Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 133
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdikarim Hersi, Hanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Abbasova, Esmiralda
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Etiska och praktiska dilemman vid bevarande av hotade arter och deras livsmiljöer2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna forskningsrapport har som mål att undersöka och analysera de omfattande etiska faktorer som påverkar beslutsprocessen vid ingripande i naturen. I synnerhet undersöker vi de moraliska och praktiska dilemman som kan uppstå vid sådana beslut och som ofta är komplexa och svåra att hantera. 

    Syftet med rapporten är att öka förståelsen för hur etiken spelar och bör spela en roll inom miljövården, specifikt i relation till synen på naturens värde och beslutsfattarnas etiska ställningstaganden. Genom att genomföra en vetenskaplig studie med hjälp av systematisk litteraturstudie och intervjuer, har vi kunnat få en bredare bild av svaret på vår undersökningsfråga: " Var bör gränsen för hur långt människan får påverka naturen? " Det finns en skillnad i fokus mellan innehållsanalysen och intervjun, där den första utvecklas i riktning mot att ha en mer praktisk inriktning medan den andra har en mer etisk inriktning. Detta skapar en uppfattning av olika riktningar i det skrivna materialet. De olika metoderna som användes i forskningen, nämligen systematisk litteraturstudie och intervjuer, genererade olika insikter. Snarare än att hitta en entydig lösning, har vi dock funnit att olika metoder och kunskapsläget kring ämnet genererar olika insikter, vilket tyder på att det inte finns ett enkelt svar. 

    Genom att analysera och diskutera de erhållna resultaten i denna rapport hoppas vi kunna bidra till en mer nyanserad och informerad debatt kring de etiska aspekterna av ingripande i naturen. Vi betonar vikten av att fortsätta forska och utveckla kunskapen inom detta område för att bättre kunna hantera de komplexa och ibland motsägelsefulla frågorna som uppstår vid beslutsfattandet kring naturens bevarande och användning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abraham, Mimmi
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Thyr, Linnea
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Sveriges grönaste stad?: En studie om grönområdens värde och plats i Göteborg2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Grönområden i urbana miljöer bidrar med många centrala funktioner vilka är livsviktiga för både djur och människor, exempelvis biologisk mångfald, ekosystemtjänster och positiva hälsoeffekter. Förekomsten av grönområden och dess funktioner hotas däremot av den snabba globala urbaniseringen som ger upphov till förändrad markanvändning. Enligt Göteborgs Stads lokala miljömål ämnar staden att bli ekologiskt hållbar till år 2030 och detta ska uppnås genom en ökad biologisk mångfald och bevarande av grönområden. Göteborg har blivit utnämnd till Sveriges grönaste stad, men samtidigt har grönområdena minskat mellan åren 1986-2019 och fortsätter att minska på grund av exploatering. Syftet med examensarbetet var därmed att öka kunskapen om vad som ger upphov till att det tas beslut som orsakar reducering av urbana grönområden trots uppsatta mål för bevarande av dessa, vilket var ett eftersatt forskningsområde. För att uppnå syftet användes en induktiv kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom miljöpsykologiska, miljöetiska och policyteorier, nämligen värden, goal-framing theory, värdepluralism och lömska problem. Studien kom fram till att Göteborgs stadsplanering innefattade flera lömska problem och värdekonflikter vilka uttrycktes genom målkonflikter, som tillsammans med starka hedonistiska och egoistiska värden samt vinstdrivande mål hade en negativ inverkan på förekomsten av Göteborgs grönområden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ahmad, Doaa
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS).
    Grönstrukturens funktion och betydelse för studenternas återhämtning (under covid-19 restriktioner)2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat att exponering för grön miljö tillhandahåller hälsofördelar. Dessa fördelar indikerar bland annat återhämtningseffekt av stress, trötthet och uppmärksamhetsutmattning, vilket är särskilt viktigt för universitetsstudenter. Därför syftade denna studie att undersöka om det finns en koppling mellan universitetsstudenters kontakt med grönstruktur i/nära studiemiljö och studenternas upplevelse av sin studiemiljö under covid-19 restriktionerna. Detta med hjälp av en dagbokundersökning som förstudie och telefonintervjuer. Analysverktyget bestod av teoretiska ramverk, Attention Restoration Theory (ART) och Stress Reduktion Theory (SRT). Resultat och analys har bekräftat Attention Restoration Theory (ART), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger återhämtningseffekt och väcker uppmärksamhet efter en mental trötthet. Därtill bekräftade den även Stress Recovery Theory (SRT), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger positiva effekt på stressminskning, -bearbetning och -återhämtning. Slutsatsen till denna undersökning är att grönstruktur har en stor betydelse för universitetsstudenterna, detta då alla väljer att vistas eller komma i kontakt med gröna naturen på ett eller annat sätt, till exempel gå en promenad i naturen eller åka till en stuga i skogen. Att naturen är en del av studenternas vardag verkar vara framför allt en omedveten upplevelse för de flesta och sker utan erkännande eller bearbetning av miljön. Dock framkommer det att processen kan vara medveten för vissa studenter. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Alam, Sultan
    et al.
    Univ Malakand, Dept Chem, Chakdara Dir Lower 18800, Pakistan..
    Ullah, Barkat
    Univ Malakand, Dept Chem, Chakdara Dir Lower 18800, Pakistan..
    Khan, Muhammad Sufaid
    Univ Malakand, Dept Chem, Chakdara Dir Lower 18800, Pakistan..
    Rahman, Najeeb ur
    Univ Malakand, Dept Chem, Chakdara Dir Lower 18800, Pakistan..
    Khan, Luqman
    Univ Malakand, Dept Chem, Chakdara Dir Lower 18800, Pakistan.;Univ Peshawar, Natl Ctr Excellence Phys Chem NCE, Peshawar 25000, Pakistan..
    Shah, Luqman Ali
    National Center of Excellence in Physical Chemistry (NCE), University of Peshawar, Peshawar 25000, Pakistan.
    Zekker, Ivar
    Univ Tartu, Inst Chem, 14a Ravila St, EE-50411 Tartu, Estonia..
    Burlakovs, Juris
    Estonian Univ Life Sci, Inst Forestry & Rural Engn, 5 Kreutzwaldi St, EE-51014 Tartu, Estonia..
    Kallistova, Anna
    Russian Acad Sci, Winogradsky Inst Microbiol, Biotechnol Res Ctr, Leninsky Prospect,33,Build 2, Moscow 119071, Russia..
    Pimenov, Nikolai
    Russian Acad Sci, Winogradsky Inst Microbiol, Biotechnol Res Ctr, Leninsky Prospect,33,Build 2, Moscow 119071, Russia..
    Yandri, Erkata
    East Jakarta Timur, Darma Persadha Univ, Grad Sch Renewable Energy, Jl Taman Malaka, Jakarta 13450, Indonesia..
    Hendroko Setyobudi, Roy
    Univ Muhammadiyah Malang, Dept Agr Sci, Malang 65145, Indonesia..
    Jani, Yahya
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Zahoor, Muhammad
    Univ Malakand, Dept Biochem, Chakdara Dir Lower 18800, Pakistan..
    Adsorption Kinetics and Isotherm Study of Basic Red 5 on Synthesized Silica Monolith Particles2021Ingår i: Water, E-ISSN 2073-4441, Vol. 13, nr 20, artikel-id 2803Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Silica monolith particles (SMP) were prepared from Tetra-Methyl-Ortho-Silicate (TMOS) and characterized by Fourier transforms infrared (FTIR), Scanning electron microscopy (SEM), energy dispersive X-ray spectroscopy (EDX), and surface area analyzer. FTIR analysis showed the Si-O stretching confirming SMP formation. SEM analysis provided information about the mean diameter of SMP (1-5 mu m). EDX confirmed the presence of silicon and oxygen in the SMP. Moreover, the calculated surface area for SMP was found to be around 367 m(2)/g, whereas BJH pore size distributed particles were 87.15 along with the total pore volume and pore radius of 0.073 cm(3)/g and 16.627 & ANGS;, respectively. Besides, the removal efficiency was found to be about 96%. Various kinetic equations were used to calculate the adsorption parameters. Overall, the results show that the most appropriate model for the kinetics data was the pseudo-second order kinetics model while the mechanism of adsorption was best explained by the Langmuir isotherm. The highest removal of Basic Red 5 dye after 120 min at 298 K was 576 mg/g. Moreover, the thermodynamics parameters (Enthalpy, Gibb's energy, and Entropy) were also estimated. The & UDelta;H & DEG; (0.995 kJ/mol) value depicted the endothermic nature of the process. The non-spontaneous aspect of the process was evident from the & UDelta;G & DEG; values which were 60.431, 328.93, and 339.5 kJ/mol at 293, 303, and 313 K, respectively. From the high removal efficiency value, it can be concluded that the prepared adsorbent can be a potential adsorbent in the reclamation of dyes from wastewater.</p>

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Andersson, Andreas
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DVMT).
    Stjernborg, Kevin
    Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DVMT).
    Giftfri: En mobilapplikation som varnar för farliga kemikalier i kosmetika2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Chemicals in cosmetics are dangerous for both humans and the environment. Multiple studies and reports estimate that Sweden will not reach its climate goals, in large part because of the usage of chemicals. The law meant to protect humans and nature against chemicals is flawed since it is based on a state of knowledge that is flawed. Mobile applications which are meant to increase awareness of chemical usage are flawed in scope, functionality and credibility.

     

    The purpose of this study is to develop a mobile application which improves upon the flaws identified in existing mobile applications. The study uses design science research methodology, DSRM, to develop the artefact. DSRM is an iterative process with six steps where the development process is documented. The study is carried out with the company Consid AB which acts as stakeholders for the research project. The mobile application is evaluated in a descriptive method and analyzed by the authors of the study.

     

    The results of the study show that the functional flaws identified from existing applications are possible to improve and that the developed application highlights chemicals with the flawed state of knowledge in mind.

  • 6.
    Andersson, Elin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Svensson, Nora
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Vinproduktion i Sverige.: Hur reflekterar vinproducenter kring vinproduktionens miljöpåverkan?2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    1999 godkändes Sverige som producent av kommersiella viner av EU. Vid vinproduktion uppstår miljöpåverkan genom användning av bekämpningsmedel och bevattning, tillverkningen av flaskor och transporter. Studien undersökte vilken miljöpåverkan som uppstår vid vinproduktion i Sverige och svenska vinproducenters reflektioner kring den miljöpåverkan som uppstår vid deras produktion. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem svenska vinproducenter från Skåne, Södermanland och Gotland. Faktorerna som hade störst miljöpåverkan vid vinproduktionen enligt vinproducenterna var användningen av bekämpningsmedel samt tillverkningen och transporten av flaskorna. Svenska vinproducenter säger sig arbeta för att vara så hållbara som möjligt, men åsikterna om vilket produktionssätt som är mest hållbar skiljde sig åt och vinproducenterna arbetade därför på olika sätt. Åsikterna kring hur hållbar ekologisk eller konventionell vinproduktion är respektive vilken druvsort som är bäst lämpad för vinproduktion i Sverige skilde sig åt mellan de fem vinproducenterna. Gemensamt för alla gårdar var att vattenanvändningen var låg eftersom endast regnvatten används till bevattning och att alla vinproducenter buteljerade vinet på glasflaskor. Däremot fanns åsiktsskillnader i vilken tyngd på glasflaskan som är lämpligast.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Andersson, Emil
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Olin, Cornelia
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Åtgärder för en hållbar turism i Kebnekaise: En kvalitativ studie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Naturturismen runt om i världen har sett en ökning de senaste åren, inte minst till följd avCovid-19 pandemin, en trend som även uppmärksammats på Kebnekaise. Allt fler människorsöker sig till platsen för att uppleva den vackra miljön, vilket leder till ett stigandebesökstryck till den sköra naturen. Den stigande mängden besökare leder till en högre grad avslitage och störningar på djur, natur och människor i området. Syftet med studien är därmedatt undersöka vilka åtgärder som krävs för att hantera problematiken som uppstår av ettökande besökarantal till Kebnekaise. För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats medett urval semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades gentemot tidigare forskningoch kunskapsläge tillsammans med ett juridiskt ramverk för att avgöra vilka åtgärder som ärapplicerbara i nuläget, alternativt vad som behövs förändras för att kunna skydda vissamiljövärden. Studien kom fram till att det finns delade meningar bland informanterna kringvad och hur mycket som behöver göras, men att alla är överens om att mjuka styrmedel är detförsta som bör prioriteras innan hårdare lagstiftning, som ett områdesskydd, etableras. Detframgick däremot att för att skydda området från slitage av helikoptertrafik, cykling ochtältning behövs en förändring av allemansrätten eller ett införande av områdesskydd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Andreasson, Sandra
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Ohlin, Josefin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Miljöanpassningar för restaurering av vattendrag i Sverige - Småskalig vattenkraft: Ska inte den vandrande fisken få lov att vandra?2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vattenkraftverk utgör vandringshinder för den akvatiska faunan i vattendrag. Den vandrande fisken hindras från att nå sina lekområden vilket har lett till ett minskat bestånd. Omprövningen som ska ske av vattenkraften i Sverige kommer att ställa högre krav på miljöanpassningar och bevarandet av ekologin. Elbristen i Europa har lett till en paus av omprövningen. Pausen möjliggör för att få ytterligare kunskap kring utförandet av restaureringsarbetet innan implementeringen. Studiens syfte var att identifiera vilka utmaningar och möjligheter som finns med restaureringsarbetet av vattenkraft, både ur ett socialt och ekologiskt perspektiv. Metoden utgjordes av ett flertal intervjuer med personer som för studien hade relevant kunskap. Resultatet visar på att det finns möjligheter och utmaningar inom samarbete, finansiering och restaurering. Slutsatsen av studien var att omprövningen är en grund till förbättrat arbete som bidrar med tydligare riktlinjer för samarbete, en miljöfonden som kan finansiera miljöanpassningarna och att restaureringsåtgärder faktiskt kommer implementeras. Utmaningarna som identifierades var konflikten mellan olika intressen, den varierande effektiviteten av en fiskväg och kostsamma miljöanpassningar. En utrivning ger snabba positiva förändringar och kan också därför anses vara den mest effektiva miljöanpassningen. Slutligen, restaurering av vattendrag är värdefullt för den akvatiska faunan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Areskoug, Mats
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Natur-miljö-samhälle (NMS).
    Bidrar förbränningsvärme till växthuseffekten?2003Ingår i: Ny Teknik, ISSN 1402-4845, nr 12Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Areskoug, Mats
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Natur-miljö-samhälle (NMS).
    Varför flyter is?2003Ingår i: Ny teknik, ISSN 1402-4845, nr 13Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Areskoug, Mats
    et al.
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Natur-miljö-samhälle (NMS).
    Davidsson, Eva
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Natur-miljö-samhälle (NMS).
    Klimat-X Experiments on Energy and Climate2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Climate and energy issues are part of our everyday life. Children's understanding of energy concepts and energy transformations is often insufficient. In Malmö, Sweden, a small science center, Klimat-X, tries to capture the students' fascination and interest and give them the opportunity of building their knowledge of scientific concepts concerned with energy and climate. Examples of experiments are described and the educational problems they are designed to address will be discussed. A pilot study on the influence of the experiments on students' understanding has been carried out. The students get a deeper understanding of energy chains, they see possibilities and not only problems in energy economizing and they find the experiments funny, interesting and instructive. It seems that Klimat-X could be a starting point for reflecting upon scientific issues that have an impact on decisions made in everyday life.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Augustsson, Adam
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Reindeer Husbandry and Wind Power: Discourses surrounding the construction of IKEA's wind park on Glötesvålen and its local effects on reindeer husbandry2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Exploateringen av mark i norra Sverige har orsakat en betydande förlust av betesmarker för renskötare. Detta hotar den svensk-samiska rennäringen, som förlitar sig på betesmarken för att hållbart mata sina hjordar. Under det senaste decenniet har en betydande mängd betesmark gått förlorad på grund av den ökande mängden vindkraftsparker (WPP) på, eller intillrenbetesmarker. Denna avhandling undersöker diskursen kring en WPP byggd i Härjedalen för IKEA. WPP byggdes på Glötesvålen, ett låg-fjäll som tidigare haft strategiskt viktiga betesmarker för samebyn Mittådalen. Genom en dissektion av elektroniska källor och halvstrukturerade intervjuer genomför författaren en diskursanalys för att identifiera de vanligaste narrativen om IKEAs vindkraftpark på Glötesvålen. En induktiv metod används för att identifiera underliggande ideologier som finns i diskursen genom ett relevant teoretisk ramverk. Resultaten visar en genomgripande entusiasm för vindkraft som ett steg mot förnybar energi. Detta narrativ speglar ideologin för ekologisk modernisering. Resultaten hittar också ett kritisk narrativ som lyfter den ojämna maktdynamiken som renskötarna upplever. Detta förstås genom Spivaks (2010) "Kan den underordnade tala?". Ytterligare en diskurs som upptäcks är symbolfrågan mellan industriell ekologisk omställning och bevarandet av renskötseln som kulturarv. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Avery, Helen
    et al.
    Lund University; Linnaeus University.
    Nordén, Birgitta
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    We can only do it together: Addressing global sustainability challenges through a collaborative paradigm.2021Ingår i: Universities, Sustainability and Society:: Supporting the Implementation of the Sustainable Development Goals / [ed] Leal Filho, W.; Salvia, A.L.; Brandli, L. Pretorius; R., Azeiteiro, U., Springer, 2021, s. 239-252Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Urgent structural change is required in higher education to allow collaboration both within and across universities so that achieving a rapid sustainability transition can become the overarching and main purpose of education, research and work in society. A review of the literature reveals that fragmentation, caused by traditional hierarchical faculty and disciplinary organisation, is a major obstacle to such goals. Additionally, universities today operate under a competitive paradigm that prevents the transfer and application of available knowledge, thereby blocking the development of new knowledge and coherent future-oriented approaches. Fragmentation and competition prevent universities from pooling resources, understanding major challenges holistically and using systemic approaches to address them. Political agendas, funding priorities and existing mechanisms of dissemination and evaluation of academic activity contribute to inertia. Rather than applying fragmented sustainability goals within rigid silo structures, action for sustainability needs to be coordinated among academic actors both horizontally and diagonally. This requires spaces for strategic thinking, concertation, open discussion and knowledge sharing. The insights achieved in strong sustainability research environments need to direct efforts towards achieving a rapid sustainability transition, and priority must be given to structures, networks and research that already enable concertation and collaboration.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Avery & Nordén Book Chapter In Leal Filho et al (Eds)
  • 14.
    Avery, Helen
    et al.
    Lund University.
    Nordén, Birgitta
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    We can only do it together: Addressing global sustainability challenges through a collaborative paradigm.: Session 4: Comprehensive approaches to Sustainable Development: the integration of Curriculum, Research and Operations2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Urgent structural change is required in higher education, to allow collaboration both within and across universities, so that achieving rapid sustainability transition can become not only the overarching but the main purpose of education, research and work in society. A review of the literature reveals that fragmentation caused by traditional hierarchical faculty and disciplinary organisation is a major obstacle to such goals. Additionally, universities today operate under a competitive paradigm which prevents the transfer and application of available knowledge, as well as blocking the development of new knowledge and coherent future-oriented approaches. Fragmentation and competition prevent universities from pooling resources, understanding phenomena holistically and using systemic approaches in the way we address major challenges. Political agendas, funding priorities, as well as existing mechanisms of dissemination and evaluation of academic activity contribute to inertia. Rather than applying fragmented sustainability goals within rigid silo structures, it is therefore argued that action for sustainability needs to be coordinated among academic actors, horizontally and diagonally. This requires spaces for concertation and strategical thinking. Insights achieved in strong sustainability research environments need to direct efforts, and priority must be given to structures, networks and research that already enable concertation and collaboration.

  • 15.
    Bengtsson, Erika
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Medborgarinitiativ och dess påverkan på kommunala klimatstrategier2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En klimatstrategi är ett styrdokument som används för att organisera klimatarbetet i en organisation utefter deras mål. Även fast flera författare tidigare har understrukit vikten av att medborgare ska vara involverade i beslut som rör miljöfrågor är det sällan invånare får påverka klimatstrategier. Syftet med den här studien var således att undersöka hur lokala medborgarinitiativ och medborgarna inom denna upplever att de kan påverka implementeringen av en kommunal klimatstrategi och påverka andra medborgare i deras omgivning. Frågeställningen löd ‘Hur påverkar medborgarinitiativ andra medborgare och implementering av kommunala klimatstrategier?’ Det teoretiska ramverket är hållbart medborgarskap, där medborgaren har en plikt att utföra handlingar som gynnar det allmänna goda.

    Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts digitalt med medborgare inom medborgarinitiativet Helsingborgarnas Klimatavtal, och den kvalitativa datan har analyserats genom det teoretiska ramverket hållbart medborgarskap. Metodkritiken utgår från undersökningens låga externa validitet och tidsbegränsningen. I resultatet framkom det att gemenskapen inom och utanför Helsingborgarnas Klimatavtal gör att fler medborgare blir inspirerade till att skapa en beteendeförändring som gynnar både det allmänna goda och målen i kommunens klimatstrategi. Samarbetet mellan kommunen och medborgarinitiativet ger tjänstepersoner åtkomst till lokala kunskaper och åsikter samt genererar en ökad legitimitet till klimatstrategin. Det är dock viktigt att kommunen har en kontinuerlig kommunikation med medborgarna för att klimatstrategins implementering ska bli så framgångsrik som möjligt. För framtida forskning föreslås det att undersöka både medborgarnas  och kommunens  upplevelse  för en mer heltäckande  bild. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Berndtsson, R.
    et al.
    Water Resources Engineering, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden; Center for Middle Eastern Studies, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden..
    Becker, P.
    Risk Management and Societal Safety, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden; Unit for Environmental Sciences and Management, North-West University, Potchefstroom, 2520, South Africa..
    Persson, A.
    GIS Centre/Physical Geography and Ecosystem Science, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden..
    Aspegren, H.
    Water and Environmental Engineering, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden; VA SYD, SE-211 20 Malmö, Sweden.
    Haghighatafshar, S.
    Water and Environmental Engineering, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden.
    Jönsson, K.
    Water and Environmental Engineering, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden.
    Larsson, R.
    Water Resources Engineering, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden.
    Mobini, S.
    Water Resources Engineering, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden.
    Mottaghi, M.
    Water and Environmental Engineering, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden; VA SYD, SE-211 20 Malmö, Sweden; Architecture and Built Environment, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden.
    Nilsson, Jerry
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Nordström, J.
    AgriFood, Economics Centre, Lund University, SE-220 07, Lund, Sweden.
    Pilesjö, P.
    Center for Middle Eastern Studies, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden; GIS Centre/Physical Geography and Ecosystem Science, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden.
    Scholz, M.
    Water Resources Engineering, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden; Department of Civil Engineering Science, University of Johannesburg, PO Box 524, Johannesburg, South Africa; Directorate of Civil Engineering, University of Salford, Greater Manchester, M5 4WT, United Kingdom.
    Sternudd, C.
    Architecture and Built Environment, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden.
    Sörensen, J.
    Water Resources Engineering, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden.
    Tussupova, K.
    Water Resources Engineering, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden; Center for Middle Eastern Studies, Lund University, SE-221 00, Lund, Sweden; Center for Transfer of Technology, Karaganda State Medical University, 100004, Karaganda, Kazakhstan.
    Drivers of changing urban flood risk: A framework for action2019Ingår i: Journal of Environmental Management, ISSN 0301-4797, E-ISSN 1095-8630, Vol. 240, s. 47-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study focuses on drivers for changing urban flood risk. We suggest a framework for guiding climate change adaptation action concerning flood risk and manageability in cities. The identified key drivers of changing flood hazard and vulnerability are used to provide an overview of each driver's impact on flood risk and manageability at the city level. We find that identified drivers for urban flood risk can be grouped in three different priority areas with different time horizon. The first group has high impact but is manageable at city level. Typical drivers in this group are related to the physical environment such as decreasing permeability and unresponsive engineering. The second group of drivers is represented by public awareness and individual willingness to participate and urbanization and urban sprawl. These drivers may be important and are manageable for the cities and they involve both short-term and long-term measures. The third group of drivers is related to policy and long-term changes. This group is represented by economic growth and increasing values at risk, climate change, and increasing complexity of society. They have all high impact but low manageability. Managing these drivers needs to be done in a longer time perspective, e.g., by developing long-term policies and exchange of ideas.

  • 17.
    Blanco Storz, Ana Frida
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Friedman, Kelsey
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Climate Science Communication and Corporate Social Responsibility: The role climate science communication plays in the action corporations in the food industry are taking toward reaching global climate goals2022Självständigt arbete på avancerad nivå (konstnärlig magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Climate Science Communication is an important tool for helping organizations set strategies to reduce their climate impact. As a major contributor to global climate warming emissions, the food industry needs to take stronger action to reduce their climate impact if the world wants to achieve the global climate goals committed to in the 2015 Paris Agreement. To ensure they meet the climate commitments in their Corporate Social Responsibility strategies, corporations in the food industry should use science-based targets, which research shows are more effective and ambitious. Through the context of Sweden, a country which has set strong emissions reduction policy, this thesis investigates the role that Climate Science Communication and stakeholder communication play in the actions that corporations in the food industry are taking to help achieve the global climate goals.

    This qualitative study analyzes the firsthand accounts of ten professionals across the food, science communications, and science research industries. Interviews with the participants explore stakeholder management in science communication, the role of collaboration within the science and food industries, and what gaps they see between the science community and the food industry when establishing corporate climate strategies.

    Results suggest that there is a necessary, and often missing, link between the food industry’s climate strategies and the climate research that informs them. Using principles from Stakeholder Theory, Communications Accommodation Theory, and Cross-Sector Collaboration can help bridge this gap. Improved stakeholder collaboration, better efforts to help decision makers understand climate science, changes to corporate behaviors, and systemic changes in both the corporate world and academia can improve the relationship between the science community and food industry, leading to more effective and impactful climate strategies and results.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Thesis
  • 18.
    Borgkvist, Minna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Nyholm, Cornelia
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Cirkulära flöden inom avfallssektorn: En fallstudie om Sysav2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhället försöker ställa om från en linjär ekonomi, som varit normen, till en cirkulär ekonomi (CE): en ekonomi som genomsyras av att förlänga produkters livslängd, konsumera mindre och ta tillvara på de ändliga naturresurser som finns kvar. Avfall är något som inte ska ses som avfall, men som resurs i det cirkulära. Till hjälp finns styrdokument, lagstiftning och verktyg att ta del av, på internationell, nationell och lokal nivå, ett av dem är EUs avfallshierarki. I fallstudien undersöks hur medarbetare på Malmöbaserade Sysav (Sydskånes avfallsaktiebolag) arbetar med cirkulära flöden och CE i sitt vardagliga arbete, hur de ser på avfallshierarkin och hur de förhåller sig till styrdokument. Semistrukturerade intervjuer användes som metod och totalt intervjuades tio anställda på företaget. Resultatet visar att medarbetarna på Sysav, på grund av deras olika erfarenheter och yrkesroller, arbetar väldigt olika med cirkulära flöden, och har olika tankar kring vad det innebär. Det framkommer en rad nya idéer till förbättringar och effektiviseringar som skulle kunna implementeras. Slutligen visar Sysav som företag att det finns en rad åtgärder som kan tillämpas för skapa fler cirkulära flöden. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Broberg, Saga
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Karlsson, Christina
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Kollaborativ modekonsumtion - en miljömässigt hållbar konsumtionsmodell?2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kollaborativ modekonsumtion är ett relativt nytt begrepp som har utvecklats i samband med att olika affärsmodeller för delningsekonomier vuxit fram. Utvecklingen av ny teknologi har möjliggjort för nya former av internetbaserade affärsmodeller att ta form. Digitala plattformar har visat sig vara effektiva verktyg för att skapa nya koncept där kunder själva kan skapa stilprofiler och utifrån dem beställa hem kläder för att nyttja under en begränsad tid. Kollaborativ modekonsumtion marknadsförs ofta som ett mer miljömässigt hållbart koncept i förhållande till den konsumtion som i västvärlden har kommit att bli det normala. Modeindustrin står för en enorm miljöpåverkan redan i produktionsskedet och skapandet av snabba skiftningar i trender har dessutom lett till en överkonsumtion av kläder. Förändringar av hela branschen är som vi ser det av stor vikt och därmed har forskningen en betydande roll genom att följa utvecklingen och närmare studera olika aspekter av nya koncept. Kollaborativ modekonsumtion är en affärsmodell som behöver utvärderas för att skapa en helhetsbild av de miljömässiga följder som konceptet orsakar. En förståelse av de miljöproblem som affärsmodellen genererar samt vilka möjligheter som finns i framtiden kan leda till att hitta ytterligare lösningar till de problem som dagens konsumtion innebär. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer. I vårt resultat har vi identifierat de största miljömässiga fallgroparna; Transport, tvätt, klädernas kvalité samt konsumentbeteende. De miljömässiga utmaningarna som framtidens kollaborativa modekonsumtion måste ta hänsyn till kan även ses som möjligheter eftersom de problem som finns behöver lösas och kan innebära en utveckling till miljömässigt bättre alternativ. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Bunde, Lasse
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Svärd Nilsson, Lowe
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Fytoextraktion: Är Senapskål en lämplig kandidat vid sanering av förorenade områden?2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tungmetallsförorenade marker är ett växande problem över hela världen. En del av lösningenär att sanera de kontaminerade områden. Konventionella saneringsmetoder har visat sig varaohållbara för miljön då de leder till en omfattande förstöring av den befintligamarkstrukturen, ett mer hållbart saneringsalternativ är fytoextraktion. Den här studienundersöker hur effektivt senapskål (Eruca sativa) renar förorenad jord från kadmium, arsenikoch bly. Dessutom undersöks hur biomassatillväxten av senapskål påverkas avtungmetallerna. Att studera växtartens toleransnivå gentemot kadmium, arsenik och bly ikombination med växtartens förmåga att ackumulera tungmetallerna är av intresse för attavgöra ifall växtarten lämpar sig för fytoextraktion eller ej. Undersökningen byggde på ettodlingsperiment där senapskål planterades i jord förorenad med 1318 mg/kg kadmium-, 1103mg/kg arsenik- och 2307 mg/kg bly som härstammade från Alsterfors glasbruk i sydöstraSverige. För att genomföra studiens analys och statistiska test planterades senapskål ireferensjord som jämförelsegrupp. Resultatet visade en signifikant skillnad mellansenapskålens biomassatillväxt i de olika jordarna, medelvärdet av plantornas biomassa i denförorenade jorden var 0,33 g och 1,28 g i referensjorden. Dessutom visade resultatet attsenapskål ackumulerade låga halter av alla tre metaller. Utifrån resultatet kan slutsatsen drasatt senapskål inte lämpar sig för fytoextraktion med avseende på biomassatillväxt och upptagav kadmium, arsenik och bly.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Burlakovs, J.
    et al.
    University of Latvia, Latvia.
    Vincevica-Gaile, Z.
    University of Latvia, Latvia.
    Bisters, V.
    University of Latvia, Latvia.
    Hogland, W.
    Linnaeus University, Sweden.
    Kriipsalu, M.
    Estonian University of Life Sciences, Estonia.
    Zekker, I.
    Tartu University, Estonia.
    Setyobudi, R. H.
    University of Muhammadiyah Malang, Indonesia.
    Jani, Y.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Anne, O.
    Klaipeda University, Lithuania.
    Application of anaerobic digestion for biogas and methane production from fresh beach-cast biomass2022Ingår i: 3rd EAGE Global Energy Transition, GET 2022, European Association of Geoscientists and Engineers, EAGE , 2022, s. 61-65Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this research, biogas production potential from beach wrack collected in Riga Gulf (Ragaciems, Jaunķemeri, Bigauņciems) and in coastline of Sweden (Kalmar) was studied using an anaerobic digestion method. Selected beach wrack masses laying ashore and containing macroalgal biomass of common macroalgae types specific to the Baltic Sea were mixed for consolidated samples. Anoxic fermentation of untreated beach wrack was carried out in 16 bioreactors applying a single filling mode at 38 °C. The study revealed that by utilizing beach wrack accumulated ashore as a feedstock for anaerobic digestion methane can be utilized if pretreatment and conditioning of the samples are performed. The study was continued for selected brown algae containing biomass tested with three dewatering pretreatment methods: a) keeping in tap water for 24 hours; b) washing with running fresh water for one hour, and c) drying to relatively constant weight. The resulting methane outcome was compared with the data corresponding to raw brown algae. The study confirmed that washing of macroalgal biomass applied as pretreatment prior to anaerobic fermentation avoids inhibition of salts and promotes biomethane production.

  • 22.
    Burlakovs, Juris
    et al.
    Department of Environmental Science, University of Latvia, Latvia.
    Jani, Yahya
    Faculty of Health and Life Sciences, Linnaeus University, Sweden.
    Grinfelde, I.
    Department of Environmental Engineering and Water Management, Latvia University of Life Sciences and Technologies, Latvia; Scientific Laboratory of Forest and Water Resources, Latvia.
    Pilecka, J.
    Department of Environmental Engineering and Water Management, Latvia University of Life Sciences and Technologies, Latvia; Scientific Laboratory of Forest and Water Resources, Latvia.
    Valujeva, K.
    Department of Environmental Engineering and Water Management, Latvia University of Life Sciences and Technologies, Latvia; Scientific Laboratory of Forest and Water Resources, Latvia.
    Geophysical aspects of abandoned landfill geomorphological and material properties macro-characterization2020Ingår i: 20th International Multidisciplinary Scientific GeoConference SGEM 2020, STEF92 Technology , 2020, Vol. 20, s. 551-558, artikel-id 1.2Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Landfills (dumps) are places where the end of the life cycle of products can be found - useful material is dumped away from the sight creating contaminant flows around. Another problem is huge unexplored potential of resources recycling - we have limited knowledge also on useful elements and materials that are buried. The solution to overcome the limitations that provide remote sensing and traditional geodesy, proximal sensing techniques could be used. “Near surface geophysics” with operation at or just below the soil surface, significantly may contribute to give answers that traditionally are solved only after excavation. Geophysical methods are various, those can be active (i.e. create its own signal) or passive (i.e. register an existing signal); invasive (by inserting devices into the soil) or non-destructive. Some of these methods are static (e.g. a sequence of inserted electrodes), others can be used in a mobile way (e.g. pulled by a quad-bike). In general, their depth of exploration can vary from a few decimetres to some tens of metres. Thus in range of wide geophysical methodology spectrum almost all methods might be of use for unknown dump exploration depending on circumstances. In this paper, the aim is to macro-characterize anthropogenic geomorphological forms for contouring of old buried dumps by use of magnetometry, and geoelectric research methods to provide knowledge on approximate content of the dump. Protonmagnetometer was used in Eastern Latvia to determine unseen on surface dumpsite, buried in forest; induced polarisation and electric resistivity research was done in Southern Sweden for the macro-content analysis of dump hills composed of glass industry residuals and construction waste mixture. Geophysical surveying was performed to support site investigation with respect to landfill-related environmental problems, to enhance the opportunity for contouring of location of material mass and initially evaluate its physical properties. Results have shown good potential of geophysical surveying to spatially characterize landfill masses (location and dimensions) and to identify the internal structure of a landfill site, which already provides valuable information to estimate the landfill mining (material recovery) potential of landfills.

  • 23.
    Büker, Hannah Maria
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    It is green, but is it just?: A critical investigation of distributive, procedural and corrective urban environmental justice dimensions in Hamburg, Germany2024Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this thesis, the public green space provision in Hamburg, Germany is critically examined and put into context by social indicators relating to social class and ethnic background. 

    Urban green spaces offer a variety of benefits for citizens, ranging from recreation, improving physical and mental health, contribution to urban cooling and climate adaptation as well as providing spaces for biodiversity. Yet, provision and access to public green space is not always equal. This is reflected in the concept of urban environmental justice, which acknowledges that not all societal groups equally benefit from environmental services nor are equally affected by the burdens of environmental pollution. Urban environmental justice is used in this thesis to holistically assess public green space provision, from a distributive, procedural and corrective justice dimension. These dimensions relate to how public green space is distributed in the city, how policies surrounding green space incorporate urban environmental justice concerns, and lastly what measures are in place for correcting potential injustices. The thesis employs a mixed method approach. Critical mapping through QGIS was applied to showcase the distribution and proximity to public green space in the various neighbourhoods in Hamburg. Following this, a policy analysis was performed to investigate the procedural justice dimension. Lastly, semi-structured interviews with five planners and two activists were conducted to illuminate measures for correcting urban environmental injustices related to green space provision. The findings suggest that public green space is not evenly distributed, and issues of access exist in Hamburg. Procedural justice is not fully achieved as a legal framework for urban environmental justice is lacking and the existing policies do not consider the concept adequately. Simultaneously, both supporting and hindering measures for correcting urban environmental injustices exist and corrective justice is not fully achieved either. Overall, the discourse surrounding urban environmental justice should be advanced in Germany and more awareness needs to be raised.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Cai, Zhanzhang
    et al.
    Lund University.
    Junttila, Sofia
    Lund University.
    Holst, Jutta
    Lund University.
    Jin, Hongxiao
    Lund University; Technical University of Denmark.
    Ardo, Jonas
    Lund University.
    Ibrom, Andreas
    Technical University of Denmark.
    Peichl, Matthias
    Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå.
    Molder, Meelis
    Lund University.
    Jönsson, Per
    Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), Institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik (MTM).
    Rinne, Janne
    Lund University.
    Karamihalaki, Maria
    Lund University.
    Eklundh, Lars
    Lund University.
    Modelling Daily Gross Primary Productivity with Sentinel-2 Data in the Nordic Region-Comparison with Data from MODIS2021Ingår i: Remote Sensing, E-ISSN 2072-4292, Vol. 13, nr 3, artikel-id 469Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The high-resolution Sentinel-2 data potentially enable the estimation of gross primary productivity (GPP) at finer spatial resolution by better capturing the spatial variation in a heterogeneous landscapes. This study investigates the potential of 10 m resolution reflectance from the Sentinel-2 Multispectral Instrument to improve the accuracy of GPP estimation across Nordic vegetation types, compared with the 250 m and 500 m resolution reflectance from the Moderate Resolution Imaging Spectroradiometer (MODIS). We applied linear regression models with inputs of two-band enhanced vegetation index (EVI2) derived from Sentinel-2 and MODIS reflectance, respectively, together with various environmental drivers to estimate daily GPP at eight Nordic eddy covariance (EC) flux tower sites. Compared with the GPP from EC measurements, the accuracies of modelled GPP were generally high (R-2 = 0.84 for Sentinel-2; R-2 = 0.83 for MODIS), and the differences between Sentinel-2 and MODIS were minimal. This demonstrates the general consistency in GPP estimates based on the two satellite sensor systems at the Nordic regional scale. On the other hand, the model accuracy did not improve by using the higher spatial-resolution Sentinel-2 data. More analyses of different model formulations, more tests of remotely sensed indices and biophysical parameters, and analyses across a wider range of geographical locations and times will be required to achieve improved GPP estimations from Sentinel-2 satellite data.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Dabaieh, Marwa
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Heinonen, Jukka
    El-Mahdy, Deena
    Hassan, Dalya M.
    A comparative study of life cycle carbon emissions and embodied energy between sun-dried bricks and fired clay bricks2020Ingår i: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 275, artikel-id 122998Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study presents a comparison of the life cycle carbon emission (LCCO2) and embodied energy calculation between two kinds of bricks, sun-dried and fired clay, as means of evaluating the energy and climate impact of each brick type and the economics of production. Focus is paid to the differences across the whole production chain between sun-dried clay bricks, which represent the traditional norm, and fired clay bricks, which are the most widely-used walling materials in conventional buildings. A case study was carried out in Dakhla Oasis in the Western Desert of Egypt. The results of this study show that if sun-dried bricks are used instead of fired bricks, a reduction of up to 5907 kg CO(2)e (in CO2 emissions) and 5305 MJ of embodied energy for every1000 bricks produced could be achieved. The paper concludes by offering alternative scenarios for brick-making and suggestions for improving sun-dried brick production. The methodology used in this study contributes to the development of an investigative-comparative way to assess choices between building materials. It also intends to help inform local homeowners and building practitioners not only in Egypt, but also globally, about resource depletion, energy consumption, and harmful emissions from fired industrial bricks as a common building construction material. (C) 2020 The Authors. Published by Elsevier Ltd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Dracic, Melisa
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Omvandla Malmö till en "svampstad"?: En studie om sponge city-konceptet2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av vattenrelaterade problem som extrem nederbörd, översvämningar, torka och vattenbrist kommer att öka i urbana områden till följd av de globala klimatförändringarna. Sponge city-konceptet är ett urbant dagvattenhanteringssystem som lanserades i Kina och syftar till att förbättra vattenhanteringen i städer genom att återställa stadens kapacitet att absorbera, infiltrera, lagra och rena vatten. Den här studien syftade till att undersöka om sponge city-konceptet hade kunnat implementeras i Malmö genom att besvara frågeställningen ” Vilka möjligheter respektive hinder finns det för Malmö att implementera sponge city-konceptet?”. Genom en systematisk litteraturstudie och innehållsanalys i kombination med det teoretiska ramverket som baserades på konceptet sårbarhet för klimatförändringar visade resultatet på att det både finns en del möjligheter men också hinder. Det huvudsakliga hindret som identifierades är att en stor del av marken i Malmö består av täta moränleror vilket utgör ett hinder för de infiltrationsåtgärder som ingår i sponge city-konceptet. Några möjligheter som identifierades är att sponge city-konceptet kan minska känsligheten för skada som uppstår i förhållande till exponeringsnivån, samt att Malmös anpassningskapacitet är relativt hög. På grund av att den här studien enbart undersökte specifika fysiska/miljömässiga aspekter inom sponge city-konceptet krävs däremot fler studier som tar hänsyn till fler aspekter om en implementering av konceptet skulle bli aktuell.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Drecun, Mattias
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Miljöbrott: En kvalitativ studie om verksamheters illegala avfallsdumpning2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med ökande efterfrågan på verksamheters byggnadsaktiviteter produceras stora mängder material som kan återanvändas och återvinnas. Denna stora återanvändnings- och återvinningspotential förloras genom olika brister i samhällets hantering av det. En av de mest förekommande miljöbrott i Sverige är illegal avfallsdumpning som ger upphov till olika typer av miljöföroreningar och försämring av landskap. Denna studie syftade till att belysa hur de aktörer som ska eller kan motverka illegal avfallsdumpning av bygg- och rivningsavfall i Sverige ser på hur den illegala avfallsdumpningen uppkommer och hur de tänker att samhället kan motverka den. Genom semistrukturerade intervjuer med en miljöexpert, miljö- och hälsoskyddsinspektör, miljöbrottsutredare, miljöåklagare och miljöpedagog undersöktes hur dessa aktörer ser på uppkomsten av illegal avfallsdumpning och hur samhället kan motverka det. Resultatet analyserades genom det teoretiska ramverket legitimitetsteorin. Aktörernas perspektiv uppvisade att verksamheter som utför illegal avfallsdumpning inte har någon miljöhänsyn, samt att uppfattningen hos verksamhetsutövare att miljölagstiftningen är illegitim var på grund av ekonomiska skäl, och att det främst är revideringar i lagstiftning som behövs för att motverka verksamheters illegala avfallsdumpning. Diskussionen presenterade förslag på vidare forskning om att undersöka hur ett hållbart avfallshanteringssystem kan åstadkommas där legitimitet för miljölagstiftning kan uppnås för att därpå förhindra och bekämpa verksamheters illegala avfallsdumpning.

  • 28.
    Ekelund, Nils
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Spridning av urbana miljöer och dess effekter på ekosystemtjänster2020Ingår i: Landskapets betydelse: ELC och EST som inspiration för ett hållbart landskap / [ed] Karen Lagercrantz, Malmö: Opto HB , 2020, , s. 76s. 62-66Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Ekenberg, Linnea
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Jönsson, Sussie
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Brankosdotter, Smilla
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Hållbarhetsrapporter och tillsynsrapporter - förhållandet mellan teori och praktik2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Allmänhetens förväntningar på verksamheter och myndigheter ökar i takt med att miljöfrågor blir mer uppmärksammade i samhället. För att möta dessa förväntningar och arbeta för en hållbar utveckling upprättar verksamheter hållbarhetsrapporter och tillsynsmyndigheter tillsynsrapporter. I denna studie jämförs rapporterna hos sex svenska verksamheter i tre olika branscher i Skåne med syftet att undersöka ifall det finns innehåll som överlappar mellan tillsynsrapporter och hållbarhetsrapporter. Därmed bidrar studien till att få fram en bild av hur verksamhetens egen teoretiska beskrivning av hållbarhetsarbetet i hållbarhetsrapporten stämmer överens med tillsynsmyndigheternas bedömning utifrån miljölagstiftning i praktiken. Studien utfördes med innehållsanalys som metod, både konventionell och summativ, för att kunna sammanställa och tolka de olika dokumentens innehåll. Identifierade teman, koder och ord analyserades med hjälp av relevanta teorier och begrepp, där vi tolkat hur dokumenten överensstämmer med varandra. Studien visar att det finns likheter mellan innehållet i alla rapporter, mest framstående inom kategorierna lagstiftning och miljö. De skillnader som kunde identifieras varierade där verksamheterna hade olika fokus, exempelvis inom den sociala kategorin.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Ekfrost, Andreas
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Mr..
    “Äta ska vi ju göra.”“Mer än att bara producera mat.”: Hållbar odling ur olika perspektiv, en jämförelse av konventionella jordbrukares och skogsjordbrukares tankar kring miljö, samhälle och skogsjordbruk.2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett intensivt jordbruk anses leda till ett antal negativa miljöförändringar och mer miljövänliga jordbruksmetoder förespråkas av IPCC och IPBES varav skogsjordbruk är en metod som ses som ett hållbart alternativ. Det är en jordbruksmetod som hittills endast finns på få platser i Sverige, men som i andra delar av Europa och världen visat sig produktivt. Genom reflexiv diskursanalys avser denna studie undersöka konventionella jordbrukares och skogsjordbrukares upplevelse av sin verksamhet i förhållande till samhälle och miljö och deras syn på skogsjordbruk. Jordbrukare från respektive jordbrukstyp rekryterades för medverkan i separata fokusgrupper och ur dessa fokusgrupper valdes en jordbrukare ut för besök och deltagande observation. Båda jordbrukstyper såg sig som en del av naturen och visade omtanke för dess bevarande. De konventionella jordbrukarna såg sig som förvaltare av naturen och en viktig samhällsaktör med fokus på matproduktion och ekonomisk lönsamhet. Samtidigt kunde de konventionella jordbrukarna ses som både ofrivilligt låsta och försvarande en strömfåra - det etablerade industrisamhället. De ville förbättra miljön, men var fast i en ekonomisk cirkel. Skogsjordbrukarna fungerade som en kontrapunkt - en reaktion mot det etablerade jordbrukssystemet som de ansåg ohållbart. Istället ville de visa på ett alternativt samhälle och odlingssätt. Skogsjordbrukarna drevs av en vilja att förändra och ett ekologiskt fokus med en ekocentrisk och vid natursyn. Båda grupper menade att ett bättre bidragssystem skulle kunna leda till mer miljöarbete. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Faringstam, Isabelle
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Protecting the proper Baltic harbour porpoise: An evaluation of Sweden’s conservation plan2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Över en tredjedel av jordens marina däggdjursarterär hotade. Studien analyserar och utvärderar Sveriges planer för bevarandet av Östersjötumlaren. Populationen beräknas bestå av endast 500 individer och är trolig att utrotas om förändring inte implementeras. En bevarandeplan för tumlare ska implementeras under 2021 och kommer att vara den första bevarandeplanen sedan 2013. Studien analyserar den föreslagna bevarandeplanen och identifierar styrkor och svagheter i de föreslagna åtgärderna. Genom en grundad teori genomförs en kvalitativ innehållsanalys av åtgärdernas styrkor och svagheter. En poängmatris utvecklades för att möjliggöra indikatorer för åtgärdernas ansträngning, utdelning och bevarandepotential. Studien presenterar huvudsakligen ett ramverk för utvärdering av artbevarandeplaner. Genom att utvärdera bevarandeplanen innan implementering bidrar studien till området för miljöutvärderingar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Ferrans, Laura
    et al.
    Linnaeus University.
    Jani, Yahya
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Hogland, William
    Linnaeus University.
    Chemical extraction of trace elements from dredged sediments into a circular economy perspective: Case study on Malmfjärden Bay, south-eastern Sweden2021Ingår i: Resources, Environment and Sustainability, ISSN 2666-9161, Vol. 6, artikel-id 100039Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Worldwide, sediments are dredged from water bodies to guarantee proper water levels and remediate aquatic ecosystems. Dredged sediments contain metals that could interfere with recycling if the concentrations overpass permissible limits. Washing of elements from sediments represents a technique to decrease the concentration of metals, and it could introduce a new source of elements. The current study aimed to employ ethylenediamine-tetraacetic acid (EDTA) and ethylenediamine-disuccinic acid (EDDS) and investigate the effect of operational parameters (concentration and pH) on the chemical extraction of metals from dredged sediments. Core sediments were extracted from sampling stations around Malmfjärden bay, Sweden. The results suggested that lead, zinc and copper were the elements with higher extraction rates, followed by arsenic and nickel. Chromium was poorly extracted. EDTA was more efficient than EDDS in dissolving the elements. Moreover, acidic conditions offered higher extraction rates for As using both chelators and for Pb employing EDTA. The 0.05 M concentration presented a higher mean extraction rate than 0.01 M for Cu, Cr and Ni for EDTA and EDDS. The findings in this study suggest that sediment washing is a promising technique to decrease metal concentrations in sediments and enhancing the feasibility to use the material for beneficial uses.

  • 33.
    Flokén, Emma
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Cato, Sofia Maria
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Ekologisk funktionalitet i Malmö: En jämförande undersökning av biodiversitet i Varvsparken & Strandparken2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett stort hot mot biologisk mångfald är urbaniseringen, då utbyggnad av städer leder till attplatser som tidigare utgjort viktiga habitat ersätts av hårdgjorda ytor, byggnader och mänskligaktivitet. Det finns ett nytt tankesätt inom stadsplanering, nämligen förtätning. Förtätningenpåverkar den biologiska mångfalden negativt eftersom arternas naturliga migration försvårasav byggnader och hårdgjorda ytor. Följden av det blir att ekosystemen i urbana miljöer blirsvagare och att ekosystemtjänster som luftrening, pollinering och dagvattenhantering uteblir.Biodiversiteten i urbana miljöer är viktig för människorna i staden som gynnas avhälsofördelar och för att artsammansättningen i staden bidrar till ett starkt och hållbartekosystem. Syftet med den här studien är att undersöka den biologiska mångfalden med hjälpav bioindikatorer, i form av träd och fåglar, i Varvsparken i Västra Hamnen och iStrandparken i Limhamn. Den biologiska mångfalden i parkerna har analyserats med χ²Goodness of fit, Shannon Wiener index och en tabell med bedömningskriterier för enekologiskt funktionell biodiversitet. Vid bedömningen av parkerna utifrån tabellen framkomdet att Varvsparken har en högre variation av vegetation i form av buskar, kullar, träd, högagräspartier och variation i planteringar än Strandparken. I Strandparken visade inventeringenatt det fanns gräsmatta med sporadiska inslag av blommande vårlökar, gamla träd och buskarsamt inslag av fortplantningshjälp i form av fågelholkar. Resultatet av χ² testen visade att detfanns en statistiskt signifikant skillnad mellan antalet träd och fåglar som observerades iparkerna. I Shannon Wiener index beräkningen visade att Strandparken hade en högrediversitet av fåglar och nordiska träd än Varvsparken, men att Varvsparken hade en högrediversitet vid jämförande av både nordiska och exotiska träd än Strandparken. Vår studievisar att förhållandet mellan urbana grönområden, biodiversitet och människors välmående ärviktigt för att få en hållbar och levande stadsmiljö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Forss, Matilda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Friberg, Li
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Klimatundervisning i skolans tidiga år för miljövänliga attityder och beteenden2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur klimatundervisning i skolans tidiga år kan utformas för att bidra till miljövänliga attityder och beteenden i klimatundervisning. Arbetet behandlar även hur lärare kan minska klimatångest hos elever i klimatundervisning. Ämnet är av stor relevans att undersöka då forskning om klimatundervisning i förskoleklassen och skolans 1–3 (F–3) är begränsad. 

    För att få svar på frågeställningarna genomfördes en informationssökning i databaserna ERC och ERIC. Olika sökord har kombinerats med hjälp av boolesk sökteknik och frassökning för att hitta relevanta källor. Ytterligare sökteknik som använts är kedjesökning med hjälp av valda forskningsartiklars referenslistor. Totalt valdes 21 artiklar och rapporter ut. Då forskning om klimatundervisning i skolans tidiga år är begränsad har generaliseringar gjorts utifrån vad utvald forskning om klimatundervisning för andra årskurser än skolans F–3 beskriver. 

    Resultatet presenterar användbara undervisningsstrategier med varierande arbetssätt som kan vara gynnsamma i klimatundervisning för att utveckla positiva attityder och beteenden. Exempel på strategier som tas upp är diskussioner, att möta klimatvetenskapen, hantera missuppfattningar samt att göra lokala projekt. Dessa strategier kan implementeras i undervisningen genom erfarenhetsbaserat lärande, rollspel och användning av skönlitteratur. Arbetssätten som presenteras kan minska klimatångest och istället bidra till hopp för att utveckla miljövänliga attityder och beteenden. Slutsatserna som dras i kunskapsöversikten är att arbetet med klimatundervisning bör påbörjas i så tidig ålder som möjligt trots bristande direktiv från läroplanen för grundskola samt för förskoleklassen och fritidshem (LGR11). Att lärare för de lägre årskurserna kan välja att inte genomföra klimatundervisning med tanke på de bristande direktiven samt i oro för att väcka negativa känslor som klimatångest hos elever är ännu en slutsats som dras. På grund av att klimatångest är ett faktiskt problem är det av största vikt att fokusera på undervisning som bidrar till hopp. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Forss, Matilda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Friberg, Li
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Lågstadielärares upplevda utmaningar med klimatundervisning inom de naturorienterande ämnena2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringar är i dagens samhälle ett påtagligt problem och skolans uppdrag är att lära ut området för unga. Det komplexa ämnet kan orsaka utmaningar och känslor, specifikt klimatångest, som lärare tvingas hantera för att stödja elever att bli medvetna och uppmuntrade till att arbeta för hållbar utveckling. Däremot behandlas inte klimatförändringar i någon större utsträckning i det centrala innehållet i läroplanen för NO-ämnena i årskurs 1-3. 

    Syftet med studien är att undersöka lärares upplevda utmaningar med klimatundervisning inom NO-ämnena i de lägre årskurserna och hur dessa hanteras. Studien syftar även till att undersöka hur NO-lärare hanterar klimatångest i undervisningen. 

    Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fem NO-lärare för årskurs F- 3 och materialet analyserades genom tematisk analysmetod. Analysen utgår från teoretiska begrepp, exempelvis klimatångest och eco-anxiety, samt känslohanteringsstrategier för att diskutera resultatet. 

    Resultatet visar att de utmaningar NO-lärarna såg var nivåanpassning, media, lärarnas egna engagemang samt kunskaper och transparens. Engagemang var den mest uttalade positiva känslan lärarna upplevde hos både sig själva och eleverna. Negativa känslor som klimatångest och oro var synligt hos lärare och elever. Lärarna hanterade utmaningarna genom att börja klimatundervisningen tidigt och inte ignorera fenomenet. De arbetade även elevnära och lösningsfokuserat. 

    Utifrån resultatet blir det synligt att klimatångest skulle kunna ses som en stor utmaning med NO- och klimatundervisning på lågstadiet. Lärarnas erfarenheter av hantering av klimatångest som utmaning utgår mestadels från menings- och problemfokuserade strategier och i mindre grad emotionsfokuserade hanteringsstrategier. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Friberg, Josefine
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Haugland, Tove
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Climate change adaptation in agriculture - securing food, livelihoods and the environment: From a farm-perspective2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konventionellt jordbruk har negativa effekter på miljön, såsom markförstöring, förlust av biologisk mångfald och förorening av omgivande ekosystem, vilket kan förvärras av klimatförändringar. Effekterna kan bli mer eller mindre omfattande beroende på om anpassning genomförs. Jordbruket i Sverige styrs av Europeiska- och nationella lagar som anger regler och möjligheter för anpassning genom ekonomiska och rådgivande stöd. Studien syftade till att undersöka vilka konsekvenser klimatförändringarna kan innebära för jordbruket i Sverige, samt hur den teoretiska och praktiska sidan av anpassningsåtgärder tillgängliga genom regelverket, uppfattas på gårdsnivå. Frågeställningen för undersökningen var således: ‘Hur tillräckliga är existerande regelverk i att möjliggöra svenska jordbrukares anpassning till klimatförändringar?’. Forskningsfrågan undersöktes genom en intervjustudie med svenska lantbrukare. Resultatet analyserades genom det teoretiska ramverket Anpassnings-kapacitet som är ett kriterium för att möjliggöra klimatanpassning. Resultatet visade att det existerar hinder inom regelverket som begränsar anpassning på grund av byråkratisk komplexitet samt en klyfta mellan teori och praktik gällande utvecklingen och effekten av åtgärder, vilket gav slutsatsen att regelverkets ansträngningar i att möjliggöra anpassning är överlag otillräckliga. Resultatet visade att ekonomiskt, human- och socialt kapital som ingår i konceptet Anpassnings-kapacitet kan stärkas för att bättre anpassning ska ske. Diskussionen presenterar flera förbättringar för att regelverket ska kunna anta ett gårds-perspektiv för att göra det möjligt för lantbrukare att anpassa sig till klimatförändringarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Friberg, Rasmus E.
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Opperdoes, Åsa
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Berättelsen om antropogena klimatförändringar: Hur påverkar framing människors intention och motivation att agera klimatvänligt?2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antropogena klimatförändringar, förkortat AK, är ett av nutidens stora miljöproblem. För att hantera AK är människors motivation och intention att agera klimatvänligt viktigt, eftersom avsaknad motivation och intention att adressera AK kan bringa negativa konsekvenser för samhället. Individers motivation och intention att agera klimatvänligt kan influeras av framing, vilket syftar till att betona specifika delar av verkligheten. Vilken framing som används kan vara avgörande ifall individer agerar klimatvänligt eller inte. Den konventionella framing som dominerar samhället grundas i att betona fakta och de negativa effekterna av AK. AK framställs som en inkräktande katastrof vilken bör hanteras via uppoffringar, förluster och kostnader. Konventionella klimatkommunikationen kan leda till passivitet hos individer och en önskan att undvika ämnet. Eftersom motivation och intention att agera klimatvänligt är betydande uppstår behovet att skapa en icke-konventionell framing som tar människors psykologiska barriärer i åtanke. Syftet med studien var att applicera Stoknes (2015) teori om de fem psykologiska barriärerna som hindrar en effektiv klimatkommunikation och hur dessa barriärer kan tas i åtanke för att uppnå en mer effektiv klimatkommunikation. Två olika framing alternativ i form av berättelser var fokus för studien. Frågeställningen var: Hur påverkar konventionell respektive icke-konventionell framing individers motivation och intention att agera klimatvänligt? För att testa berättelserna utfördes ett kontrollerat experiment och en sluten enkät utgjorde mätinstrument för att kvantifiera motivation och intention. Data från enkäten analyserades med Mann-Whitney U test och Cohen’s d test. En viss ökning av motivation och intention ägde rum, men det fanns inte en statistisk signifikant skillnad i motivation och intention att agera klimatvänligt efter deltagarna utsatts för en berättelse. Data antyder förändringar i motivation och intention skett för gruppen som tog del av icke-konventionella framing alternativet, och därmed bör fortsättningsstudier genomföras med normalfördelad population av betydligt större skala. Vidare kan potentiellt en annan vetenskapsteoretisk utgångspunkt nyttjas, specifikt flermetodsforskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Fridh, Johan
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Andersson, Matilda
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Studenters betalningsvilja för en koldioxidskatt2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flygresor utrikes har ökat markant sedan 1990. För att begränsa utsläppen av växthusgaser kan andra transportmedel som tåg vara väsentliga för att ersätta flyg. Emellertid har ofta tågresor en längre restid och ett högre biljettpris. En effektiv åtgärd för att jämna ut prisförhållandet mellan flygresor och andra transportmedel kan vara genom koldioxidskatter. Studien ska ge en uppfattning om studenters betalningsvilja för en koldioxidskatt, eftersom det finns en forskningslucka för det området, samt att det finns en kontrovers om villigheten att stödja miljöbeskattning. Syftet är att förbättrade policys ska kunna utvecklas utifrån studenters åsikter och tankar kring betalningsvilja och koldioxidskatter. Syftet är även att undersöka vilket sambandet är mellan betalningsvilja och upplevd kunskap och attityd till miljön. Studien är utförd genom Contingent valuation method där studenter ställs inför en hypotetisk resa för att kunna undersöka deras betalningsvilja, priskänslighet vid prisökningar, samt skäl och drivkrafter för valet av transportmedel. Resultatet från studien visar att respondenternas betalningsvilja är hög och att det finns en villighet att betala för en koldioxidskatt. Resultat indikerar att det finns ett samband mellan stor kunskap om klimatförändringar och hög betalningsvilja. Generellt sett visar sig samtliga respondenter ha en miljövänlig attityd men inget samband till betalningsviljan kan identifieras.    

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Gannfelt, Josefin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Nilsson, Stina
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Miljöpedagogers arbete vid våtmarker: “Vi behöver fler som bryr sig om våra våtmarker och vattendrag, ta vara på allt intresse som redan finns bland unga barn”2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Allt fler bor i urbana områden och vistas mindre ute i naturen. Samtidigt pågårklimatförändringar som bland annat påskyndas av att torrlagda våtmarker släpper utkoldioxid. Den här undersökningen utforskar hur miljöpedagoger arbetar med exkursionervid våtmarker för att stärka barns natursamhörighet, uppmärksamma våtmarkers värden, samthur exkursioner kan bidra i arbetet för Agenda 2030 och Sveriges miljömål gällandevåtmarker. Semistrukturerade intervjuer med miljöpedagoger samt observation av enexkursion vid en våtmark utfördes i undersökningen. Resultatet visar att exkursioner vidvåtmarker kan vara avgörande för barns natursamhörighet, barns förståelse för våtmarkersvärde, samt utvecklande av empatiska beteenden gentemot naturen. Under en exkursion vidvåtmarker får barn vara med och utför åtgärder för att skydda och bevara våtmarker, vilket ären viktig del för att uppnå Agenda 2030 och Sveriges miljömål. Trots att mänskligaaktiviteter vid våtmarker kan vara negativt för den biologiska mångfalden, är exkursionernödvändigt för det framtida arbetet för våtmarkers välstånd. Framtida forskning bör fokuserapå långsiktiga effekter på barn som kontinuerligt får komma ut på exkursioner inaturområden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Garhem, Malin
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Grip, Cecilia
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Vägen från europeisk klimatlag till nationell lagstiftning och genomförandestrategier: En jämförelse av svensk och dansk lagstiftning i relation till byggsektorn2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Växthusgasutsläpp är den främsta bidragande faktorn till dagens klimatförändringar och byggsektorn bidrar med nästan en tredjedel av dem. Att reducera utsläppen för att uppnå klimatmålen om klimatneutralitet 2050 är en utmaning för miljölagstiftningen. En viss skillnad i tolkning av EU-lagstiftning uppstår när länder implementerar den i nationell lagstiftning, till följd av att de gett upp en del av sin suveränitet då de är skyldiga att följa dessa krav. Syftet med studien var att undersöka hur stor skillnad i tolkning som uppstår i övergången mellan EU-miljölagstiftning och nationell miljölagstiftning, i relation till byggsektorn, i Sverige och Danmark. Utöver detta syftade studien även till att få en förståelse för hur stor samverkan är för att minska växthusgasutsläppen inom byggsektorn i Öresundsregionen. Metoden utgick från grundad teori och en innehållsanalys av lagstiftnings- samt företagsdokument utfördes för att undersöka den skillnad som uppstår i lagstiftningen. Resultatet visade att det fanns en skillnad i tolkning från EU-lagstiftning till respektive nationell nivå. Tolkningen tyder på faktorer som skillnader i kulturella värderingar och normer av natur och miljö, samarbetsnivåer och strategiska åtgärder för att klara klimatmålen. Vidare framkom det att genomförandestrategierna för att reducera växthusgasutsläppen inom Öresundsregionen var likartade. Slutligen visade resultatet att de viktigaste faktorerna att undersöka i förhållande till studiens syfte rör regionala samarbeten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Gennaro, Isabel
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Christodoulou, Panagiota
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    The Role of Public Innovation on Water Governance in Brazil2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    It is impossible for the world to exist without water, then why do socio-political systems treat it like an unnecessary, disposable resource? 

    Currently, there is a water crisis happening globally, and specifically in Brazil it encompasses tremendous socio-ecological, political, cultural and economic injustices and challenges. The water resources management and the national infrastructures are inadequate to conserve and treat this valuable commodity. As a result, water is mismanaged and misused causing contaminations, scarcity and socio-economic imbalances. This condition is an unacceptable scenery that calls for radical systemic changes and incorporation of innovative approaches in governmental leadership and socio-political organisation and structure in order to achieve better governance. It is in fact a complex situation that urges the civil society and leaders in power to collaborate and collectively act towards a common mission; save the water and impede the water catastrophe that will cause unprecedented consequences in humanity and on the planet.

    This paper uses qualitative method research, specifically two case studies focused on the South of Brazil to address the revitalization of urban rivers as well as the issue of ocean governance. It also conducts 10 semi-structured interviews with sustainability experts from a multi-dimensional stakeholder perspective. Thus, the most critical findings of the study are the lack of governance and the insufficient engagement of the civil society due to mistrust, conservative leadership and governmental inadequate management of water resources.

    Moreover, this research concludes that social and public sector innovation encourage societal inclusivity and eventually foster a ‘bottom up’ system change to achieve interactive water governance and socio-political and ecological resilience. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Georgsson, Maria
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US). Uppsala vatten och avfall AB.
    Sjötrafik och erosionskador i Furusundsleden2023Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har utförts med en strategisk urvalsmetod, semistrukturerade intervjuer samt en kvalitativ innehållsanalys om sjöfarten i Furusundsleden. På så sätt kunna se att sjöfartstrafiken skapar erosionsskador på strandzonen. Med teorin "willingness to pay” utreds om sjöfarten är ekonomiskt motiverbart kontra de miljöskador som uppstår av sjöfartstrafiken. Slutsatsen är att Furusundsleden inte brukas på ett hållbart sätt av sjötrafiken gentemot de skador som orsakas av erosion i den strandnära miljön, men kan ses som motiverbart ur ett ekonomiskt perspektiv då den gynnar Stockholms stad. Den sociala och ekologiska hållbarheten blir lidande då det är den enskilda fastighetsägarna längst Furusundsleden som blir påverkade genom att erosionsskadorna minskar deras fastigheter och den akvatiska miljön försämras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Germsjö, Linnea
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Kanhaleela, Iyara
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Möjligheter eller motstånd: Politikers och tjänstemäns arbete i medelstora kommuner för att öka hållbar mobilitet2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vägtrafik skapar flera negativa konsekvenser för miljön men även för människors hälsa. Kommuner ansvarar för lokal infrastruktur och är därför en betydande del i arbetet med hållbar stadsutveckling. Studien undersökte hur politiker och tjänstemän i Sveriges medelstora kommuner arbetar för att bilen ska bli mindre attraktiv och för att öka hållbar mobilitet. Undersökningen utgick från Sveriges miljömål samt den strategi som innefattar nya etappmål för hållbar stadsutveckling. Frågeställningen besvarades genom att använda semistrukturerade intervjuer med fyra politiker och fyra tjänstemän från medelstora kommuner i Sverige. Resultat som framkom var att kommunerna arbetar med hållbar mobilitet i olika utsträckning utifrån olika förutsättningar och behov, men att lönsamhet och invånarnas åsikter begränsar arbetet. De slutsatser som drogs var att effektiva strategier krävs för att uppnå hållbar mobilitet vilket inkluderar ökade möjligheter för hållbart resande samt motstånd för bilanvändning. Att ha ett fungerande samarbete mellan politiker och tjänstemän samt ha en sakkunnig person på plats ansågs även vara viktiga prioriteringar och åtgärder. Eftersom att kommunerna värderar ekonomisk lönsamhet och invånarnas åsikter högre än miljön krävs dessutom prioritering på att öka nationell styrning och att regeringen måste sätta hårdare krav på kommuner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Goldring, Desiree
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Petersson, Ingrid
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    “Pretty much just ‘fluffing’ around”: The complexity of safeguarding farmland biodiversity in Scania through the Greening2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intensifierat jordbruk har inneburit en dramatisk minskning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap i Europa under 1900-talet, vilket gör jordbrukspolitiken central inom Europeiska unionen [EU]. Förgröningsstödet, som är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, skapades för att motverka de negativa effekterna av intensifierat jordbruk. Förgröningsstödet uppnådde emellertid inte målet att skydda den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap, och kommer att ersättas i nästkommande reform. Den här studien undersökte om ett landskapsperspektiv, samt naturinkluderande jordbruk kunde öka ändamålsenligheten av Förgröningsstödet i det skånska jordbrukslandskapet. Genom semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän på en regional nivå, undersöktes: Vilka är hindren som motarbetar regionala lösningar på problem som berör biologisk mångfald inom det skånska jordbruket? Utifrån ett governance-perspektiv, betonade resultaten ett behov av nya arrangemang mellan samtliga aktörer för att lösa problemet med minskad biologisk mångfald inom skånskt jordbruk. De främsta hindren för att inkludera ett landskapsperspektiv samt naturinkluderande jordbruk var bristen på regionalt inflytande, de korta programperioderna, samt låg lönsamhet för jordbrukare. Vi hävdar att hindren härrör från den komplexa flernivåstyrningen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, samt projektifiering av den. Vi föreslår att anta ett Common Pool Resource [CPR] ramverk för biologisk mångfald inom skånskt jordbruk som ett effektivt sätt att övervinna hindren. Ytterligare forskning behövs dock för att skapa en enhetlig bild av användningsvärdet av biologisk mångfald i jordbrukslandskap. Avslutningsvis menar vi att även om resultaten kan gå att applicera på andra regioner inom EU, ligger det stor vikt vid att undersöka lokala förhållanden inom landskap och styrning för att nå effektiva resultat

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Graveleij Andersson, Saga
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Elofsson, Matilda
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Gynnsam naturkontakt till vild stadsnatur: perspektiv från invånare och stadsutvecklare2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Malmö stad ökar snabbt i population och planerar därför att fortsätta den pågående tätbebyggelsen innanför Yttre Ringvägen för att tillgodose boende och arbetstillfällen. Planeringen skapar en osäker framtid för grönytor i Malmö som redan idag har ett av Sveriges lägsta grönyta per capita. Att ha tillgång till kvalitativa grönområden omfattas bland annat av Globala målen. Stadsrum av grönska är många människors vanligaste interaktioner med naturen och är därför viktiga för människans naturkontakt. Studien undersöker arbetet med och åsikter kring att införliva mer vild stadsnatur för syftet att förbättra kvaliteten på Malmös natur i form av biologisk mångfald för att vild stadsnatur ska bidra till en ökad naturkontakt i staden. Arbetet med och åsikter om vild stadsnatur undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med invånare och stadsutvecklare i Malmö. Studien presenterar fyra teman som uppkommit vid intervjuerna om vild stadsnatur samt om möjligheten att knyta an till naturen i staden: naturkontakt, miljörättvisa, risk samt människans ambivalens gentemot naturen. Resultaten visar att konflikterna kring hur en stadsnatur får se ut samt huruvida en vild stadsnatur är farlig eller inte präglar diskussionen kring hur vi kan skapa en hållbar stadsutveckling om naturen inte får ta plats. Vidare visar diskussionen att man borde utöka arbetet inom stadsplanering med att främja naturkontakt för att den kan leda till miljövänligt beteende som främjar en hållbar stadsutveckling. Kunskapsförmedling om fördelar med vild stadsnatur bör även kommuniceras vidare till invånare för att öka en förståelse och acceptans till vild stadsnatur.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Gudmé, Caroline
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS).
    ”Jag vill inte leva ett liv där jag märker att varje fotsteg som jag har tagit har lämnat spår av förstörelse”: En kvalitativ studie kring avgörande faktorer för en persons minskade klimatpåverkan2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är numera konstaterat att klimatförändringar kommer förändra förutsättningarna förmänniskor på jorden. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka vad som motiverarpersoner att minska sina klimatutsläpp och vilka hinder de kan stöta på. Med hjälp av fyra intervjuer och nio frågeformulär har uppsatsens två forskningsfrågor kunnat besvaras då det har ställts frågor till personer som har valt att sänka sina utsläpp genom att förändra sina vanor gällande flygning, bilägande och konsumtion. Studien visade att miljöengagemang är kopplat till miljökunskaper samt att det kan utveckla förståelse för de negativa konsekvenser en högkonsumerande livsstil kan leda till. För respondenterna i studien har det lett till en känsla för både ansvar och direkt eller indirekt moralisk plikt att sänka sina växthusgasutsläpp då det har utvecklat en hög miljöhänsyn. Detta tillsammans med positiva förebilder och en positiv självbild har fungerat som motivation till en förändrad livsstil. Bristande kunskaper, kontrolluppfattning, identitet, vanor, civilstånd samt sociala och subjektiva normer har verkat som hinder och lett till att respondenternas omställning har tagit tid. Respondenterna i studien har hunnit olika långt till följd av de olika hinder de stött på under resans gång men resultatet visar att de innehar en stark intern attitydstruktur då de trots hinder inte har gett upp och istället börjat omvärdera sin syn på livskvalitet genom att ändra inställning till vad som är lycka och lyx. Det går att koppla teorierna VBN och TPB till varandra då värden, uppfattning och personliga normer formar den miljöhänsyn som inverkar på attityd, subjektiva normer och uppfattad kontroll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Hagström, Agnes
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Ghoreishi, Jasmin
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Industriell symbios i Malmö stad utifrån Transition Management modellen2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jordens resurser används flitigt av människan och bidrar bland annat till samhällsutvecklingar. Men användandet bidrar också till utsläpp av växthusgaser, global uppvärmning och vattenanvändning. För att minska det ekologiska fotavtrycket och resursanvändningen har städer och aktörer börjat utveckla industriell symbios som är ett samarbete där en restprodukt från ett företag blir en resurs till ett annat företag. Den här samhällsutveckling påvisar en samhällsövergång för att utveckla och sammanföra ekonomin, miljön och samhället.

    Studien undersöker om transition management som styrningsstrategi kan appliceras i etableringen av industriell symbios i Malmö hamnområde. För att svara på frågan behövdes en delfrågeställning som löd: Hur har processen av projektet, delad energi är dubbel energi, gått till i Malmö stad hamnområde? Delad energi är dubbel energi är ett projekt som utvecklat industriell symbios i Malmö stad. Projektet påbörjades 2015 och avslutades under 2019 där 12 aktörer varit delaktiga. Fyra intervjuer genomfördes med personer delaktiga i projektet på ett eller annat sätt. I analysen sammanställdes information från informanterna och på delad energi är dubbel energis hemsida, utifrån transition management-modellen. Vi delade upp analysen i fyra komponenter från modellen som är ​transition-arena​, transition-agenda,​​transition-actiono​ch​transition-adaption​.Idethärarbetetbehandlarvi transition-​processensomövergångentillcirkulärekonomigenomindustriellsymbios. Transition management-modellens syfte är att genom en ​transition gå från ett jämviktsläge till ett annat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Hansson, Amanda
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Säljö, Amanda
    Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Att lägga guld på taken: Energikrisen som drivkraft för förnybara energikällor: en fallstudie i Trelleborg2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Energikrisen och klimatförändringarna har gjort införandet av förnybara energikällor avgörande för att minska koldioxidutsläppen. Husägare står för en betydande del av elkonsumtionen och att förstå deras attityder och beteende är av stor vikt för att främja implementeringen av förnybara energikällor. Studiens syfte var att få en förståelse för huruvida energikrisen har påverkat synen på förnybar energi och varför energikrisen i så fall bidragit med att påverka synen, med fokus bland villaägare i Trelleborgs kommun. Studien syftade också på att identifiera åtgärder för att kunna fortsätta främja implementeringen av förnybar energi. Metoden bestod av en fallstudie med utgångspunkt i grundad teori. Empirin samlades in genom intervjuer och sekundär data. Studiens resultat visade på att medan energikrisen lett till en någorlunda ökad positiv bild och ökat intresse i förnybara energikällor, fanns det en ökad medvetenhet gällande energikonsumtion i helhet och att villaägare sökte sätt att minska sin elförbrukning. I synnerhet syntes det att den främsta motivationen till att engagera sig i förnybar energi var av ekonomisk natur på grund av att energikrisen lett till höga elpriser, men att föreskrivna normer och okunskap spelade roll i hur man såg på förnybara energikällor. De slutsatser som drogs var att individer prioriterar ekonomisk vinning över miljön och att de kan styras av påtryckningar från samhället som kan forma okunskap och leda till förhastade beslut i förhållande till förnybar energi. För att främja antagandet av förnybara energikällor och öka positiva attityder behövs insatser som inkluderar ekonomiska incitament, informationskampanjer och utbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Hedenborg, Susanna
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen Idrottsvetenskap (IDV).
    Kronborg, Mathilde
    Norwegian Sch Sport Sci, Dept Teacher Educ & Outdoor Studies, N-0863 Oslo, Norway..
    Sätre, Anna
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen Idrottsvetenskap (IDV). Norwegian Sch Sport Sci, Dept Teacher Educ & Outdoor Studies, N-0863 Oslo, Norway..
    Radmann, Aage
    Norwegian Sch Sport Sci, Dept Teacher Educ & Outdoor Studies, N-0863 Oslo, Norway..
    Torell Palmquist, Gabriella
    Stromsholm Equestrian Ctr, S-73494 Stromsholm, Sweden.;Karlstad Univ, Dept Educ Studies, S-65188 Karlstad, Sweden..
    Andersson, Petra
    Univ Gothenburg, Dept Philosophy Linguist & Theory Sci, S-40530 Gothenburg, Sweden..
    Pro-Environmental Transformation of the Equine Sector-Facilitators and Challenges2024Ingår i: Animals, E-ISSN 2076-2615, Vol. 14, nr 6, artikel-id 915Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Simple Summary

    To improve horse welfare and ensure a sustainable equestrian future, we need to understand human behavior in relation to the challenges of the sector. This article maps and analyzes how individuals within the equine sector in Sweden and Norway define environmental challenges. An analysis based on a model for behavior change (the COM-B model) shows that there is a capacity for change, and that skills and knowledge exist, but that some individuals desire more information and a deeper understanding of the issues at hand. Physical constraints such as location, resources, and time seem challenging for individual actors to influence. Economic factors are also identified as impediments to transformation. Cultural norms related to orderliness within stables, although not directly addressing ecological challenges, might serve as a foundation for promoting environmental initiatives that will also improve horse welfare.

    Abstract

    To improve horse welfare and ensure a sustainable equestrian future, we need to understand human behavior in relation to the challenges of the sector. The purpose of this paper is to map and analyze how individuals within the equine sector in Sweden and Norway define the environmental challenges they are faced with and how these are related to questions about horse welfare. A mixed-methods parallel design was used. The data consist of survey answers and semi-structured interviews. The survey, responded to by 697 Swedish and Norwegian participants, ensured statistical validity and power through a sample size calculation yielding approximately 385 participants. To deepen the understanding, 36 semi structured interviews with Swedish and Norwegian interviewees were conducted. An analysis of convergencies and divergencies between the data sets provided robust insights into the perceptions and behaviors within the equine sector in Sweden and Norway. The findings show that the equine sector has cultivated a stronger environmental commitment over the last 15 years (Svala, 2008). However, many participants express a perceived lack of influence on this transformation. The COM-B model (Michie, Van Stralen & West, 2011; Michie, Atkins & West, 2014) and previous research on 'thinking structures on climate delay' (Wormbs & Wolrath, 2023) are used to interpret the data. The analysis indicates that there is an overall capacity for change, and that skills and knowledge exist, but some individuals desire more information and a deeper understanding of the issues at hand. Higher barriers to change were found in the opportunity component, where physical constraints such as location, resources, and time seem challenging for individual actors to influence. Economic factors are also identified as impediments to transformation. Cultural norms related to orderliness within stables, although not directly addressing ecological nor ethical challenges, might serve as a foundation for promoting environmental initiatives that will also improve horse welfare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Hedin, Philip
    et al.
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Svanberg, Marcus
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Klimatundervisning i skolan, en kunskapsöversikt2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringar är ett enormt globalt problem, att ge elever metoder för att främja vårt klimat är viktigt. Deras känslor är också viktiga relaterat till deras vilja att göra klimatfrämjande val. Ambitionen med vår kunskapsöversikt är att sammanställa hur man som lärare kan bedriva en god klimatundervisning. Texten behandlar frågor om hur elever ser på klimatförändringar, vad lärare kan utveckla för att driva en god klimatundervisning och vilka praktiska metoder lärare kan använda sig när de undervisar om klimatförändringar. En mängd olika vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades. Av resultatet framgick det att elever saknar tillräckliga kunskaper om klimatförändringar och de lägger främst ansvaret för klimatet på en samhällsnivå. Det visade sig även att elever är oroliga och rädda för klimatförändringar. I forskningen fann vi relevanta utvecklingsstrategier såsom att integrera klimatundervisningen med andra ämnen utöver No-ämnet, se klimatet som ett system och att föra en pluralistisk klimatdidaktik. Traditionella didaktiska strategier är inte effektiva i att lära elever om klimatförändringar. Praktiska metoder som haft god effekt är besök på botanisk trädgård, ekologiskt fotavtryck, 5E Learning Cycle och filmskapande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
123 1 - 50 av 133
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf