Practicing designers must usually relate to branding in some manner. A designed artifact must support the brand in a constructive way and help establish positive brand experiences, which in turn have strategic value for the brand's institution. While there is obvious application of visual branding knowledge to the visual form of interactive artifacts, interviews with expert practitioners reveal a lack of systematic means to craft an interaction aesthetic to support a brand. Our empirical study relates attributes of interactive experience to that of 'brand personality', a common way of quantifying how a brand should be perceived. We show that particular attributes of interactivity, such as whether an interaction has a continuous rather than discrete flow, are related to particular brand traits. Our empirical results establish a clear commercial significance for deeper, systematic ways of analyzing and critiquing interactive experiences.

Attitudes towards out-groups have been of academic interest for a long time, and two often-used theoretical frameworks are intergroup contact theory, and group threat theory. This article combines insights from both to investigating attitudes among youth in Sweden using multiple regression analysis. I seek particularly to understand the role that contact has on reducing attitudes, and what role different contact situations, and forms may play. Specifically contact in schools and the local area is investigated after controlling for the effect of personal friendships. The analysis finds that high quality contact does have an effect on attitudes among Swedish youth even after controlling for background variables. Superficial contact has no additional effect in the investigated context. Group threat effects are also found to be important for the groups that are most directly in competition with immigrants in the labor market.

The purpose of this paper is to explore themes and challenges in developing environmentally sustainable logistical activities. The approach is explorative with a cross sectional design that takes advantage of ten case studies out of selected logistics service providers (LSPs) operating primarily in the Scandinavian countries The findings illustrate the major themes by analyzing current and future activities in developing environmentally sustainable logistical activities. In addition, four categories of challenges are identified: customer priorities, managerial complexity, network imbalance, and technological and legislative uncertainties. It is concluded that there is a great need for a holistic perspective where LSPs and product owners together analyze and design future logistical setups The suggested holistic and integrative model, building on a three-dimensional concurrent engineering framework, provides new opportunities for research. Further research is needed to improve the interrelationship between LSPs and their customers in the development of sustainable logistical solutions This paper puts forward recommendations for the sustainable development of logistics by combining the results from the case studies with a review of related literature. This will be beneficial for managers and policy makers when they approach sustainable logistical challenges. The emergence and synthesis of themes and challenges are critical for a sustainable society. (C) 2016 Elsevier Ltd. All rights reserved

The on-going conflicts and hardships in various parts of the world, especially in theMiddle East and regions like Syria and Somalia, have triggered a significant wave ofmigration towards Europe. A considerable fraction of these migrants comprisesunaccompanied minors. This research study aims to explore how pre-migration,migration, and post-migration factors influence the mental health and well-being ofSyrian and Somali unaccompanied minors in Sweden during the asylum-seekingprocess. The study is qualitative in nature, employing six in-depth semi-structuredinterviews as its primary data collection method. Using the frameworks of the Senseof Coherence theory and coping theory, the research delves into the challengesunaccompanied minors encounter during the asylum process and the subsequentimpacts on their mental health. The findings suggest that the asylum-seeking processsignificantly impacts the mental health of unaccompanied minors, eliciting mentalhealth issues such as depression, anxiety, and feelings of uncertainty and insecurity.These influences are not confined to mental well-being alone but also permeate otheraspects of their lives. This study therefore highlights the necessity of acknowledgingand addressing the complex link between the asylum-seeking process and mentalhealth among unaccompanied minors.

Titel: En undersökning av hur vidare miljöcertifierade fastigheter ger fördel på den kommersiella fastighetsmarknaden. Ämne, kurs: Fastighetsvetenskap, Kandidatuppsats 15 hp Författare: Ahmed Abdulrahman & Fadi El Hage Handledare: Peter Palm Nyckelord: Miljöcertifiering, Marknadsfördel, Signaler, Kommersiella fastigheter Att miljöcertifiera innebär att man höjer standarden av den tekniska installationen i fastigheten. Fastigheter som miljöcertifieras ger en lägre energiförbrukning då certifieringen innebär att man bygger med bra kvalitet och med god miljöhänsyn. Studiens syfte är att undersöka om miljöcertifierade fastigheter ger en fördel på den kommersiella fastighetsmarknaden samt tydliggöra företagens avsikt med att miljöcertifiera sitt fastighetsbestånd. Studiens syfte har angripits genom en kvalitativ undersökning där fem personer från fem olika fastighetsbolag intervjuats i Malmö samt att ett studiebesök med Jenny Hartwig på Vasakronan ägdes rum med syfte att komplettera Denell men också för att få en ökad förståelse för miljöcertifiering. Det har dessutom gjorts en granskning av fastighetsföretagens hemsidor för att få en helhetsbild av hur företagen arbetar med miljöcertifiering. I den teoretiska referensramen har signaleringsteorin av Milgrom och Roberts används i kombination med tidigare studier inom samma ämneskategori. Den insamlade informationen i studien grundar sig på fem olika respondenters kunskaper och erfarenheter inom arbetet med miljöcertifiering. Det har observerats vara av samtliga intressenters intresse att jobba för ett miljövänligare Sverige där alla är med och bidrar till en effektivare resursanvändning av jordens resurser. Fastighetsägarna som bidrar med 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige vill vara med och effektivisera energiförbrukningen då det bidrar till ett positivt rykte samt att det på sikt är ekonomiskt lönsamt då det ger en lägre drift -och underhållskostnader. Respondenterna är enliga om att miljöcertifieringen utgör ett kvitto på att byggnaden är uppförd med bra materialval och har god miljöhänsyn. Fördelarna det medför att miljöcertifiera sitt fastighetsbestånd är bland annat att det attraherar de hyresgäster som har det som krav på sig att endast lokalisera sig i miljöcertifierade lokaler. Miljöcertifieringen stärker och skapar bättre relationer med intressenter samtidigt som man sänder kvalitativa signaler som direkt är kopplade till varumärket.

Abstract In general, language is the key to the community, to self-sufficiency and independence. Being able to speak the Swedish language is a part of the community integration. Integration also has a practical aspect that includes everyday life and affects one's opportunities in the labor market. Therefore, we have selected in this paper to focus on the language and integration but inevitably we will also discuss the education you need on the labor market. The purpose of this study is to describe how the staffs at the Language Café Nobel works for an increased integration in Malmo, and examine the significance of Language Café Nobel have for their participants. In order to fulfil the purpose we used a qualitative method, which involves semi-structured interviews and participant observations. To interpret and gain a deeper understanding of the informants' answers, we used a hermeneutical approach as an analysis method. Based on informant’s answers, the results showed that Language Café Nobel has helped them to develop their communicative Swedish language, which has made their life become easier. For some, the information from Language café has been beneficial for the participants because it has led to integration into the society. This shows that the Language Café Nobel is working for a better integration in Malmo.

Canada took part in NATO's mission to restructure Afghanistan. The coalition removed the Taliban Government and made-way for a new Afghan Authority. Canada and its NATO allies identified the predominant issues it considered in the planning and implementation of its intervention. This thesis analyzes these assumptions and the influence they had on the construction of the intervention. It problematizes the concept of security, and builds a matrix of security concerns based on the social structures that compose the local and international actors in Afghanistan: namely NATO, Canada, and local Afghan perspectives. It seeks to outline the shared understanding and expectations of the Alliance, the resources which it has allocated, and the practices that have resulted from the intervention to this day. The analysis aims to identify which sectors are primarily made referents of security policies in the context of Canada's renewed role in international relations and the duality of humanitarian development and military intervention. The study will take into consideration the experience and interests of the observed actors and ask whether the reference of an international actor to the security concerns of a domestic actor is adequate. This research seeks to showcase the utility of the constructivist framework in understanding the plurality of identities. It identifies the fault lines between outsiders and insiders within the context, and the ways by which the construction of security changes from one social-structure to another. It considers the interaction issues related to the agent-structure question, by identifying issues of dominance by specific actors, the militarization of the context, and the ordering of security-values by different actors.

One of the chief international security issues of today is humanitarian military intervention. In light of this, some questions have been raised about when and how outsiders should get involved or if they are morally right at all to engage in humanitarian crises. In this paper Syria is the chosen case study because of its brutal crackdown and a massive human rights violation. The main purpose of this thesis is to understand the moral and legal criteria for launching a military intervention for humanitarian aid in Syria followed by a detailed analysis of its ethical, normative and legal issues. The main theoretical framework of this study is just war theory. This study utilizes the criteria of Jus ad bellum principles, namely ‘legitimate authority’, ‘just cause’ and ‘right intention’ in order to asses the extent to which Syria fits into the framework of just war theory. This paper also applies legal criteria such as the Charter of United Nations and international law for the purpose of legal examination. The most complex issue in this thesis is the fact that although legitimate authority has the moral responsibilities to protect civilians, but it often fails to uphold its responsibility mainly because of self-interest and the lack of right intention.

I work on a lighting design for a dance performance to be on tour. A lighting design adapted for three different conditions was made: - One comprehensive where I allow myself a great deal of creative freedom, adapted for the stages with major technical conditions. - One smaller version for stages with less equipment and with less time for preparation on site. - One design for very simple conditions. I also examine the specific differences between typical theatrical lighting design and typical dance lighting design, and the best way to prepare for the hands-on stage design phase.

This thesis examines information visualization, infographics, as a method of advertising. To answer the initial research question of what makes infographics an appropriate method for print advertising, a practical infographic-based advertising campaign has been designed. This, together with three other campaigns, has been the basis for an analysis focused on function, appeal and persuasion. The result tells us that there are benefits to using infographics for an advertising purpose, because the method can act both attention-grabbing and convincing, depending on how it is used and designed.

The study explored how the use of Emojis – beyond being used just as playful joke markers and tone-setters – shape culture and identity within a community of practice. Through the means of two qualitative Focus Group interviews involving ten members from a local soccer team, the purpose was to examine in-depth participants’ motivations for using Emojis, and their feelings about the Emojis that they receive both within and outside their community. Results showed that Emojis – irrespective of shape – are understood as signs representing an individual’s inner positive energy and good will; when such signs are used regularly within a community, this contributes to that the community culture emerge as positive and friendly. Expanding on these findings, results also illustrated that Emojis are perceived as symbols of likeness towards the group and that they contribute to the shaping of open and permissive culture in which emotions are allowed to flow freely – an effect which seem to be transferred to their offline environment too. Drawing from theories of Cultural Psychology and Cultural Semiotics, the thesis presents an innovative view of Emojis as both products as well as producers of culture; products because they are graphic representations of emotions which become meaningful cultural signs when posted online, and producers because they affect members’ perception of reality within the community of practice. The thesis also conclude that the use of Emojis is closely linked to personality and identity; as identities are continuously shaped through the symbolic association of Emojis, this affect not only how members of a community perceive the individuals using them, but also how we perceive the community in which these identities circulate and operate. This finding paved the way for interesting future studies on personal identity building through Emoji use.

Uppsatsen undersöker huruvida visualisering kan vara en lämplig metod för att väcka uppmärksamhet och medvetenhet kring samhällsproblemet mental ohälsa. Syftet är att genom litteraturstudier och praktisk undersökning fördjupa kunskaperna inom visualisering av information. Syftet är även att genom kvalitativa fokuserade gruppintervjuer undersöka om visualisering av mental ohälsa har potential att öka förståelsen för detta fenomen, med teoretisk utgångspunkt i visuell perception och kognition. Slutsatsen är att visualisering av mental ohälsa kan vara en mycket effektiv metod för ändamålet eftersom att det ger möjlighet att uppmärksamma ett ämne inom vilket ord inte upplevs räcka till för att förklara. Detta tack vare bildens omedelbara kommunikation som genom en visuell och kognitiv process gör det möjligt för mottagaren att få en bild av problemet.

Marketers often target women because they represent over half of the population in Canada and Sweden and because they are the purchasing agents for 85% of household items. Advertisers and marketers use targeted marketing on Social Media platforms in the hopes of engaging the audience enough to initiate a purchasing action. For this paper the goal was to understand the relationship between women aged 55+ and their attitudes and perception of targeted advertising, to see whether it was effective in engaging them as consumers. Through interviews and the think-aloud method we found that while the overall perception of online advertising was negative, in practice, the ads on their social media feed were either accepted as relevant ads, simply ignored/not noticed, or not recognized as advertising. Finally we conclude that because social media gives users the impression that they are in control of the content on their feed, the consequences may be that targeted advertising can influence audience’s perception of who they are, more than they think.

I denna uppsats har vi undersökt ämnet personal branding. Inom personal branding har vi studerat hur rekryteringsföretaget ser på detta område men även vilka faktorer de tycker är viktiga för att skapa ett personal brand, samt om det är möjligt i en arbetsrelaterad situation att dra nytta av sitt personal brand och på så sätt skapa fördelar gentemot sina konkurrenter. Vi tycker detta område är viktigt att studera därför att det är ett relativt nytt ämne/ begrepp. Då vi lever i ett mer individualistiskt samhälle och konjunkturen skiftar samt att konkurrensen hårdnar på arbetsmarknaden tycker vi det är viktigt att undersöka olika alternativa medel som kan vara till hjälp i sökandet på det nya jobbet. Vi valde därför att studera Priens (1992) modell över anställningsförloppet för att få en bättre förståelse för rekryteringens olika delmoment men även för att kunna identifiera i vilka arbetsprocesser man kan förmedla sitt personal brand. Vi har även valt att titta på två modeller som är utvecklade av Gad och Rosencreutz (2002) för att se vilka moment som ingår i personal branding och urskilja de viktigaste momenten som kan bidra till att man blir attraktiv på arbetsmarknaden. Det som har framkommit i vår undersökning är att med hjälp av Gad och Rosencreutz (2002) modell ”Brand me mind space” kan man framhålla ett personal brand i olika rekryteringsprocesser, som till exempel i urvalsprocesserna strukturerad och ostrukturerad intervju där det är möjligt att använda den sociala dimensionen för att framhålla sin sociala kompetens och att göra sig attraktiv i arbetsgivarens ögon. I vår undersökning har det framgått att rekryteringsföretag använder sig utav sökning på Internet av aktuella jobbkandidater via t.ex. Google, Facebook men när man arbetar med studentrekrytering har man oftast begränsade resurser och ingen tid till detta. Talar man dock om rekrytering på en högre nivå så finns antagligen mer resurser och utrymme för att göra detta. Med Internet är det till viss del möjligt att välja vilken information man lämnar efter sig och på så sätt jobba med sitt personal brand och göra sig synlig för potentiella företag som man vill arbeta för. Det har även framkommit i undersökningen att vissa rekryteringsföretag ser personal branding som en direkt följd av det 3 individualistiska samhället och att det kommer öka i takt med mindre jobb men att viljan att framhäva sig själv alltid har funnits. De anser även att man ska framhäva sina kompetenser och vara tydlig med vad man tycker utan att göra det på någon annans bekostnad

Syfte: Att på en övergripande nivå analysera potentiella konflikter som kan uppstå när aktörer arbetar med trygghetslösningar på skilda sätt i ett bostadsområde. Metod: Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med intervjuer och har en grund i en fallstudie av Kroksbäck. Teori: Det finns skilda synsätt och metoder för att arbeta mot en ökad trygghet i ett bostadsområde. Arbetet kan ske både via en fysisk utformning för att avskilja sig från offentliga rum samt via sociala insatser genom exempelvis satsningar på mötesplatser för att få en ökad rörelse av människor i området. Empiri: MKB arbetar med att öppna upp sitt bostadsområde för att öka den upplevda tryggheten och motverka den sociala grundproblematiken som finns i området. Brf Kroksbäck har istället valt att avgränsa sig med en fysisk barriär mot den offentliga miljön, för att förhindra obehörigas vistelse på föreningens område. Ett förslag på en fysisk förändring av Kroksbäck har lagts fram av Malmö stad. Analys: Resultatet i studien visar att det finns ett starkt samband mellan den fysiska utformningen av Kroksbäck och otrygghet i området. Slutsatser Eftersom aktörerna arbetar med skilda trygghetslösningar och drar åt varsitt håll, skapas en dragkamp om tryggheten.

Den här studien behandlar Facebookgruppen #jagärhär och hur de som social rörelse arbetar för att främja ett moraliskt debattklimat. Syftet med studien är att genom en kvalitativ forskningsintervju och digital observation analysera organisering och deltagande i #jagärhär och diskutera detta utifrån teorier om sociala rörelser, medierat kollektivt agerande och moral. Frågor om deras betydelse på nätet såväl som deras samhälleliga relevans diskuteras löpande i analysen. Studien visar att medlemmarna i #jagärhär utnyttjar digitala medier med syftet att bedriva en politisk fråga. Med hjälp av Facebooks funktioner mobiliserar sig medlemmar för att samordna aktivistiska aktiviteter i vilka de tillsammans visar civilkurage för att motarbeta det hatiska klimatet i kommentarsfälten. Samtidigt indikerar #jagärhärs existens och engagemang att det finns ett etablerat problem i samhället på grund av bristfälliga lagar och regler relaterade till internet.

Denna studie har haft för avsikt att undersöka hur damidrott och kvinnliga idrottare representeras på den TV-sända Idrottsgalan samt hur innehållet i programmen bidrar till konstruktionen av dessa representationer. I ett första skede tillämpades en kvantitativ innehållsanalys på de 17 avsnitten av Idrottsgalan. Utifrån vårt framtagna kodschema har vi kunnat utläsa generella mönster vad beträffar hur ofta damidrotten och kvinnliga idrottare uppmärksammas i programmen. Med hjälp av den kvalitativa semiotiska analysen har vi vidare, genom att fokusera på de två specifika avsnitten från år 2002 och 2016, åskådliggjort den djupare mening som sträcker sig bortom det manifesta. Resultaten har pekat på att damidrott och kvinnliga idrottare generellt är underrepresenterade och att sporten fortfarande främst är en arena av och för män.

Urbana grönområden med hälsofrämjande ljudmiljöer riskerar att försvinna eftersom det finns en trend att bygga tätare städer, vilket kan ge ökade bullerföroreningar. I svenska kommuner är ambitionen att skydda och behålla sådana ljudmiljöer. För denna undersökningen besöktes fyra områden i Malmö för att utvärdera deras ljudmiljöer. Metoderna som användes var ljudnivåmätningar, ljudlandskapsekologiska metoder (ljudupptagningar, spektrogram, akustiska index) och applicering av åtta parkkaraktärer översatta i ljudlandskapsterminologi. Användningen av de åtta karaktärerna i ljudlandskapterminologi kan vara ett effektivt sätt att utvärdera ljudmiljöer, men har troligen svårt att konkurrera med redan etablerade upplevelse- och hälsoeffektbaserade studietyper. Ljudlandskapsekologi kan utgöra en ny metod för vissa delar av utvärdering av ljudmiljöer, eftersom den har effektiva metoder för datainsamling, analys, och kartläggning, men kräver troligen ett utökat perspektiv i de bedömningsgrunder som finns i europeisk och svensk bullerlagstiftning. Ljudlandskap bör betraktas som resurser med ekologiska och sociala värden.

Syftet med denna studie är att undersöka den påstådda universala naturen av mänskliga rättigheter genom att använda mig av debatten kring asiatiska värderingar, som en kulturrelativistisk teori. De grundläggande argumenten som poängteras av försvarare av asiatiska värderingar är att de asiatiska och västerländska stater tillhör olika kulturer som även skiljer i deras uppfattning av etik och moral, vilket påverkar deras olika uppfattning av mänskliga rättigheter. I argumentationsanalysen kring asiatiska värderingar har jag använt mig utav texter från Xiaorong Li, Amartya Sen, Lee Kuan Yew och Mahathir bin Mohamad, då dessa forskare och politiker representerar åsikterna av de två teorierna jag använder mig utav i argumentationsanalysen, universalism och relativism/kulturelativism. Kopplat till denna debatt diskuterar jag även hur ett större konsensus kring internationella mänskliga rättigheter skulle ske, eller ifall det finns en möjlighet för en nedgång av ett internationellt konsensus. Jag har kommit fram till att argumenten från båda sidor i diskussionen presenterade i denna studie har fört fram viktiga åsikter som är av stor betydelse för framtida samarbete mellan stater. I studien framgår det att ett större konsensus (och därför större respekt för mänskliga rättigheter?), kan skapas ifall vi skapar internationella plattformer för diskussion kring kulturella skillnader. Jag har också kommit till slutsatsen att vi förmodligen inte kommer att se en nedgång av konsensusen kring mänskliga rättigheter utan snarare en utveckling av dem.

Restaurangbesök blir allt vanligare i takt med en accelererande urbanisering och ökad ekonomisk tillväxt. Urbaniseringen och konsumtionssamhället genererar stora mängder avfall. Sverige anses som unika i sammanhanget efter att det globalt publicerats uppseendeväckande fakta om hur Sverige är i ”brist på avfall” och behöver importera avfall från andra länder. Svenskar porträtteras ofta som skickliga på att källsortera, men hur ser det ser ut på svenska restauranger? I den här intervjustudien är fokus på hur källsorteringen går till på restauranger. Totalt har 14 intervjuer genomförts, tio intervjuer med restauranganställda, tre med miljöförvaltningar från olika städer samt en avfallsanläggning för att jämföra förutsättningar och syn på källsortering på restauranger. Intervjuerna har analyserats efter två beteendeteorier kompletterat med en syn på organisationskultur och cirkulär ekonomi. Resultatet visade att det finns en stark positiv inställning till källsortering bland restaurangpersonalen men att förutsättningarna för källsortering är ett för stort hinder, vilket resulterar i att enbart hälften av alla restauranger idag sorterar. Kommunikationen mellan restaurang och kommun måste bli bättre, relation dem emellan mer jämlik och de olika parterna måste bli mer öppna för att förstå varandras svårigheter och förutsättningar.

In this paper, it will be discussed if there is a “team dimension” connected to legitimacy/trust in manufacturing companies. The “improvement teams” in the truck producing company Scania, that also are the basic organisational unit in production, can be described as “open micro systems”, with external relations and links between the teams and the organisation as a whole (Sederblad, 2011b). Our interpretation is that the result of continuous improvement activities in the improvement teams is dependent on blue collar workers believe that they will, at least indirectly and in a long time perspective, benefit from involvement in developing the production system. We will introduce the concept “conditional trust” to analyse the relations in production (Sederblad, 2011a; see also page 5 in this paper). This concept will also be used to understand the negotiation system on the company level and we will especially focus on the role of the unions. In the final section of the paper we will analyse how the production system and negotiation system are linked to each other. We will discuss and analyse the following questions: 1. How is the “improvement teams” organised in the company Scania and how do they work with “continuous improvement”? 2. How is conditional trust established in production and in improvement activities (among supervisors, team-leaders and workers)? 3. How is conditional trust established in the negotiations in the company (management, unions and workers)? 4. How is trust in production linked to trust in the negotiation system, and how functions the system at the workplace as a whole?

Syftet med denna studie var att undersöka hur barns samspel kommer till uttryck på en förskoleavdelning för barn mellan ett och tre år för att få ökad förståelse för hur pedagoger kan skapa goda förutsättningar för barns sociala gemenskap. I studien användes en kvalitativ metod i form av två olika observationsmetoder, som är fältanteckningar och videoobservation. Observationerna genomfördes på en förskola, där jag deltog som en känd icke deltagande observatör. För att kunna analysera materialet och diskutera resultatet användes Daniel Sterns teori om känsla av självets utveckling. Stern förklarar att känsla av själv utvecklas i samspel och kommunikation med andra. Det subjektiva självet och det verbala självet var de relaterande domänerna som var huvudfokus i studien, eftersom dessa känslor av själv berör barn i åldrarna ett till tre år. Resultaten visar att i ett bekräftat samspel utbyter barnen sina tidigare erfarenheter med varandra och de får en känsla av samhörighet. Barnet får förståelse för att andra barn också har ett inre liv med vilja, känslor och avsikter. Denna förståelse gör att barnet delar sina upplevelser med andra genom leken och får förståelsen för sig själv och omgivningen. Resultatet i undersökningen visar ytterligare att barnens nyfikenhet och intresse för varandra samt den gemensamma aktiviteten lockar dem till samspel i de olika samspelssekvenserna. Barnen använde både verbal och icke-verbal kommunikation för att uttrycka sig på såsom blickar, ansiktsuttryck och kroppsspråk i form av miner, ljud, skratt och gester. Det förekom olika känslor i samspelssekvenserna såsom glädje, missnöje och ilska. Barnen uttryckte glädje med hjälp av kroppen, framförallt när de imiterade varandra. Glädjen syntes tydligt i deras ansikten. När det uppstod konflikter mellan barnen kring leksaker eller när de inte kom överens med varandra i leken och inte fick sin vilja i genom uttryckte de ilska och irritation. Barnen blev arga och ledsna och uttryckte sina känslor med ord och med hjälp av kroppsspråket.

The rise of the populist parties in last decades throughout the Europe provide the ground for researches and studies. The recent success of Sweden Democrats (SD) in Swedish 2014 elections, and getting third major party position has been subjected to several studies. The present study for the dramatic rise of Sweden Democrats (SD), is based on the analysis of economical and cultural factors to find out this success, provides an analytical basis for understanding the reasons behind this phenomenon. This study tests two hypotheses by statistical data analysis, and analyses the economic and cultural perspectives by scholarly literature and provide new findings by testing these hypotheses. The study provides outcomes that reasons for the rise of Sweden Democrats (SD) in Swedish society lies somewhere in economic conditions and cultural diversity intolerance.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ”etniskt svensk” arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen. Detta utförs genom en etnologisk inspirerad utgångspunkt där observation och intervjuer utgör insamlingsmetoderna. De teorier som används som grund för analysen av empirin är organisationsteori i relation till social konstruktion, kön och etnicitet. Analysen visar att den normalitet som har konstruerats uppehålls genom rutiner och värden som framstår som ”sunt förnuft” i gruppen. Kön och etnicitet konstrueras bland teknikerna genom självtillskrivning samt tillskrivning av olika egenskaper som definierar en arbetsgrupps-identitet och därmed inkluderande och exkluderande värden.

During the term of 2010 we received a Minor Field Study scholarship from the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida), which allowed us to do a two-month study in Tirana, Albania. The study examined one of Europe’s most common tools when it comes to assisting candidate countries, potential candidate countries, and neighbouring countries of the European Union: Twinning. The idea of Twinning is that the beneficiary country gets assistance from EU member state institutions in order to develop its own institutions, in terms of standards of quality and safety. We have observed a Twinning project structured in the form of a consortium between the Swedish Tax Agency and the French Tax Agency assisting the Albanian General Tax Directorate (GTD) in Tirana. The study highlights the relationship between the four different actors involved in the ongoing project (EU, Sweden, France and Albania) and Twinning as a working method. More specifically we investigated (A) the transition from an old to a new system and if any difficulties emerged in the process, (B) what necessary factors are needed for a successful Twinning project, and (C) how the actors’ different backgrounds affect the project. The result we gained from the field study shows that the transition towards a new system progresses well as long as the project follows the main principles of Twinning: partnership and cooperation. These two principles allow the Albanian GTD to direct the project and decide the direction of their Europeanization process. Twinning generates many positive aspects e.g. institutional understanding and friendship, and it brings the cooperating nations closer to each other. The difficulties that have emerged have been technical or when one of the actors has not followed the structure of the project. These difficulties are natural in the beginning of any project since structures and relations take time to establish. Three main qualities affect the outcome of this Twinning project: experience, flexibility and communication. Actors involved in the project have to be experienced, in form of personal as well as institutional experience. Besides, they have to be flexible since the project follows the development of society where unpredicted needs can emerge. Most importantly, communication has to be free from friction between the actors in order to maintain the partnership principle of Twinning. Our analysis shows that the outcomes of this Twinning project are mutually shaped between the actors involved. Therefore, the emphasis should be on personal abilities to mutually create a working structure that follows the principles of Twinning.

Models of learning style or approaches to learning have been operationalized in the Learning Process Questionnaire (LPQ). Guided by an assumed framework, the authors examine the construct validity of the LPQ in Botswana and investigate the similarities and differences in the process of learning in a non-Western context. Six structural equation modeling are used to test the association between cross-cultural variability and learning. Responses to this instrument are shown to have good internal consistency reliability, and support is provided for its construct validity in terms of its factorial structure. Results further reveal support for dimensions of deep and surface strategies, despite the differences in learning conceptualizations. The strategies utilized by students in the Western educational context are similar to those used by their African counterparts. Taken together, the interaction of gender and culture, makes us propose a relationship between culture, learning and life adaptations, thus extending the concept of learning style to account for the influence of culture. Tentatively, conceptual issues in learning process and suggestions for further research are presented.

Readymade garment (RMG) sector is the most common and prospective form of business among microfinance sector in the world. the macro-economic performance of Bangladesh is hugely dependent on its (RMG) manufacturing sector. it has a great contribution on employment, woman empowerment and GDP that creates a great influence on global economy. it is not only the Scandinavians who have faith in Bangladesh for sourcing different types of garments, but other the big giants like USA have facilitated Bangladeshi RMG sector. But there are some restraints that lying behind Bangladesh's RMG sectors success. Such as- unskilled garment workers, infrastructure, political instability, unhealthy environment, low wage etc. Many researchers have study on these issues, but a few look at the organisational and leadership factors that influence sustainable RMG sector. This paper shows the strength and weakness of the industry and finds the solution to gain sustainability in the sector. The study is conducted under the case-oriented Research (COR) design.

This chapter explores through an understanding of the history and development of the situation of statelessness across the region – a consequence of nation-state formation, state succession and/or discriminatory ethnic, religious and gender law and policy – the striking commonalities in both the causes and consequences of statelessness. It focuses on how the Middle East and North Africa (MENA) region lacks a common language on statelessness which may have contributed to the fact that these groups are often discussed in isolation of one another, with a limited sense of having a shared cause. The chapter also focuses on how the current framework for understating statelessness in the region can obstruct opportunities to address the issue regionally and can even be used to perpetuate statelessness. Discrimination against women in nationality laws can be found in legislation around the world. Statelessness has also resulted from the 'Arabisation' movement that took hold of the region in the 1960s and 1970s.

Trygghet är ett av de viktigaste och grundläggande kraven som finns på ett samhälle. Dess betydelse uppstår från folks rätt att känna sig trygga i sin omgivning. Denna studie ämnar att diskutera frågor som rör tryggheten i en stad, faktorer som kan påverka känslan av trygghet och hur man kan stärka trygghet med byggd miljö. Arbetet presenterar en fallstudie baserad på Annelund området. Annelund är ett litet bostadsområde som ligger i Malmö. Det är väl rapporterat att invånarna i Annelund känner sig mycket otrygga. Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att fördjupa förståelsen av de faktorer som påverkar trygghetsnivån i Annelund. Vidare syftar studien också till att föreslå förbättringar som kan göras för att det ska kännas tryggare för de som bor och vistas i området. Aspekter som rör trygghetsnivån i trakten har analyseras med hjälp av litteraturstudier, plats observationer och intervjuer. Studien visar att den byggda miljön är en viktig faktor som påverkar tryggheten av en plats; dock visar studien också att bredare insatser behövs för att främja utvecklingen av en trygg stad. Detta eftersom Annelund faktiskt är ett lugnt område med ganska låg brottslighet där den byggda miljön är bra; men invånarna känner sig fortfarande mycket otrygga där på grund av sin omgivning d.v.s., på grund av de olagliga aktiviteter som sker på Norra Grängesbergsgatan. Under denna studie konstaterades det att gatan verkar vara ganska stökig kunde även observera att det fysiska rummet är dåligt planerat. Vilket gör att gatan blir lämplig för olagliga aktiviteter. Således rekommenderar denna studie att ändra de fysiska aspekterna av gatan för att minska de olagliga aktiviteterna som sker i Norra Grängesbergsgatan. Detta kan resultera i att invånarna i Annelund känner sig tryggare.

Sociala konsekvensanalyser är en process som handlar om att beskriva, analysera och hantera avsiktliga och oavsiktliga sociala konsekvenser som uppkommer som en följd av planerad stadsutveckling. Syftet med studien är att skapa ökad kunskap kring teori och praktik i sociala konsekvensanalyser genom att jämföra teorier om social rättvisa och aktuell forskning med ett praktiskt exempel i anslutning till infrastrukturprojektet “Västlänken” i Göteborg. Studien kommer även att undersöka om det finns några eventuella utmaningar i den praktiska tillämpningen av sociala konsekvensanalyser. Vidare syftar studien till att få insikt i på vilket sätt en social konsekvensanalys potentiellt kan påverka social rättvisa. Resultatet visar att det förekommer utmaningar kring en gemensam förståelse och definition av området, avsaknad av en gemensam modell samt en brist på kompetens inom social hållbarhet och social rättvisa. Studien föreslår att det införs ett lagkrav på sociala konsekvensanalyser och utformning av en nationell modell med utgångspunkt i teorier om social rättvisa. Att inkludera sociala konsekvensanalyser i planeringsprocessen innebär att ta ställning till ett antal komplexa frågor, nödvändiga för att nå fram till ett rättvist och socialt hållbart samhälle.

Transportplaneringen har länge präglats av rationella metoder och verktyg, vilka anses ha svårt att hantera de sociala dimensionerna av hållbar utveckling (Thoresson 2014, s.23-24). Transportsystemet påverkar emellertid förutsättningarna för samhällets möjligheter till socialt hållbar utveckling (Stren & Polèse, 2000, s.28-29). År 2010 bildades Trafikverket genom sammanslagning av tidigare separerade verk för att skapa förutsättningar för en mer integrerad och långsiktigt hållbar transportplanering (Ingo, 2013, s.114). För att bidra till den långsiktigt hållbara transportplaneringen införde Trafikverket (2015a, s.3) år 2013 ett nytt steg i planprocessen: Åtgärdsvalsstudier (ÅVS), där förslag för vilken typ av åtgärd som kan lösa transportproblem utreds (Trafikverket, 2015a, s.8-9). I relation till ovanstående utveckling ställer vi i denna uppsats frågan: Hur integreras sociala dimensioner i den svenska transportplaneringen? Studien har avgränsats till att behandla processen för åtgärdsvalsstudier. Empiri har samlats in genom en fallstudie bestående av intervjuer med en arbetsgrupp för en pågående åtgärdsvalsstudie. Dessa intervjuer har kompletterats med ett samtal med en fokusgrupp, bestående av konsulter som arbetar med åtgärdsvalsstudier och redovisar deras erfarenheter av hur sociala dimensioner behandlas i åtgärdsvalsstudier. Denna empiri ställs i förhållande till teori om social hållbarhet och transportplanering. Resultatet av uppsatsen belyser problematik som finns med den rationella kunskapssynens sätt att behandla sociala dimensioner av hållbarhet. Detta då rationella processer inom transportplaneringen har svårigheter att identifiera grupper i samhället, vilket är ett kriterium för social rättvisa och social hållbarhet (jfr. Fainstein, 2000; Stren & Polèse, 2000, s.15-16). Dessutom har de rationella metoderna och den rationella kunskapssynens svårigheter i att kunna integrera kvalitativa värden av sociala dimensioner. Det framkommer även att ÅVS-processen präglas av förhandlingsplanering, vilket möjliggör att önskade åtgärder kan rationaliseras av de som bjuds in till dialog. I relation till förhandlingsplaneringen begränsas medborgarnas delaktighet och insyn, vilket äventyrar de demokratiska idealen och skapar en obalans i vem som får komma till tals.

Purpose: Exploring the relatively new technology of convolution reverb, to gather knowledge on its limitations when used practically in the production of pop music, and from these findings to learn about applications in other performing arts and sound design. Methodology: This is a case study of creating convolution reverb by doing impulse responses (IR) and then applying them to studio recorded pop music. The empirical data consists of the final song results, notes and journals from during the process and the comparisons, as well as established litterature on acoustics, psycho-acoustics and music production. Results: Convolution reverb can widely and freely be used in the production of music and other audio-based art forms, since our study shows that the result of a well-made impulse response from a particular room is indistinguishable from music that is actually played and recorded in the same space.

Mångfald är begrepp som används ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska målsättningar finns inga direkta direktiv på hur mångfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstå hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstår och implementerar mångfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks då skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera värden och förhållningssätt till andra. För att erhålla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mångfaldsarbete på skolor deltar även chefen för Resurscentrum för mångfaldens skola samt ansvarig på Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien. En hermeneutisk utgångspunkt och kvalitativ metod utgör den metodologiska ansatsen och fem intervjuer har utgjort den främsta insamlingsmetoden. En juridisk och politisk bakgrund samt två dominerande perspektiv på mångfald, en konsultinriktad och ett kritiskt förhållningssätt, presenteras som ett ramverk för förståelsen av begreppet. Tre teorier används som grund för att förstå mångfald samt hur det används, dessa utgörs av en konstruktionistisk teori, en implementeringsteori samt en glokaliseringsteori. Analysen visar att det råder en ovisshet om vad begreppet mångfald innebär och olika förståelser framkommer av rektorerna, dock är etnicitet återkommande och framställs som mest påtagligt. Implementeringen av mångfald på skolorna framkom i studien som att vara beroende av de ledande aktörernas engagemang och förståelse, vilket tog sitt uttryck genom arbete med värdegrunder, att framhålla lika rättigheter och möjligheter samt att utgå efter lagar och politiska målsättningar.

Today’s the concept of social entrepreneurship; social capital and venture capital are defined by several experts. This case study sets out to gain an understanding of the relation between social capital and venture capital in Uppstart Malmö, a new social entrepreneurial organization which focuses on creating job opportunities in the city of Malmö, where unemployment rate is comparatively high. Analyzing empirical data from interview and other documentation, the results show that Uppstart Malmö is concentrating in the social dimension of enterprise and emphasizing on social capital more than venture capital. While by some means, the foundation is going toward achieving social goal. Uppstart Malmö is not yet an ideal model for completely social organization and commercial signs can be seen in their plans.

Djupgående analyser av filmerna Konspiration 58 och Forgotten Silver, tillhörande genrehybriden mockumentärfilm.

Barn spenderar mycket tid i skolan. Det finns gott om forskning om trygghet och otrygghet i skolan, men de flesta studier fokuserar på klassrumssituationen, relationer mellan barnen eller med lärarna. I den här studien flyttar jag ut fokuset till skolgården, genom att göra en studie om skolgårdens gömda platser på Höjaskolan i Malmö I min studie visar jag att dessa platser kan användas för att bryta mot skolans regler och att detta kan skapa otrygghet för barnen. Samtidigt fungerar platserna som barnens egna platser och kan också vara spännande. Här kan man testa gränser, bryta mot skolans regler, vara för sig själv eller umgås med sina vänner. För att undersöka platser där barn gömmer sig på för att bryta regler har jag gjort en workshop med mellanstadieelever om trygga och otrygga platser på skolgården. Jag har även gjort en deltagande observation genom att hänga med högstadieeleverna på rasten. Jag har även använt mig av mina egna erfarenheter av att ha jobbat i förskoleklassen på Höjaskolan. För att genomföra min studie, använder jag Jeremy Tills begrepp hard space och slack space. Med hjälp av dessa begrepp kan jag se vilka karaktäristiska drag dessa gömda platser har. Jag har kommit fram till tre olika typer av platser där barn bryter regler; stationära, rörliga och skiftande platser som är både stationära och rörliga. Jag beskriver också vilka elever som attraheras av dessa gömda platser och vilka aktiviteter platserna stöttar.

Uppsatsen behandlar den svenska Försvarsmaktens reformering från invasionsförsvar till insatsförsvar utifrån ett teoriprövande perspektiv. Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att förklara reformering eller om det är tillräckligt att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen? Uppsatsen visar på att realismens och konstruktivismens teoretiska förklaringskraft till reformeringen är tillfredställande samt att den svenska säkerhetspolitiska retoriken domineras utav en nyttomaximerande logik. Därav är slutsatsen att det inte krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att förklara den svenska försvarsmaktens reformering utan det räcker att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen.

Uppsatsen behandlar den svenska säkerhetspolitiska diskursens normativa mönster samt ställningstagande i Kosovokonflikten år 1999, Afghanistankonflikten år 2001, Irakkonflikten år 2003 och den pågående Darfurkonflikten utifrån en realistisk förklaringsmodell. Syftet med uppsatsen är att pröva hypotesen att det förekommer paradoxer i den svenska säkerhetspolitiska retoriken kring normer som är stadgade för Sverige och att retoriken saknar intern konsistens. Uppsatsen syftar även till att undersöka huruvida den svenska statens normativa ställningstaganden styrs av en nyttomaximerande aspekt. Uppsatsen visar på att det i den svenska säkerhetspolitiska diskursen framhålls värdet i normer som underminerar varandra samt att Sveriges normativa mönster i uppsatsens valda konflikter är inkonsekvent. Uppsatsen för ett resonemang som visar på att paradoxerna i diskursen och Sveriges inkonsekventa normativa mönster bygger på en nyttomaximerande aspekt, det vill säga Sveriges normativa ställningstagande och agerande i uppsatsens valda konflikter är inte styrt av normerna i sig utan av Sveriges nationella intressen.

Although debate on commons has been going on for the last five decades, it is only in the last two decades that attention has been focussed on new commons. Even then, urban commons though acknowledged as part of new commons, has attracted little attention among researchers of commons. This study therefore sought to explore the nature and management of urban commons and how they (urban commons) contribute to social sustainability in the neighbourhood. This study has taken a qualitative approach and deployed a case study method with a focus on Stapelbadden/Stapelbaddsparken as cases. In-depth semi - structured interviews were conducted with thirteen participants drawn from diverse stakeholders representing different interest groups. The study found out that the two phenomena (Stapelbadden/Stapelbaddsparken) display some of the factors that affect the management or governance of urban commons more than traditional commons namely, indirect value, contested resources, mobility and cross-sector collaboration. In addition, by virtue of creating networks of different user groups, they create bridging social capital which contributes to social sustainability in the city.

Studien tittar på miljönyhetssidorna Supermiljöbloggen och Aktuell Hållbarhet, samt den slutna gruppen Omställning Sverige, på Facebook. Vi har utfört en innehållsanalys på de 40 mest gillade inläggen under tidsperioden 1 april 2015 – 31 mars 2016 på respektive sida. Vi valde att kategorisera inläggen utifrån vilken aktör som ansvarar för lösningen/problemet. Är det staten, vetenskapen, individen eller marknaden? Vi har även placerat inläggen och sidorna i ett spektrum mellan följande idéströmmningar; ekologisk modernisering och sufficiency. Vi har funnit att de inlägg som lockar till sig flest gilla-markeringar, i både Supermiljöbloggen och Aktuell Hållbarhet, överensstämmer med en svagare ekologisk modernisering. Detta korrelerar även med att de dominerande aktörerna på dessa sidor är Staten och Marknaden. Omställning Sverige- gruppens inlägg uppvisar mestadels en diskurs som följer mikro-sufficency vilket också korrelerar med Individen som största aktör. Att ekologisk modernisering lockar till många gilla- markeringar tror vi beror på ett mer slagkraftigt språkbruk än sufficiency.

Denna studie undersöker styrning av professioner i offentlig förvaltning. Syftet med studien är att ta reda på hur managementstyrning påverkar professioner. Studiens empiriska material är dokument som uttrycker lönekriterier. Dokumenten representerar sex organisationer i offentlig förvaltning. Dokumenten representerar de tre olika huvudmännen inom offentlig förvaltning, statlig förvaltning, regional förvaltning och kommunal förvaltning. Dokumenten riktar sig till relativt starka och traditionella professionsyrken. Studien visar att dokumenten innehåller en managementdiskurs vilken konstruerar medarbetare. Professionen styrs genom beteendestyrning, resultatstyrning och normstyrning. Den professionella logiken står tillbaka för den marknadsmässiga logiken och den politisk/byråkratiska logiken.

1 juli år 2013 trädde en ny skollag i kraft i Sverige. Den nya lagen ger papperslösa barn i Sverige rätt till utbildning. Detta gäller både om barnet har fått avslag av Migrationsverket på sin uppehållstillståndsansökan och om barnet lever gömt och inte sökt uppehållstillstånd. Idag har papperslösa barn rätt till utbildning men detta innebär inte att dessa barn har en skolplikt, utan det avgör barnet själv eller familjen till det papperslösa barnet om rätten ska nyttjas. Denna valfrihet leder till att flera papperslösa barn inte utnyttjar sin rätt till utbildning. Det finns flera orsaker till detta som exempelvis att många papperslösa familjer inte känner till den nya skollagen och att polisen de facto har rätt att omhänderta en papperslös elev från skolan. Då det inte existerar någon garanti för att den papperslösa elevens trygghet i skolan väljer många papperslösa familjer bort denna rättighet på grund av rädslan att barnet skall bli omhändertaget av polisen. I samband med detta har vi identifierat olika dilemman för lärare, dilemman som uppstår vid en sammanstötning mellan lärares yrkesetik och lärares lagstadgade plikter såsom anmälningsplikt. I Sverige har lärare en skyldighet att anmäla, om de misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa skall de meddela socialtjänsten. Denna anmälningsplikt orsakar ett stort dilemma för lärare då konsekvensen av en anmälning kan bli förödande för den enskilde papperslösa eleven och dennes familj. För att få en klarare bild av lärarnas dilemman utförde vi intervjuer med olika lärare på Skånska skolor. Vid intervjutillfällena fick vi förklarat för oss att dilemmat med anmälningsplikten och skyddande av papperslösa elever är någonting som lärare fruktar. Utifrån Barnkonventionen, lärares yrkesetik, tystnadsplikt samt specifik skolsekretess kan lärare skydda den enskilde papperslösa eleven. Dock så finns rädslan kvar bland lärarna om vad som händer om en specifik situation leder till att socialtjänsten måste kontaktas. Resultatet av analysen ger en bild av att lärares yrkesetik inte är så stark som andra yrkesetiker, således kan lärare stå upp mot andra myndigheter och neka deras begäran om tillträdde på skolan.

Games for change are games which allow players to learn and interact with real world issues through play in order to motivate participants to better the world. The research of this thesis presents the use of serious fames and casual games to measure and observe how awareness on children's poverty is achieved with game elements.

Kapitlet bygger på erfarenheter från det projekt om tidig intervention för barn med funktionshinder i Ryssland och Vitryssland som författaren deltog i och som genomfördes 2004-2009. Fokus ligger på den tidiga interventionens etiska och existentiella implikationer.