Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Anderson, Lotta
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Egard, Hanna
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Nordgren, Camilla
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Staaf, Patricia
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL).
    Breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning: En utmaning för den högre utbildningen2018Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 8, nr 1, s. 33-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Frågor kring breddad rekrytering och breddat deltagande utgör en del av den sociala dimensionen av högre utbildning och är ett prioriterat område för det europeiska samarbetet. 2017 års förslag om att ändra i högskolelagen och vidga lärosätenas uppdrag till att aktivt främja ett brett deltagande gav upphov till en debatt bland såväl politiker som företrädare för lärosäten, vilken synliggjorde flera utmaningar, förhoppningar och farhågor. Föreliggande reflektion tar avstamp i denna debatt och fördjupar sig i frågor kring breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning. Syftet med reflektionen är att diskutera och reflektera kring vad breddat deltagande för denna målgrupp innebär och vilka krav det ställer på resurser, tillgänglighet, bemötande och attityder samt på högskolepedagogisk kompetensutveckling, kunskap om funktionsnedsättning och funktionshinder samt inkluderande pedagogik. Utgångspunkten för reflektionen är svensk forskning och pågående utvecklingsarbete om breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning samt författarnas erfarenhetsbaserade kunskaper om högskolepedagogisk undervisning och kompetensutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Apelmo, Elisabet
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Att crippa högre utbildning: Skillnad och erfarenhet i universitetens lärosalar2024Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 14, nr 2, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Samtidigt som antidemokratiska krafter växer i Europa har frågan om breddad rekrytering och mångfald återigen aktualiserats. I sin utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering från 2022 konstaterar Universitetskanslersämbetet att den sociala snedrekryteringen består. Snedrekryteringen har negativa effekter på såväl demokratisk samhällsutveckling som social rättvisa. Dryga 20 år efter att uppdraget att främja breddad rekrytering skrevs in i högskolelagen finns det alltså skäl att fundera över varför så lite har hänt. Essän argumenterar för att blicken bör vändas från underrepresenterade grupper mot exkluderande normer och sociala strukturer inom universiteten. Syftet är att diskutera hur universitetslärare kan motverka de mekanismer som gör att vissa studenter känner sig hemma i föreläsningssalar och seminarierum medan andra inte gör det. Essän har ett intersektionellt perspektiv, men fokus läggs särskilt på de normer och strukturer som tar utgångspunkt i föreställningen om den normala kroppen, vad som benämns ableism. Essän diskuterar metoder för att synliggöra lärarnas och studenternas situering, pedagogiska verktyg för att låta olika erfarenheter komma till tals, betydelsen av val av perspektiv och kurslitteratur liksom tillgänglig undervisning. När skillnader synliggörs utan att ordnas hierarkiskt blir de skilda erfarenheterna en resurs för ett ömsesidigt lärande om varandra och det kritiska tänkandet främjas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Bengtsson, Mariette
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Stenberg, Marie
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Carlson, Elisabeth
    Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för vårdvetenskap (VV).
    Utvärdering av studentaktivt lärande i verksamhetsförlagd utbildning: peer learning och patientfokuserad handledning2013Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 1, s. 53-56Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vården står idag inför en rad utmaningar inte minst ekonomiskt och en allt större del av befolkningen är 80 år eller äldre. Behovet av hälso- och sjukvårdspersonal kommer därmed att vara fortsatt högt och samverkan mellan olika professioner och organisationer behöver stärkas. Det betyder att det är nödvändigt att implementera pedagogiska modeller som främjar samarbete och personcentrerad vård redan tidigt i utbildningarna. I sjuksköterskeprogrammet vid Malmö Högskola är flera modeller för studentaktivt lärande implementerade i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Den första modellen, peer learning, är en handledningsmodell som bygger på strategier där studenterna lär från och av varandra. Den andra modellen är patientfokuserad handledning vilken ger studenten möjlighet att följa patienters väg genom vården. Syftet med de pedagogiska modellerna är att studenterna ska kunna skapa djupare vårdrelationer och förberedas inför den kommande yrkesrollen genom att träna reflektion, kritiskt tänkande och samarbete. Vi planerar just nu ett större forskningsprojekt för att mer genomgripande utvärdera såväl peer learning som patientfokuserad handledning där även patienters upplevelse av att vårdas i en studentaktiv modell ska inkluderas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Bergman, Lotta
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Olsson Jers, Cecilia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Vilken väg tar den kritiska granskningen?: Studenter i samtal om en vetenskaplig artikel2014Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, nr 1, s. 35-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att många studenter har svårt att tillägna sig det språk som används i högre utbildning. Att utveckla den akademiska literacy som förväntas i högre utbildning kräver ofta hårt arbete av studenter. En viktig uppgift men också utmaning för lärare i högre utbildning är att stödja studenter i att utveckla det läsande, skrivande och kritiska tänkande som krävs i akademin. Den här artikeln bygger på en kvalitativ undersökning av hur studenter vid ett tillfälle samtalar om en vetenskaplig artikel som ingår i deras utbildning. Samtalen spelades in i fyra grupper med fyra till fem studenter i varje grupp. Deras uppgift var att kritiskt granska artikeln med utgångspunkt i ett antal typiska drag i vetenskapliga texter. Vårt syfte är att diskutera vilka möjligheter innehållet i studenternas samtal gav för att utveckla deras förståelse av artikeln och dess kontext. I analysen framstår tre teman som avgörande för studenternas förståelse: studenternas syn på artikelns användbarhet, deras syn på dess tillförlitlighet samt deras attityder till vetenskapliga texter. Undersökningens resultat understryker lärarens viktiga roll i textsamtalen och pekar bland annat på att studenter behöver utveckla såväl diskursmedvetenhet som kunskap om de villkor som omger forskare och deras skrivande för att första och kritiskt kunna granska en vetenskaplig text.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Economou, Catarina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Ennerberg, Elin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Flerspråkighet och transspråkande i lärarprogram för nyanlända lärare: språkbro med förhinder?2020Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 10, nr 2, s. 75-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel handlar om en universitetsförlagd introduktionsutbildning för nyanlända lärare i Sverige, det så kallade snabbspåret. Den presenterade studien handlar om hur lärarnas flerspråkighet och transspråkande används, betraktas och tas tillvara i en kontext för högre utbildning och kompetensutveckling. Baserat på ett teoretiskt ramverk om transspråkande och olika synsätt på flerspråkighet och språkpolicyer, samlades data in genom intervjuer och observationer med utbildningens deltagare, lärare och handledare. Resultaten visar på att språkfrågan är komplex och flera tendenser visas. Dels ses deltagarnas språkkunskaper i svenska som bristande, dels ses deras flerspråkighet som en tillgång i vissa sammanhang. Transspråkandet visas fylla en viktig funktion i inlärningsprocessen inom kursens ram. Slutsatsen är att alla aktörer i utbildningen behöver få en högre medvetenhet om flerspråkighet och transspråkande så att deltagarnas kompetenser kan tillvaratas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Ek, Anne-Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Safrankova, Camilla
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Workshop: att skapa rum för möten som kan förändra2015Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 5, nr 2, s. 87-97Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur kan workshopformatet träna den kritiska förmågan? Förtrogna med det genusvetenskapliga och feministiska fältet presenterar artikelförfattarna workshop som en lämplig arbetsform inom högre utbildning. Författarna argumenterar för att workshops möjliggör demokratiska utforskande processer där förmågor som att lyssna, analysera, tolka och argumentera tränas. I artikeln diskuteras nödvändiga villkor och praktiska förutsättningar för hur vi som lärare kan iscensätta studentaktiva undersökningar där den egna förförståelsen både kan och bör utmanas. I workshopen finns utrymme för delaktighet och ofärdiga tankar. Studenter såväl som lärare tränas i att hantera intressemotsättningar och oväntade uttolkningar av workshopens gemensamma material, nödvändiga kompetenser för såväl ett kritiskt som ett demokratiskt förhållningssätt. Författarna exemplifierar hur planering och genomförande av workshops organiseras, diskuterar vikten av välkomnande, disponerandet av tid, betydelsen av möten och att hantera ”oönskade” bidrag. Man understryker att tillit är en nödvändig förutsättning liksom insikten att makt finns närvarande i alla möten. Avslutningsvis problematiseras mångfald, tolerans och konsensus; begrepp som ofta associeras till demokratiska utbildningspraktiker.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Godhe, Anna-Lena
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Edström, Ann-Mari
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Förutsättningar för multimodalt meningsskapande i svenskämnets kursplaner på grundlärarutbildningen2021Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 11, nr 3, s. 88-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i en analys av kursplaner för svenskämnet inom grundlärarprogrammet vid fyra svenska lärosäten syftar denna artikel till att belysa skillnader i förhållningssätt till multimodalt meningsskapande samt hur dessa ramar in studenternas möjligheter till multimodalt meningsskapande. Analysen visar på tre huvuddrag i förhållningssättet till multimodalitet: som digitalitet, som stöd för annat lärande och som kunskapande i sin egen rätt. Spänningar mellan dessa tre förhållningssätt utforskas vidare och visar att processen fokuseras då multimodalitet ses som kunskapande i sin egen rätt medan representationen, i form av en produkt, blir det som hamnar i fokus utifrån de andra förhållningssätten. Ett holistiskt synsätt på kvalitativa aspekter av multimodalitet möjliggörs när meningsskapande processen och relationella aspekter fokuseras. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Holmström, Ola
    Avdelningen Kvalitet och utvärdering/Institutionen för Utbildningsvetenskap, Lunds universitet.
    Ensamarbetande doktoranders perspektiv på forskarutbildning och doktorandtillvaro: Ämnesmässig ensamhet, den informella socialisationens kraft och erkännandets betydelse2018Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 8, nr 1, s. 14-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med 26 ensamarbetande doktorander vid Lunds universitet. Studien har sin bakgrund i data från enkätundersökningar som visar att doktorander som arbetar ensamma trivs sämre med sin doktorandtillvaro än doktorander som ingår i en forskargrupp och att detta i högre grad gäller för kvinnor än för män. Mot denna bakgrund är studiens syfte att fördjupa förståelsen för vad som är problematiskt med forskarutbildningen utifrån de ensamarbetande doktorandernas synvinkel och varför situationen verkar vara särskilt problematisk för kvinnor.

    Intervjumaterialet analyseras primärt utifrån teoretiska perspektiv på ensamhet, socialisation och erkännande. Studiens resultat visar att doktoranders ensamhet ofta är ämnesmässig och relaterar till en känsla av att vara utlämnad till sig själv i avhandlingsarbetet. Studien visar också på kraften i doktoranders informella socialisation, vilken kan lokaliseras till sammanhang och handlingsmönster som doktorander påträffar utanför formella direktiv och riktlinjer. Särskilt problematiseras forskarutbildningsmiljöer som präglas av ett långtgående individualistiskt förhållningssätt till arbetet. I dessa tenderar problem som doktorander kan uppleva att både normaliseras och individualiseras. Därtill beskrivs miljöer med ett långtgående individualistiskt förhållningssätt som särskilt problematiska för kvinnor.

    Av studien framkommer också att det ibland kan finnas en stor diskrepans mellan doktoranders behov av professionellt erkännande och det faktiska erkännande som de upplever sig få inom ramen för forskarutbildningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Leijon, Marie
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Rum på campus i högre utbildning: didaktisk design och handlingsutrymme2016Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 6, nr 1, s. 3-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vilka möjligheter till deltagande och handlingsutrymme har studenter och lärare i högre utbildning när det gäller den fysiska miljön på campus? Utifrån ett designteoretiskt perspektiv kommer jag i den här artikeln att resonera om vilken betydelse rum kan ha för både design för lärande och i lärande. I artikeln diskuteras hur rum utgör en del av lärares didaktiska design, som en inramning för lärande och får därmed konsekvenser för iscensättningen av en lärprocess. Rum är även något både studenter och lärare förhåller sig till och använder sig av som resurs under en lärprocess, design i lärande. Rum påverkar hur studenter och lärare interagerar och skapar mening i en lärprocess. Deltagarna förstår rummen på ett sätt vid iscensättningen, men måste förhålla sig till och ibland designa om rummen under processens gång. Särskilt intressant blir det därför att diskutera handlingsutrymme, både i relation till lärarens didaktiska design och förutsättningar för lärande, men framförallt i relation till studenters och lärares arbete med att tolka och omforma rummet som en del av den lärväg de designar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Wendel, Lotta
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för kriminologi (KR). Malmö universitet, Centrum för sexologi och sexualitetsstudier (CSS).
    Nordgren, Camilla
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL). Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Andersson, Claes
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för kriminologi (KR).
    Etisk förhandsprövning av studentarbeten: lärosätenas ansvar2024Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 14, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur vanligt är det att studenter bedriver projekt som inbegriper etiskt känsligt innehåll? I denna artikel redogörs för en undersökning rörande ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete som avser formaliserad etikprövning av studentuppsatser. Undersökningen inbegriper uppsatser som examinerats och godkänts vid fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet under åren 2014–2017. Med etiskt känsligt innehåll avses här känsliga personuppgifter samt intervenerande metoder, som vid forskning kräver etikprövning enligt lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Av totalt 1215 granskade uppsatser hade 277 (22,8 %) etiskt känsligt innehåll; vanligast var känsliga personuppgifter avseende hälsa. 165 (13.6 %) uppsatser innehöll sådana uppgifter. Etiskt känsligt innehåll var mer vanligt förekommande i uppsatser på avancerad nivå (32,9 %) än på grundnivå (20,4 %). Var femte student på grundnivå genomförde alltså studier som skulle ha krävt Etikprövningsmyndighetens godkännande om de hade varit forskare.

    Enligt fakultetens riktlinjer ska samtliga studentarbeten med ett innehåll som skulle ha krävt förhandsprövning vid forskning förhandsprövas av fakultetens etikråd för studentarbeten. Men endast 191 av de 277 uppsatser (68,9%) som borde ha genomgått sådan handläggning passerade etikrådet. Implementeringen av formaliserad etikprövning av uppsatsprojekt tycks fungera bäst då studentens handledare är forskarutbildad och kan antas ha egen erfarenhet av etikprövning. Vår undersökning visade också att etikprövningen implementerats i olika grad vid olika institutioner. I artikeln diskuteras möjliga förklaringar till denna skillnad.

  • 11.
    Zetterberg, Karin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL).
    Studenters arbete med respons: förstår de vad jag menar?2023Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 13, nr 2, s. 29-42Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln redovisar resultatet av en studie som ställer två frågor: I vilken mån förstår och engagerar sig studenter i respons av olika slag? Hur uppfattar de icke-selektiv respons på textens lokala nivå?

    Studien baserar sig på strukturerade intervjuer med sex studenter på en delkurs i akademiskt skrivande på en fristående kurs på grundnivån. Intervjuerna transkriberades och analyserades kvalitativt. Studenternas svar kodades med hjälp av verktyget Nvivo och sorterades i kategorierna kognitivt engagemang, emotionellt engagemang och handlingar. Analysen visade att det kognitiva engagemanget främst handlade om bedömning av olika typer av respons. Hjälpsam respons var till exempel sådan som går att agera på direkt och som ges vid rätt tidpunkt. Det emotionella engagemanget tog sig uttryck i en mognadsprocess, där känslor av obehag och besvikelse övergick i glädje/tacksamhet. Det kognitiva och emotionella engagemanget ledde i de flesta fall till att responsen integrerades. Den icke-selektiva responsen fungerade för de flesta studenter, särskilt för dem med svenska som andraspråk, men bör kombineras med bekräftande, positiv respons. Sammanfattningsvis låg studenternas utmaning inte främst i att förstå responsen, utan snarare i att hantera de känslor den väckte. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf