The COVID-19 global pandemic impacted all social relations, including the way religious communities engage in worship services. Due to strict social distancing protocols, the only viable solution for many congregations was online worship. This article investigates how platforms in cyberspace, such as Zoom, can provide a substitute for the core religious practices found in physical worship services, particularly for African Pentecostal believers who rely heavily-on the aesthetic and sensory experience of their religious environment. Drawing on the theoretic-al concept of affordance, it is argued that digital affordances such as the chat box and emojis are used by believers to communicate affective moments arising from the sensory experience of worship. Members of the congregation become 'digital spiritual hype people-' who render support to leaders in order to create and regenerate an affective environment where the presence of the Holy Spirit can be felt. The Holy Spirit, a fundamental pillar for Evangelical Christians, is understood as an embedded presence within the digital infrastructure. The internet connection, the phone and computers and screens are all re-appropriated as spiritual tools through which miraculous healing can be dispensed to believers in need. This research stands at a critical juncture between what might be termed the `pre-COVID era' and the `post-COVID era'. As vaccination plans continue to roll out and social distancing measures are slowly being lifted, a `post-COVID era' for African Pente-costals means negotiating the boundaries between online and offline spaces to fulfil core religious practices.

Syftet med examensarbetet är att undersöka huruvida lärare väljer att bedriva religionskunskapsundervisning med hänvisning till att skapa en klassrumsmiljö som främjar tolerans. Syftet är även att synliggöra de utmaningar lärarna ställs inför i religionskunskapsundervisningen samt hur lärarna går tillväga med dessa utmaningar. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att undersöka lärarnas val av didaktiska metoder i undervisningen. Intervjuernas fokus ligger på vilka metoder lärarna använder sig av för att skapa tolerans hos eleverna. En central punkt i undersökningen grundar sig i synen på den sociokulturella teorin om samspel och lärande, andra teoretiska utgångspunkter såsom pragmatism och fenomenologin förekommer som underlag för vår analys av det samlade datamaterialet. Examensarbetets resultat presenteras i fyra delar med olika teman som belyser undersökningen. Resultatet av undersökningen visar på hur olika metoder spelar roll i religionskunskapsundervisningen för att främja en gynnande lärandemiljö för eleverna.

Skolans verksamhet är både en plats för kunskap och värdeförmedling, detta ställer krav på medvetenheten kring lärarens egen roll och vilka maktstrukturer som råder och reproduceras. Syftet med detta examensarbete är att analysera hur religionskunskapslärare talar om begreppet “mångfald” inom sitt ämne för att synliggöra dominerande diskurser. Arbetet behandlar två frågeställningar, dels hur några religionskunskapslärare talar om begreppet “mångfald” men även vilken påverkan det kan ha på religionskunskapsundervisningen. 

Som teoretisk utgångspunkt används främst mångfaldsparadoxen och diskursteorin, samt de två begreppen vithet och färgblindhet. För att besvara de två frågeställningar används kvalitativa individuella intervjuer med fem religionskunskapslärare på en svensk grundskola. Resultat och analys tyder på att religionskunskapslärare talar främst om mångfald kopplat till elever med olika religioner, kulturer och etniciteter, där det uppstår en dikotomi i vad som anses vara “svenskt” och inte. Det framkommer även en stereotyp och homogeniserad framställning av religion och religiösa individer samt ett språkbruk som ger uttryck för uppfattningen att inifrån- och utifrånperspektiv i religionskunskapsundervisningen både kan vara en möjlighet och utmaning för lärande. Talet som präglas av stereotyper och homogenisering kan leda till utmaningar utifrån ett elevperspektiv, eleverna kategoriseras utifrån fasta essenser och ses sällan som enskilda individer, vilket kan hindra deras personliga utveckling. Ett av syftena i religionskunskap i grundskolan är att skapa förståelse för religion och människor med religiös positionering vilket kan bli problematiskt när lärares tal präglas av stereotyper och negativa undertoner.

I takt med att digitala resurser och verktyg blir allt vanligare i undervisningen, genomgår många ämnesområden en betydande transformation, inklusive religionskunskap. Denna studie undersöker specifikt användningen av digitala resurser i undervisning om islam och lärares upplevelser av detta. Genom en enkätundersökning har vi undersökt hur ofta lärare använder digitala resurser i sin undervisning om islam, vilka specifika verktyg som används mest frekvent samt vilka utmaningar och möjligheter de möter vid integrering av dessa digitala resurser. För att kunna diskutera resultaten har vi relaterat dem till teoretiska ramverk som TPACK (Technological Pedagogical Content Knowledge) och det sociokulturella perspektivet. TPACK belyser vikten av att integrera teknologisk kunskap med ämnesinnehåll och pedagogik för att effektivt använda digitala verktyg i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet betonar lärandets kontext och den kulturella interaktionen som uppstår i klassrummet. Resultaten av enkätundersökningen visar på både likheter med tidigare forskning och specifika insikter om de vanligaste digitala resurserna som lärare frekvent använder. Samtidigt identifierades flera utmaningar. Bland dessa nämndes hanteringen av känsliga ämnen, risken för missförstånd eller förstärkning av fördomar samt tekniska problem som kan uppstå med digitala plattformar och verktyg. Lärarna uttryckte behov av ytterligare utbildning och stöd för att kunna använda digitala resurser på ett effektivt och ansvarsfullt sätt.

Detta arbete är en forskningsöversikt som redogör för forskning om hur kristendom påverkar främst den svenska skolan och dess elever. Forskningen är analyserad utifrån frågeställningarna Hur påverkar kristendom skolans värdegrund och elevens identitetsskapande? samt Hur förhåller sig elever, med eller utan religiösa och kulturella föreställningar eller bakgrunder, till ett samhälle med en majoritetsreligion och -kultur? Forskningen vi använt oss av har vi sökt fram främst via sökmotorerna Ebsco, Eric och Swepub. Utifrån källorna vi använt oss av kunde vi se att skolan, dess läroplaner och elevernas identitetsskapande påverkas av kristendom i stor mån. Vi såg även att Sveriges kulturella kristendom och sekularism var två drag som ibland gick hand i hand medan de ibland sågs som motsatser. Något återkommande i flertalet av artiklarna och avhandlingarna vi läst är att muslimer och islam framställs som problematiska i många scenarion.

Detta arbete är en kunskapsöversikt där fokus ligger på att redovisa hur homosexualitet har inkluderats och speglats inom det svenska samhället och inom den svenska skolan. Det som också påvisas är hur den kristna tron har påverkat undervisningen i skolorna samt hur religionsundervisningen förhåller sig till ämnet idag. Under arbetet har vi fokuserat på frågor såsom: Hur berörs homosexuella i samhälle och i skola? Hur kan undervisning påverka elevernas medvetenhet? Hur påverkar den kristna protestantismen synen på homosexualitet hos människan och i samhället? Med hjälp av datasökningar på Swepub har vi hittat avhandlingar och annan forskning som hjälpt oss att nå fram till det resultat vi eftersökt. Med denna forskning har vi kunnat komma fram till att kyrkans roll i samhället har varit en stor del i hur synen på homosexualitet har varit. Detta har i sin tur även påverkat den svenska skolan och religionsundervisningen. Forskningen har kunnat ge oss en inblick i hur det är för både barn och vuxna att leva som homosexuell i det svenska samhället samt hur det har utvecklats med tiden. Rättigheten att leva fritt har inte alltid varit en självklarhet som homosexuell och med hjälp av litteraturen och de källor vi hittat har vi kunnat följa förändringen till ett mer rättvist samhälle. Förr hade kyrkan och kristendomens trosuppfattning en stor inverkan i människans tankesätt vilket resulterade i att samma tankesätt framkom i den svenska undervisningen. Forskningen har hjälp oss att förstå innebörden av ett samhälle och en skola som inkluderar varje individ och uppmärksammar deras rättigheter oavsett sexuell läggning. Detta utan att mötas av hot eller missgynnande av omgivning. Den forskning vi tagit del av visar hur värdegrundsarbetet i skolan är ett givande koncept för att motverka utanförskap och diskriminering i samhället.

Denna kunskapsöversikt behandlar neutralitet i religionsundervisningen i Sverige idag. Syftet med arbetet är att undersöka vad forskningen säger om lärares neutralitet i den icke-konfessionella religionsundervisningen idag, samt hur den svenska samhällsdiskursen kring religion och sekularitet påverkar religionsklassrummet. Då det inte finns någon tydlig definition av vad ickekonfessionell religionsundervisning innebär för lärare i praktiken, exempelvis vad gäller religiös positionering, är detta viktiga frågor att fundera över och studera. Som metod för denna kunskapsöversikt jag gjort sökningar via databaser som SwePub, ERIC och Libsearch. Många av de källor jag hittat där har också fört mig vidare till ytterligare relevant forskning. Forskningen som presenteras och analyseras diskuterar begrepp som neutralitet och opartiskhet och olika tolkningar av hur icke-konfessionell undervisning bör se ut i praktiken. Även forskning om den svenska självbilden, attityder till religion och det kristna arvet behandlas för att kunna besvara frågeställningen. Resultatet för denna kunskapsöversikt visar att normer och diskurser som finns i samhället återspeglas och reproduceras i religionskunskapsklassrummen. Dels genom skolans styrning, att styrdokumenten är politiska dokument färgade av sin tid. Dels genom att lärare och elever också har med sig värden och attityder in i klassrummet, vilka speglas i hur det talas om religion och religiositet i undervisningen. I slutsatsen konstateras att ett öppet klassrum präglat av transparens vad gäller lärarens livsåskådning är önskvärt, så länge detta inte influerar elevernas livsåskådning. Ett öppet klassrum är att föredra både ur didaktisk synvinkel, då det skapar goda relationer och ökar motivationen, och ur ett neutralitetsperspektiv då subjektiva värderingar inte riskerar att tolkas som fakta. Det konstateras även att det inte är någon lätt uppgift att hitta balans mellan privat och professionellt. Det kräver mycket erfarenhet och självreflektion, och är något lärarstudenter behöver mycket stöd i att utveckla under sin utbildning.

Denna antologi erbjuder forskningsbaserade och didaktiska perspektiv på religion och samhällsförändringar. Antologin är resultatet av ett samarbete mellan forskare från flera olika discipliner vid Malmö universitet och visar på den mångfald av forskningsperspektiv som ryms inom ämnesområdet religionsvetenskap i Sverige idag.

Antologin vänder sig till studenter och verksamma lärare samt en vidare intresserad läsekrets som önskar få tillgång till aktuell forskning och fördjupa sin ämnesteoretiska kunskap. Genom fyra teman belyses aktuella perspektiv på brännande frågor inom samtida religionsvetenskaplig forskning: Religion, kön och sexualitet, Religion, unga och skola, Religion, möten och förändringar samt Religion, politik och samtid.

I en samtid som präglas av ständigt pågående förändring är religion och livsåskådningsfrågor synnerligen aktuella. Mötet mellan historiska traditioner och nutida samhällsutveckling visar hur inte bara religiösa rörelser, utan också människors trosuppfattningar och identiteter, omtolkas och förändras över tid. Undervisningen i religionskunskap i grund- och gymnasieskolan utgår från att kunskap om religion och andra livsåskådningar är central för vår förståelse av en omvärld som i allt större utsträckning präglas av mångfald och förändring.

Antisemitism är ett samhällsproblem som även finns ute i våra svenska skolor. Vårt syfte med examensarbete är att undersöka hur antisemitism kommer till uttryck i den svenska skolan, hur SO-lärare hanterar dessa uttryck samt om SO-lärare anser att studiebesök och studieresor kan vara ett hjälpande verktyg i att motverka antisemitism i skolan. För att genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod som består av semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat fyra verksamma SO-lärare i Skåne.

Resultatet av vår studie visar att antisemitiska uttryck förekommer i skolor och ett sätt att arbeta med antisemitism är att använda studieresor eller studiebesök i sin undervisning.

This research overview addresses how Christianity and Islam are represented in Swedish religion textbooks for lower- and upper-secondary schools. It also scrutinises how pupils positioned in either one of these religions perceives the representation during non-confessional religious education. The aim of this essay is to clarify, for religion teachers in Sweden, the importance of analysing textbooks intended for use. The study aspires to encourage religion teachers to be more aware of how they unconsciously/consciously present these religions and their adherents partaking in the class. The findings in this research indicate that teachers and textbooks legitimise and/or delegitimise the systematic and constructed social hierarchy that can enable an “us versus them” mentality. Moreover, it shows that some religion textbooks portray these two religions stereotypically as, among other things, homogenous and outmoded. These stereotypes can transfer and emerge on a classroom level, affecting students positioned within Islam and Christianity with frustration and worry. Stressing that a misrepresentation of their religions might influence their classmates to intolerance and scepticism. The selection of studies used in this essay was found through searching in the following research databases: Libsearch (EBSCO), Swepub and ERIC. The composed material shows that textbooks and teachers can either reinforce or prevent the production of negative preconceived notions of these religions. 

Deviating from generalising and reproducing the implied stereotypes has been challenging. Worthy of acknowledgement is the awareness of both our and the researchers’ backgrounds which is predominantly Euro- and Christocentric. Even though there is a great and firm dedication intending to digress from this, our white European heritage and Christian roots will influence this analysis unintentionally. 

The purpose of this essay is to investigate religious didactic research that could eventually be applied in a teacher’s various forms of teaching and education, so that islamophobia may be eradicated, which leads me to this essay’s question  How can religious didactic research be applied in religious education to combat Islamophobia in schools and classrooms?. 

The research required for this essay has been found through various databases, such as Google Scholar, Swepub and ERIC via EBSCO. Through the selected research in this essay, I found that the research had intentions to combat questions and doubts regarding islamophobia in schools, which made it easy for me to choose them. Even though most of my research is established in several foreign countries such as Canada and  the United States, I find my research and their methods relevant to Swedish society as well. I believe my research is more than helpful for me as a yet to be teacher, but also for all the teachers out there. The research combined is able to give the tools needed for a teacher to at least reduce islamophobia in classrooms. Examples of how to do that will be presented in this essay. It is not unknown that prejudice and mockery are things that people have experienced throughout time and therefore I find that this subject is of huge relevance. 

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur lågstadielärare bäst planerar sin religionsundervisning så inkluderande som möjligt i relation till hur Sveriges religiösa mångfald ser ut idag. Vi kommer generellt skriva om inkludering i relation till religionsundervisningen utifrån ett elevperspektiv där våra valda forskningsartiklar kommer att ligga till grund för arbetet. Men vi kommer också ta upp hur lärare påverkar eleverna genom sitt sätt att planera undervisningen. Arbetets metod består av en systematisk litteraturstudie där vi genom valda sökord sökt fram våra forskningsartiklar i olika databaser. Frågeställningen som genomsyrar hela arbetet är att undersöka hur lågstadielärare kan planera och undervisa om skolämnet religionskunskap där ambitionen är att inkludera alla individer oavsett religiös bakgrund.

Resultat- och analyskapitlet har skrivits utifrån tre huvudrubriker som under arbetets gång framställts då valda artiklar bearbetats. Huvudrubrikerna är religiös mångfald och mångkulturs påverkan på skolan, socialt lärande i relation till religionsundervisningen samt lärarens roll i religionsundervisningen. Under dessa tre huvudrubriker presenteras valda artiklar för att svara på arbetets frågeställning. Vidare i slutsatser och diskussionskapitlet diskuteras och problematiseras artiklarnas innehåll och därmed har ett vidare forskningsområde diskuterats fram. Forskningsområdet blir att undersöka hur pass mycket ens uppväxt egentligen påverkar inom religiösa övertygelser och tankar kring religioner.

Inledning till temanummer i Socialvetenskaplig tidskrift (nr 3-4/2009) om religion och social förändring.

Homosexuality, bisexuality, transgender and queer have long been a sensitive topic in Christian churches. As society has changed, some denominations have become increasingly affirming, while others see the changes as incompatible with Christian values.

 A Conditional Community is based on in-depth interviews with 29 lgbtq Christians and is the first Swedish scientific study on the subject. Using a phenomenological approach, the author investigate how sexuality, intimacy and faith are experienced by the interviewees and how their Christian identity interacts with their identity as lgbtq people. 

A Conditional Community is aimed at teachers, researchers and students in fields such as religious studies, sexology, gender studies and psychology. The book is also of interest to professionals who require knowledge on the subject, such as pastors and therapists. Furthermore, it can serve as a basis for discussions and reflection on faith, sexuality and lgbtq in the Free Church contexts.

This article draws upon group conversations with young people (11–19 years old) from Europe, focusing on the Nordic countries. The participants’ identity perception showed more aspects as the deliberative, non-structured conversations advanced. From initially showing limited aspects of identity as being related to geographical and temporal aspects, a broader comprehension of identities as constructed, multiple, and at times subject to negotiation and change came to the fore during the discussions. Examples given showed an awareness that people, such as older relatives, develop diverse ways of thinking and acting due to historical and cultural contexts. Understanding that there is an intersection between psychosocial, post-structural, and sociocultural explanations for how identity formation progresses, we propose pedagogical actions working with controversial issues and values, raising critical consciousness of the context. During the conversations, a majority expressed that controversial issues were not something they dealt with at school. By working with controversial issues, the content of conflicts is made visible, and the possibility for students to recognize and respect each other’s diverse identities and perceptions increases. The goal of bringing controversial issues into education and conducting good discussions in the classroom is to help students develop and assess their opinions, gain an increased understanding, and consider new perspectives on various issues.

Representation av ett läromedel har stor betydese för hur kunskapen förmedlas till våra elever, det är därför det är viktigt att ge en allsidig kunskap och inte ensidig. I de samhällsorienterade ämnena har jag valt att fokusera specifikt på religionsämnet eftersom innehållet och informationen i de religiösa böckerna i svenska skolor kan skapa missvisning. Syftet med detta arbete är att granska SO puls boken för att ta reda på hur islam representeras. Studien gjordes med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I min studie var det fem lärare som deltog i två olika skolor. Varav två lärare befann isg i en skola och tre befann sig i en annan skola. I studien upplevde flera lärare att islam inte representerades ur ett objektivt synsätt och att det även fanns bilder i boken som kopplades till den stereotypiska av hur islam formas i svenska skolor. Således granskade jag även SO puls boken för att skapa min egna uppfattning. Genom undersökningen kom jag fram till samma slutsats som övriga lärare som deltog i min kvalitativa studie. Med hjälp av min teori om det socio-religiösa perspektivet fick jag en bredare förståelse för bakomliggande faktorer till varför islam inte synliggörs på ett korrekt sätt och jag fick även en motivering för varför det förekommer stereotypiska bilder i kapitlet om islam. I studien har jag även valt att analysera olika didaktiska metoder för religionsundervisningen för attt kunna komplettera SO puls boken. Detta gjorde jag för att kunna undersöka om hur vi framtida lärare kan utöka vår kunskap i ämnesdidaktik och för att vi ska kunna arbeta på ett varierande och inkluderande arbetssätt. I varje klass finns det olika elevgrupper och det är därför viktigt att kunna förhålla sig till sin elevgrupp samtidigt som det är viktigt att utgå utifrån läroplanen. I min slutsats om religionsdidaktiska metoder kom jag och dem berörda respondenterna i min studie att ha en kroppslig pedagogik som innebär att besöka lokaler för att komma i kontakt med det okända fenomenet för att bygga en bredare förståelse, men även för att kunna arbeta varierande och skapa inkludering i klassrummet. 

This study explores the complexity of sexual education within the curriculum of religious studies. It examines various aspects such as student well-being, teacher perspectives on instruction, and parental attitudes toward the subject. The integration of sexual education into religious studies has advantages for students’ overall well-being but it also faces challenges due to the diversity of beliefs within religious frameworks. Teachers’ views on integration vary, and parental attitudes further complicate the picture. The study aims to understand the current state of sexual education by examining students’ perspectives and evaluating the resources available to teachers. In our search for references, we focused on gaining insights from both students affected by the current state of sexual education and teachers instructing the subject. Using databases such as Education Research Complete ERC, ERIC via EBSCO, SwePub and incorporating scientific reports and literature, we aimed to answer our questions. The findings indicate that teachers encounter challenges due to a lack of materials and knowledge, making it difficult for them to adapt and implement changes in sexual education within religious studies.

Syftet med detta arbete är att utifrån begreppet differentierad undervisning undersöka, analysera och jämföra hur differentierad undervisning i religionskunskap för årskurs 7–9 möjliggörs och förändras i läroplanerna, lgr11 och lgr22. I kapitlet tidigare forskning analyserar och tolkar jag hur differentierad undervisning är relevant för ämnet religionskunskap. För att få svar på frågorna så har jag genom hermeneutisk ansats analyserat läroplanerna utifrån begreppet differentierad undervisning. Resultatet visar att det redan i Lgr 11 fanns ett starkt stöd för att differentiera undervisning i religionskunskap och att detta utrymme ökat till följd av de förändringar som skett i Lgr 22.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa vad forskningen säger om hur elever talar om religion samt hur talet påverkar undervisningen. Vår empiri består av vetenskapliga artiklar och myndighetsdokument primärt mellan åren 2011 till 2019 med fokus på en svensk och norsk kontext. Materialet analyseras och diskuteras i förhållande till den svenska skolan och lärarpraktiken. Resultatet visar bland annat att talet påverkas av en sekulär norm, av huruvida klassrummet upplevs som tryggt samt att konflikter lätt uppstår i friktionen då olika religiösa värderingar yttras.

I ett mångkulturellt samhälle som Sverige krävs förmågan att kunna förstå samhällets kulturella och religiösa fenomen. Därför tjänar religionskunskapsämnet samhället ett viktigt syfte. Den svenska skolan som är präglad av religiös mångfald och sekularitet ställer höga krav på lärarens kompetens och förmågan att skapa förståelse i klassrummet. I denna kunskapsöversikt har vi använt oss av olika vetenskapliga artiklar för att kunna besvara vår frågeställning, “Vad säger forskningen om hur lärare och elever kan utveckla förståelse för den kulturella och religiösa mångfalden i religionskunskapsundervisningen i det mångkulturella klassrummet med hjälp av att synliggöra utmaningar samt möjligheter?​” ​Denna litteraturstudie grundar sig främst på avhandlingar men även Skolverkets hemsida samt andra relevanta tryckta källor av religionsdidaktiker och religionsvetare. De centrala slutsatser som studien framställt, med utgångspunkt i den insamlade och analyserade forskningen, visar på att det finns ett flertal utmaningar man kan stöta på som lärare i religionskunskapsundervisningen. Forskningen tyder dock på att man som lärare kan tillämpa olika didaktiska metoder för att möta utmaningarna och skapa en förstående och inkluderande klassrum.

Swedish healthcare providers must comply with the Patient Act's principles of equal and accessible care and account for patients’ religious backgrounds by offering culturally sensitive care. This chapter explores what characterizes patients’ and their relatives’ expectations in healthcare encounters perceived as religiously discriminatory in the diverse Swedish healthcare system. It analyses perceived religious discrimination in healthcare through the interpretative phenomenological analysis of complaints submitted to the Equality Ombudsman in Sweden from 2012 to 2021, which registered 92 complaints as religious discrimination in healthcare, 66 of which were included in this study's analytical sample. The complaints addressed unfulfilled expectations related to cultural and religious literacy, equal treatment in relation to religious symbols or medical records, affirmative action in medical treatment that takes beliefs into account, and a secular environment that forbids religious symbols in healthcare encounters. One-third of the complaints were submitted by Muslims or individuals presumed to be Muslim. Several complaints concerned healthcare providers’ reactions to patients wearing hijabs or other ethnic or religious attributes. The study indicates that healthcare providers face difficulties in conforming to the partially contradictory ideals of equal treatment and cultural sensitivity, whose relation to religious diversity has not yet been clearly defined.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att ta reda på hur litteraciteten påverkar elevers attityd till religion. Vi ville se hur klassrumssituation, media, styrdokument och läromedel har för effekt till elevers attityd till religion. Inte bara hur dessa faktorer påverkar eleverna utan också vad de faktiskt signalerar. Vi vill med denna kunskapsöversikt poängtera för lärare hur viktigt det är att arbeta språkligt för att motarbeta ett vi och dom-mönster som finns bland dagens ungdomar. Arbetet har utgått utifrån frågeställningen “Vad säger forskning om hur språkbruket i styrdokument, läromedel, media och klassrumssituation påverkar elevers attityd till religion?”. 

Översikten grundar sig på nio olika källor hittade på Swepub, Skolverket och ERIC. Genom läsningen av källorna har vi kunnat konstatera att ungdomars språkbruk har en stor påverkan på hur de ser på religion. Den forskning vi har tagit del av har visat att kritisk litteracitetsförmåga kan vara verksam till en positivare bild av religion. 

How can a secular democratic state inform its fundamental values to migrants with past affiliation in societies marked by religious norms and values? In Sweden, migrants are offered a (non-compulsory) course in civic orientation. Research has shown a need for professionalization of this type of education. A dimension of professionalization can, we urge, be described in terms of religious literacy. The development of a course in civic orientation, where norms and values are discussed with respect to human rights, presupposes that methods are developed to draw attention to the complexity, and the ambiguity, of relations between religious and secular ethical positions. Teachers need knowledge of religiously motivated beliefs in ethical issues and of ways in which these are made visible in the multidimensional practice of lived religion. Sweden, perceived as a highly secular country, has taken in many migrants from countries with traditional religious values. Through interviews, the Institute for Future Studies has identified some areas where religiosity is one parameter for the way these people rethink ethically relevant perceptions. These are values of self-determination and the individual’s own choices – such as abortion, divorce, premarital sex and homosexuality, and with those contiguous rights that are perceived as non-negotiable in the secular democratic discourse. This chapter analyses the secular state’s mission to inform new arrivals about democratic values in relation to human rights in the Swedish discourse. The analysis is based on a multidimensional understanding of the concept of religious literacy, with reference to a discussion about the distinction between having a right to live with or without religion. One aim is to explore challenges and opportunities to discern in the current discourse how religion can contribute to the development of the secular state and how secular value teaching can contribute to the development of religious approaches to human rights.

Hur är det att vara barn och växa upp i en religiös minoritetsgrupp som Hare Krishna, Scientologi-kyrkan, Jehovas Vittnen, Knutby Filadelfia, Plymouth-bröderna, Enighetskyrkan eller Guds Barn/Familjen? Boken bygger framför allt på ett 70-tal intervjuer med såväl vuxna som barn som vuxit upp i dessa grupper, samt på intervjuer med ett 20-tal föräldrar, men också på fältobservationer och textstudier av gruppernas material kring barn och barnuppfostran. Livsvillkoren för barnen kan vara mycket olika, bland annat för att de olika religiösa grupperna har olika ideologier och syn på barnuppfostran, men också på individuella omständigheter inom olika familjer, fas i gruppens utveckling samt samhällets gensvar och reaktioner på gruppen ifråga. Boken diskuterar teman som socialisation, identitet, avhopp och skolgång, men tar också upp farhågor kring dessa grupper som auktoritär uppfostran, aga, isolering från samhället, separationer mellan föräldrar och barn, och bristande omsorg vad gäller mat och hälsa. Författare är professor i religionsvetenskap Liselotte Frisk, Högskolan Dalarna, fil. dr Peter Åkerbäck, Stockholms Universitet, och doktorand Sanja Nilsson, Högskolan Dalarna och Göteborgs universitet.

Studiens syfte är tudelat. Dels undersöks vilka religionsvetenskapliga förståelser som framkommer i samtida svenska läroböcker på gymnasial nivå. Dels undersöks vilka eventuella implikationer denna förståelse kan få för elevernas förståelse av religion utifrån kritisk religionsvetenskap och didaktisk forskning. För att analysera läroböckerna används kritisk diskursanalys, huvudsakligen Norman Faircloughs trestegsmodell, för att analysera läroböckerna medan eventuella implikationer av läroböckernas framställningar av religion undersöks med hjälp av ett kritiskt religionsvetenskapligt perspektiv. Resultatet visar skillnader mellan läroböckerna samtidigt som några centrala och generella diskurser återspeglas i merparten av det undersökta materialet. Studien visar att de undersökta läroböckerna utgår från en kristocentrisk begreppsapparat och presenterar religion utifrån en luthersk förståelse. Religionsfenomenologiska och essentialistiska perspektiv framträder huvudsakligen i läroböckerna, även om kritiska ansatser också förekommer om än i mindreutsträckning. Dessutom används kategoriseringar i form av ”abrahamitiska religioner”, ”asiatiska religioner” och ”världsreligioner” på ett, för det mesta, oproblematiserat sätt. Religionsvetenskaplig teori och metod förekommer sällan explicit vilket skulle kunna resultera i en avsaknad av förståelse för hur läromedlens material producerats. Undersökningen ifrågasätter om och hur religionsvetenskapliga syften kan kombineras medreligionskunskapsundervisningens och skolans övergripande syften. 

Sverige är ett sekulariserat land där stat och kyrka ej längre går hand i hand. I detta land ska skolors undervisning vara icke-konfessionell samtidigt som utbildningen ska vila på den tradition som förvaltats av kristen tradition. Religionsämnet är brett och ska enligt läroplanen omfatta religioner och andra livsåskådningar, med fokus på världsreligioner och etiska och moraliska frågeställningar kopplat till livsfrågor. Många i Sverige är icke-troende eller ateister, men ateism behandlas först i läroplanen för årskurs 7-9 och fördjupas senare i gymnasiet.

Genom en kvalitativ studie har uppsatsen haft som syfte att undersöka representation av ateism i religionsundervisning årskurs 4-6, och empirin visar att lärare inte planerar för undervisning om ateism och att elever inte känner till begreppet. Vidare redogörs för lärares och elevers diskurs om religionsundervisning och om hur religiös positionering ses som resurs i undervisningen.

In this knowledge overview the aim is to discover possible ways for teachers in the REfield to uphold an objective and neutral position in teaching RE in Sweden. We wouldlike to point out that this article does not conduct our own research, but we have compiledand analysed other researchers' work. With this in mind a broad perspective is presentedto give a wide overview of the matter at hands. It will depart from ten different academicarticles and a few chapters of books of relevance for this knowledge overview. We willlook at the current syllabus of RE in the Swedish high school as well as the value ground.These may come across as ambiguous, and we will point out critical points made in them.We also look at Sweden's Lutheran history, which we found is key to understanding thepresent steering documents. We present concrete didactic perspectives to the matter andhow these could be interpreted in the classroom, this from both national and internationalperspectives. Finally, a discussion is presented regarding the possibilities that exist withinthe concept of objectivity that concludes whether this is achievable or not. In this we havefound that there is not one clear answer, rather multiple perspectives that can be viewedand considered in teaching. To conclude we find that this subject can be further developedand researched to be able to present a larger and more extensive result and discussionconcerning this rather abstract and complex concept that is objectivity in education.

Mindfulness är den mest utbredda engelska översättningen av begreppet sati, och förstås i dagligt tal – liksom i kliniska och experimentella program – som synonymt med medveten närvaro. Inom de buddhistiska traditioner begreppet härstammar ifrån har sati flera olika betydelser, och hänger samman med buddhistiska idéer om etik, jagets obeständighet, frigörelse från återfödelse och upplysning. Dessa aspekter tonas ner när mindfulness saluförs och utövas på sekulära arenor. I denna text lyfts de idéhistoriska rötterna till samtida mindfulness liksom frågor om vilka som utövar mindfulness idag, och i vilka sammanhang. I texten identifieras även områden för framtida forskning.  

De viktigaste slutsatserna är att

• Utvecklingen av mindfulness i väst är resultatet av kulturella utbyten mellan buddhistiska lärda och västerländska uttolkare av buddhism sedan 1800-talets slut.
• Meditation förstås ofta samtidigt som buddhismens kärna och som något som kan frikopplas från buddhistiska läror, ritualer och traditioner.
• I dagens Asien har förståelsen av mindfulness starkare kopplingar till buddhistiska läror än i väst.
• Samtida förståelser av mindfulness formas av utbyten mellan vetenskapliga och andliga arenor.
• Många västerländska lärare i mindfulness är själva skolade i buddhistisk meditation, men betonar vetenskap och personlig erfarenhet när mindfulness utövas på sekulära arenor.
• Den mesta forskningen om samtida mindfulness fokuserar på lärare eller producenter, medan vi vet mindre om människor som utövar mindfulness i vardagen.
• De flesta som utövar mindfulness i väst idag är kvinnor, trots det finns det endast ett fåtal studier av samtida mindfulness ur ett genusperspektiv.

In 1920, the Swiss-American music teacher and occultist Leah Hirsig (1883–1975) was appointed ‘Scarlet Woman’ by the British occultist Aleister Crowley (1875–1947), founder of the religion Thelema. In this role, Hirsig was Crowley’s right-hand woman during a formative period in the Thelemic movement, but her position shifted when Crowley found a new Scarlet Woman in 1924. Hirsig’s importance in Thelema gradually declined, and she distanced herself from the movement in the late 1920s. The article analyses Hirsig’s changing status in Thelema 1919–1930, proposing the term proximal authorityas an auxiliary category to Max Weber’s tripartite typology. Proximal authority is defined as authority ascribed to or enacted by a person based on their real or perceived relational closeness to a leader. The article briefly draws on two parallel cases so as to demonstrate the broader applicability of the term in highlighting how relational closeness to a leadership figure can entail considerable yet precarious power.

Based on fieldwork in the United States, the article analyses the social construction of gender in contemporary OTO. The article addresses an important and often neglected area of study in research on Western esotericism, and discusses how the notion of binary gender is both created and challenged in interactions between OTO members. Thelemic divinity as presented in Liber AL is envisioned as consisting of a divine father, Hadit, mother Nuit, and Ra-Hoor-Khuit, their divine offspring. Despite the gender polarity constructed thus, contemporary OTO members stretch the boundaries of binary gender through a plethora of deities, personal gender performances and acceptance of different sexual orientations and lifestyles. The creativity and innovation of contemporary OTO members' gender constructions demonstrates the necessity of greater methodological diversity in research on Western esotericism, in order to allow an understanding of esoteric traditions as lived religions.

In this article, we listen to young people having arrived in Sweden as unaccompanied minors, in relation to how they talk about and relate to religion, belief and practice. There is still a lack of research focusing on these young people's own narratives and experiences in their everyday life. This is particularly noteworthy since this category of young people, and especially those with a 'Muslim heritage', have received increased attention both in research and in public discourse. For two years, we have ethnographically followed 20 young people with asylum status in Sweden, who all arrived as unaccompanied minors and all came from areas of the world where Islam is the dominant religion. The conclusions are that these young people both need to navigate and are affected by the current political and social context questioning Muslim people, and that this is the case regardless of their own personal relationship to Islam. Further, religious faith needs to be related to its social and emotional embodiments, since it is here religious belief, shifts, changes and resistance, take place. Finally, we discuss how physical, temporal and social distance makes it possible to create other identities, and other ways of being religious or not.

In this knowledge overview, I aim to compile and analyze currently available research regarding the ideal of objectivity in the subject of religious studies in Sweden. I chose this topic after reading an article that criticized Sweden’s religious education. The article made me want to investigate whether the subject of religious studies is objective, as it is claimed to be, or if there is cause for criticism. The question at issue in this knowledge overview is as follows: what does research say about how the formulations regarding non-denominationalism and objectivity in Sweden's policy documents are interpreted and implemented in the subject of religious studies, and what consequences this has for education in a multicultural classroom?

To answer my chosen question, I began the process of searching for scientific studies regarding the objectivity of Sweden’s religious education and students’ experiences of the subject. I used the databases Swepub and Education Research Complete (ERC) to find 10 useful sources. All sources are peer-reviewed, written from 2011 onwards, and are centered around upper secondary school. In the chapter “Method and material” all sources are presented and examined. In “Results and discussion” I discuss the content and results of each source thematically, through three different sections. The first one, “Religious education in a secular society”, examines what research says about whether Sweden's secular society influences religious education. In “The influence of Christianity”, I examine what research says about how Sweden’s history of Christianity affects religious education today. Finally, in “Consequences and students experiences”, I present studies on how students experience religious education.

In the final chapter “Conclusions”, I summarize the results from the previous chapter and present my conclusions. I conclude that there is evidence of a secular discourse in the subject of religious studies. There is overwhelming evidence of a widespread belief that a secular teaching approach is neutral when in reality, it leads to stigmatization of religious people and thus religious students. By extension, many students who identify with traditional religions choose to hide their identity. Research has shown that teacher students hold secular values to a large extent, which leads me to conclude that teachers' own values affect how they interpret policy documents. The presented research also leads me to conclude that Christianity has a continuing influence over how other religions are presented. Religions are defined through “faith”, reflecting the country’s long history of Protestant domination.

Finally, I state that there is a lack of sufficient research on the subject to draw definite conclusions and I therefore call for further research. I argue that it would be relevant to investigate how teachers interpret the formulations regarding objectivity and non-denominationalism in the policy documents. I would then have pupils answer surveys before and after they have attended the course “religious studies 1b”, to examine whether their attitudes towards religion are affected by their teacher's approach. Another suggestion for further research is to analyze teaching materials, to see if these are characterized by secularism and Lutheran Protestantism in a comparable way.