Denna studie är riktad till verksamma lärare och lärarstudenter för att uppmärksamma utmaningar som kan uppstå i religionsundervisningen med mångfald, och inspirera till olika didaktiska perspektiv som bemöter utmaningarna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka utmaningarna som behandlats inom forskning i samband med religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum, med målet att undersöka möjliga alternativ som tidigare forskning anser kan bemöta och hantera de utmaningarna som uppstår. Denna kunskapsöversikt kommer att besvara frågeställningarna:

- Vad säger forskningen om vilka utmaningar lärare möter i religionsundervisningen, i ett mångkulturellt klassrum?

- Hur kan lärare bemöta dessa utmaningar, enligt forskning.

Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie där vi analyserat flertalet vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar genom sökningar i olika databaser för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Utifrån vårt resultat av de vetenskapliga artiklarna och tidigare forskning kan vi se att läraren kan uppleva flera olika utmaningar inom religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Enligt vår slutsats kan utmaningarna bestå av en rad olika faktorer, där elevens kulturella bakgrund och syn på religionen är en av de faktorerna, samtidigt som en lärares kompetens inom interkulturell pedagogik också spelar en avgörande roll i hanteringen av de utmaningarna som kan uppstå. Vilket kan gynna oss i vår framtida yrkesroll som religionslärare, då vi genom denna kunskapsöversikt skapar en medvetenhet om de utmaningar som kan uppstå inom religionsundervisningen, samt ger förslag på hur läraren kan hantera dessa utmaningar så att undervisningen anpassas till alla elever.

Denna studie har ambitionen att synliggöra olika aktörers syn på hur olika resurser påverkar arbetet mot en inkluderande undervisning, inom grundskolan. Det förväntade bidraget är även att synliggöra hur beslutsfattandet kring resurser sker på olika nivåer inom grundskoleförvaltningen. Syftet med studien är att ge en insyn i beslutsfattandet på förvaltningsnivå gällande resursfördelning till skolor. Därtill syftar uppsatsen till att synliggöra hur olika resurser påverkar det pedagogiska arbetet mot en inkluderande undervisning.

De preciserade frågeställningarna baseras på olika aktörers syn på: Vilka yttre faktorer får betydelse för inkludering och det specialpedagogiska uppdraget samt vilka inre faktorer får betydelse för det specialpedagogiska uppdraget/inkludering. 

I tolkningen och analysen av den insamlade empirin har ramfaktorteori och systemteori använts. Därtill används begreppen likformighet och likvärdighet. Begreppet inkludering och dess skilda tolkningar har också tagits upp under arbetets gång.

Denna studie utgår från en kvalitativ ansats. Frågorna i intervjuerna konstruerades med syftet att få de intervjuade att utveckla sina funderingar och tankar kring olika resurser och dess betydelse för inkluderande arbetssätt och perspektiv i skolvardagen. De flesta frågorna var frågor av en öppen karaktär i semistrukturerade intervjuer.

Studiens resultat visar att det förekommer både inre och yttre faktorer som påverkar resurser i skolan. Framgångsfaktorer och begränsningar med att arbeta inkluderande beror på skolans fysiska utformning, budget, styrdokument, kompetens, skolutveckling samt elevhälsa. I studien framkommer att förvaltningspersonals, rektorers och specialpedagogers uppfattningar är att de har lite påverkan gällande de yttre faktorerna. De uppfattar däremot att de har mer inflytande kring andra faktorer så som kompetensutveckling och vissa aspekter av organisering i verksamheten, för att arbeta mot ett inkluderande perspektiv.

A survey targeting ASPHER members was launched in 2010/11, being a first initiative in improving ethics education in European Schools of Public Health. An 8-items questionnaire collected information on teaching of ethics in public health. A 52% response rate (43/82) revealed that almost all of the schools (95% out of 40 respondents with valid data) included the teaching of ethics in at least one of its programmes. They also expressed the need of support, (e.g.: a model curriculum (n=25), case studies (n=24)), which indicates further work to be met by the ASPHER Working Group on Ethics and Values in Public Health.

Our aim in this article is to examine policy discourses that promote positional changes for thepreschool class in the Swedish educational system. The preschool class is currently going througha watershed period, which is characterized by uncertainty regarding its position in the educationsystem. In this article, we explore changes in the Swedish education system by analysing policydocuments from 1997 to 2017 with a specific focus on the positional shift of the preschool class.The departure point for our study is that policy relates to the concepts of subjectification,qualification and socialization. In addition, we examine how these goals in education are to beachieved and the educational restructuring required to do this. The findings show that policydiscourses about the preschool class have shifted from pedagogical arguments about thebenefits of pedagogical integration, consensus and the move of preschool pedagogy into schooleducation, to more school- oriented, knowledge-economy arguments about increased goalachievement. Schoolarization describes a positional shift in the education system that containstwo collaborative processes: an approach towards school content, goals and forms for teachingand a distancing to the content and goals formulated for Early Education and Care.

Ambitionen med föreliggande uppsats är att bidra till att medvetandegöra och väcka diskussion om lyssnandet som en del av elevers språkutveckling. Att skriva, läsa och tala ses ofta som självklara delar av språklig utveckling medan talandets receptionsaspekt, att lyssna, är mindre utforskat i svensk skolkontext. Förhoppningen är att genom specialpedagogers och en speciallärares erfarenheter av att arbeta med elever i språklig sårbarhet kunna ringa in vilka typer av lyssnande som framträder i språkutvecklande undervisningssammanhang. I förlängningen kan detta bidra till att öka medvetenheten om vilka lyssnandestrategier som behöver definieras och explicitgöras för att öka möjligheten att elever utvecklar god lyssnandekompetens.

Lyssnande som pedagogisk praktik saknar idag en tydlig teoretisk förankring. Begreppets komplexitet medför också att olika delar av lyssnandeprocessen aktualiseras genom olika teoretiska perspektiv. Eftersom intentionen med denna uppsats är att undersöka lyssnandet didaktiska ställning riktas blicken främst mot det yttre observerbara lyssnandet. Den teoribildning som får störst utrymme är sociokulturell teori då lyssnande i skolkontext är tätt sammankopplat med dialog, samspel och sociokulturella ramar.

Semistrukturerad samtalsintervju med fyra verksamma specialpedagoger och en speciallärare har valts som metod. Detta i syfte att synliggöra nuvarande didaktisk grund för lyssnande i språkutvecklande arbetssätt samt för att skapa möjlighet att finna oväntade resultat.

Resultaten indikerar att lyssnande främst är implicit invävt i språkutvecklande undervisning. Däremot framför respondenterna generell kunskap och förtrogenhet om receptionsaspekter av språkutveckling. I materialet framkommer också tysta och erfarenhetsbaserade förhållningssätt till lyssnandedidaktik.

Ur speciallärarens och specialpedagogernas perspektiv i undervisningen framträder det interaktiva, analytiska och relationella lyssnandet medan det distinkta, överförande, effektiva och analytiska är det mest tydliga utifrån pedagogernas utsagor om elevers lyssnandesituationer. De möjliga språkutvecklande strategier som lyfts fram syftar främst till att kompensera för nedsatta kognitiva förmågor såsom informationsbearbetning, fokus˗ och koncentrationssvårigheter, inlevelseförmåga och förmågor att tolka sociala icke-verbala koder. Även visuellt stöd, att låta elever komma till lyssnande, träna lyssningshastighet och att vara en social tolk nämns.

En lyssnandekategori som inte uttryckligen motsvarar de kategorier som nämns i tidigare forskning är lyssnande av text med hjälp av talsyntes, talbok eller ljudbok. Resultatet antyder att vissa elever i språklig sårbarhet har liten behållning av lyssnande på text genom uppläsningsverktyg.

Att utveckla goda lyssnandekompetenser och lyssnandestrategier är ur språkutvecklingsperspektiv grundläggande men aktualiseras särskilt i relation till elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Förmågan att lyssna är beroende av många olika faktorer, som t.ex. fonologisk och semantisk organisation; ordförråd och ordförståelse; fokus och koncentration samt pragmatisk språkförståelse. Av stor vikt för att kunna bidra till alla delar av elevers språkutveckling är vilken kunskap speciallärare i språk˗, skriv˗ och läsutveckling har eller behöver utveckla, såväl teoretisk som praktisk.

Under vfu perioden ht-2021 började vi fundera över vilka metoder lärarna använde sig av i undervisningen för naturvetenskap och teknik. De funderingar vi hade förstärktes efter en gemensam studieresa till Norge där vi fick uppleva nya lärmetoder, bland annat utmaningsbaserat lärande och problembaserat lärande. Vår frågeställning var om lärare använder sig av de här metoderna i grundskolan och om det då i realiteten ökar elevers motivation och intresse. Efter sökningen av relevanta vetenskapliga artiklar på flera olika databaser och webbplatser för ämnet fann vi mestadels forskningsrapporter riktade mot högre utbildning. Artiklarna som riktades mot grundskolan var i de flesta fall inte vetenskapligt granskade men bidrog ändå starkt till vår kunskapsöversikt. Utmaningsbaserat lärande utvecklades av teknikföretaget Apple Inc dels för att ta undervisning in i 2000-talet och självklart utöka användningen av digital teknik i skolorna. Flera av rapporterna visar att utmaningsbaserat lärande ger elever goda möjligheter för ett livslångt lärande och skapar goda ambassadörer för hållbar utveckling. Utmaningsbaserat lärande erbjuder onekligen ett nytt, varierat och engagerande sätt att arbeta tvärvetenskapligt med undervisning i bland annat hållbar utveckling. Dels genom att man får uppleva undervisningen med alla sina sinnen, det vill säga att se, höra och känna. Det blir även engagerande eftersom hållbar utveckling berör oss alla och vår framtid. Utmaningarna eleverna får är samhällsviktiga med ett globalt perspektiv. Det är en aktiv och integrerande lärprocess som innebär ett visst pedagogiskt förhållningssätt.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilka effekter lärare anser kooperativt lärande i samband med utomhuspedagogik kan ha på elevers lärande, vilka förutsättningar som krävs för att kunna implementera det i undervisningen samt på vilket sätt de två metoderna kan samspela. Studien fokuserade på lärande i årskurs 4-6.  Den metod som användes var analys av kvalitativa intervjuer med lärare. Kriterier för urval av respondenter var legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4-6 och var behöriga i NO. Resultaten i studien stämmer överens med tidigare forskning och visar att lärare anser att utomhuspedagogik har positiva effekter på elevers lärande och förbättrar elevers samarbetsförmåga. De förutsättningar som lärare ansåg vara avgörande för att kunna arbeta med utomhuspedagogik var: tydligt ledarskap och resurser i form av tid, personal och eventuellt transportmöjligheter. Studien visar att en kombination av utomhuspedagogik och de strukturer som finns i det kooperativa lärandet skulle kunna kombineras för att ytterligare stödja lärande.

This thesis has two points of departure and four main purposes. The first point of departure concerns the narrow perspective of the listening skill in Swedish. The first purpose is to show the lack of attention to the listening skill in research and mother tongue education in the Swedish compulsory school. Educational documents from 1842 to 2000 about Swedish as a school subject are examined from a historical perspective. Results from the study show that the listening skill is only slowly approaching the same status as talking, but standards for listening are still missing in the syllabus for Swedish. The second purpose is to determine a meaning for the concept of 'listen' in the Swedish language. Results from the study outline three distinct meanings in the Swedish language: the perception of hearing, the constructing of meaning with attentive listening, and the metaphorical meaning in phrases such as "listening to voices". Moreover, the concept of 'listen' covers a wide semantic field and the Swedish definition foregrounds three dimensions. The second point of departure concerns an extended notion of listening in classroom research. The empirical study is based on field observations and transcriptions of videotaped talk in interaction of eight Swedish white middle-class students in teacher education over a six-month period, with a tutor and an observer. The object of inquiry is the documented part of an earlier reception expressed in an open and explicit response: that is, 'reported listening'. The Bakhtin (1984) concept of 'voice' is connected to the metaphorical meaning of the concept 'listen'. With an extended notion of listening it is possible to describe all the kinds of voices which the participants listen to, respond to and speak with when they are in dialogue with themselves and are creating a voice of their own. The third purpose is to examine reported listening with regard to what voices and contextual resources the participants refer to: that is, 'voice response'. The concept of 'intertextuality' is adopted as a method to identify this polyphony of voices in the classroom. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory. Six listening types emerge in the material and the group seems to be an important contributor to the individual's dialogic learning. The fourth purpose is to examine reported listening with regard to how the participants use those voices: that is, 'voice use'. Some rhetorical terms are adopted as a method to identify the student's purpose in using different voices. Results from the study suggest that the voice use principally has an arguing function and that some of the students use several different functions and some use only a few in their listening profile. Four listening positions emerge in the material, namely the 'questioner', the 'refiller', the 'synthesizer' and the 'inquirer'. The implications of these findings are discussed. Compared with the American listening tradition "Listening to Voices" represents an alternative theoretical framework with a sociocultural approach.

When we construct our knowledge in educational settings we usually listen to many different voices, mediated through teachers, classmates, books, films, and so on. Eight students in teacher training were videotaped for 12 hours of group talks with a tutor over a six-month period. The overall purpose of the study was to describe the polyphonic nature of the discursive field of education and the interplay between various contexts and contextual resources in that social interaction. The concept of intertextuality is adopted as a method to identify the polyphony of different voices. The explicit reported long-term listening is called the student's voice response, showing the repertory of contextual resources in use. Results from the study indicate that some of the students have a broad and some a narrow listening repertory when it comes to reported listening. The implications of these findings are discussed.

Baksidestext: Hur kan eleverna utvecklas språkligt genom sitt lyssnande? Vilken begreppsapparat har vi som lärare för att analysera lyssnandeaspekten och understödja elevernas utveckling av sin lyssnarkompetens?

The purpose is to contribute to the theory and practice of listening reception as one of the four language arts in Swedish as a school subject. The object of inquiry is The Art of Listening (Adelmann 2009) as a Swedish example from a Scandinavian context, compared to mainstream listening research in the USA. The problem explored is: How can we, as researchers and teachers, handle some of the problems within international listening research and adapt listening research to a Scandinavian context. Results of the study show that The Art of Listening is mainly influenced by listening research in the USA, but also offer an alternative theoretical framework for listening by the Russian scholar Mikhail M. Bakhtin (1895–1975). The main conclusion is that with an educational approach and an alternative theoretical framework it is possible to work with an expanding and including perspective in listening research and listening education. Keywords: listening, listening process, listening skills, listening strategies, listening reception, listening response, dialogue, talk in interaction, conversation, speech

In today’s society, neurodevelopmental disorders (NDDs) have been researched in different areas of life. However, what has yet to be explored broadly is the correlation between the characteristics of various neurodevelopmental disorders and their possible impact on a primary school student’s language learning, speaking development, and inclusivity in the English as a Foreign language (EFL) classroom. Additionally, the term neurodiversity is introduced as a shift in viewing disorders as solely deficits, but rather from a practical aspect that should be attended to positively. 

This secondary data analysis aims to focus on what particular beneficial and problematic characteristics students with NDDs might experience. As well as, how these characteristics might affect language learning and speaking development in an EFL classroom. Since neurodevelopmental disorders is an abstract term with different disorders and characteristics, this analysis chose to further research Autism Spectrum disorder (ASD). This thesis attempts to answer and observe the impact Autism Spectrum disorder characteristics have in an EFL classroom.

The results will provide three key findings. The first finding presents the strengths and challenges of ASD in English language learning. The second finding analyzes useful tools to help students with communication. The third and last finding will discuss the perception regarding the disorder and its effects in the inclusive classroom. Furthermore, the correlation between the research and the Swedish school institution, its laws, its curriculum, teachers’ impact, and a useful theoretical approach can be seen. Lastly, a thorough discussion regarding bilingualism, multilingualism, and its benefits will be delved into.

Translanguaging has been breaking ground with ideas that learners’ already mastered languages and the target language should coexist to support and scaffold each other's development, instead of the historically preeminent idea that has been to separate the school language and the target language. The curriculum for Swedish schools does not give any guidelines on how to address this contradiction in research. This degree project aims to examine how English teachers in Sweden perceive the use of translanguaging in their teaching of grades 4-6 (ages 9-12). Also, how they possibly prepare for and implement this in their lessons. The study was conducted through an online questionnaire with a total of 24 participants, with quantitative and qualitative type questions. In addition to the questionnaire, qualitative email interviews were conducted with a total of three participants. The collected data show that the majority of the participating teachers have a positive view of translanguaging. Despite some teachers being against it and believing that target language should be used as much as possible, the school language was still used by all participants to scaffold the learners. Though translanguaging is a relatively new, not very well-known concept, it is being regularly used although not always consciously.Our hope is for this study to generate more research to further define the concept of translanguaging and what effect it has on learners.

Syftet med denna studie är att undersöka och utforska barns upplevelser och perspektiv i förskolemiljö, där de aktivt deltar. Mer specifikt avser studien att granska hur barnen upplever och uppfattar strukturerad undervisning och fri lek i förskolemiljö, samt hur de uppfattar pedagogens förhållningssätt och närvaro under dessa olika situationer. Studien strävar efter att förstå och analysera hur barnen samverkar, kommunicerar och förstår sina inlärningsupplevelser i dessa två olika situationer.Studien har utgått från ett barndomssociologiskt perspektiv samt tidigare forskning kring barns perspektiv, undervisningsmetoder och lek i förskolan. Det empiriska materialet har samlats in genom att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer med tio fyraåriga barn i en förskola. Att intervjua barn och observera deras kroppsspråk vid intervjuer ansågs vara av största relevans för studiens syfte och mål eftersom det kan ges en fördjupad förståelse kring barns uppfattning av fri lek, undervisning och pedagogens deltagande och närvaro under dessa två olika situationer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån olika centrala begrepp som barns aktörskap, barns perspektiv, barnperspektiv, kamratkulturer, being och becoming inom det barndomssociologiskt perspektivet. Studiens resultat visar att barnen har en mångfald av upplevelser och tankar kring fri lek, undervisning och om pedagogens deltagande och närvaro i dessa två situationer. Dessa resultat framhäver betydelsen av att förskolemiljön ska vara inkluderande och kanna anpassa barns olika tankar, behov och perspektiv.  

Den ökande tillgången på digitala resurser i skolan och vad de eventuellt kan tillförabildundervisningen, bildämnets särart, som innebär estetiska uttrycksformer genom bild ochhur detta utförs, ligger till grund för intresset för den här studien.Syftet med studien är att undersöka en professionsrelevant kunskap om digitala redskapsbetydelse i bildämnet. Detta undersöks genom att bildlärare får beskriva hur de använderdigitala verktyg i sin undervisning.Semistrukturerade intervjuer med fem lärare i bildkonstämnet genomfördes för att kunnaidentifiera lärarnas olika sätt att använda digitala verktyg och hur dessa val av digitala verktygmotiveras i bildundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv och har ett fokus på begreppenmediering, medierande verktyg samt fantasi och kreativitet.Resultatet visar att studiedeltagarna menar att bildkonstämnet borde digitaliseras mer ochanser att digitala verktyg är ett effektivt sätt för eleverna att lära sig och använda en annanform av kreativitet. Enligt studiedeltagarna beror användningen av digitala verktyg på denekonomiska situation och möjligheter som skolan har. Slutsatsen i studien är att användningenav digitala verktyg skapar mer intresse för bildlektionerna och eleverna visar mer fantasi ochkreativitet jämfört med vad de gör i traditionell analog undervisning.

 Denna avhandling om Educational Theory utforskar förståelsen och praxisen av jämlikhet i utbildning bland bangladeshiska lärare efter införandet av National Curriculum Framework 2021. Med fokus på de konceptuella distinktionerna mellan jämlikhet och jämlikhet undersöker studien hur lärare navigerar jämlikhet, rättvisa och inkludering inom en kompetensbaserad läroplan. Med utgångspunkt i John Rawls teori om rättvisa som rättvisa och Amartya Sens förmåga tillvägagångssätt, betonar forskningen behovet av att balansera resursfördelning och individuell kompetensutveckling för att säkerställa rättvisa utbildningsmöjligheter.

Djupintervjuer med sex lärare från olika utbildningsmiljöer, studien tittar på hur de hanterar individuella skillnader, elevers självständighet och uppmuntrar inkluderande praktiker i klassrum. Den identifierar de utmaningar som lärare står inför när de praktiserar läroplanens vision om att utveckla kreativitet, anpassningsförmåga och moralisk integritet samtidigt som de tar sig bortom samhälleliga och systemiska barriärer.

Resultaten visar att även om utbildare arbetar hårt för att skapa rättvisa lärmiljöer, hämmas deras ansträngningar av brist på utbildning och otillräckliga faciliteter. Kortfattat argumenterar avhandlingen för integrering av equity-fokuserade pedagogiska metoder som kan göra det möjligt för studenter att realisera sin fulla potential och kan skapa en positiv inverkan på ett mer rättvist samhälle.

Den ökade flerspråkigheten i samhället leder till utmaningar i den svenska skolan som präglas av en enspråkig norm. Flerspråkiga elever presterar generellt sämre i naturvetenskapliga ämnen. Frågan om hur flerspråkiga elever ska inkluderas i NO-undervisningen och hur deras flerspråkighet ska betraktas som resurs är en viktig fråga inom forskningsfältet. Det finns dock få studier gjorda på lågstadiet och i heterogena klassrum. Studien ämnar bidra till att fylla denna lucka. Syftet med studien är att genom en fallstudie som bygger på en observation och en semistrukturerad intervju undersöka vilka strategier en lärare använder för att inkludera alla flerspråkiga elever i en klass i årskurs 3. Studien utgår ifrån pragmatismen och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studien bygger även på ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv vilket även utgör studiens analysverktyg. Resultatet visar att läraren använder flera olika modaliteter som strategi för att förmedla och skapa mening av naturvetenskapligt innehåll. Genom att kombinera dessa olika modaliteter ökar inkluderingen av alla flerspråkiga elever i NO-undervisningen och läraren kan således stödja eleverna i utvecklingen av det ämnesspecifika språket. Dessa olika modaliteter kan verka för att eleverna ska kunna skapa mening av naturvetenskapligt innehåll och begrepp men kan även ha en överbryggande effekt i kommunikationen.

Forskning om svenska för invandrare (sfi) är oftast kvalitativ och fokuserar framför allt på klassrumsinteraktionoch lärarrespons. Med tanke på att sfi ofta kritiserats för att inte erbjuda eleverna tillräckliga möjligheter attutveckla den språkförmåga som krävs utanför klassrummet är det förvånande att inga studier undersöktspråkutvecklingen inom verksamheten. Det har föreslagits att arbetsplatspraktik kan bidra till sfi-eleversspråkutveckling, men inga studier har testat hypotesen kvantitativt. Föreliggande studie bidrar till att fylla dessakunskapsluckor.I studien deltog 38 elever på de två sista kurserna på sfi. Alla elever ingick i en kommunal satsning på bransch-inriktad svenska, och tolv av dem hade också en arbetsplatspraktik två dagar i veckan. För att undersöka elevernasspråkutveckling och en eventuell effekt av praktiken samlades texter från dem in vid två tillfällen med tremånaders mellanrum. Texterna bedömdes av erfarna andraspråkslärare med metoden jämförande bedömning. Enregressionsmodell användes för att testa huruvida kurs, testtillfälle och praktik predicerar texternas kvalitet.Resultatet visar att studenternas skrivförmåga utvecklas under sfi-utbildningen, vilket framgår av jämförelserbåde mellan de två tillfällena och mellan de två kurserna. Däremot påvisades ingen signifikant effekt av praktik ochingen signifikant interaktion mellan praktik och tillfälle, vilket tolkas som att eleverna med praktik inte utveckladesin språkförmåga snabbare än de andra eleverna.

Baksidestext: Finns det andra faktorer än de sociala som har betydelse för flerspråkiga elevers skolframgång som vi i skolan bör känna till? Är betygskriterierna för betyget godkänd i svenska som andraspråk anpassat till de flerspråkiga elevernas förutsättningar till ett gott språkbruk? Vilken betydelse har modersmålet för identitetsskapande? Hur kan skolan samverka mer med föräldrar till flerspråkiga elever? Sedan 1997 har Malmö stad gett Lärarutbildning i Malmö uppdraget att anordna fortbildningskurser i svenska som andraspråk för verksamma lärare i staden. I kurserna har deltagarna gjort fördjupningsarbeten som varit förankrade i den egna skolvardagen. Arbeten som tar upp en rad frågor om flerspråkighet i förhållande till identitet, samverkan mellan skolan och hemmet, betyg, tematisk undervisning, validering m.m. Rapporten kan användas som underlag för blivande lärare, lärare, skolledare och politiker vid diskussioner kring frågor om undervisning och språkpolicy i Malmö.

Selma Lagerlöf (1858-1940) is to many a known writer, a member of the Swedish Academy and a Nobel prize winner in literature. Her life has been studied and is well documented both by herself and others mainly from a literary point of view. We know that she spent time as a teacher in the southern swedish city of Landskrona (1885-1891). A missing piece in the study of the life of Selma Lagerlöf has been of how she was as a teacher in the society in the late 1880’s, written from the perspective of a teacher. The aim of this study has been to seek a deeper knowledge about Selma Lagerlöf as a teacher and the pedagogical means of her teaching, as well as the society that she was a member of. The different parts of Selma Lagerlöfs life, the actions and her words may contribute to the aiming result as a holistic view. The following overarching questions have been used in the study: 

• How is Selma Lagerlöf described as a student at the School of Education? (in swedish: Högre Lärarinneseminariet). Who may have contributed to her role as a teacher?
• What was the spirit of the times connected to Selma Lagerlöf at the School of Education? What factors may have influenced her as a person and a teacher?
• How is Selma Lagerlöf described as a teacher/educator? How are her pedagogical means expressed?
• How is Selma Lagerlöf described as a teacher by her students?

A hermeneutical perspective has been used as a method and a theory, mainly as explained by the philosopher Dilthey. The analysed literature includes adequate texts, books and articles and the found details are woven into a full picture together with the foundation of context. When writing the biography of a person as well known as Selma Lagerlöf there is a need to balance the sense of her presence making certain to keep an, at the same time, ethical, respectful and critical attitude towards her. As working with the study, also a context is surfaced and by the context it is possible to understand the details. The person and her ideas have been studied by sympathetic empathy and understanding, to see the person not as dead, but as a person who once lived and is still inspiring. A conclusion can be made that Selma Lagerlöf was a teacher with a compassionate and methodological way of teaching. The findings to the overarching questions in the aim may guide us through the pedagogical ideas of the person who was forced by economic and social reasons to work as a teacher. She enjoyed giving lessons which made the eyes of the students glow of interest. A method using compassion and trust between educator and pupils leads to pleasurable learning. It also leads to a foundation for the responsibility of all citizens' upbringing and education in a democratic society, a pedagogical perspective known from the philosopher and educator Pestalozzi, a responsibility also relevant to the education of today. 

Målsättningen med kunskapsöversikten är att undersöka hur elever i matematiksvårigheter påverkas av inkludering samt vilka arbetsmetoder som kan bidra till att eleverna inkluderas i undervisningen. För att kunna undersöka frågeställningarna har olika forskningsstudier analyserats. Resultatet från undersökningen pekar på att begreppet inkludering är otydligt i läroplanen då inkludering framförs utifrån andra begrepp. Beroende på hur begreppet tolkas ser arbetet kring inkludering olika ut på skolorna. För att inkludering ska fungera på skolan krävs det att det finns ett samarbete i organisationen. Kommunikationen är därför viktig mellan både lärare och elever för att kunna skapa de bästa förutsättningarna. För att undvika att exkludering sker krävs det att lärarna samarbetar och har en medvetenhet om hur undervisningen ska bedrivas. Resultatet av vilka arbetsmetoder som kan hjälpa till att inkludera eleverna är explicit och reformbaserad undervisning. Metoderna utgår från varje individ och bidrar till att skapa en undervisning utifrån elevernas individuella förmåga. De bidrar även till att generella anpassningar kan införas i undervisningen vilket gynnar alla elever oavsett förmåga. 

Resultatet visar att eleverna påverkas positivt av att inkluderas i undervisningen. Eftersom varje elev fungerar olika blir det avgörande att titta på deras olika färdigheter. Genom att kommunicera med eleverna och göra dem delaktiga i undervisningen bidrar det till att läraren får en förståelse för hur eleverna vill arbeta för att känna sig inkluderad. Två viktiga aspekter är att lyssna på elevens behov och skapa goda relationer. För att eleverna ska utvecklas blir det väsentligt att skapa inbjudande uppgifter där eleverna kan koppla ämnet till sig själv men även till deras vardag. 

Studien påbörjades med funderingar kring vad som egentligen händer under sommaren på förskolor och om det överhuvudtaget finns någon verksamhet. Syftet med studien är att ta reda på hur verksamheten i form av personal, barn, miljöer och aktiviteter, förändras på sommaren i förskolan. Syftet är även att synliggöra de berättelser personal i förskolan har om deras sommarverksamhet och hur skillnader, möjligheter och utmaningar beskrivs. Studien utgår från fenomenologisk teori och narrativ ansats. Detta då båda teorierna grundar sig i att synliggöra berättelser utan att lägga någon värdering i vad som berättas. Teorierna hjälper till att synliggöra en variation av fenomenet: sommarverksamhet. Studien utgår från en enkätstudie där kvalitativa och kvantitativa frågor har besvarats. Enkätsvaren har sedan tolkats och analyserats genom en narrativ ansats utifrån begreppen livsvärld, naturlig inställning och röst.   

Resultatet i studien visar att sommarverksamheten skiljer sig åt jämfört med resterande års verksamhet då 103 av de 119 respondenterna svarade ja på denna fråga. Sammanslagningar är något som sker på de flesta förskolor under sommaren. Centrala delar som kan urskiljas i narrativet är att sommaren på förskolan beskrivs som spontan, innebär barnpassning, ofokuserad personal som räknar ner till sin semester och dagar som fylls av fri lek och fler utflykter än vad de brukar göra. Genom att lyfta fenomenet sommarverksamhet och synliggöra vad detta är vill studien bidra till personalens medvetenhet om denna period.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att titta på högläsning som språkutvecklande metod. Frågan vi ställt oss är när och hur påverkar högläsning barns språkutveckling? Vårt tillvägagångssätt bestod av en metodisk informationssökning i olika databaser både nationella och internationella. Specifika sökord användes för att få så relevanta träffar som möjligt. Tio artiklar valdes ut och dessa var en sammanblandning av kvantitativa och kvalitativa studier i syfte att få både bredd och djup i kunskapsöversikten. Artiklarna och studiernas resultat har sedan kategoriserats till tre olika teman. Högläsning som praxis och pedagogers attityder till högläsning, högläsning i hemmet och dess effekter på barns språkutveckling samt högläsningens effekter på barns språkliga, kognitiva och emotionella förmågor. Sammantaget pekar forskningen på att högläsning ofta praktiseras i både förskoleklasser och i lågstadieklasser trots att pedagoger inte alltid prioriterar den. Högläsning i hemmet som sker tillsammans med föräldrar tycks alltid främja språkutvecklingen hos barn. Högläsningens effekter på barns språk, kognitiva och emotionella förmågor beror på hur högläsning tillämpas. Vid interaktiv högläsning där strukturerade lässtopp sker är den främjande effekten hos barnet både språklig, kognitiv och emotionell.

I mer än 50 år har det pågått en digitalisering av samhället och det pedagogiska fältet. Den här texten ger en kunskapsöversikt över ett antal studier där effekter av digitalisering av undervisningen med fokus på matematik samt hur digitaliseringen påverkar motivationen för eleverna att ta del av undervisningen undersöks. De källor som hänvisas till har å ena sidan enhälligt visat att motivationen att ta del av undervisningen har ökat bland de elever som har deltagit i studierna. Å andra sidan har inte digitaliseringen bidragit till ett enhälligt ökat kunskapsresultat bland nämnda elever.

Leken i förskolan anses vara central och forskning visar att synen på den fria leken hos förskollärare skiljer sig åt och blir därför ett komplext område inom förskolans värld. Förskollärares roll i den fria leken har studerats antingen inomhus eller utomhus, men inte tillsammans. Syftet med studien är att undersöka förskollärares synsätt på den fria leken inomhus och utomhus och hur de ser på sin roll i den. Studien tar utgångspunkt i den kommunikationsteoretiska bakgrunden för att synliggöra förskollärares roll och hur den ser ut i barns fria lek. För att besvara syftet har vi använt en kvalitativ metod genom intervjuer. Förskollärare har fått svara på frågor om hur de ser på den fria leken och vilket synsätt de har på sin egen roll i den fria leken, både inomhus och utomhus. Resultatet av vår studie visar att det finns delade åsikter i synsättet kring förskollärarens roll men även likheter har framkommit. Slutsatsen visar att de medverkande förskollärarna är medvetna om att inta en stöttande roll men att det kan vara utmanande att hitta rätt balans när de ska stötta i leken. En delad åsikt som blev synlig i analysen var deras syn på sin roll inomhus och utomhus där tankar om en mer passiv roll framkom men även exempel på att de är lika aktiva inomhus som utomhus. 

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med högläsning i svenskundervisningen, samt hur verksamma lärare motiverar sina arbetssätt vid högläsning. Vi valde att undersöka hur lärare motiverar och arbetar med högläsning eftersom vi upptäckt en variation i nyttjandet med detta pedagogiska verktyg. Då studien utgår ifrån ett lärarperspektiv kommer högläsning benämnas som ett pedagogiskt verktyg och inte som en aktivitet för elever. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex verksamma lärare från tre olika skolor. Observationerna har varit ett komplement till intervjuerna för att få en djupare förståelse för vad lärarna säger men också hur de arbetar i praktiken. Resultatet har analyserats utifrån begrepp kring lyssnande och scaffolding. Studiens resultat visar att lärarna motiverade högläsningen som ett språkutvecklande medel, ett sätt att skapa läsargemenskap, bidra till läslust och som en metod som bidrar till en avkopplande stund på dagen. Arbetssätten kring läsningen varierar beroende på lärare, elevgrupp samt vilket syfte lärarna har. Något som går att urskilja är att lärarna uppgav mer än en motivering till högläsning, samtliga lärare rörde sig mellan alla kategorier. Därmed är det svårt att presentera ett entydigt svar om hur lärarna arbetar med högläsning då de motiverar att de arbetar med mer än ett syfte. 

Sammanfattning/Abstract

Ahlner, Boel och Johnsson, Annika (2023). Vikten av avkodning[KL1] [BA2]  – Några F-3-lärares uppfattningar om avkodning och avkodningssvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Syfte och frågeställningar

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om några F-3-lärares uppfattningar om avkodning och avkodningssvårigheter. Studiens f[KL3] [BA4] rågeställningar lyder:

-       Hur ser lärarnas uppfattningar om avkodning ut? 

-       Hur ser lärarnas uppfattningar om avkodningssvårigheter ut? 

-       Hur ser lärarnas uppfattningar om sin utbildning och fortbildning inom avkodning och avkodningssvårigheter ut?

Teori

Denna studie tar sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP).

Metod

En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer. Empirin utgörs av intervjuer med sex stycken F-3-lärare, vilken har bearbetats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet har speglats mot de teoretiska begrepp samt den litteratur och tidigare forskning som använts i studien.

Resultat

Resultatet visar att de intervjuade F-3-lärarna tycks besitta grundläggande kunskap om avkodning och avkodningssvårigheter. Lärarna förefaller arbeta utifrån sina förutsättningar för att alla elever ska kunna ta till sig av undervisningen. Dessutom verkar lärarna måna om att elever som har avkodningssvårigheter ska få tillräcklig stöttning i sin lärmiljö. Samtidigt visar resultatet att lärarna tycks behöva mer kunskap för att ge en fullgod undervisning i avkodning samt för att avhjälpa avkodningssvårigheter. Lärarna förefaller medvetna om detta eftersom majoriteten av dem hade önskat mer av sin utbildning samt önskar mer fortbildning inom området. Om den här önskan hade kunnat tillgodoses hade möjligheten att förebygga avkodningssvårigheter med stor sannolikhet ökat.

Specialpedagogiska implikationer

Ett antal specialpedagogiska implikationer lyfts i denna studie. Dels skulle de intervjuade lärarna behöva mer kunskap om avkodning och avkodningssvårigheter. Det handlar bland annat om att kunna ge strukturerad undervisning till hela klassen för att alla elever ska kunna befästa avkodningen, och att kunna identifiera avkodningssvårigheter och dess orsaker. När elever uppnår ett flyt i läsningen så avlastas arbetsminnet vilket gör att de kan fokusera på innehållet. I lärarnas arbete med att utöka sina kunskaper innehar speciallärare med språk-, skriv- och läsinriktning en viktig roll som kunskapsförmedlare. Dels skulle skolans förebyggande arbete behöva utvecklas så att avkodningssvårigheter kan avhjälpas i större utsträckning. Detta eftersom resultaten visar att det finns utmaningar i att sätta in tidiga insatser. Genom att speciallärare agerar handledare till och bollplank åt lärarna skulle fler lärare på egen hand kunna upptäcka elever i svårigheter. Därigenom skulle insatser kunna sättas in tidigare vilket hade hjälpt elever i svårigheter att lyckas i skolan.

Sexuality, sex, and gender represent three out of seven grounds of discriminations, and teachers carry the duty to actively counteract discrimination according to the Swedish National Agency for Education. Even though Sweden is in fifth place of gender equality and teachers are supposed to educate students to become accepting human beings, the Swedish Schools Inspectorate published that only one out of three Swedish teachers include LGBTQ questions in their teaching. This paper aims to summarise what research says about the effects of LGTBQ inclusion in the early years of Swedish primary school. After systematically searching for academic sources in three different databases, and then assessing them, the results were reoccurring. While the Swedish LGBTQ teaching is inadequate, British, and American research shows that the effects of a LGBTQ inclusive curriculum are motivated and committed students, that have greater understanding for social injustices, leading to less discrimination. The results are discussed based on what the relevance is for Swedish primary school, in accordance with the Swedish National Agency for Educations’ fundamental values and overall goals, and the core content of civics. 

Denna kunskapsöversikt grundar sig mot bakgrunden att svenska elevers läsförståelse behöver utvecklas då den kan ses som viktig för alla skolämnen, och att litteratursamtal kan ses som ett medel för att utveckla läsförståelsen. Den syftar till att presentera forskningsrön om litteratursamtalets möjligheter och utmaningar i undervisning i det svenska språket samt motsvarande forskning i en internationell kontext. Frågeställningen i kunskapsöversikten är därmed: vilka möjligheter och utmaningar kan uppstå vid litteratursamtal i svenskämnet på gymnasiet?

Metoden som användes var en systematisk litteratursökning som gjorts i fyra olika databaser och efter relevans- och kvalitétsgranskning resulterade i ett urval av 10 studier, i svensk kontext såväl som internationell. Resultatet visade bland annat att möjligheterna och utmaningarna kan variera beroende på om litteratursamtalet är lärar- eller elevstyrt. Exempelvis kan det lärarstyrda samtalet vara både begränsande och utvecklande, samtidigt som det elevstyrda kan vara dynamiskt eller vilseledande och avskräckande. Vår slutsats är bland annat att svensklärare måste göra avvägningar i arbetet med läsförståelse och litteratursamtal, och ta i beaktning de möjligheter och utmaningar de kan innebära. Fortsättningsvis skulle det vara av värde att undersöka litteratursamtalets inverkan på högpresterande elevers läsförståelse, och ytterligare forskning om hur läraren kan hantera de utmaningar som kan existera inom både lärar- och elevstyrda litteratursamtal. 

Denna studie handlar om hur förskollärare bemöter barn med annat modersmål än svenska och hur de jobbar med deras språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med förskollärare i södra Sverige. Studien visar att en rad olika metoder för språkinlärning grundade på det sociokulturella perspektivet används i förskolan. Dock används dessa metoder endast för språkutveckling i det svenska språket. Språkutveckling inom barnens modersmål sker precis som tidigare studier visat i princip inte alls i de undersökta förskolorna. En viktig anledning till detta är att det saknas resurser. Pedagogerna anser att modersmålsundervisning i stället bör ske i hemmet men de är medvetna om att detta inte alltid sker trots försök att involvera föräldrarna. Slutsatsen av studien är att mer forskning om undervisning av flerspråkiga barn behövs eftersom denna grupp blir allt större i förskolorna.

This thesis aims to examine students and teachers’ attitudes towards the use of fiction film in religious studies in upper secondary schools in the province of Scania in Sweden. The thesis has a particular focus on the use of film in order to facilitate understanding of different religions and views of life and what students report gaining from viewing film in the classroom. For this purpose, two research questions were formulated: “How do teachers of religious studies in upper secondary school view the use of fiction film as a teaching resource for the purpose of facilitating understanding of different views of life and religions?” and “How do students view the use of fiction film as a learning resource in religious studies and what do they gain from watching fiction film during religious education?” In order to answer these research questions, ethnographic empirical material was collected from surveys of students as well as a survey of religious education teachers in upper secondary schools in Scania. These surveys were combined with three interviews with upper secondary religious education teachers from two different schools in Scania. This material was later analysed from a hermeneutical perspective with a grounding in previous research in the use of film as a teaching resource.

The research found that teachers in upper secondary schools who responded to the survey and were interviewed had a generally positive view on the use of fiction film in religious studies and were positive towards the use of film to facilitate understanding of different views of life and religions. However, teachers showed a bit more trepidation towards the use of fiction films to show how people live their religions. Teachers also expressed that lack of time was a main factor in avoiding the use of fiction film in their teaching.

Students were mostly favourable towards the use of film as an educational tool in religious education, however not as big of a majority as the teachers. They also showed a propensity towards wanting to watch fiction films in combination with discussions and group work.

SammanfattningAidan, Alia (2022). När svårigheter omvandlas till nya möjligheter, en studie om anpassning av lärmiljö för flerspråkiga elever med språkstörning i årskurs 4–6.(When difficulties are transformed into new opportunities, a study on adaptation of learning environment for multilingual students with language in grades 4 - 6).  Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. 

Förväntat kunskapsbidrag

Min förhoppning är att studien bidrar med utökad kunskap kring de dagliga utmaningar som flerspråkig elever med språkstörning möter samt hur speciallärare kontinuerligt arbetar för att individanpassa lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning. Jag hoppas även att genom den studien kunna synliggöra olika arbetssätt som speciallärare använder för att främja och stimulera lärandet för flerspråkiga elever med språkstörning. 

Syfte och frågeställningar

Syftet är att beskriva hur fyra speciallärares undervisning och anpassning av lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning i årskurserna 4–6. För att kunna få svar på det formades nedanstående frågeställningar: 

-       Hur uppfattar och beskriver speciallärare språkstörning respektive flerspråkighet?

-       Vilka konsekvenser för lärandet medför språkstörningen hos flerspråkiga elever?

-       Hur anpassar speciallärare den pedagogiska och sociala lärmiljön och stödjer flerspråkiga elever med språkstörning?  

Teori

Den teoretiska utgångspunkten för studien är sociokulturell teori med fokus på begreppen, artefakter (språkliga och intellektuella), mediering, appropriering och proximal utvecklingszon.MetodEn kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer. I undersökningen intervjuades fyra speciallärare från fyra olika grundskolor i samma kommun i södra Sverige.

Resultat

Resultatet av undersökningen visade att flerspråkiga elever med språkstörning har expressiva och impressiva svårigheter, i undervisningssituationen samt i social interaktion med andra i elevgruppen. Resultatet betonar även vikten av det kollegiala samarbetet och betydelsen av samverkan med vårdnadshavare. Resultatet bekräftade även till en stor del att speciallärarna använder sig av anpassat material för att stötta och individanpassa den pedagogiska och sociala lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning. Material som erbjuds var bland annat bildstöd och tillgång till digitala hjälpmedel. 

Specialpedagogiska implikationer

Det är viktigt att individanpassa stödet för flerspråkiga elever med språkstörning, men samtidigt inte glömma bort att våga utmana eleven ett steg över elevens eget nivå. Det för att kunna främja och stimulera utveckling av lärandet. En implikation av studiens resultat har visat att det saknas stöttning av en studiehandledare som behärskar elevernas modersmål, vilket resulterar i att eleven inte blir stimulerad på sitt modersmål i undervisningen. Vad som berör den sociala aspekten av lärmiljön rekommenderas en konkret handlingsplan som omfattar ett gemensamt förhållningssätt och som följs upp och utvärderas.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers arbets-, och förhållningssätt till flerspråkiga barn i förskolan. För att besvara syftet använde vi oss av följande frågeställningar: Hur arbetar förskolepedagoger med flerspråkighet i förskolan? Vilket förhållningssätt har pedagoger i arbetet med flerspråkiga barn? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en kvalitativ intervjustudie på två mångkulturella förskolor. Vi intervjuade tre förskollärare och två barnskötare. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv som utgår ifrån att barn lär sig i samspel och kommunikation med andra. Studiens resultat visar att kommunikation och interaktion är en förutsättning för flerspråkiga barns språkliga utveckling. Vi har även kommit fram till att pedagogers goda relationer och bemötande till det flerspråkiga barnet ökar barnets möjligheter till att medverka i förskolan. I studien framkommer även att samarbetet med vårdnadshavare ger positiva effekter i flerspråkiga barns språkutveckling. Därmed visar studieresultatet förskolornas likheter och skillnader i arbetet med flerspråkighet i förskolan.

Denna studie undersöker effekten av två olika undervisningsmetoder, interaktion under högläsning och interaktion efter högläsning, på elevers förståelse av och intresse för historieundervisning. Med utgångspunkt från tidigare forskning om historieundervisning och fördelarna med högläsning, syftar studien till att belysa metodernas roll i elevers lärande och intresse för historia. Genom att analysera och jämföra de två undervisningsmetodernas påverkan på elevers förståelse av historieämnet och deras intresse för ämnet, bidrar studien till förståelsen av hur olika undervisningsmetoder kan påverka elevers lärande och utveckling. Tidigare forskning har betonat vikten av att anpassa historieundervisningen för att möta elevers behov och intressen samt stödja lärare i deras roll som handledare. Genom en interventionsstudie deltog två grupper av elever i högläsningspass om vikingatiden, där en grupp upplevde interaktion under högläsningen och den andra efter. Tester och intervjuer genomfördes för att utvärdera elevernas historiska förståelse och intresse. Resultatet indikerar att eleverna i den interaktiva högläsningsgruppen presterade bättre på tester och visade större intresse för ämnet jämfört med den traditionella högläsningsgruppen. Studien understryker därmed betydelsen av interaktiva undervisningsmetoder för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning. Slutsatsen är att interaktiv högläsning kan vara en gynnsam metod för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning.

Syftet med examensarbetet är att undersöka huruvida lärare väljer att bedriva religionskunskapsundervisning med hänvisning till att skapa en klassrumsmiljö som främjar tolerans. Syftet är även att synliggöra de utmaningar lärarna ställs inför i religionskunskapsundervisningen samt hur lärarna går tillväga med dessa utmaningar. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att undersöka lärarnas val av didaktiska metoder i undervisningen. Intervjuernas fokus ligger på vilka metoder lärarna använder sig av för att skapa tolerans hos eleverna. En central punkt i undersökningen grundar sig i synen på den sociokulturella teorin om samspel och lärande, andra teoretiska utgångspunkter såsom pragmatism och fenomenologin förekommer som underlag för vår analys av det samlade datamaterialet. Examensarbetets resultat presenteras i fyra delar med olika teman som belyser undersökningen. Resultatet av undersökningen visar på hur olika metoder spelar roll i religionskunskapsundervisningen för att främja en gynnande lärandemiljö för eleverna.

Ett medvetet urval av barnlitteratur kan visa på olika sätt att leva och vara, på ett likvärdigt och normerande sätt. Litteraturen kan likaså vara ett verktyg för barn att bearbeta och sätta ord på upplevelser i sina egna liv. Vår studie grundar sig i en nyfikenhet att undersöka om och vilken litteratur det finns inom området socioekonomisk utsatthet, vilket leder oss ner till vårt syfte; att undersöka hur barn som lever i socioekonomisk utsatthet porträtteras i bilderböcker. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteoretiska perspektiv samt i det normkritiska perspektivet för att kunna upptäcka rådande diskurser samt vilka normer som kan synliggöras. I vårt arbete har fem bilderböcker valts ut utifrån våra kriterier och avgränsningar för att grundligt analyseras via en kvalitativ bilderboksanalys. Kategorierna som legat till grund för vår analys är; barnets perspektiv, familjekonstellation och miljöns skildring. Resultatet av vår studie visar att bilderböckernas innehåll inte speglar den aktuella demografin av barn som lever i socioekonomisk utsatthet, exempelvis då vår analys synliggör att det enbart är ensamstående föräldrar med ensambarn som utgör denna grupp. Variationen som framställs i böckerna är således begränsad. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet hos barnen som lever i socioekonomisk utsatthet om sin situation och att det finns en oro för vad andra ska tycka samt en önskan om en annan tillvaro. Den framställning som görs, menar vi därför kan bidra till att skapa en bild av att barn som lever under dessa förhållanden avviker från normen och därmed förblir den marginaliserade gruppen i samhället.

Examensarbetets syfte är att belysa lärande bedömning i pedagogiska miljöer, såsom i bildklassrummet. Detta undersöker vi genom en kvalitativ gruppintervju med fyra elever och två bildlärare, om hur bedömning upplevs och vilka svårigheter elever samt lärare bemöter. Eleverna i intervjun önskade sig ändringar för en enkel och rättvis bedömning utan komplexitet på grundskolenivå. En annan källa som vi använde oss av för vår undersökning är den valda litteraturen av Anders Jönsson (2013) och Lars Lindström m.fl. (2011). Källorna lyfter fram författarnas teorier, metoder och tolkningar om hur läraren kan samspela med elever, för att kunna nå en smidig bedömning utan en upplevelse av komplexitet. Författarna utgår från bedömning, återkoppling, kamratbedömning, svårigheter inom bedömning, metoder för bedömning och sociokulturellt perspektiv. Målet i texterna handlar om processen och hur eleverna utvecklar deras tankar kring bedömning genom kommunikation med andra elever och lärare. 

Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta reda på ifall skilda socioekonomiska bakgrunder har en påverkan på vilket betyg enskilda elever har möjlighet att nå i skolan. Vi ville även undersöka vilka åtgärder skolorna tar för att kompensera de eventuella orättvisorna mellan olika socioekonomiska klasser. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställning:“Vilken betydelse har skilda socioekonomiska bakgrunder på elevers betyg i skolan och vilka åtgärder tar skolan för att motverka de eventuella orättvisorna?”. Metoden vi använde för att kunna besvara denna frågeställning bestod av sökningar efter forskning i diverse databaser, relevanta delar från Skolverkets styrdokument och andra rapporter eller undersökningar. 

Forskningen vi använt oss av är avgränsat till Sverige med några få internationella jämförelser för att kunskapsöversikten med större säkerhet ska vara mer konkret och applicerbar till just Sverige. Vi kom fram till att segregation, fria skolvalet och föräldrars studiebakgrund som ingår i individens socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för vilket betyg man har möjlighet att nå i skolan. Vad som också beskrivs ha stor påverkan är huruvida skolor uppfyller det kompensatoriska uppdraget. För att uppfylla de centrala delarna i detta uppdrag krävs bland annat föräldrainvolvering, en heterogen mångkulturell skola samt ett effektivt ledarskap. Dessa åtgärder är dock inte helt lätta att applicera eftersom det svenska skolsystemet är en viktig politisk fråga som ständigt förändras.

Utgångspunkten i detta examensarbete är att ta reda på hur lågstadielärare anser sig arbeta för att väcka elevernas läslust i skolan. Syftet är vidare att undersöka lärarnas tankar och upplevelser kring elevers bristande läslust. Frågeställningarna som studeras och besvaras handlar om detta samt om vilka bakomliggande faktorer de upplever påverka läslusten. Undersökningen grundas i diverse teorier kring just läslust men även scaffolding, modellering och motivation samt hur dessa faktorer har ett signifikant inflytande över läslusten. Studien bygger på en kvalitativ undersökningsmetod där genomförandet av fem intervjuer hjälper att bemöta syftet. Intervjuerna utgick utifrån en semistrukturerad intervjuguide och spelades in via en applikation på datorn. Senare har den insamlade datan transkriberats och sammanfattats inför resterande arbete och analys. Studiens resultat upplyser att det finns många bidragande faktorer för att elever ska finna läsningen lustfylld. Utifrån resultatet kan flera slutsatser om läslust dras. Det visar sig vara betydelsefullt att elever ska känna en inre motivation, få individanpassade strategier och att val av olika texttyper måste intressera eleven i fråga. En annan slutsats är att vuxna kan hjälpa elever till ökad läslust genom att agera som läsande förebild.