Malmö University Publications
Change search
Refine search result
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Axelsson Sandberg, Saga
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    ”Gud vad det låter illa”: ”En studie om vad som formar sångrepertoaren och utrymmet den får på tre förskolor2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     Abstract 

    Sången är ett viktigt instrument för att synliggöra barns röster, då de under sångstunderna på ett naturligt sätt blir delaktiga i aktiviteten. Enligt läromålen ska förskolan vara en plats som ger utrymme för barns röster och implementerar deras tankar och idéer i lärandeaktiviteter. Barnkonventionen lyfter att barns yttrandefrihet ska komma i den form barnet behagar såsom exempelvis via tal, skrift eller i konstnärligform. Tidigare forskning visar att barns röster är begränsade inom sångaktiviteter och att förskollärare på grund av bristande kunskaper drar sig för att hålla i sådana aktiviteter. Denna studies syfte är att undersöka sångrepertoaren och hur denna får lov att ta plats på tre förskolor. Genom följande frågeställningar har syftet besvarats. Hur ser förskolornas sångrepertoarer ut? I vilken utsträckning och i vilka situationer förekommer sång? Vad menar pedagogerna styr deras val av sånger och det utrymme de tar? Hur speglas barns intresse och inflytande i sångrepertoaren? En kvalitativ metod har använts där intervjuer med förskollärare har genomförts för att skapa sig en bild av sångens plats i förskolan samt vad som påverkar utformningen av sångrepertoaren. Teoretiska utgångspunkter som har använts i analysen av empirin är den didaktiska triangeln och en vetenskaplig definition av begreppet inflytande.  Utifrån frågeställningarna visar resultaten att sången delvis sker spontant och delvis inplanerat och att barns intresse till viss del formar sångrepertoaren. Dessutom påverkas utrymmet sången ges av förskollärarnas musikkompetens och utöver det spelar prestige, det vill säga trygghet i det egna musicerandet, roll.        

    Download full text (pdf)
    S.Axelsson Sandberg
  • 2.
    Bendix-Benitez, Ramón
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Nimhagen, Kalle
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    ”Du det är så jävla viktigt!”: En kvalitativ studie av hur musik används i förskolans undervisning2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Musik spelar en stor roll i barns liv och har en självklar plats med en lång tradition i förskolans undervisning. Därför vill vi i denna uppsats undersöka och analysera hur förskolepedagoger ser på musikens roll i förskolan och hur, när och varför de använder musik. Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagoger förhåller sig till och resonerar om musik och musikundervisning i förskolan ur ett musikdidaktiskt perspektiv

    Det teoretiska perspektiv som vi har använt oss av för analysen av empirin är den musikdidaktiska teorin. De didaktiska frågorna vad, hur, vem, när och varför är väsentliga att förhålla sig till om undervisning ska bedrivas och har använts som hjälpmedel för att få en verksamhetsnära bild av hur det faktiskt ser ut på de förskolor som är med i undersökningen. 

    Eftersom uppsatsen syftar till att få svar på pedagogers syn på användande av musik i förskolan, så har vi valt kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna har svarat på frågorna men även gett en inblick i respondenternas egna tankar, reflektioner och åsikter om musiken och dess roll i förskolan. 

    Studien har visat att respondenterna arbetar med musik på flera olika sätt. Gemensamt är bland annat att musiken används både som mål och metod men musiken som metod är mer vanligt förekommande. Att skilja på inommusikaliska mål och utommusikaliska mål i en musikaktivitet upplevs som svårt och även onödigt. Ur ett didaktiskt perspektiv så framkommer att musiken är förhållandevis oplanerad och oreflekterad och musiken framstår som något självklart vars syfte och plats är mer oklart.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Cory, Erin
    et al.
    Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), School of Arts and Communication (K3). Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), Medea.
    Reimer, Bo
    Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), School of Arts and Communication (K3). Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), Medea.
    Echoes of the Club: Affective Materiality & Vinyl Records as Boundary Objects2023In: Riffs: A Popular Music Journal, ISSN 2513-8537, Vol. 6, no 2Article in journal (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4. Ekelund, Robin
    Musik för alla?: genus, musik och folkbildning2012In: Intro: en antologi om Musik och samhälle / [ed] Johan A. Lundin, Malmö: Kira förlag , 2012, p. 161-176Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Frödén, Lucy Cathcart
    University of Glasgow, UK.
    We are the Sun: Multilingual collaborative songwriting as a hospitable, embodied and political process2020In: Scottish Journal of Performance, ISSN 2054-1953, Vol. 7, no 1, p. 11-36Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Multilingual approaches to collaborative creativity can be seen as one form of resistance to inequality and neo-colonialism, through the potential to decentre the English language, unsettle entrenched linguistic hierarchies, and open up spaces of linguistic hospitality (Ricoeur, 2006). This article will share a song written in collaboration with displaced young people, in order to reflect on ways in which multilingualism in creative processes and performance might play a role in fostering solidarity and mutual care. The song, the writing process and the participants' reflections together act as a lens through which to observe small but significant shifts that can happen when linguistic repertoires beyond the dominant language are welcomed into a shared creative space. Multilingual approaches here are not seen as a quick-fix solution to systemic injustice, but as one way to illuminate questions of power and audibility in socially-engaged arts practice.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6. Hansen, Anne-Marie
    et al.
    Andersen, Hans Jørgen
    Raudaskoski, Pirkko
    Player collaboration in the explorative sound environment ToneInk2016In: International Journal of Arts and Technology, ISSN 1754-8853, E-ISSN 1754-8861, Vol. 9, no 2, p. 145-161Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the present paper, ToneInk, a prototype of a music-based play scenario that investigates player collaboration, is introduced. ToneInk is an explorative sound environment that differs from the majority of music-based games in that players can collaborate and be creative in the way they express themselves through melody and rhythm. The paper provides player interaction and navigation results and demonstrates how various affordances in the ToneInk design iterations make it hard or possible for players to engage with the system and with each other. From observations it was clear that players lost mutual awareness, and in general were more passive when they needed to monitor a screen interface that supported the sound environment. Player collaboration was strongest when players negotiated rhythm, while the negotiation of melody was temporally offset and consisted of long individual explorations.

  • 7. Hassel, Emil
    et al.
    Xhahnemi, Arian
    Musicerande i fritidshem, att skapa ett engagemang2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Musik är ett ämne som vanligtvis brukar utövas under skoldagen av en legitimerad lärare som har musik som inriktning. Musikämnet ingår även i betygssystemet vilket det inte gör på fritidshemmet. Längst vägen med studien har vi uppfattat det som att musikämnet upplevs som mindre press hos eleverna på fritidshemmet när det inte är så betygsbaserat eller progressionsbaserat. Utefter våra egna erfarenheter ute på fritidshemmet upplever vi att musik är ett ämne som inte används eller utforskas i lika stor grad som exempelvis idrott eller bild som i våra erfarenheter vanligtvis förekommer. Vad kan detta bero på? Vi har undersökt hur lärare på fritidshemmet använder sig av musikämnet och hur musikämnet kan bidra med ett engagemang.

    Det som undersökts vidare är hur pedagoger kan bidra till engagemang på ett lustfyllt sätt genom musikaliska aktiviteter på fritidshemmet. I läroplanen för fritidshemmet står det att musik kan vara ett alternativ till skapande genom estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2022). Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod när vi kommit tillväga med våra svar, där vi genomfört intervjuer med sex olika deltagare. Teorin som vi baserar vårt arbete på är den pedagogiska takten, där vi presenterar olika begrepp som är relevanta för vår studie. Resultatet av vår undersökning visade på variation i hur fritidshemslärare designar sina musikaliska aktiviteter men följer ett mönster där elevernas engagemang tycks öka ju mer de är delaktiga i designen av aktiviteten.

    Studien har gjorts utifrån följande frågeställningar: Om och i så fall, hur designar fritidshemslärare musikaliska aktiviteter i fritidshemmet? Upplever fritidshemslärare att de skapar engagemang och hos eleverna genom musikaliska aktiviteter? 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Høg Hansen, Anders
    Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), School of Arts and Communication (K3).
    Sixto and Buffy: Two Indigenous North American Musical Journeys2023In: Herri, no 9Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Jensen, Clara
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS).
    Att lära matematik genom musik:Musikintegrerad matematikundervisning2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This literature review looks into the effects of integrating music in mathematics teaching andhow it influences the problem solving ability. A systematic search for scientific articles was madeto investigate the research area. All together 13 scientific articles were chosen, which presentedvarious ways to integrate music in mathematics teaching and which had found different resultsin their studies. Generally, the articles presented positive effects of integrating music inmathematics teaching to develop students’ problem solving ability and mathematical learning.Similarities and differences between the presented articles were compared in the results of thisstudy, which showed common features in the characters of music and mathematics. In this study,problem solving is used in a wide definition which includes arithmetic, communication,reasoning and mathematical concepts

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Johansson, Felicia
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Alla älskar väl musik?: En kvalitativ studie om elevers motivation till musikämnet2021Independent thesis Basic level (professional degree), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie syftar till att bidra till ökad kunskap om vad som gör musikundervisningen mer motiverande för elever på högstadiet. Trots att elever ofta lyssnar på musik och umgås kring musikaliska aktiviteter, som att dansa eller sjunga ihop, saknas motivation till att lära sig mer om musikämnet. 24 elever har i denna studie, genom fokusgruppssamtal, uttryckt sin uppfattning gällande motivation för musikämnet och vilka faktorer som påverkar den. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på att lära av varandra, samt att undervisa inom den proximala utvecklingszonen. 

    Resultatet visar att elevers motivation påverkas av en rad olika faktorer, somliga mer viktiga än andra för de som deltagit i studien. Majoriteten elever lyssnar ofta på musik och har en tydlig bild av vad de önskar lyssna på. De har olika låtar och spellistor för olika sinnesstämningar och tillfällen. Eleverna lyssnar både när de är ensamma och tillsammans med andra som ett sätt att umgås. Musiklyssningen tycks förena eleverna, där alla har något att bidra med och tycka till om. En faktor som nämns som avgörande för motivationen i flera grupper är vikten av hur läraren är. Eleverna vill ha en lärare som är rättvis och konsekvent med disciplin, någon som tillrättavisar klassen om arbetsro saknas. De vill samtidigt, vilket de understryker, ha en lärare som är “lite som en vän”. En lärare ska enligt dem förklara bra, vara engagerad och stöttande. Eleverna vill bli sedda och känna att läraren bryr sig om dem och deras utbildning. Samtliga grupper uttrycker att långa genomgångar, där läraren under lång stund pratar utan avbrott av annat, sänker motivationen. De vill då antingen bli involverade i genomgången alternativt få börja arbeta med en uppgift. Flera av eleverna nämner att de gärna vill att läraren visar hur de ska göra och inte enbart berättar vid tavlan. Samtliga elever talar utifrån en uppfattning om att musikämnet ska vara roligt och nämner instrumentspel som det som motiverar dem mest. Vid instrumentspel önskar fler att få vara med och påverka vad som ska spelas. Att spela en låt som de känner igen sedan tidigare, gärna något nutida, är det flera som tror ökar deras motivation. I samtliga grupper diskuteras betyg och/eller kommande gymnasieval. Om motivationen tryter är det flera av eleverna som tar hjälp av tanken att de vill kunna söka in på sitt förstahandsval till gymnasiet. För några ligger tankar om betyg och meritvärde främst, medan det för vissa är sista utvägen när inget annat motiverar. Något som slutligen visat sig ha betydelse för motivationen i vissa fall är vem eleverna arbetar med i klassrummet. Resultaten är utifrån elevers uppfattning och studien redovisar inte i vilken grad dessa faktorer påverkar. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Johansson, Johanna
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS).
    Benefits of Songs in the ESL Classroom2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    One can argue that songs offer a useful learning opportunity for learning English as a second language since it includes the combination of music and text. Therefore, the purpose of this paper is to examine in what ways songs can affect the ESL classroom. The aim is further to compare and apply the findings to a Swedish upper secondary school context to examine how development can take place for ESL learners in Sweden. Moreover, the approach to this study consisted of a literaturereview of articles within the research area, which were used to answer the two research questions: To what extent can the use of songs in the ESL classroom stimulate incidental vocabulary learning?Additionally, what are other potential benefits from using songs in the ESL classroom? The results were unified regarding the main question of songs and vocabulary acquisition; all findings included positive effects of songs on incidental vocabulary learning and retention of new words. Moreover, implementing songs in the ESL classroom showed more positive attitudes towards school among students and teachers; in addition, the results indicated on a decrease regarding anxiety and stress among the learners. Furthermore, the Swedish National Curriculum emphasizes the importance of a positive classroom environment for the learners, and the syllabus for English requires a variety of texts, in which songs can offer useful learning conditions for vocabulary acquisition. Therefore, the song-based approach is presented as suitable for a Swedish upper secondary classroom.

    Download full text (pdf)
    Johanna Johansson
  • 12.
    Johansson, Karin
    Malmö University, Faculty of Culture and Society (KS), School of Arts and Communication (K3).
    Musikskapande i klassrummet: Hur lärare möjliggör elevers skapande2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att undersöka hur musiklärare arbetar med och möjliggör musikskapande på mellanstadiet i grundskolan. Utgångspunkterna har varit vilka ramar musiklärare ger för att möjliggöra elevernas utveckling samt vilken roll det sociala samspelet har i klassrummet. Studien utgår ifrån vad tidigare forskning säger om ämnet samt hur det kan förstås och tolkas genom en sociokulturell synvinkel. Fyra musiklärare som arbetar på mellanstadieskolor har intervjuats genom halvstrukturerade intervjuer där de har fått beskriva sitt arbete med musikskapande, deras perspektiv och tankar samt vilka faktorer som påverkar i klassrummet. Empirin som insamlats under intervjuerna har sedan tolkats och analyserats genom det sociokulturella perspektivet för resultatet av studien. I studien framkommer det att eleverna kan utvecklas i sitt lärande och erfara en meningsfull skapandeprocess genom kunskap och kännedom om kulturella verktyg och hur dem kan använda det i sitt musikskapande. Elevernas möjlighet till utforskande och experimenterande kan ge dem en meningsfull skapandeprocess genom det sociala samspelet där eleverna får reflektera, återkoppla till sina egna tankar och idéer samt utmanas i sin skapandeprocess. Vikten av hur det sociala samspelet mellan elever och lärare kan främja eleverna utveckling, lärande och motivation är något som framkommer i resultatet och diskussionen. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Kennedy, Amelie
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Iglesias, Rakel
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Medierande verktyg och artefakter i musikundervisningen i grund- och grundsärskolan2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien har tagits fram för att reda på hur musikundervisningen i grundskolan och grundsärskolan läggs upp och anpassas genom medierande verktyg och artefakter samt tekniska artefakter. Studien behandlar även vilka skillnader det kan finnas i bemötandet av elever med funktionsvariationer i grundskolan jämfört med grundsärskolan. Studien är kvalitativ och har sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. För att komma fram till ett resultat har semistrukturerade intervjuer med musiklärare i grundskolan och grundsärskolan gjorts. Fyra musiklärare blev intervjuade och inspelade via Zoom. Deltagarna fick frågor om hur de lägger upp sin undervisning, vilka anpassningar de gör och vilka medierande verktyg och tekniska artefakter som används. Deltagarna fick även frågor om de kunde se någon skillnad i hur musikundervisningen ser ut i grundskolan jämfört med grundsärskolan. Resultatet visar att deltagarna i studien använder sig av liknande medierande verktyg och artefakter vid anpassningar, såsom bildstöd och färgkodning. När det kom till de tekniska artefakterna fanns en del skillnader eftersom deltagarna jobbade på olika sätt, med bland annat musikskapande. Resultatet visade även att det fanns vissa skillnader i bemötandet av elever med funktionsvariationer i grundskolan kontra grundsärskolan. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Krona, Robin
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS).
    Musikskapande med digitala verktyg2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Musikämnets centrala innehåll innefattar musikskapande och att elever ska ges möjlighet att utveckla sin musikaliska kreativitet. Syftet med studien är att belysa hur musiklärare arbetar med musikskapande i grundskolan, där möjliggörandet av elevers kreativa förmågor synliggörs. Den musikaliska och digitala kompetensens betydelse för att möjliggöra infriandet av elevers egna idéer i sitt skapande. Analysen av det empiriska materialet i studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av tre musiklärare om hur de arbetar med musikskapande i undervisningen. Resultatet visar hur musikskapande sker både analogt och digitalt, där det analoga skapandet överbryggas in i musikskapande med digitala verktyg. Ramar för uppgifter vid musikskapande tenderar vara viktiga då möjliggörandet av att improvisera och kreativt skapa musik blir en stöttning för elever. Betydelsen av vilka artefakter som används bidrar till mer eller mindre förutsättningar för elever att infria sina kreativa idéer, där elevers musikaliska och digitala kunskaper blir en avgörande faktor till förverkligandet av musikaliska tankar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Mars, Annette
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Kunskapande kraft i skapande verksamhet2020In: M&STE: elektronisk tidskrift för konferensen Musik & samhälle, ISSN 2002-4622, no 7, p. 16-20Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jag har under många år arbetat som musiklärare med ungdomar i årskurserna 6-9. I detta arbete har jag sett att skapande verksamhet är ett kraftfullt verktyg när jag arbetar med lärande. Jag har därför lagt stor del av min undervisning på att eleverna ska skapa själva för att förstå musikens verktyg, musikens sammanhang samt att det fungerar utmärkt som verktyg för att lära sig att spe-la instrument.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Mars, Annette
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Musiklärares uppdrag: Musikskapande ur ett demokratiskt perspektiv.2019In: Make Music Matter: I have a dream, 2019Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Digitalisering som ett demokratiskt verktyg. Föreläsningen handlar om 

    Hur  lärare kan arbeta för att de digitala verktygen ska utveckla den befintliga undervisningen?

    För att möjliggöra barns rätt att uttrycka sig i och genom musik.

  • 17. Mars, Annette
    Musikskapande och digitala verktyg2017Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Föreläsningen behandlar didaktiska och pedagogiska perspektiv gällande musikskapande med hjälp av digitala verktyg inom ramen för grundskolans musikundervisning.

  • 18. Migic, Mehmedalija
    Ett elevperspektiv på  musikundervisningen2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I  denna studie beskrivs elevers syn på och upplevelse av musikundervisning samt elevernas tolkning och deras tankar kring ämnet musik. Syftet med undersökningen var att ta undersöka vad elever tycker är roligast, svårast och mest intressant med ämnet musik. I studien beskrivs hur elevers identitet påverkas av just musik där har även inkluderats forskning kring motivation. Senare har jag också beskrivit relevant information om sociokulturellt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer använts för att undersöka hur elever upplever att de får uttrycka sina känslor på ett brett och djupt sätt i ämnet musik.  Resultaten visar att elever uppskattar inlärning genom instrumentspelande och musik som de själva kan identifiera sig med, så som populärmusik. Det visar också elever uppskattar som praktiskt ämne men också som en paus från de teoretiska ämnena. De elever som hittade utmaningar i undervisningssituationen uppskattade också musikämnet mest.   

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Norrman, Hanna
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Childhood, Education and Society (BUS).
    Känslokapslen - ett riktigt spaceat musikaliskt äventyr: Bakom kulisserna: Identiteten som konstnär och pedagog i skapandet av musikföreställning2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study contains a formative part in the shape of a musical preformance developed for preschool. The preformance was created with a pedagogical mindset where we wanted to convey emotions to children trough music. Accordning to the curriclum for Swedish preschool (SKOLFS 2010:50), every child must be given the opportunity to learn how to express themsleves through music, and the preschool teatchers have to use the music as both a goal and a means in their teatching.  There is a lack of previous reaserch in the subject of formative/musical preformance developed for preschool. Current reaserch is from the perspective of professional musicians and artists visiting preschools with their acts. No reaserch has been made from the perspctice of the pedagogue who practices music in preschool and theri experiences and troughts about musical preforming arts in preschool practices. The aim of this study is, from a musical didactical perspective, to investigate and analyze hot the conversation about identities as artist and/or pedagogues int the making and implementation of a musical act for preschool. The method of the study is A/R/Tography which means thah I step into the active roles as an artist, reasearcher, and teacher. The musical preformance was preformed at two different preschools for children ages 3-5. I also did two semi-structured interviews with my co-creators. Nielsen`s (1998) music didactic theory and the educational philosopher Biesta`s (2011; 2021) theory of art as an teaching method has been uses in this study to analyze the results. The results showed that the participants to begin with didn`t see themselves as artists but that they in practical terms should be. During the work with the musical preformance the two identities became more and more as one by combining musical and pedagogic experiences. The results also showed that the musical didactical choices we made probably has been influenced by the choice of musical-profiled preschool teatcher education programme. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Östberg, Pontus
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS), Department of Culture, Languages and Media (KSM).
    Lika villkor för musicerande: - En studie om genuskonstruktioner och könskoder i musikundervisning2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie berör musikundervisning utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att ta del avlärares tankar kring flickors och pojkars musicerande samt hur lärare ser på instrument- ochgenreval i musikundervisningen. Studien har socialkonstruktivism och genusteori som teoretiskautgångspunkter. Studien har genomförts med kvalitativ metod där semistrukturerad intervjuanvänts för insamling av empiri. Tre högstadielärare som undervisar i musik har deltagit i studien.Resultatet visar att samtliga lärare har pop- och rockinstrument som bas i sin musikundervisning.I resultatet ger deltagarna uttryck för att genus inte har någon större påverkan påmusikundervisningen. Deltagarna beskriver sin undervisning som lärarstyrd vilket påverkarundervisningen positivt ur ett genusperspektiv. Genom diskussion utifrån tidigare forskningkopplat till resultaten går det att urskilja en konflikt angående hur lärarstyrd undervisning kanpåverka lust och motivation i negativ riktning. Samtliga deltagarna är överens om att de instrumentsom används i undervisningen inte har någon genuskod. Sång är det instrument som visar tendenstill att vara feminint genuskodat utifrån lärarnas uttryck. Resultatet visar att lärare påverkas avtidigare musikerfarenheter och använder dessa erfarenheter i sin undervisning vilket leder till enreproduktion av musikkonstruktioner.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21. Mars, Annette (Composer, Creator)
    Arktibus ögon2016Artistic output (Unrefereed)
  • 22. Mars, Annette (Composer, Creator)
    Vem äger Julefrid?2015Artistic output (Unrefereed)
  • 23. Mars, Annette (Composer, Lyricist)
    Vem äger Julefrid?2020Artistic output (Unrefereed)
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf