Publikationer från Malmö universitet
Endre søk
Begrens søket
1 - 41 of 41
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Barriga, Hanna
    et al.
    Department of Medical Biochemistry and Biophysics, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden.
    Cárdenas, Marité
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för biomedicinsk vetenskap (BMV). Malmö universitet, Biofilms Research Center for Biointerfaces.
    Hall, Stephen
    Division of Solid Mechanics, Lund University, and Lund Institute of Advanced Neutron and X-ray Science, Lund, Sweden.
    Hellsing, Maja
    Division for Bioeconomy and Health, RISE Research Institutes of Sweden, Stockholm, Sweden.
    Karlsson, Maths
    Department of Chemistry and Chemical Engineering, Chalmers University of Technology, Göteborg, Sweden.
    Pavan, Adriano
    Department of Chemistry, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Peng, Ru
    Department of Management and Engineering, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Strandqvist, Nanny
    Department of Physics and Astronomy, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Wolff, Max
    Department of Physics and Astronomy, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    A Bibliometric Study on Swedish Neutron Users for the Period 2006–20202021Inngår i: Neutron News, ISSN 1044-8632, E-ISSN 1931-7352, Vol. 32, nr 4, s. 28-33Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Bergenäs, Elisabeth
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Att drömma om sökningar2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 67-69Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Dahlgren, Linnea
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek. LTH:s bibliotek.
    Lewrén, Annika
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Lundin, Karin
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    "Att bli bemött med förståelse, det är viktigare än att allt det tekniska är 'wow' liksom". Studenters erfarenheter av att studera med talböcker på Malmö universitet2022Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Problemformulering:

    Vid Malmö universitet har både bibliotekets tillgänglighetsgrupp och annan personal som arbetar med pedagogiskt stöd märkt en ökning i antalet studenter som söker hjälp i sina studier. Omkring 8% av Malmö universitets studenter använder talbokstjänsten Legimus. För att säkerställa att dessa studenter kan studera på lika villkor som andra är det av stor vikt att undersöka deras erfarenheter och attityder till universitetets stödinsatser. Syftet med studien var att undersöka studenternas erfarenheter av att studera med talböcker och andra stödprogram, samt hur de upplever det stöd som biblioteket erbjuder. 

    Metod:

    För att undersöka studenternas erfarenheter av att studera med lässtöd genomfördes en fokusgruppsstudie. Studien föregicks av en enkät som hösten 2021 skickades till studenter som haft talboksgenomgång samma termin, där deltagarna tillfrågades om hur de upplevde talboksgenomgången samt om deras attityder till de stödprogram som erbjuds.   Deltagare till fokusgrupperna rekryterades via enkäten. En fokusgrupp med fyra studenter genomfördes på plats i biblioteket och en fokusgrupp med tre studenter genomfördes via Zoom under våren 2022. Intervjuerna tog omkring en timme. Två bibliotekarier närvarande vid fokusgrupperna där en fungerade som moderator/samtalsledare och en tog anteckningar. Intervjuerna spelades också in. Materialet från inspelningarna transkriberades sedan till text. Transkriberingen bearbetades därefter genom att teman identifierades, sammanställdes och analyserades.

    Resultat:

    Legimus och andra stödverktyg har en stor betydelse i deltagarnas studievardag. Flera uttryckte att de inte hade tagit steget att börja studera om de inte hade känt till att stödet fanns, och att de hade haft det mycket svårare att klara studierna utan stöd. Studenterna uppgav bland annat att stödprogrammen förbättrar deras läshastighet och arbetsminne samt hjälper dem att strukturera sina studier. Lika viktigt som de pedagogiska aspekterna är det emotionella stöd som stödprogrammen medför. Flera av deltagarna berättade att Legimus besparat dem mycket stress och oro. Tillgången till kurslitteraturen i talboksform har en lugnande effekt och hjälper studenterna att komma igång med studierna. Stödprogrammen har också gett deltagarna en större självständighet och självförtroende i studierna.  Studenterna är i huvudsak nöjda med bemötandet de fått av lärare och annan personal vid Malmö universitet. Personlig kontakt med representanter från universitetet är av stor vikt och underlättar för studenterna att ta till sig viktig information. En vanlig utmaning för deltagarna är att ständigt behöva påtala fall av bristande tillgänglighet och att “stå upp för sig själv”. Brister i talsyntes togs upp som ett problem, dels upplevs rösterna som tråkiga och monotona, vilket försvårar koncentrationen, dels förhindras förståelsen av felaktigt uttal och betoning. Andra problem är sena tillägg till kurslitteraturen och böcker som enbart finns tillgängliga som talbok utan text. Studenterna efterfrågade också bättre utformade hemsidor med mindre text och mer video samt ökad kunskap om läsnedsättningar bland lärare och annan personal. Studien synliggör den avgörande roll som talböcker och andra stödinsatser spelar för att tillgängliggöra högre studier för studenter med läsnedsättningar och pekar på ett behov av insatser för att ytterligare förbättra stödet. Studien belyser också vikten av gott bemötande och personlig kontakt, där bibliotekarien kan spela en viktig roll i mötet med studenter med läsnedsättningar.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Dahlgren, Linnea
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Lewrén, Annika
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Lundin, Karin
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Studenters erfarenheter av att studera med talböcker och stödprogram2022Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vid Malmö universitet uppger både bibliotekets tillgänglighetsgrupp och annan personal som arbetar med pedagogiskt stöd att de har märkt en ökning i antalet studenter som söker hjälp i sina studier.

    Våren 2022 hade Malmö universitetsbibliotek 1 925 aktiva Legimusanvändare av totalt 24 000 studenter vid lärosätet. Detta innebär att omkring 8% av Malmö universitets studenter använder Legimus, vilket kan jämföras med Lunds universitet, där omkring 3% av studenterna använde Legimus under 2021.

    Som ett led i att förbättra arbetet med studenter med läsnedsättningar genomförde biblioteket under våren 2022 en kvalitativ fokusgruppsstudie med studenter som använder Legimus och andra stödverktyg, för att undersöka deras erfarenheter av att studera med talböcker och deras attityder till bibliotekets stöd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Dorthé, Lotti
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Bergenäs, Elisabeth
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Why the simple act of listening will help us design strong and sustainable post pandemic library services2021Inngår i: Liber quarterly: the journal of European research libraries, ISSN 1435-5205, E-ISSN 2213-056X, Vol. 31, nr 1, s. 1-8Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In spring 2021, the authors of this article ran staff focus groups to explore stories about the impact of COVID-19 on the librarians who work at Malmö university library. In what way have their work tasks and the work situation changed during the COVID-19 pandemic? What have they learned from the experiences and what do they want to develop after the pandemic? Three strong themes emerged: the digital shift, remote working and the library as place. The findings were that the pandemic has created a reality of remote working and learning in higher education. In designing the future library we need to capitalise on the gains of the digitalisation as well as address the potential issues, including loneliness, isolation and motivation. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Dorthé, Lotti
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Olsson, Annsofie
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Forskarnas galleri -bibliotekarien som utställningskurator2021Inngår i: När nyfikenhet, driv och kreativitet möts: Bibliotekariens roll som producent och utvecklare / [ed] Carina Heurlin; Christine Wallén, Stockholm: Kungliga biblioteket , 2021, s. 27-40Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskarnas galleri är en plats för tvärvetenskaplig samverkan där universitetets forskning gestaltas i form av utställningar. Detta sker i en samproduktion mellan bibliotekarier och universitetets forskare. I kapitlet beskrivs bibliotekariens roll som kurator för utställningarna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Dorthé, Lotti
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Olsson, Annsofie
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Forskningskommunikation i biblioteket: rum, roller och relationer2018Inngår i: REVY: Tidsskrift for Danmarks Forskningsbiblioteksforening, ISSN 1904-1969, Vol. 41, nr 4, s. 14-17Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vid Malmö universitet uppstår ofta forskningsfrågor i samverkan mellan forskare, medborgare, praktiker och sektorer. Denna forskning är viktig att kommunicera eftersom en öppen dialog mellan vetenskap och samhälle bidrar till förståelsen för och användningen av forskningsresultat. I projektet "Forskarnas galleri" samarbetar bibliotekarier och forskare för att visualisera forskningen i utställningar på biblioteket. Genom arbetet skapas en plattform för möten och tvärvetenskapliga samarbeten. Galleriet erbjuder besökare både ett informellt lärande och en aktiv forskningskommunikation.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Dutoit, Madeleine
    Oslo Metropolitan University, Oslo, Norway.
    We exchange data all the time: A case study on data conceptualisation and data sharing by researchers in the context of open data policies2022Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Egevad, Per
    et al.
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Ekvall, Alexander
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Ericson Lagerås, Karin
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Hertzberg, Charlotte
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Johansson, Tobias
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Karlsson, Linda
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Lundgren, Ib
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Trygg, Linda
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Ny bibliotekssystemmiljö: slutrapport2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Slutrapport för projekt om ny bibliotekssystemmiljö. Projektets syfte var att få fram ett beslutsunderlag för hur en ny eller förändrad bibliotekssystemmiljö kan stödja bibliotekets verksamhet från 2016. Detta innebär att:

    • Undersöka behoven utifrån processer för att få fram lösningar som ökar nyttan och effektiviteten samt kvaliteten i verksamheten.
    • Analysera konsekvenserna av olika alternativa lösningar för en kommande bibliotekssystemiljö.
    • Skapa ett underlag med rekommendationer för beslut i ledningsgruppen.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Erben Johansson, Šárka
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Siffror bland bokstäverna: om bibliometri på Malmö universitet2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 105-108Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Fransson, Jonas
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Lindhagen, Aron
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Greiff, Mats
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Vasiljevic, Zoran
    Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Institutionen för kriminologi (KR).
    Slutrapport från projektet Tillgängliggörande av forskningsdata - lokal funktion för arbetet gentemot Svensk Nationell Datatjänst2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektets syfte var att etablera en funktion och att införa ett arbetssätt kring tillgängliggörande av forskningsdata, samt att förankra tillgängliggörandet av forskningsdata i ledning och forskning. Det betyder även att projektet syftade till att upprätta en lokal DAU senast 2020 som en del av den nationella infrastrukturen som erbjuds genom SND. Projektet var en fortsättning på Malmö högskolas deltagande i SND:s pilotprojekt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Guldborg Petersen, Jette
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Fra fornuftsægteskab til gensidig kærlighed - er det muligt?: fusionen Malmö högskola og bibliotekerne2006Inngår i: DF-revy, ISSN 0106-0503, E-ISSN 1901-1903, nr 7 Årg. 29, s. 12-13Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [da]

    Artiklen handler om arbejdet med at fusionere Malmö högskolas 5 biblioteker. En kort gennemgang af Malmö högskolas historie samt forudsætningerne for biblioteksvirksomheden og –organisationen. Milepælene i fusionen beskrives. Betydningen af fælles vision og mål, udabejdelse af fælles regler og værdisæt, fælles kundekursus for alt bibliotekspersonale i bestræbelserne på at opnå en vellykket fusion understreges. Fusionens faser både på det menneskelige og det praktiske plan gennemgås. Nøgleord for fusionen af Malmö högskolas biblioteker har været og er: Planlægning, værdidebat, jobbytte, ordvalg, information og delagtighed.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Kjellberg, Sara
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Förord2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 7-8Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Lindholm, Jessica
    et al.
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Axdorph, Erik
    Ericson, Kristina
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Hylén, Jan
    Jonsson, Hanna
    Olsson, Lena
    Gilbert, Jonas
    Digitala lärresurser i lärosätenas öppna arkiv. Slutrapport från OERIIR-projektet2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Arbetet i projektet "OER i öppna digitala arkiv" har utförts i samarbete mellan Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Metamatrix AB under perioden mars 2008 - april 2009. Projektet har finansierats av Kungl. Bibliotekets program OpenAccess.se. Vid sidan om denna slutrapport, har vi tidigare publicerat rapporten Kartläggning av produktion och användning av OER vid några svenska lärosäten. De frågeställningar vi har arbetat med är -Hur ser möjligheterna ut att i lärosätenas öppna arkiv för e-publicering av forskning och uppsatser, också rymma de lokalt producerade lärresurserna? -I vilken omfattning använder och producerar lärarna vid lärosätena fritt tillgängliga lärresurser (OER, Open Educational Resources) idag? Vi har velat belysa dessa frågeställningar genom att ta fram unika empirisk data från de deltagande lärosätena. Under våren 2008 genomfördes vår inventering av existerande digitala lärresurser och kartläggning av bruket av digitala lärresurser vid fem svenska lärosäten. Enkätstudien och intervjuerna visar att begreppet OER och även begreppet digitala lärresurser fortfarande är nytt för många, men själva företeelserna används av över hälften av de lärare som ingått i studierna. Även produktionen och viljan att dela med sig av det som produceras är relativt hög. Det är förhållandevis många lärare som då och då använder sig av OER (50 % av respondenterna) och betydligt färre som använder sig av OER dagligen (6 %). Av de lärare som inte använder sig av OER är det mer än hälften som inte vet vad det är, eller hur man gör. Närmare 70 procent av den undervisande personalen som besvarat enkäten uppger att de producerar eget material. Produktion av egna digitala lärresurser är således mer vanligt än användning av andras material. De starkaste drivkrafterna att ta fram eget material är, enligt enkätsvaren, att ha som komplement till föreläsningar och för att det ska vara återanvändbart i andra kurser. PowerPoint-presentationer, PDF-format och Word-filer (eller motsvarande) är de vanligaste formaten på det som produceras. Andelen som väljer att dela med sig av sitt material är högre än förväntat, närmare 50 %. Här anges den främsta anledningen att man vill att informationen ska kunna vara till nytta för andra, följt av åsikten att information ska vara fritt tillgänglig. Som kontrast till detta visar intervjuerna på en lite mer nyanserad bild. Dels framhålls nyttan med digitalt undervisningsmaterial och möjligheter till nya pedagogiska grepp och metoder. Flera av våra respondenter är överens om att lärosätena skulle gynnas av att ge en möjlighet att publicera lärresurser öppet. Med kartläggningen som stöd har vi därefter arbetat vidare med dess resultat för att utveckla och undersöka praktisk funktionalitet i projektets befintliga öppna arkiv. Vi pekar på att det finns behov av mer kvalificerad användning av OER än de öppna arkiven medger, t.ex. inbyggda viewers och redigerbarhet. Samtidigt, har vi också sett att dessa öppna arkiv är överlägsna på att möjliggöra spridning och synlighet för dess innehåll, även för annat material än student- och forskarpubliceringen. Vi ser alltså både för- och nackdelar med att göra OER tillgängliga via de öppna arkiven, men för att undvika att bygga nya system eller låsa in lärresurserna i LMS:er, så kan arkivens öppna gränssnitt (ex. via XML Web services och OAI-PMH) användas för att sprida OER till andra system där användbarheten bättre kan erhållas, samtidigt som lärosätena kan behålla överblick och marknadsföring av sin intellektuella output i en samlande tjänst. Framtida system Inom projektet har vi därefter, med stöd från kartläggning, praktiska tester och faktisk funktionalitet i två publiceringsplattformar (Diva och DSpace) slutligen inom ramarna för denna slutrapport levererat beslutsstöd och prototyper med den funktionalitet som en sådan tjänst, eller det öppna arkivet, bör innehålla. Strategiska frågor Såväl i kartläggningen som i de praktiska testerna erfar vi många närliggande frågor av såväl kunskapsmässig som mer praktisk natur, där det behövs mer information och goda exempel på hur arbetet kan läggas upp, som är viktiga både för undervisande personal och ledning: upphovsrättsliga frågor; stöd och incitament för användning och utveckling av digitalt undervisningsmaterial; samt nytto- kostnadsanalyser. En fråga vi berört ett flertal gånger i rapporten är balansen mellan den forskning och utbildning som bedrivs. Det är en relativt komplicerad fråga som handlar om ledningens prioriteringar och hur man ska profilera lärosätets varumärke. Det är i sammanhanget en känslig fråga att forskning traditionellt alltid har meriterats högre än undervisning. Genom intervjuerna framgår att det inte finns några policies eller riktlinjer runt användande och producerande av digitalt material. Ett antal punkter till dem i ledningsposition på institutioner och lärosäten som vill öka användandet av digitala lärresurser och öppet material har framkommit: respondenterna uppfattar varken sin undervisning och produktion av material som prioriterat eller meriterande - om det är önskvärt, menar man, behövs det dels -stödinsatser och mer information och utbildning inom dessa områden; samt -synlighet för arbete med OER i policies, riktlinjer och som grund för karriär- och löneutvecklingen Incitament kan komma från andra håll än den egna ledningen, det vore intressant att se goda exempel premieras och lyftas fram, för att skapa såväl motivation som ökade kunskaper.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Ljungström Jotoft, Klara
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Ekestolpe, Emmah
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Att fostra framtidens digitala medborgare: Vikten av digital källkritik och hur vi kan undervisa om den2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In the context of Swedish students' difficulties to separate facts from opinions, we wanted to investigate why digital literacy, and especially source credibility, is important and how teachers in civics and the social sciences can teach students these skills. Studies show that upper secondary school students often turn to online sources when searching for information, rather than turning to traditional media. This is not a problem in itself, however, what is worrying is that the increasing spread of disinformation in combination with the lack of methods to verify true information adventures students' formation of opinions. In a society where young people consume more and more digital media this is truly alarming for future citizens and democracy. Therefore, in this literature review based on previous research, we give multiple reasons for why digital literacy, and especially source credibility, is important.

    But how should civics teachers teach digital literacy? This text also gives the tools by presenting four principles for guidance when planning classes where digital literacy will be taught. Furthermore, we present the idea of digital literacy as an active act and we also talk about the importance of examining each source from more than one perspective. Disciplinary literacy and the necessity of the teacher’s role as a disciplinary expert is also discussed in this paper. We then present and stress the importance of the three types of misinformation and give a few suggestions on how to use them. The next finding in our search for how to teach digital literacy to students is the benefits of working in a group of peers. Our take from this is that, in order to get out of your own “echo chamber”, group work can bring a set of different backgrounds, opinions and knowledge to the table when trying to make sense of everything the internet has to offer, good and bad.

    Fulltekst (pdf)
    Emmah Ekestolpe Klara Jotoft
  • 16.
    Nolin, Emma
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Challenges with building and procuring collections in a changing landscape2020Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Nolin, Emma
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Ny på ett nytt universitetsbibliotek: en personlig betraktelse2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 123-124Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Olsson, Annsofie
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Dorthé, Lotti
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Biblioteksrum i samspel2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 35-39Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En text om biblioteksrummets utveckling och betydelse, på Malmö universitet och i staden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Olsson, Annsofie
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Dorthé, Lotti
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Forskarnas galleri: nytt sätt att möta vetenskap2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 47-55Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hur kan biblioteket göra forskningen mer lättillgänglig? Kan biblioteksrummet vara en plats för forskningskommunikation? Vi ville hitta nya sätt att samarbeta med forskarna och mötas kring universitetets forskning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Olsson, Annsofie
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Dorthé, Lotti
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Surrounded by Science: The Researchers' Gallery at Malmö University Library2020Inngår i: Journal of the European Association for Health Information and Libraries, ISSN 1841-0715, Vol. 16, nr 2, s. 14-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Researchers' Gallery at Malmö University Library shows current research in exhibitions, co-created bylibrarians and researchers. The library invites all visitors to take part in and learn more about the research processand outcome. In an academic yet informal setting, the library offers a credible space for research communication.The Researchers' Gallery is a space for students, researchers and the society to meet, and encourage cross-borderknowledge creation. The Researchers’ Gallery has become a platform for continuing collaboration betweenresearchers and between researchers and librarians. Exhibited research now has a natural and an integrated placein the learning environment of the library and at the university

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Olsson, Carina
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Hyberg, Pär
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Ett bibliotek för alla: att stödja studenter med funktionsvariationer2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 73-77Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22. Ranebo, Stellan
    et al.
    Lindholm, Jessica
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Matriks: lärresurser och erfarenhetstorg för matematik. Projektutvärdering2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) och Kungl. biblioteket/BIBSAM har under 2006 finansierat Matriks, ett utvecklingsprojekt vars huvudsyfte har varit att skapa ett nätverk för återanvändning och kommentering av digitala lärresurser inom matematik. I samband med projektets avslutande har en utvärdering av två externa personer utförts på uppdrag av NSHU och KB/BIBSAM, och föreligger här. Utvärderingen syftar till att ge en mer generell bild av nyttan med återanvändning av digitala lärresurser och behoven av att externt finansiera en vidare verksamhet. Utvärderingen ska enligt givet uppdrag besvara följande frågor: Har projektet uppnått de uppsatta målen? Om så icke skett, hur ska det förklaras?; Vilka allmänna slutsatser kan man dra utifrån projektet för fortsatta insatser inom området digitala lärresurser, t.ex. med avseende på nyttan av att återanvända digitala lärresurser, för den enskilde läraren eller lärosätet (effektivitet/tidsvinst) - pedagogiskt värde och pedagogiska svårigheter med att återanvända digitala lärresurser. - vilka lärresurser har en potential för användning och återanvändning; - incitament för lärare att använda digitala lärresurser som andra skapat och incitament för att skapa delbara resurser; - användbarhet av externt producerat material (i detta fall specifikt URs material); potential i peer-to-peer nätverk i förhållande till traditionella arkiv; - vinster och problem med anknytningen till etablerade bibliotekssystem, särsk. frågor kring klassifikation och katalogisering av digitala lärresurser; anpassning och översättning av LOM och andra digitala standarder till LIBRIS och MARC21; synliggörande av digitala lärresurser i LIBRIS och andra bibliotekskataloger. Utvärderingen är tänkt att utgöra ett beslutsunderlag för NSHU och KB/BIBSAM och innehåller rekommendationer för hur myndigheterna bör gå vidare med arbetet kring digitala lärresurser generellt och specifikt inom matematik.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Rasmussen, Helen
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Zaar, Jessica
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Studenter på spaning efter forskning: ett exempel på samverkan mellan biblioteket och en utbildning2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 59-63Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Rossitto, Chiara
    et al.
    Stockholm University, Kista, Sweden.
    Lampinen, Airi
    Stockholm University, Kista, Sweden.
    Bødker, Susanne
    Aarhus University, Aarhus,.
    Light, Ann
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3). University of Sussex, Brighton, UK.
    Berns, Ketie
    Stockholm University, Kista, Sweden.
    Hui, Julie
    University of Michigan, Ann Arbor, MI, USA.
    Reconsidering Scale and Scaling in CSCW Research2020Inngår i: CSCW '20 Companion: Conference Companion Publication of the 2020 on Computer Supported Cooperative Work and Social Computing, Association for Computing Machinery (ACM), 2020, s. 493-501Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This one-day workshop invites discussion on the various socio-technical processes and dynamics that characterize scale and scaling in local, community-sited initiatives. Seeking to move beyond a view of scale as mere growth in numbers and a matter of technology-mediated replication, the workshop aims at developing a nuanced vocabulary to talk about various forms of scale and practices of scaling in CSCW research. It will bring together interdisciplinary scholars, activists, practitioners and representatives of the public sector who wish to question and further develop the notion of scale generally associated with processes of upscaling. The workshop provides a forum to discuss:i) concepts, theories and empirical cases that broaden our view of what constitutes scale; andii) the implications for CSCW research in assessing the long-term impact and sustenance of socio-technical innovations. The workshop will accommodate up to twenty participants and will be run virtually.

  • 25.
    Sandberg, Helena
    et al.
    Lund University.
    Sjöberg, Ulrika
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Sundin, Ebba
    Halmstad University.
    Toddlers' digital media practices and everyday parental struggles Interactions and meaning-making as digital media are domesticated2021Inngår i: Nordicom Review, ISSN 1403-1108, E-ISSN 2001-5119, Vol. 42, s. 59-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article, the Swedish findings from a European comparative study on 0–3-year-old children and their digital lives are presented and discussed in relation to domestication theory, including the concept of moral economy. More specifically, attention is paid to toddler’s appropriation of digital technology and the parents’ moral struggles: the negotia-tions between the parents concerning the introduction of digital media practices in early childhood, the selection of content, and the monitoring of children. Parents of very young children have ambivalent feelings towards digital media technologies and struggle to make the right decision for their children. The study demonstrates that the domestication of digi-tal technology in early childhood is far more multifaceted and troublesome for parents to handle than previous research has found.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Shaghaei, Najmeh
    et al.
    University of Southern Denmark.
    Knowles, Claire
    University of Leeds, Leeds, UK.
    Morley, Fiona
    Maynooth University, Maynooth, Ireland.
    Eveleigh, Alexandra
    Wellcome Collection, UK.
    Casaldàliga, Núria
    Universitat Autonoma de Barcelona, Bellaterra, Spain.
    Nolin, Emma
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Tatai, Andrea
    Freie Universität Berlin, Germany.
    Cohen, Marc
    Queen Mary University of London, UK.
    Pronk, Martine
    Utrecht University Library, Utrecht, Netherlands.
    Ghesquière, Elke
    Head of Libraries, KU Leuven, Belgium.
    Library resilience and leadership in a global crisis2022Inngår i: Liber quarterly: the journal of European research libraries, ISSN 1435-5205, E-ISSN 2213-056X, Vol. 32, nr 1, s. 1-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research Libraries, like other organisations during the COVID-19 pandemic, have been facing difficult choices concerning which services to offer, whilst minimising risk to their staff, communities, and users. As the post COVID-19 era beckons, library leaders are urged to adapt flexible strategic plans that apply to every facet of library operation to ensure the organisations remain both safe and resilient in the future.

    This paper discusses leadership skills and practical techniques that can be applied to help build resilient libraries and deliver positive new change in the post-COVID-19 recovery period.

    Our findings indicate that leaders need to find ways to realign library ambitions to this uncertain new operating environment. The focus should be directed to digitisation and supporting systems, as well as on sustainability and transformative services. These are a must for the future of libraries.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Stenberg, Ewa
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Arbetsmiljö i utveckling2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 129-133Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Sueiro, Vinicius
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).
    Interactive Data Physicalizations: How natural science museums might engage visitors through tangible and embodied interaction2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    For thousands of years, physical objects have been used to represent data, in order to support cognition, communication and learning. Such representations, especially newly computer-supported ones, became the focus of an emerging field called data physicalization.

    Although most physicalizations are passive (i.e., static), a growing number of active (i.e., dynamic) representations have been recently created. There is still, however, an immense opportunity in exploring interactive data physicalizations.

    This thesis proposes a tangible artifact (a shovel equipped with orientation sensors) that could be used by visitors of Earth sciences museums. SuperTunnel Simulator calculates a hole through Earth, indicating where in the world visitors would end up if they dug in a certain direction.

    Feedback from participants indicate such embodied interaction might influence learning by igniting visitors’ curiosity and stimulating hypothesis formulation. Finally, we point to research opportunities in conveying data not through an object’s shape, but through our interaction with it.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Svensson, Anneli
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Studentkonst i mellanrummen2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 43-44Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Tengstam, Ola
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Från oansenlig rabatt till blommande äng: En betraktelse över bokbeståndet och dess utveckling2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 81-84Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Tengstam, Ola
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Gallring av e-böcker: Hur kan det göras?2020Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Tornbjer, Eva
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Fokus på öppen vetenskap2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 101-102Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Riktlinjer för öppna data började diskuteras på allvar i den svenska biblioteksvärlden i mitten av 2010-talet. Madeleine Dutoit arbetade då med forskarstöd och intresserade sig för bibliotekets roll i de här frågorna. Sedan dess har hon disputerat med en avhandling om forskares syn på att dela med sig av sina forskningsdata.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Tornbjer, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Ericson Lagerås, Karin
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Medier till kaffet2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 89-91Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Tornbjer, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Wogensen, LottaMalmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.Dorthé, LottiMalmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.Wolfe, Ulla IsabelMalmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Brandström, Maria ()
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Allas bibliotek - vår berättelse2023Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den här jubileumsboken är skriven och formgiven av medarbetare på Malmö universitetsbibliotek. Här finns personliga betraktelser och tillbakablickar från bibliotekets 25-åriga historia. Den är en karta över var vi varit, vem vi är och vart vi vill.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 35.
    Tornbjer, Eva
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Wogensen, Lotta
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Dorthé, Lotti
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Wolfe, Ulla Isabel
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Efterord2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 135-136Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Trygg, Linda
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Egevad, Per
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Tre sagor om jakten på en artikel2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 93-97Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Viklund, Berit Kurttila
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Biblioteket under Covid2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 40-41;70-71;86-87;126-127Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Widmark, Jenny
    et al.
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Stade, Toft
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Höie, Hanna
    Malmö högskola, Gemensamt verksamhetsstöd.
    Ekvall, Alexander
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT).
    Organisation, ansvarsfördelning och rutiner för Malmö högskolas leveranser av pliktexemplar av elektroniskt material – e-plikt2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Malmö högskola ska som statlig myndighet följa Lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, som träder i full kraft 2015. Rektor gav BIT i uppdrag 2015 “Att samordna högskolans arbete kring den nya epliktlagen.” För att utföra det uppdraget tillsatte BIT-chefen ett projekt med en projektgrupp sammansatt av representanter från arkivfunktionen, kommunikationsavdelningen och BIT.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Wiklund, Gunilla
    et al.
    Faculty of Law Library, Lund University.
    Voog, Hanna
    Social Science Faculty Library, Lund University.
    Kjellberg, Sara
    Malmö högskola, Bibliotek och IT (BIT). Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University.
    It’s all about keeping quiet: using focus group interviews to understand the everyday life of researchers in order to support their research2014Inngår i: Qualitative and Quantitative Methods in Libraries, QQML, ISSN 2241-1925, E-ISSN 2241-1925, Vol. 3, nr 1, s. 253-261Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper describes how focus group interviews were used in a project on developing research support services. The object of the interviews was to understand the everyday lives of researchers and the obstacles they experience in their research process. Advantages and challenges of the method are discussed, e.g. the benefits of the interaction and the free form that the method allows for and the challenge not to interfere in the discussions and yet see to it that the discussions keep to the selected themes and keep on going.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Wogensen, Lotta
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Möjligheternas bibliotek: lärande i det livslånga biblioteket2021Inngår i: Bildning i en digital tid?: Papers från konferensen Mötesplats Profession – Forskning, Umeå universitet 4-5 november 2020 / [ed] Jenny Lindberg, Jenny Nilsson, Maria Ringbo och Per Wisselgren, Borås ; Umeå: Svensk biblioteksförening, Högskolan i Borås och Umeå universitet , 2021, s. 11-17Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Bibliotek från olika sektorer – om det så är skol-, folk-, sjukhus- eller högskolebibliotek – vilar på en gemensam värdegrund där demokratisk kunskapsdelning och fri åsiktsbildning är centrala värden.Trots det sker det sällan kompetensöverföring och utbyte mellan personal i de olika sektorerna. Genom regionala kompetensutvecklingsmedel  har bibliotekarier från olika bibliotekssektorer haft möjlighet att lära känna varandras verksamheter och målgrupper. Projektet Möjligheternas bibliotek undersöker hur bibliotekarier genom ett ökat samarbete och en fördjupad kunskap om andra typer av bibliotek, kan underlätta medborgarnas tillgångtill bibliotek genom det livslånga lärandet.

    Fulltekst (pdf)
    Möjligehternas_bibliotek
  • 41.
    Wogensen, Lotta
    et al.
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Wolfe, Ulla Isabel
    Malmö universitet, Malmö universitetsbibliotek.
    Att nyfiket granska sin praktik2023Inngår i: Allas bibliotek - vår berättelse / [ed] Eva Tornbjer; Lotta Wogensen; Lotti Dorthé; Ulla Isabel Wolfe, Malmö universitet, 2023, s. 115-118Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    På ett universitetsbibliotek pågår en mångfald av processer och arbetsflöden; vi katalogiserar, lånar ut, undervisar, stödjer forskare och studenter. Biblioteket skulle kunna jämföras med ett urverk där den lugna ytan, bibliotekets tillförlitliga rum och utbud, understöds av en myriad aktiviteter och processer. Parallellt med det löpande arbetet, pågår också utvecklingsarbeten av olika slag för att säkra kvalitet och relevans.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 41 of 41
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf