardless of the manifestations of individual environmental projects in everyday sport practices. The analysis shows that the ideology of the autonomy of sport and the emphasis on self- regulation, regularly upheld by the Swedish Sports Confederation, is obsolete.