Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 950
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    A. Hafiz, Ahmad
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Lagerstedt, Joakim
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Specialdidaktiska verktyg och strategier för inkluderande religionskunskapsundervisning: Lärares tillämpning av specialdidaktiska verktyg och strategier i planeringen av inkluderande religionskunskapsundervisning2023Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This work by Hafiz, A. A & Lagerstedt, J. (2023). Specialdidactic instruments and strategies for inclusive religious education - High school teachers' and upper secondary school teachers' way of working with all students as well as students with extra support and special needs. Instutionen för Samhälle, kultur och identitet, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, is part of a master's degree in subject didactics. The concept of special didactics used here in this essay has its background in the continental German tradition. The purpose of this master's thesis is to investigate the special didactic instruments and strategies that teachers of religious studies use in their work for increased inclusion. The aim is to gather valuable knowledge about how experienced teachers of religious education work when they plan their materials and teach in matters relating to students' life issues and identity, as well as how they work with extra adaptations and special support. 

    The research questions are as follows: What special didactic instruments and strategies do teachers in primary and secondary schools, teaching religious education, use in their subject planning for increased inclusion? What problems and opportunities do teachers experience when planning and working towards increased inclusion? 

    The theoretical perspective of this thesis is based on a phenomenological theory of knowledge. There are four special education perspectives, all of which were used in the analysis to highlight different definitions of inclusion. Students' identities are explained and theorized as the foundation for inclusion. A religious didactic model is exemplified to illustrate where in the planning process students can be included. Since there is not enough research on special didactics, the various theoretical special education perspectives were used together with subject didactic perspectives to create special didactic analysis methods. 

    The study's methodology is based on both exploratory researches to gather extensive knowledge and a case study approach to investigate more detailed information on how teachers work with inclusion in their planning. To obtain empirical material and collect the right data, five teachers working in different primary and secondary schools in Sweden were interviewed. 

    The results show that the teachers agree that it is difficult to include students both physically and socially. Teachers have different opinions about the concept of inclusion and work with inclusion in didactic contexts in different ways, adapted to the situation. Instruments and strategies are adapted to students in different ways, with some teachers placing more emphasis on language and others placing more emphasis on questions about the student's identity. Collaboration between teachers, student health services, and school management for the student's best interest occurs, but a quick assessment of the student's situation is always better than a late assessment discovered later. Regarding the subject of religious studies, teachers work to get closer to students' own life questions, worldviews, and identities, adapted to the classroom environment and the students.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    A. Hafiz, Ahmad
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Wennberth, Johan
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Interkulturell undervisning i ett mångkulturellt klassrum2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ahmad A. Hafiz Johan Wennberth
  • 3.
    A. Lindberg, Sara
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Varför bild?: Grundskoleelevers uppfattningar om bildämnets relevans2021Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 80 poäng / 120 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This is a study of qualitative method that aims to investigate how compulsory school students perceive the content of Visual Art Education and the relevance of art education. The study is based on empirical methods that consists of semi-structured interviews with a total of 12 students in grades 6 and 9. The theoretical framework of the study is based on a sociocultural perspective which describes that it is through communication and interaction with others that the individual acquires knowledge and skills.

    The theoretical starting points for the study are supported by the concepts of visual culture, visual literacy and Vygotskijs concepts of creativity and imagination with the assistance of contemporary research that describes the concepts from the perspective of a modern-day society. Furthermore, the study uses the cultural circuit from Hall and photo elicitation from Rose as analytical tool to analyze the participants perceptions about Visual Art Education.

    The results of my study show that Visual Art Education still represents something that is more similar to a traditional view of artist work, with a focus on techniques and materials. The results also show that the participants perceive Visual Art Education as less important compared to other school subjects and some of the participants don’t think they will benefit from the subject’s knowledge and abilities either in future education, future profession or their private life. This shows the participants narrow view of how abilities linked to visual literacy are relevant in a modern society.

    The knowledge contribution added to the problem area and previous research is a deeper understanding of how the participants perceive the relevance of Visual Art Education. The study is important and relevant for the teaching profession, as students need to be made more aware of the breadth and relevance of Visual Art Education. From this content it can be deduced that the abilities that students must acquire through visual arts education are about so much more than just drawing. It is also important that teachers gain insight and understanding of how students perceive the relevance of Visual Art Education for them to be able to move forward.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    A. Malinsdotter, Elin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Nilsson, Caroline
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Bortom läroböckerna: Förstärkning av historieundervisningen genom film: En översikt av forskning om film i historieundervisningen2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This project is about commercial history use with educational purpose, focused on film and whether it contributes to students' knowledge or can only be seen as an entertaining break in the regular education. This project focused on two types of films, featured films and documentaries. The work process started with an idea of the theme film and got more focused by searching on different keywords to find academic texts. The purpose of this academic text is mainly to investigate the different sides of film as a pedagogical tool, with focus on history education. What does the research say about what challenges exist in using feature films and documentaries in the classroom, as well as what solutions exist to the challenges? And What does the research say about the areas in which feature films and documentaries can be used to strengthen history teaching? are the two questions this overview answers. The method used for this project was a systematic search of different keywords and the project is based on previous research.

    The results shows that there are challenging aspects that need to be considered when using film in the classroom, for example watching a film can be time consuming. However there are solutions to the majority of the challenges. Other than that there are advantages with using film as a pedagogical tool in the history classroom since films can be used to develop source criticism, historical consciousness and historical empathy. Even the motivation and engagement increases when the students watch films. This text concludes that films can be beneficial if used in the best possible way.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Caroline Nilsson Elin A. Malinsdotter
  • 5.
    Aadalen, Daniel
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Qadan, Nasim
    Kooperativt lärande för utvecklande av elevers resonemangsförmåga.2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kooperativt lärande (KL) som en undervisningsmetod har blivit allt vanligare både på nationell och internationell nivå. KL beskrivs som en undervisningsmetod för att strukturera samarbetet mellan elever i små grupper och på så sätt kan de dra nytta av varandra för att uppnå gemensamma mål (Umans & Lidén, 2018).  Metoden KL introducerades för oss i samband med de teoretiska och verksamhetsförlagda kurserna. KL lyftes upp som en idealisk metod av många lärare. Gillies (2003) menar att KL är en metod som använts länge då flera skolor kunde se fördelar med att låta eleverna arbeta kooperativt i mindre grupper.

    KL som en inlärningsmetod har i flera internationella studier visat sig gynna elevernas kunskapsutveckling och uppmuntrar till lärande i matematikämnet och andra ämnen (Vega et al., 2015 och Johnson et al., 2014). KL benämns som samarbetsinlärning och grundar sig i den sociokulturella kunskapssyn på lärande som kan kopplas till Vygotskij (Wiktorson, 2008). KL som en undervisningsmetod ställs oftast mot den traditionella undervisningen som innebär envägskommunikation (Slavin, 2015). Läroplanen för matematik lyfter upp fem matematiska förmågor som undervisningen ska utveckla: förmågorna är problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodförmåga, kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga (Skolverket, 2018). Det finns tecken på att resonemangsförmågan är den som lärare upplever som mest problematisk att förhålla sig till (Balan & Jönsson, 2021). Idag finns många lärare som jobbar med resonemang, men som inte riktigt kan definiera resonemang på korrekt sätt eller använda rätt metoder för att utveckla resonemang (Lithner, 2008).  Detta förstärks av Herman (2018) som menar att det finns flera studier som visar en låg nivå på resonemangsförmåga bland elever i grundskolor. Resonemang involveras i princip i alla matematiska aktiviteter (Herman, 2018). Lithner (2008) delar upp resonemang i två delar, imitativa och kreativa resonemang. Imitativa är memorerande strategier som inte leder till en djupare förståelse. Kreativa resonemang anses grunda sig i djupare förståelse och gynnar elevers utveckling i längden. När det gäller kreativa resonemang så finns få studier som undersöker vilka undervisningsformer som behövs för att arbeta med den typen av resonemang. KL skulle kunna vara den undervisningsform som behövs för att arbeta med kreativa resonemang, därmed har vi valt att undersöka det (Karmarski & Mevarech, 2003).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Adamsson Danred, Sofie
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL).
    Komma till tals och komma till lyssnande: Lyssnande i språkutvecklande arbetssätt2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ambitionen med föreliggande uppsats är att bidra till att medvetandegöra och väcka diskussion om lyssnandet som en del av elevers språkutveckling. Att skriva, läsa och tala ses ofta som självklara delar av språklig utveckling medan talandets receptionsaspekt, att lyssna, är mindre utforskat i svensk skolkontext. Förhoppningen är att genom specialpedagogers och en speciallärares erfarenheter av att arbeta med elever i språklig sårbarhet kunna ringa in vilka typer av lyssnande som framträder i språkutvecklande undervisningssammanhang. I förlängningen kan detta bidra till att öka medvetenheten om vilka lyssnandestrategier som behöver definieras och explicitgöras för att öka möjligheten att elever utvecklar god lyssnandekompetens.

    Lyssnande som pedagogisk praktik saknar idag en tydlig teoretisk förankring. Begreppets komplexitet medför också att olika delar av lyssnandeprocessen aktualiseras genom olika teoretiska perspektiv. Eftersom intentionen med denna uppsats är att undersöka lyssnandet didaktiska ställning riktas blicken främst mot det yttre observerbara lyssnandet. Den teoribildning som får störst utrymme är sociokulturell teori då lyssnande i skolkontext är tätt sammankopplat med dialog, samspel och sociokulturella ramar.

    Semistrukturerad samtalsintervju med fyra verksamma specialpedagoger och en speciallärare har valts som metod. Detta i syfte att synliggöra nuvarande didaktisk grund för lyssnande i språkutvecklande arbetssätt samt för att skapa möjlighet att finna oväntade resultat.

    Resultaten indikerar att lyssnande främst är implicit invävt i språkutvecklande undervisning. Däremot framför respondenterna generell kunskap och förtrogenhet om receptionsaspekter av språkutveckling. I materialet framkommer också tysta och erfarenhetsbaserade förhållningssätt till lyssnandedidaktik.

    Ur speciallärarens och specialpedagogernas perspektiv i undervisningen framträder det interaktiva, analytiska och relationella lyssnandet medan det distinkta, överförande, effektiva och analytiska är det mest tydliga utifrån pedagogernas utsagor om elevers lyssnandesituationer. De möjliga språkutvecklande strategier som lyfts fram syftar främst till att kompensera för nedsatta kognitiva förmågor såsom informationsbearbetning, fokus˗ och koncentrationssvårigheter, inlevelseförmåga och förmågor att tolka sociala icke-verbala koder. Även visuellt stöd, att låta elever komma till lyssnande, träna lyssningshastighet och att vara en social tolk nämns.

    En lyssnandekategori som inte uttryckligen motsvarar de kategorier som nämns i tidigare forskning är lyssnande av text med hjälp av talsyntes, talbok eller ljudbok. Resultatet antyder att vissa elever i språklig sårbarhet har liten behållning av lyssnande på text genom uppläsningsverktyg.

    Att utveckla goda lyssnandekompetenser och lyssnandestrategier är ur språkutvecklingsperspektiv grundläggande men aktualiseras särskilt i relation till elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Förmågan att lyssna är beroende av många olika faktorer, som t.ex. fonologisk och semantisk organisation; ordförråd och ordförståelse; fokus och koncentration samt pragmatisk språkförståelse. Av stor vikt för att kunna bidra till alla delar av elevers språkutveckling är vilken kunskap speciallärare i språk˗, skriv˗ och läsutveckling har eller behöver utveckla, såväl teoretisk som praktisk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Adbo, Karina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Animism, anthropomorphism and teleology in students’ explanations2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Adbo, Karina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Constructing the chemical bond concept2012Ingår i: Nankai University, 2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Adbo, Karina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Emergent Chemistry: Using Visualizations to Develop Abstract Thinking and a Sense of Scale Within the Preschool Setting2022Ingår i: Active Learning: Research and Practice for STEAM and Social Sciences Education / [ed] Ortega-Sánchez, Delfín, IntechOpen , 2022Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter is a summary of 5-years of research regarding children’s emerging abstract concepts. A longitudinal study focusing on children’s conversations during a series of activities with a chemistry focus was designed and implemented. Results show that practical experience with magnifying glasses, microscopes, and the deconstruction of several items did not provide enough backdrop for the children to imagine what an even smaller world would look like. Instead, the children applied their experiences from the macroscopic world to describe what they saw. It was not until aminations, zooming in from the macroscopic to the atomic and molecular levels were used that the children’s concept of small began to develop. Results show that the next stage of concept development, besides using descriptions from everyday experiences was the realization these were new experiences, that it was in fact something new they were seeing. Animation technology also helped the children realize that atoms and molecules are everywhere in everything, suggesting that the time elapsed between the transition from the macroscopic level to the submicroscopic level also provided the children with a sense of scale.

  • 10.
    Adbo, Karina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Emergent Science- A Swedish perspective2019Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Adbo, Karina
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Hur utvecklas begreppet ”litet”? Begynnande begreppsutveckling på den submikroskopiska nivån2023Ingår i: Kemilärarnas resuscentrum informationsbrev, Vol. 1, nr 1, s. 16-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Adbo, Karina
    Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Relationships between models used for teaching chemistry and those expressed by students2012Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis is focused upon chemistry as a school subject and students' interpretations and use of formally introduced teaching models. To explore students' developing repertoire of chemical models, a longitudinal interview study was undertaken spanning the first year of upper secondary school chemistry. Matter in its different states was selected as the target framework for this study. The results presented are derived from both generalisations of groups of students as well as a case study describing an individual learner's interpretation of formal content. The results obtained demonstrated that the formal teaching models provided to the students included in this study were not sufficient to afford them a coherent framework of matter in its different states or for chemical bonding. Instead, students' expressed models of matter and phase change were to a high degree dependent on electron movement (Paper I), anthropomorphism (Paper II) and, for one student, a mechanistic approach based on small particles and gravitation (Paper III). The results from this study place focus on the importance of learners' prior learning (previous experiences) and the need to develop a coherent framework of formal teaching models for the nature of matter and phase change.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Adbo, Karina
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    AAkesson-Nilsson, Gunilla
    Department of Mathematics and Natural Sciences, Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden.
    Moving beyond the language–Visualizing chemical concepts through one’s own creative expression2022Ingår i: Frontiers in Education, E-ISSN 2504-284X, Vol. 7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to explore university students’ interpretations of chemical content in the form of physical constructions of atomic nuclei. Playdough was chosen as the means for expression, since it provided the students with the task of choosing the number, form, size, shape, and distance of particles. Data was collected in the form of photographs, written explanations as well as ad hoc notes. Data from 64 students was analyzed using the three levels of analysis as presented by Hedegaard and framed within the theories of models. Results show that students’ choices gave rise to 34 variations of the atomic nuclei. The analysis provided two different categories: models with close resemblance to the teaching model and models with less resemblance to the teaching model. Results show the limitations of verbal and written communication and add to the discussion concerning students’ interpretations of the multitude of atomic models used in teaching. The method was indeed a beneficial tool both for students, who could explore the composition of atomic nuclei and isotopes, and for teachers, who could connect their teaching to students’ interpretations of scientific content since the method brings a new level of detail to discussions.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Adbo, Karina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Taber, Keith
    University of Cambridge, UK.
    Developing an Understanding of Chemistry: A case study of one Swedish student's rich conceptualisation for making sense of upper secondary school chemistry2014Ingår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 36, nr 7, s. 1107-1136Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we report a case study of a 16-year-old Swedish upper secondary student's developing understanding of key concept areas studied in his upper secondary school chemistry course. This study illustrates how the thinking of an individual learner, Jesper, evolves over a school year in response to formal instruction in a particular educational context. Jesper presented a range of ideas, some of which matched intended teaching whilst others were quite inconsistent with canonical chemistry. Of particular interest, research data suggest that his initial alternative conceptions influenced his thinking about subsequent teaching of chemistry subject matter, illustrating how students' alternative conceptions interact with formal instruction. Our findings support the claims of some researchers that alternative conceptions may be stable and tenacious in the context of instruction. Jesper's rich conceptualisation of matter at submicroscopic scales drew upon intuitions about the world that led to teaching being misinterpreted to develop further alternative conceptions. Yet his intuitive thinking also offered clear potential links with canonical scientific concepts that could have been harnessed to channel his developing thinking. These findings support the argument that identifying students' intuitive thinking and how it develops in different instructional contexts can support the development of more effective science pedagogy.

  • 15.
    Adbo, Karina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Taber, Keith S
    Constructing the chemical bond concept in Swedish high school: Insights from a case study2012Ingår i: ICCE ECRICE, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Adbo, Karina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Vidal Carulla, Clara
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Designing play-based learning activities for a preschool setting2018Ingår i: EESERA, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Adbo, Karina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Vidal Carulla, Clara
    Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Designing play-based learning chemistry activities in the preschool environment2019Ingår i: Chemistry Education Research and Practice, E-ISSN 1756-1108, Vol. 20, nr 3, s. 542-553Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study focuses on the design of play-based learning activities for chemistry in preschool. Viewing chemistry as a part of our past and present culture instead of as a subject, provides the backdrop for a more holistic approach to chemistry within this specific environment. A cultural-historical perspective, together with scaffolding, emergent science skills and sustained shared thinking, made up the framework for the design of the learning activities. Results show that when scaffolding and emergent science skills are used within the design, they provide good support for both the content and the teacher in the actual learning situation. Working with scaffolding was also beneficial for professional development. However, for a progressive and inclusive activity design, it is essential to take into account aspects of the immediate environment and methods for direct evaluation.

  • 18.
    Addamshill, Sandy
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Angelovski, Alexandar
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Utbildning genom utmaningsbaserat lärande för hållbar utveckling2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under vfu perioden ht-2021 började vi fundera över vilka metoder lärarna använde sig av i undervisningen för naturvetenskap och teknik. De funderingar vi hade förstärktes efter en gemensam studieresa till Norge där vi fick uppleva nya lärmetoder, bland annat utmaningsbaserat lärande och problembaserat lärande. Vår frågeställning var om lärare använder sig av de här metoderna i grundskolan och om det då i realiteten ökar elevers motivation och intresse. Efter sökningen av relevanta vetenskapliga artiklar på flera olika databaser och webbplatser för ämnet fann vi mestadels forskningsrapporter riktade mot högre utbildning. Artiklarna som riktades mot grundskolan var i de flesta fall inte vetenskapligt granskade men bidrog ändå starkt till vår kunskapsöversikt. Utmaningsbaserat lärande utvecklades av teknikföretaget Apple Inc dels för att ta undervisning in i 2000-talet och självklart utöka användningen av digital teknik i skolorna. Flera av rapporterna visar att utmaningsbaserat lärande ger elever goda möjligheter för ett livslångt lärande och skapar goda ambassadörer för hållbar utveckling. Utmaningsbaserat lärande erbjuder onekligen ett nytt, varierat och engagerande sätt att arbeta tvärvetenskapligt med undervisning i bland annat hållbar utveckling. Dels genom att man får uppleva undervisningen med alla sina sinnen, det vill säga att se, höra och känna. Det blir även engagerande eftersom hållbar utveckling berör oss alla och vår framtid. Utmaningarna eleverna får är samhällsviktiga med ett globalt perspektiv. Det är en aktiv och integrerande lärprocess som innebär ett visst pedagogiskt förhållningssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Adler, Adrian
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Effekterna av kooperativt lärande i matematikundervisningen2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte har varit att utforska vilka effekter kooperativt lärande har på elevens studieresultat och hur det är möjligt att använda sig utav det i matematikundervisningen. Resultatet av studien grundar sig på vad tidigare forskning har kommit fram till inom området. Efter en informationssökning hittades många forskningsartiklar som alla var internationella, sakkunniggranskade och relevanta för min frågeställning. Åtta av dessa forskningsartiklar ligger till grund för resultatet av denna kunskapsöversikt. Resultatet av forskningen visar att kooperativt lärande påverkar elevens lärande i matematiken positivt ifall metoden implementeras på rätt sätt. Positiva effekter av kooperativt lärande är att eleven får högre motivation, blir bättre på att samarbeta, eleven blir bättre på att resonera och kunna tänka kritiskt. Dessa effekter har visat sig leda till att eleven får ett bättre studieresultat.Det visar sig även att läraren har ett stort ansvar jämtemot elevernas inlärning och på vilket sättdet kooperativa lärandet ska användas i undervisningen. Strukturen måste vara tydlig och eleverna behöver ha rätt förkunskaper i form av sociala förmågor för att ett kooperativt lärande i undervisningen ska fungera. Ifall metoden inte struktureras på rätt sätt har det visat sig ha en negativ effekt på elevens inlärning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Adrian Adler
  • 20.
    Adler, Kajsa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Ljundahl, Rebecca
    How does text design affect reading comprehension of learning materials?2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    All humans are different and therefore they all learn in different ways. This research paperinvestigates what effect learning materials has on reading comprehension. The focus is not onthe content of learning materials, but on the text design of materials and what effect they haveon learners. This research paper focuses on aspects such as text design, typefaces and textspacing and how that affects reading comprehension. The primary search method used iselectronic which was done on the websites Libsearch, ERIC and SwePub. The results show thatchoosing typefaces and text spacing mindfully, has a positive effect on reading comprehension.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Rebecca Ljungdahl Kajsa Adler
  • 21.
    Agebjörn, Anders
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Walldén, Robert
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Effekten av språkpraktik på sfi-elevers utveckling av kommunikativ språkförmåga2024Ingår i: Språk och kommunikation i en digitaliserad värld, ASLA 2024, 18–19 april 2024: Abstrakthäfte, Högskolan Dalarna, 2024, s. 12-13Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier om svenska för invandrare (sfi) har undersökt klassrumsinteraktion (NorlundShaswar & Wedin, 2019), transspråkande och multimodalitet i elevernas skrivande (Wedin m.fl., 2018), lärarrespons på elevernas texter (Jacobson, 2019), samt olika aktörers uppfattningom utbildningen (Ahlgren & Rydell, 2020). Med tanke på att sfi-undervisningen oftakritiserats för att inte erbjuda sina elever tillräckliga förutsättningar att utveckla enkommunikativ språkförmåga (Lindberg & Sandwall, 2017; Skolinspektionen, 2018) är detförvånande att inga studier undersökt språkutvecklingen på sfi. Föreliggande studie bidrar tillatt fylla denna kunskapslucka genom att, med både longitudinella data och entvärsnittsdesign, undersöka utvecklingen av kommunikativ språkförmåga hos elever på ensydsvensk sfi-utbildning. Forskning har föreslagit att utvecklingen av en kommunikativspråkförmåga hos vuxna andra språks inlärare kan främjas genom att deras utbildning kopplastill verkliga kommunikationssituationer utanför klassrummet, till exempel genomarbetsplatspraktik. Samtidigt visar denna forskning att praktikplatser inte alltid erbjuder sinapraktikanter goda möjligheter att använda och utveckla målspråket (Sandwall, 2013; Walldén,2023). Inga studier, varken nationella eller internationella, har dock testat effekten av praktikpå elevernas språkutveckling. Föreliggande kvantitativa effektstudie bidrar till att fylla ävendenna kunskapslucka. I studien deltog 37 sfi-elever på kurs C och D. Alla ingick i enkommunal satsning på yrkesinriktad svenska. Elva av deltagarna följde därutöver en parallellkurs som inbegrep att de två dagar i veckan var på en så kallad språkpraktik. Dennaspråkpraktik innebar bland annat att uppgifter med koppling till arbetsplatsen förbereddes ochföljdes upp i klassrummet. Studiens material utgörs av texter – personliga brev med fokus påyrkesliv – som deltagarna, under kontrollerade förhållanden, skrev vid två tillfällen med tremånaders mellanrum. Texternas kvalitet bedömdes holistiskt av fem erfarna andraspråksläraremed metoden jämförande bedöm ning (Pollitt, 2012). På så sätt tillskrevs varje text en poäng,vilken sedan användes som beroende variabel i en regressionsmodell av typen mixed effects.Jämförelser mellan skrivtillfälle 1 och 2 (den longitudinella studien) och mellan kurs C och D(tvärsnittsstudien) visar tydligt att den kommunikativa språkförmågan utvecklades hoseleverna på den aktuella sfi-utbildningen. Beträffande en eventuell effekt av språkpraktik sågvi att utvecklingen hos eleverna med praktik i genomsnitt var något större än utvecklingen hoseleverna utan, men standardfelet var stort och effekten var långt ifrån signifikant. Dettabekräftar vad som framkommit i tidigare studier, nämligen att arbetsplatspraktik inte perautomatik erbjuder vuxna andraspråksinlärare goda möjligheter att utveckla sinkommunikativa språkförmåga (Sandwall, 2013; Walldén, 2023). Detta resultat innebär intenödvändigtvis att den kommunala satsningen på språkpraktik var misslyckad. Trots färreundervisningstimmar uppvisade eleverna med praktik inte en långsammare språkutvecklingän eleverna utan, och deras upplevelser av praktiken var mestadels positiva (Walldén , 2023). Sammantaget är vår förhoppning är att resultaten ska bidra till en mer nyanserad diskussion,både när det gäller i vilken utsträckning sfi- undervisning leder till språkutveckling och närdet gäller eventuella effekter av specifika didaktiska modeller, i detta fall språkpraktik.

    Referenser Ahlgren, K., & Rydell, M. (2020). Continuity and change: Migrants’ experiences of adultlanguage education in Sweden. European Journal for Research on the Education andLearning of Adults, 11(3), 399–414. https://doi.org/10.3384/rela.2000-7426.ojs1680 Jakobson, L. (2019). Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk.Teoretiska perspektiv,responspraktik och uppfattningar. Göteborgs universitet.Lindberg, I., & Sandwall, K. (2017). Conflicting agendas in Swedish adult second languageeducation. I: Kerfoot, C., & Hyltenstam, K. (red.). (2017). Entangled discourses: South-Northorders of visibility. Taylor & Francis, 119–136.Norlund Shaswar, A., & Wedin, Å. (2019). Language learning strategies and teachingpractices in adult l2 education: The case of swedish for immigrants. Apples: Journal ofApplied Language Studies, 13(3), 17–34.http://dx.doi.org/10.17011/apples/urn.201907063590Pollitt, A. (2012). The method of adaptive comparative judgement. Assessment in Education:Principles, Policy & Practice, 19(3), 281–300.https://doi.org/10.1080/0969594X.2012.665354Sandwall, K. (2013). Att hantera praktiken: Om sfi-studerandes möjligheter till interaktionoch lärande på praktikplatser. Göteborgs universitet.Skolinspektionen (2018). Undervisning i svenska för invandrare. Stockholm:Skolinspektionen.Walldén, R. (2023). Adult migrants’ voices about learning and using Swedish at workplacements in basic language education. Studies in the Education of Adults, 1– 23.https://doi.org/10.1080/02660830.2023.2246763Wedin, Å., Rosén, J., & Hennius, S. (2018). Transspråkande och multimodalitet igrundläggande skriftspråksundervisning inom sfi. Pedagogisk forskning i Sverige, 23(1–2),15–38.

  • 22.
    Aghali, Monalisa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Bergström, Aliyah
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Språkutvecklande arbetssätt i de samhällsorienterade ämnena2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbetets ändamål är att granska redan befintlig forskning gällande ett språkutvecklande arbetssätt i de samhällsorienterade ämnena; samhällskunskap, historia, religion och geografi. Det främsta motivet till varför vi valt att undersöka detta område är för att språket har en stor betydelse för inlärning. Denna forskningsöversikt som gjorts, redogör för hur olika arbetssätt kan utveckla språket samt behandlar begrepp som är essentiella för såväl elevers språkutveckling som kunskapsutveckling. Mestadels av forskningen vi undersökt är hämtade från artiklar som återfinns i databaser som fokuserar på pedagogik och utbildningsvetenskap. En del artiklar är funna genom så kallade kedjesökningar. Under arbetsprocessen har vi fått en djupare inblick i hur betydelsefull elevers språkutveckling är, vad gäller de samhällsorienterade ämnena. Vi har nått slutsatsen att all forskning som granskats enhälligt har förespråkat användningen av språkutvecklande arbetssätt i SO. Men möjligheterna att stödja elevers språkutveckling kan variera beroende på olika tillvägagångssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Agus, Nur
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Ferngård, Victoria
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    En kunskapsöversikt om hur elever i matematiksvårigheter påverkas av inkludering2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målsättningen med kunskapsöversikten är att undersöka hur elever i matematiksvårigheter påverkas av inkludering samt vilka arbetsmetoder som kan bidra till att eleverna inkluderas i undervisningen. För att kunna undersöka frågeställningarna har olika forskningsstudier analyserats. Resultatet från undersökningen pekar på att begreppet inkludering är otydligt i läroplanen då inkludering framförs utifrån andra begrepp. Beroende på hur begreppet tolkas ser arbetet kring inkludering olika ut på skolorna. För att inkludering ska fungera på skolan krävs det att det finns ett samarbete i organisationen. Kommunikationen är därför viktig mellan både lärare och elever för att kunna skapa de bästa förutsättningarna. För att undvika att exkludering sker krävs det att lärarna samarbetar och har en medvetenhet om hur undervisningen ska bedrivas. Resultatet av vilka arbetsmetoder som kan hjälpa till att inkludera eleverna är explicit och reformbaserad undervisning. Metoderna utgår från varje individ och bidrar till att skapa en undervisning utifrån elevernas individuella förmåga. De bidrar även till att generella anpassningar kan införas i undervisningen vilket gynnar alla elever oavsett förmåga. 

    Resultatet visar att eleverna påverkas positivt av att inkluderas i undervisningen. Eftersom varje elev fungerar olika blir det avgörande att titta på deras olika färdigheter. Genom att kommunicera med eleverna och göra dem delaktiga i undervisningen bidrar det till att läraren får en förståelse för hur eleverna vill arbeta för att känna sig inkluderad. Två viktiga aspekter är att lyssna på elevens behov och skapa goda relationer. För att eleverna ska utvecklas blir det väsentligt att skapa inbjudande uppgifter där eleverna kan koppla ämnet till sig själv men även till deras vardag. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Ahl, Viktor
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Nilsson, Leonardo
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Perspektiv på kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisning2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att ta reda på hur samhällskunskapslärare kan hantera kontroversiella frågor i undervisningen. Detta genom att undersöka vilka perspektiv som förekommer inom forskningen. Uppsatsen ämnar vara en kunskapsöversikt över relevant pedagogisk forskning. I resultatet framgår det att deliberativa perspektivet och agonism är de mest framträdandeperspektiven när det kommer till hur lärare bör förhålla sig kring kontroversiella frågor. Uppsatsen landar i slutsatsen att båda perspektiven ger svar på arbetets frågeställning men att perspektiven lämpar sig olika väl beroende på om läraren vill att eleverna ska skapa en kollektivviljebildning eller om de ska öva på att tycka olika.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Leonardo Nilsson Viktor Ahl
  • 25.
    Ahlström, Elin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Sultani, Sahar
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Litteratursamtalets möjligheter och utmaningar2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt grundar sig mot bakgrunden att svenska elevers läsförståelse behöver utvecklas då den kan ses som viktig för alla skolämnen, och att litteratursamtal kan ses som ett medel för att utveckla läsförståelsen. Den syftar till att presentera forskningsrön om litteratursamtalets möjligheter och utmaningar i undervisning i det svenska språket samt motsvarande forskning i en internationell kontext. Frågeställningen i kunskapsöversikten är därmed: vilka möjligheter och utmaningar kan uppstå vid litteratursamtal i svenskämnet på gymnasiet?

    Metoden som användes var en systematisk litteratursökning som gjorts i fyra olika databaser och efter relevans- och kvalitétsgranskning resulterade i ett urval av 10 studier, i svensk kontext såväl som internationell. Resultatet visade bland annat att möjligheterna och utmaningarna kan variera beroende på om litteratursamtalet är lärar- eller elevstyrt. Exempelvis kan det lärarstyrda samtalet vara både begränsande och utvecklande, samtidigt som det elevstyrda kan vara dynamiskt eller vilseledande och avskräckande. Vår slutsats är bland annat att svensklärare måste göra avvägningar i arbetet med läsförståelse och litteratursamtal, och ta i beaktning de möjligheter och utmaningar de kan innebära. Fortsättningsvis skulle det vara av värde att undersöka litteratursamtalets inverkan på högpresterande elevers läsförståelse, och ytterligare forskning om hur läraren kan hantera de utmaningar som kan existera inom både lärar- och elevstyrda litteratursamtal. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sahar Sultani Elin Ahlström
  • 26.
    Ahlström, Ted
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Ordförråd ur ett didaktiskt perspektiv i en språkligt heterogen klass2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ordförråd är en väsentlig del av det svenska språket för elever i grundskolan. För att klara de nationella proven i årskurs 3 är det viktigt att eleverna har ett tillräckligt utvecklat ordförråd i det svenska språket. Om inte det svenska språket praktiseras regelbundet, även utanför skolans väggar, då blir det för svårt att kommunicera verbalt och skriftligt med ett grundläggande ordförråd. Lärare i ämnet svenska behöver ha med sig i sina planeringar hur undervisningen anpassas utifrån elevernas behov. Det är viktigt att läraren i ämnet svenska inte utgår från att alla elever förstår alla instruktioner eller samma delar i en text, dvs. en generalisering.

     

    Metoden som användes var systematiska sökningar i olika databaser för att få fram forskning utifrån den valda frågeställningen. Hur kan lärare arbeta med utveckling av ordförråd i en språkligt heterogen klass?

    Materialet till kunskapsöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar som valts ut efter frågeställningen. Artiklarna har kategoriserats i en tematisk analys där följande fyra teman valdes: stöd i undervisningen, kollegialt samarbete, elevförutsättningar, språkutvecklande arbetssätt.

     

    Resultatet av kunskapsöversikten visar utifrån artiklarna att lärarens interaktion med eleverna är en viktig del i elevernas språkutveckling och att ordförråd utvecklas i sammanhang med stöttning från lärare och stödlärare för andraspråkselever, samt att bygga broar mellan modersmålet och det svenska skolspråket. Andraspråkselever behöver mer tid än förstaspråkselever att lära sig ett fungerande ordförråd, då det är viktigt att alla lärare ger dessa elever den tid som de behöver. Kunskapsöversikten ger en tydlig bild gällande behovet att arbeta språkutvecklande i alla ämnen och av att involvera alla vuxna i skolan för att det svenska språket ska utvecklas. Eleverna har olika förutsättningar redan när de börjar i grundskolans första årskurs på grund av föräldrarnas olika engagemang och föräldrarnas utbildningsnivå. Alla vuxna som arbetar i skolan behöver samarbeta kollegialt för att eleverna ska kunna utvecklas språkligt i så stor utsträckning som möjligt. Sammanfattningsvis visar resultaten på att motivationen hos eleverna gällande ordförrådet måste stimuleras i alla ämnen, som lärare behöves undervisningen vara intressant för eleverna. Lärare i svenska behöver arbeta aktivt med lässtrategier för att lyckas utveckla ett grundläggande ordförråd i svenska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Akhlaqi, Mansoora
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Hassoun, Intissar
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    En interventionsstudie i historieämnet för elever i årskurs 22024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker effekten av två olika undervisningsmetoder, interaktion under högläsning och interaktion efter högläsning, på elevers förståelse av och intresse för historieundervisning. Med utgångspunkt från tidigare forskning om historieundervisning och fördelarna med högläsning, syftar studien till att belysa metodernas roll i elevers lärande och intresse för historia. Genom att analysera och jämföra de två undervisningsmetodernas påverkan på elevers förståelse av historieämnet och deras intresse för ämnet, bidrar studien till förståelsen av hur olika undervisningsmetoder kan påverka elevers lärande och utveckling. Tidigare forskning har betonat vikten av att anpassa historieundervisningen för att möta elevers behov och intressen samt stödja lärare i deras roll som handledare. Genom en interventionsstudie deltog två grupper av elever i högläsningspass om vikingatiden, där en grupp upplevde interaktion under högläsningen och den andra efter. Tester och intervjuer genomfördes för att utvärdera elevernas historiska förståelse och intresse. Resultatet indikerar att eleverna i den interaktiva högläsningsgruppen presterade bättre på tester och visade större intresse för ämnet jämfört med den traditionella högläsningsgruppen. Studien understryker därmed betydelsen av interaktiva undervisningsmetoder för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning. Slutsatsen är att interaktiv högläsning kan vara en gynnsam metod för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Alaouie, Farah
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Alkhatib, Kauthar
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Didaktiska metoder inom religionskunskapsundervisningen2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att undersöka huruvida lärare väljer att bedriva religionskunskapsundervisning med hänvisning till att skapa en klassrumsmiljö som främjar tolerans. Syftet är även att synliggöra de utmaningar lärarna ställs inför i religionskunskapsundervisningen samt hur lärarna går tillväga med dessa utmaningar. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att undersöka lärarnas val av didaktiska metoder i undervisningen. Intervjuernas fokus ligger på vilka metoder lärarna använder sig av för att skapa tolerans hos eleverna. En central punkt i undersökningen grundar sig i synen på den sociokulturella teorin om samspel och lärande, andra teoretiska utgångspunkter såsom pragmatism och fenomenologin förekommer som underlag för vår analys av det samlade datamaterialet. Examensarbetets resultat presenteras i fyra delar med olika teman som belyser undersökningen. Resultatet av undersökningen visar på hur olika metoder spelar roll i religionskunskapsundervisningen för att främja en gynnande lärandemiljö för eleverna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Aldibs, Abeer
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Khalil, Asmaa
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM).
    Ways to Good Reading Comprehension: A qualitative study of teachers’ views of the teaching of reading comprehension and reading strategies2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study has been to explore reading comprehension with a focus on how teachers talk about their teaching of reading comprehension. To gain knowledge about how teachers work to increase and stimulate pupils’ reading comprehension, we decided to use qualitative interviews to further our knowledge and understanding of reading comprehension. Therefore, we interviewed five teachers who teach English in years 7–9, asking them to define reading comprehension and reading strategies, describe a lesson opportunity when they worked with texts and tasks, and encouraging them to talk about what reading strategies they usually promote in their teaching to enhance pupils’ understanding of texts. 

    The results show that teachers defined reading comprehension in similar ways. From the interviews it appeared that all teachers believe that pupils can understand texts if they link them to their own experiences. Therefore, it is important that texts are interesting to read. The results differed among the teachers regarding the teaching of reading strategies. Even though several of the interviewed teachers believe that it is important that pupils use different strategies to develop their reading comprehension, four of them do not spend time on teaching them. Instead, they advise pupils to use some strategies that they think are useful. In addition, the results reveal that pupils also need to distinguish between strategies and adapt them to the purpose for reading texts. The findings also show that teachers work with different types of texts and they design various tasks for texts according to pupils’ levels and needs. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Alemo, Tova
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Programmerings påverkan på matematiska förmågor2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Programmering är en relativt ny del av kursplanerna i matematik för gymnasiet och högstadiet. Även om det bestämdes att det skulle implementeras 2017 visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund (2020) att matematiklärare fortfarande upplever sig ha brister när det gäller deras kunskaper i programmering. I följande studie undersöks därför hur programmering påverkar elevers utveckling av de matematiska förmågorna samt inom vilka matematiska områden som programmering har en positiv påverkan på utvecklandet av förmågorna. Detta för att eventuellt underlätta tillämpningen av programmering i undervisningen för yrkesverksamma lärare. För att svara på frågeställningarna undersöktes flera studier som behandlade en eller flera förmågor eller områden. Resultatet visade att alla förmågor utom kommunikationsförmågan hade potential att utvecklas genom programmering. Likaså fanns det flera matematiska områden där programmering hade gett en positiv effekt på elevernas lärande. Det var främst geometri och problemlösning, men även algebra och aritmetik nämndes. 

  • 31.
    Alemo, Tova
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Izadi-shad, Misha
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Programmeringens påverkan på elevers attityder och relationella förståelse i matematikundervisningen2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under året 2017 infördes programmering i matematikundervisningen på gymnasiet, men fortfarande har flera matematiklärare bristande didaktiska kompetenser inom programmering. Syftet med det här examensarbetet är att öka förståelsen för programmeringens påverkan på elevers attityder och relationella förståelse i matematiken för att därmed bidra med didaktiska kunskaper. Tidigare forskning visar att det finns flera studier som pekar på en positiv påverkan på elevers förståelse och attityder gentemot matematik kopplat till programmering. Däremot råder det en brist på studier som undersöker fördjupat hur elever påverkas, samt det finns inte många sådana studier i Sverige som lyfter fram elevperspektivet på området. Denna fallstudie undersöker hur elever påverkas av en programmeringsworkshop i sin matematikundervisning. Den insamlade datan består av för- och efterenkäter, elevobservationer under workshopen, samt en lärarintervju. Resultatet pekar på att det finns en flersidig och komplex bild av påverkan, men att elevers relationella förståelse och särskilt attityder påverkas främst positivt av programmering. Resultatet bidrar även med kunskaper om hur elever påverkas av lärarens val av hur programmering används i matematikundervisningen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Alhadi Alhasani, Huda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Svensson Källberg, Petra
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Ryan, Ulrika
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Zaki, Sundus
    ’Vi’ och ’dom’ – Sociopolitiska dimensionerav matematikutbildning där olika språkoch kulturer möts2022Ingår i: Matematikundervisningenssociopolitiska utmaningar / [ed] Valero, Paola ; Björklund Boistrup, Lisa ; Christiansen, Iben Maj ; Norén, Eva, Stockholm: Stockholm University Press, 2022, s. 299-321Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bokens kapitel utgör viktiga bidrag i en kritisk granskning av svenskmatematikutbildning utifrån sociopolitiska samhällsperspektiv. Motbakgrund av bokens olika kapitel belyser vi upplevelser och konsekvenser av att konstrueras som den andre i svensk matematikutbildning.Med hjälp av begreppet andrafiering synliggör vi författare till dettakapitel tillsammans ’dom andra’ och deras erfarenheter i relation tillmigration och matematikutbildning. Vi som författat detta kapitel, tvånyutexaminerade lärare och två forskare, har därför ingått en så kalladallians. Vårt kapitel visar hur matematikutbildning bidrar till processerav andrafiering och skapandet av den andra och hur dessa processerpåverkar flerspråkiga elevers och lärarstudenters identitetsskapandeoch därmed även deras möjligheter att lära matematik. Flerspråkighetbehöver synliggöras och normaliseras. Alla elevers och lärarstudentersspråk och kulturer måste få ta plats, inte som exotiska inslag av kulturella uttryck utan som en del av den ordinarie matematikutbildningen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Ali, Aisha
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Carolan, Jennie
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    EFL Students’ Analysing and Evaluating Skills in Social Media Content: EFL elevers analys- och utvärderingsförmåga i sociala mediers innehåll2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper is a synthesis of research that presents and reflects on the possible benefits of integrating media information literacy and critical thinking into the English as a Foreign Language (EFL) curriculum with the intention of facilitating for students' development in their critical thinking and media information literacy when engaging with English-language social media content. English is of major significance in the Swedish society and students get some of their news feed from social media in the English language along with their native language of Swedish. The aim of this paper is to investigate which strategies are currently used to promote students’ critical thinking and media information literacy when engaging with English-language social media content as well as which potential strategies which could possibly be incorporated by Upper-Secondary school EFL teachers in Sweden. Relevant academic articles were analysed showing various findings such as 1) the general importance of critical thinking and media literacy skills, 2) the importance of incorporating media information literacy in teacher training and practice, and lastly 3) the continuous development of critical thinking and media information literacy by age throughout the schooling years. This is an important field to continue to study in order to transform teaching practices and materials with the inclusion of media information literacy and critical thinking in the teaching of EFL in Sweden. In a wider perspective this can be seen as one of many tools to strengthen the state of democracy in Sweden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Jennie Carolan Aisha Ali
  • 34.
    Ali, Asmaa
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Språkutveckling i skolor i socioeknomisk utsatta områden: Language Development in Schools in Socio-Economically ExposedAreas2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolor i socioekonomiskt utsatta områden stöter på mång svårigheter gällande elevernas lärande och kunskapsutveckling. Det har länge lagt märke till att elevernas språkförmåga brister till skillnad från andra skolor som inte befinner sig i utsatta områden. Forskning har visat att skolornas placering kan erbjuda både möjligheter och motstånd till eleverna, elevernas vårdnadshavare, lärarna och till skolan. Syftet till min studie har varit att studera språkutvecklingen hos eleverna som går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden, dessutom undersöka möjligheterna samt motstånden som kan påverka elevernas skolresultat. För att få en djup bild har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med fyra grundskollärare med inriktning F-3. Genom dessa enskilda intervjuer har varje lärare fått möjligheten till att dela med sig sina tankar kring ämnet men dessutom sina egna erfarenheter i dessa skolor som befinner sig i utsatta områden i Malmö. För att jag ska få svar till mitt syfte har jag valt att använda mig av teorierna, stigmatisering, habitus, socialt kapital, kulturell kapital, ekonomisk kapital och sociokulturellt perspektiv. Dessa teorier förklarar hur skolans plats och eleverna i denna skola kan ha inverkan på språkutvecklingen. Resultatet utifrån lärarnas svar har visat att språkutvecklingen är en grundläggande utmaning som lärarna aktivt arbetar med för att främja det samtidigt som de arbetar för att förebygga problem som kan uppstå. Resultatet visar att några av dessa motstånd som kan begränsa elevernas språkutveckling är utanförskap i området de bor i, deras socioekonomiska status, att föräldrarna är antingen outbildade eller lågutbildade, fattigdom och kriminalitet. Framgångsfaktorerna som eleverna har för att nå en hög språkutveckling, är elevernas initiativ, föräldrarnas engagemang och samverkan med skolan, lärarens engagemang att vidareutveckla elevernas språkutveckling samt studiehandledningen. Slutsatsen jag kan dra utifrån resultatet är att skolor i utsatta områden möter många utmaningar för att främja elevernas språkutveckling, bland annat stigmatisering från samhället, samtidigt som de också kan erbjuda dessa elever möjligheter till att urskilja sig från normerna som samhället har suttit på de. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Ali, Asmaa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Al-ammar, Renna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Inkluderande av nyanlända i den svenska skolan och det svenska samhället2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Al-kefagy, Murtadha
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Nagy, Cristina
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Formative Feedback in EFL Writing: An Analysis of Students' Utilization of Feedback During the Writing Process2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The study aims to examine (1) the extent to which EFL learners in upper secondary school use feedback comments from teachers and peers to revise their texts and how the usage patterns vary by type of feedback approach, (2) how the students use feedback to revise their texts and how the usage patterns vary by type of feedback approach, and (3) What positive or negative effects the type of feedback approach has on students’ revisions. Moreover, the study aims to investigate the extent the type of feedback approach affects students’ usage patterns in their revisions. The findings will provide a basis for discussions about the possible qualities of written feedback that could be included to help students improve their writing skills. Content analysis of 28 argumentative essays written by first-year upper secondary students in Sweden is used to identify the type of feedback provided by teachers and peers and the type of revisions made by the students. Using the identified types of feedback and revisions, a text analysis was adopted to examine the frequency of feedback and revisions, and how students used it to revise their text. Furthermore, the results are presented and compared to different relevant studies (e.g., Baker, 2016; Lee; 2008) and theories such as Krashen's (1985) input hypothesis and Swain's (2005) output hypothesis, to draw some insights into the effects of feedback on students' revisions. The results show that students utilized corrective feedback on the micro level more than the macro level – especially indirect corrective feedback on the micro level. The students used most of the feedback to revise their errors on the micro level such as grammar, spelling, and punctuation; however, a few revisions were made on the macro level where students improved their text by restructuring their arguments and ideas. Finally, the findings indicate that formative feedback had a positive effect on students' revisions both on the macro and micro level where students improved the coherence and cohesion of their texts in the final draft. Therefore, if formative feedback is applied in the appropriate context, it may help students develop their writing abilities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Murtadha Al-Kefagy Cristina Nagy
  • 37.
    Alkhede, Maria
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS).
    Aritmetik i förskolan: en studie av taluppfattningens betydelse för matematikundervisningen2021Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kunskapsområdet matematik blir alltmer fokuserat även i förskolan, med mål av vilket kunnande barnen förväntas utveckla. Därav finns det behov av att förstå vad barn faktiskt erbjuds lära och vad de utvecklar för förmågor innan de börjar skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva på vilket sätt förskollärare utvecklar och iscensätter aktiviteter om tal och räknande, och vilket kunnande som blir möjligt för barnen att utveckla. Studien har fokuserat på förskollärarnas lärande samt iscensättande av aktiviteter med matematiskt innehåll (aritmetik, taluppfattning och räknefärdigheter). Den första delstudien beskriver processen kring förskollärares kollektiva lärande. Genom att reflektera och diskutera egna dokumentationer utvecklas de i sin profession avseende lärandet av tal och räknande i aktiviteter med barn. Den andra delstudien beskriver hur förskollärare planerar och iscensätter en aktivitet med fokus tal och räknande, och hur detta påverkade barnens möjligheter till lärande. Studien utgår från ett variationsteoriskt perspektiv (Marton, 2015) samt Chi’s (2009) taxonomi, avseende i vilken form aktiviteterna iscensätts (aktiv - konstruktiv - interaktiv). Studiens resultat visar att förskollärarnas lärande om ämnesinnehåll är en komplex process, där förskollärarnas delade erfarenheter gör det möjligt för dem att över tid urskilja nya aspekter av tal och räknande och därmed också hantera innehållet i aktiviteter på ett förändrat sätt. Studiens resultat visar även skillnader mellan hur lärarna valde att iscensätta aktiviteterna och att detta resulterade i olika möjligheter för barnen att lära.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 38.
    Alonaizan, Ahmad
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Språk- och kunskapsutvecklande undervisning med fokus på geografi i det flerspråkiga klassrummet2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Avsikten med denna studie Språk- och kunskapsutvecklande undervisning med fokus på geografi i det flerspråkiga klassrummet är att undersöka om vilka faktorer som kan påverka arbetssätten i klassrummet av ökningen av flerspråkiga elever. Hur flerspråkiga elever ska kunna inkluderas på det mest effektiva sättet, men även hur lärarna ska kunna utveckla ett lärande som utvecklar flerspråkiga elever på bästa sätt, med fokus på elever som studerar geografi i årskurs 7 - 9. Dessutom ska studier visar hur läraren arbetar för att  undervisningen ska se ut för att gynna ämnesutveckling och språkutveckling för flerspråkiga elever. Metoden som används i den här studien är baserad på en kvalitativ metod. Den teoretiska delen och studiens analytiska verktyg utgår från detta teoretiska och sociokulturella perspektiv av flerspråkigt lärande. Studien visar att arbetet med begreppsuppfattning av flerspråkiga elevers samtal, kodväxling, transspråkande, digitala verktyg i undervisning, men även att arbeta med inkludering och stöttning kan bidra till gynnsamma arbetssätt och språkutveckling. Denna undersökning baseras på intervjuer med fem geografilärare. Urvalet är relevant för den här kvalitativa undersökningen och verkar vara anpassat till att illustrera studiens frågeställning. ​Studien bygger sina resultat också på de fem geografilärarnas uppfattning och refererar till olika typer av språkliga resurser som kan visa vikten av hur lärare bör vara medvetna om vad som kan påverka flerspråkiga elevers användning av sina språk så att denna kunskap kan bidra till språk- och kunskapsutveckling samt stärkta positiva attityder. Resultaten i mitt arbete visar att det är viktig att geografiundervisning använda språket som en tjänst för att flerspråkiga elever ska kunna förstå innehållet och att själv språket viktig än innehållet. Ett anpassat arbetssätt som används av geografilärare kan gynna flerspråkiga elever, där lektionen planeras för att språket ska kunna reflekteras över. Det anses som ett sätt att förenkla språket till alla elever och identifiera elevernas språkkunskaper i geografi. I min studie visar också att det är viktigt att arbeta med tidigare kunskap, eftersom ämneskunskaper redan finns hos flerspråkiga elever från tidigare undervisning. Men det är de specifika ämnesbegrepp som de saknar på undervisningsspråket, vilket gör att ämnesinnehållet fördunklas. Därför är elevers tidigare erfarenheter mycket viktiga som de framtida stegen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Als, Aia
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Likvärdig undervisning - religionsdidaktik: Didaktisk och pedagogisk forskning för en icke-konfessionell och likvärdig religionsundervisning2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    AbstractI den här uppsatsen är syftet att samla ihop didaktisk och pedagogisk forskning som behandlar frågor kring hur en religionsundervisning kan vara icke-konfessionell och likvärdig. Sammanställningen kan användas för alla skolnivåer. I detta SAG  har systematisk sökning via b.la. Libsearch, ERIC och EBSCO använts. I den här SAG:en har religionsdidaktisk forskning behandlat bland annat frågor om statliga attityder det vill säga läroplanen, ämnesdidaktik, medborgerlig bildning, kommunikation och relationsbygge. Religion är ett känsligt ämne då människor har starka känslor och attityder för och emot det. Religionsdidaktiken är därför viktig eftersom det kan uppstå svårlösta situationer som kan vara problematiska, utmanande och svåra att lösa när religioner och åsikter möts. 

    Enligt Aldrin (2012) så bör det sättas större fokus på läroplanen som skall styras av ett mångkulturellt förhållningssätt. Skolans uppdrag är att ge elever kunskap i ämnen samt förberedelser inför yrkes-och samhällslivet i form av en medborgerlig bildning. Ett preventionsarbete i förebyggande syfte har enligt Karlberg (2015) givit märkbara och givande resultat. Starka relationer lyfts upp som ett viktigt redskap, både för elever med utåtagerande beteende men också för elever som är tillbakadragna på grund av sin religiösa position. Relationer är avgörande för utövning av ledarskapet och är en förutsättningen för att kunna undervisa (Aspelin, 2020). God kommunikation förutsätter en god förmåga att lyssna och är en viktig del i allt ledarskap.  

    Sammanfattningen är att lärare bör fokusera på att utveckla tre viktiga kompetenser – ämnesdidaktik, klassledning och relationsarbetet som enligt Aspelin bidrar till en likvärdig undervisning, dessa går hand i hand med Sandahls tre dimensioner som kompletterar religionsundervisning: elevens socialisation i samhället med värdegrunderna, den demokratiska samhällsordningen och religionen i historiska kontexter. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Aia Als
  • 40. Alsterlund, Ulf
    I glappet mellan teori och praktik: En ämnesdidaktisk studie av svensk historielärarutbildning och dess arbete med blivande historielärares kunskapsbas2023Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie tar sin utgångspunkt i begreppet kunskapsbas och ser detta begrepp som innefattande både de teoretiska kunskaper och de praktiska färdigheter som lärare behöver besitta för att kunna skapa välfungerande undervisning i skolundervisningens verklighet. Utifrån denna definition undersöker studien, genom att intervjua och observera ett antal svenska historielärarstudenter i slutfasen av sin lärarutbildning, hur svensk historielärarutbildning arbetar med att utveckla historielärarstudenters kunskapsbas. Resultaten visar på två viktiga saker: För det första att svenska historielärarstudenter visar en förtrogenhet med teorier om lärande och kunskapsutveckling när det gäller frågor om varför historia studeras i skolan och vilket innehåll historieundervisningen bör innehålla för att nå målen. Men för det andra visar resultaten också att eleverna saknar teorier om och framför allt metodologiska strategier för hur lärande och kunskapsutveckling i skolämnet historia kan skapas i en undervisningspraktik. En viktig slutsats av dessa resultat är att det behövs mer historiedidaktisk forskning om historielärarutbildningen i Sverige för att komma till rätta med problemen kring strategier och metoder för undervisningspraktiken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Digital historia för att överbrygga nationsgränser i EU2022Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Historiemedvetande och jämställdhetstankar hos svenska ungdomar2021Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 11, nr 1, s. 22-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Because Swedish teenagers bring with them a cultural background that affects their perception of history, this, in turn, affects how they understand and receive the history taught in school. For some decades now, the students´ historical consciousness should be the starting point to their history education in compulsory school in Sweden, that is, their understanding of their own lives in a temporal perspective. Consequently, educators should be interested in how the students understand societal issues through time, as this influences how they will understand history. This study explores the students’ understanding of gender equality in a temporal perspective. As the method is quantitative, the results must therefore be interpreted with caution. Nonetheless, there are some interesting results that should be taken into account before teaching gender equality in history. The girls understand the theme as mostly a conflict in the past, while the boys worry about the future. Moreover, the girls more easily imagine perspectives where women are the victims, while the boys more easily understand perspectives where men are the victims. These results call for a nuanced history teaching to reach both boys and girls.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Alvén, Fredrik
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Historieundervisning, självförståelse och empati2023Ingår i: Mellan kunskap och fostran: En bok om syfte och mål med skolans undervisning om etik / [ed] Olof Franck, Peder Thalén, Lund: Studentlitteratur AB, 2023, s. 161-172Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Alvén, Fredrik
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Ammert, Niklas
    Linnéuniversitetet.
    Dansk historieundervisning i relation till svensk: Kommentarer till Eskelund Knudsen & Haue ”Historieundervisning i Danmark –epokale tendenser, kontinuitet og forandring i lærebøger og læremidler”2023Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 1, s. 28-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De epokala tendenserna i dansk historieundervisning – deocentrism, antropocentrism och polycentrism – kan i viss mån sägas känneteckna också svensk historieunder-visning. En än mer träffande beskrivning av svensk historieundervisning skulle dock vara Gud och nytta, nationen samt demokrati och medborgarfostran. Svenska historie-läroböcker tycks mer kännetecknas av kontinuitet än av förändring (Gustafsson, 2017).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Alvén, Fredrik
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Rudnert, Joel
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI).
    Historical digital literacy: Social media and the multicultural classroom2023Ingår i: Teaching History to Face the World Today: Socially-conscious approaches, activity proposals and historical thinking competencies / [ed] Juan Ramon Moreno-Vera; José Monteagudo-Fernandez; Cosme Jesus Gomez-Carrasco, Berlin: Peter Lang Publishing Group, 2023, s. 219-242Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the past three years, the Western world has seen many conflicts aroundhistory. Statues have been torn down, anniversaries have been debated, historical figureshave been re-evaluated, and many have begun to question or defend their own nationalhistorical narrative. Social media has heightened the debate, with antagonists engaging infierce and usually not very nuanced debates on Twitter and Facebook. In this text, we try tobuild a digital historical didactic framework for how teachers can work with controversialhistory in the multi-cultural classroom by using social media as a resource. Through ananalysis of second order concepts such as significance, historical perspective, and historicalempathy based on a historical cultural perspective and with the use of history in focus, wehope that teachers in the classroom will be able to contribute to increased interculturalcompetence. In a final example, we analyze how people with different backgrounds anddifferent purposes in a thread on Twitter debate the history behind the celebration ofColumbus Day in a city in the USA.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Amin, Therese
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Islamofobi i skolan2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this report is to investigate the various forms of support that are available to counteract islamophobia in elementary school and in high school. Through these methods the students developed an anti-racist thought which lead them to have a wider perspective about the outside world. The biggest cause for stereotypes is about the religion islams roots in media which shows propaganda and is a negative view about islam. In this essay I will write about the similarities and differences between researchers' studies on how to reduce islamophobia in schools, but most importantly in classrooms with education. In my work I will find answers to this question: “What does research say about how teachers teach about Islam and Muslims in a way to counteract islamophobia?”. To answer my question I have conducted information by searching for keywords that are combined in different ways in various databases. I used 5 different databases to see if the selected information is correct, the databases are Libsearch, Swepub, ERC via EBSCO, ERIC via EBSCO and Google Scholar. Another method that I found helpful was to look at other students’ reference lists to find other references, the subject was the same as mine, a total of 8 sources of research texts were selected.  The result shows that pupils’ develop most when teachers include religion into other subjects, and according to some researchers it is possible to counteract islamophobia with education. As teachers we need to find something that the students can relate to, something that they have experienced or seen whether it’s online or in real life. When teachers find that silver lining the students start to pay attention to class.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Aminifar, Elahe
    et al.
    Department of Mathematics, Faculty of Science, Shahid Rajaee Teacher Training University, Tehran.
    Malaki, Mohsen
    Department of Mathematics, Faculty of Science, Shahid Rajaee Teacher Training University, Tehran.
    Ryan, Ulrika
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS). Malmö universitet, Disciplinary literacy and inclusive teaching.
    Mesgarani, Hamid
    Department of Mathematics, Faculty of Science, Shahid Rajaee Teacher Training University, Tehran.
    A long-term shift to include students’ first language in the mathematics teaching practice: socialization events and learning opportunities2024Ingår i: Educational Studies in Mathematics, ISSN 0013-1954, E-ISSN 1573-0816Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreställningen om flerspråkiga elevers första språk har förespråkats som en resurs i matematikinlärning under en tid. Men få studier har undersökt hur implementering av elevers L1 i undervisningen påverkar flerspråkiga elevers möjligheter till matematikinlärning. Utifrån en 9 månader lång etnografisk studie genomförd i Iran undersöker vi vad en långsiktig förskjutning från matematikundervisning på undervisningsspråket (persiska) till matematikundervisning som innefattar elevernas modersmål (turkiska) kan innebära mtt lärandemöjligheter. I språkpositiva klassrum ingår elevernas socialisering till matematik och språk att använda elevernas modersmål och att uttrycka uppmärksamma olika aspekter av språkanvändning i matematik. Socialiseringsevenemang ger bland annat möjligheter att dela förklaringar av matematiskt tänkande. Resultaten av denna studietid på användningen av elevers modersmål kan förstärka andra språkliga positiva socialiseringsmöjligheter och ge matematikinlärningsmöjligheter under individuella uppdragsaktiviteter. Vidare tyder resultaten på att det tänkta värdet av matematikundervisning i lokalsamhällena förändrades i och med att elevernas L1 introducerades i undervisningspraktiken. Följaktligen indikerar denna studie att användningen av elevers modersmål i matematikklassrum kan vara en nyckelfråga i flerspråkiga sammanhang.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Amjadi, Nadia
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Marknäs, Sara
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Lässtrategier för textproblem inom bråk i matematik2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om hur elever kan få språklig stöttning i matematik, mer specifikt vid problemlösning inom bråk i matematik. Syftet är att ta fram språklig stöttning vid problemlösning inom bråk i matematik. 

    Första delen av detta arbete har bestått i att ta fram en arbetsgång med stöttande frågor för att hjälpa elever att läsa, förstå och lösa ett matematiskt textproblem, hämtat från boken Rika problem. Arbetsgången har arbetats fram enligt Gibbons cirkelmodellen och utifrån en språklig analys av det matematiska innehållet i textproblemet utifrån lexikon- och registerperspektiv. 

    Den arbetsgången användes sedan på fem grupper i två klasser där eleverna diskuterade och gemensamt löste två problem, det ena med de stöttande frågorna i arbetsgången och det andra utan. Ordningen på problemen varierades för att se om det spelade någon roll om de fick stöttning i första eller andra problemet. Det vi kunde se av undersökningen var att när eleverna fick stöttning skapade de en gemensam bas och grund att börja lösa problemet ifrån och de diskuterade mer hur de skulle gå till väga. Vi har också kunnat se att elever som fick stöttning i första problemet tog med sig frågorna i det andra problemet och även försökte identifiera begrepp och strategier när de gick vidare till problemet utan vår stöttning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nadia Amjadi Sara Marknäs
  • 49.
    Andelic, Johannes
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Eriksson, Albin
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS).
    Konfliktfyllda ämnen i historieundervisningen och lärares hantering av dem2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnen i historieundervisningen kan uppfattas olika beroende på kulturella skillnader och vilka narrativ som påverkat en. Detta ställer krav på historieläraren som behöver förhålla sig till en mångfald av narrativ i sin undervisning. Med en frågeställning som syftar till att undersöka vad forskning säger om konfliktfyllda ämnen och lärares hantering av dem i historieundervisningen hoppas vi att få svar på hur vi som framtida historielärare kan förhålla oss till ämnet. Genom noggrant utvalda sökord har vi i databaserna ERC och ERIC letat upp doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar för att få svar på vår frågeställning. Forskning visar att en vanlig företeelse bland lärare är att de undviker konfliktfyllda ämnen i historieundervisningen. Emellertid förespråkas en historieundervisning med högt i tak som belyser ett multiperspektiv, gynnar empatisk förmåga och upprätthåller goda relationer med elever. Den här översikten presenterar både teoretiska modeller och praktiska tillämpningar angående konfliktfyllda ämnen i historieundervisningen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Johannes Andelic Albin Eriksson
  • 50. Anderberg, Maria
    et al.
    Lilja, Amy
    Interkulturell- och visuell litteracitet som didaktiskt verktyg för att utveckla medielitteracitet2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungdomar växer upp i en multikulturell kontext där kulturer, åsikter, språk och normer blandas till nya kulturer. För att förstå det samhälle de växer upp till och de visuella uttryck de möter behöver de ett verktyg, interkulturell litteracitet. Kunskapsöversikten undersöker vad begreppen interkulturell respektive visuell litteracitet är, varför de samverkar, skillnader mellan mångkulturell och interkulturell och hur dessa begrepp fungerar i det medie- och multimodala samhälle som ungdomar växer upp i och en dag ska föra vidare. Texten studerar vidare varför interkulturell litteracitet kan användas för att visa på hur maktordningar representeras i media, samhälle, skola och hur lärare kan arbeta didaktiskt inom ämnena. Kunskapsöversikten har ett noggrant urval av material som har valts ut ur en systematisk sökprocess. Resultatet visar sambandsfaktorer mellan interkulturell- och visuell litteracitet och en slutsats är dess möjligheter att positivt påverka medielitteracitet som ett verktyg för att utbilda demokratiska medborgare. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Amy Lilja Maria Anderberg
1234567 1 - 50 av 950
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf