I ett ULF-projekt om proportionalitet i matematiken vid Malmö universitet har författarna tagit fram elevuppgifter om proportionella samband. Eleverna arbetar med dessa systematiskt genom att spela in sina lösningar som filmer till läraren. Dessa följs upp genom att diskutera olika strategier i helklass. Denna procedur upprepas så att läraren kan följa elevernas utveckling. Artikeln beskriver att eleverna lottas ihop parvis och får sedan en begränsad tid på sig för att spela in en film där de löser eller åtminstone försöker lösa problemet. Filmen spelas in med skärmen vinklad så att endast pappret och elevernas skrivande syns. Det betyder att elevernas röster finns med men inte deras ansikten.
Genom ett strukturerat arbete med Bedömningsstöd i taluppfattning görs eleverna i hög grad delaktiga i sitt matematiklärande. Författaren beskriver också ett nära samarbete mellan matematikläraren och specialläraren vilket ger tydliga fördelar i strävan att göra matematiken tillgänglig för alla elever.
Ett syfte med Kängurutävlingen är att sätta matematiken i centrum, åtminstone för en dag. På Nydalaskolan i Malmö har skolan fått stöd av det omgivande samhället för att kunna göra en riktig fest av tävlingen. Stödet har också lett till viktiga kontakter med bostadsområdets husvärd.
Medialandskapet ändras i en rasande takt. Bland det nya som dykt upp hittar man t ex gräsrotsvideo (YouTube), kollektiva forum på nätet, mobiltelefoner med GPS och bredband. Innovationer och utveckling inom detta område ställer stora krav på lärarna, men erbjuder också nya spännande möjligheter för matematikundervisningen. Här rapporteras om MLE-projektet, där mobiltelefoner och handhållna datorer används för att utforska matematik på grundskolan och gymnasiet.
I takt med att priserna sjunker utrustar allt fler skolor sina elever med små bärbara datorer. Detta innebär nya och spännande möjligheter för matematikundervisningen. Med hjälp av fria programvaror kan eleverna och läraren nu tillsammans undersöka matematiska begrepp på ett mera lustfyllt och kreativt sätt. I den här artikeln behandlas det omfattande och kraftfulla datoralgebraprogrammet.
Möjligheterna att använda informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som stöd och som en resurs i matematikundervisningen ökar alltmer. Samtidigt är många lärare osäkra på hur man på bästa sätt utnyttjar denna resurs. För att stödja, stimulera och utveckla användningen av IKT kommer NCM i samarbete med projektet Matematik för den digitala generationen att bygga upp en ny webbplats med inriktning mot IKT i matematikundervisningen.
Författarna har i ett ULF-projekt om proportionalitet i matematiken vid Malmö universitet utformat ett arbetsmaterial för elever som läser gymnasiets kurser Matematik 3b och 3c. Elever som kan derivera mekaniskt kan genom att undersöka aktuella enheter - enhetsanalys/dimensionsanalys - få bättre förståelse för hur de ska tolka derivator i ett sammanhang.
I den nya kursplanen i matematik från 2022 finns härledda enheter och proportionalitet med som ett nytt moment. Dessa moment är fokus för ett matematikprojekt inom ULF vid Malmö universitet. ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning och bedrivs vanligen som praktiknära aktionsforskning. Just denna artikel beskriver en lektion där elever i årskurs 7 arbetar med en gruppuppgift. Uppgiften är vald med syftet att låta eleverna utforska egna metoder för att komma fram till lösningsförslag. Uppgiften är även en introduktion till begreppet proportionalitet och kräver enhetsanalys. Vidare är det viktigt att fånga eleverna där de befinner sig för att uppbåda en ökad nyfikenhet och bringa en djupare förståelse samt bidra till fler lösningsstrategier.
Undervisning om mätning behöver handla om att utveckla barns förståelse för de matematiska begreppen egenskap, enhet och skala. Detta är ett ändrat fokus från att först se på längden, sedan på area, volym och massa, och slutligen på tid. Författarna diskuterar i artikeln hur problemlösning kan vara ett användbart sätt att underlätta och utveckla förståelse för olika mätningsbegrepp
GeoGebra är ett matematikprogram utvecklat för att användas i matematikundervisningen från grundskola till universitetsnivå. Programmet är översatt till mer än 40 språk, bl.a. till svenska av Jonas Enlund och Thomas Lingefjärd. Här följer ett exempel på hur GeoGebra kan användas inom gymnasiets matematikkurs D, avsnitt Integraler.
Att faktorisera polynom är inte alltid helt enkelt men inte dess mindre en väsentlig del av den algebra som elever möter i slutet av högstadiet och senare på gymnasiet. Vi får här ta del av hur man med hjälp av lättillgängliga datoralgebrasystem, appar och nätresurser kan erbjuda elever vägar till förståelse och färdigheter i polynomfaktorisering.
en undervisning som är inkluderande betraktas olikheter som tillgångar och alla elever ges möjligheter att vara aktiva. Här beskriver författarna ett examensarbete, på speciallärarprogrammet, om strukturerad intensivundervisning där utgångspunkten var att alla elever skulle arbeta i klassrummet.
I den nya kursplanen i matematik från 2022 finns härledda enheter och proportionalitet med som ett nytt moment. Dessa moment är fokus för ett matematikprojekt inom ULF vid Malmö universitet. ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning och bedrivs vanligen som praktiknära aktionsforskning. I denna artikel undrar två matematiklärare vad det är som gör att elever på högstadiet inte kan se logiken bakom enheter för att enklare lösa proportionalitetsproblem. Genom en undersökning i sina klasser ser de möjligheter att i undervisningen använda enhetsanalys som en praxeologi för att öka elevernas förståelse av proportionella samband.
Språk, kultur och matematik är ett nationellt lärar- och forskarnätverk som bildades 2021. Här beskrivs villkoren för dagens matematikundervisning och det arbete som görs av forskare och lärare för att bättre förstå och utveckla matematikundervisningen i mångkulturella, flerspråkiga matematikklassrum. Avslutningsvis bjuds intresserade in att delta i nätverket.
I den verksamhetsförlagda tiden i utbildningen, VFT, hamnade Anders och Mikkel i samma situation som andra lärarstuderande. Deras förställningar om en ny undervisning visade sig vara svår att realisera. Då de försökte med utforskande matematik upplevde de motstånd från både elever och lärare. I kritisk återblick på praktikperioden kom de fram till en teoretisk förståelse för svårigheterna.
Vetenskapsrådet har beviljat 4,5 miljoner till det internationella forskningsprojektet Vuxnas matematik: Från arbetet till skolan. Syftet med projektet är att beskriva, analysera och förstå vuxnas informella matematikkompetens och att därigenom skapa en vetenskaplig grund för en positiv förändring av matematikundervisningen i yrkesprogram, övriga ungdomsskolan och vuxenundervisningen.
Här presenteras resultat från ett forskningsprojekt med utgångspunkt i matematiktävlingen KappAbel. Projektet är nordiskt men studien avgränsades till Norge. Frågan som ställdes var vilken potential det finns att tävlingen påverkar lärare och elevers inställning till matematik och utvecklar matematikundervisningen.
I denna artikel ger författarna exempel på hur IKT kan användas för att arbeta med både matematiska uttrycksformer och representationer. Ofta skiljer vi inte på uttrycksformer och representationer, utan de får stå för samma sak. För tydlighetens skull diskuteras de dock här var för sig. Artikeln innehåller även exempel på tillämpningar från gymnasiet.