TikTok är en sociala medier-plattform där användarna kan publicera korta videoklipp. Applikationen används idag av över 1 miljard människor. Plattformen erbjuder funktioner som främjar interaktion och kunskapsutbyte mellan användarna. Underhållning är sedan tidigare förknippat med TikTok men sedan 2020 har även ung aktivism börjat ta plats på plattformen. På TikTok kan användare uttrycka sociala värderingar och nätverka med varandra, det är även vanligt att hashtags används för att koppla videoklippen till ett specifikt ämne. Syftet med studien är att förstå hur TikTok-användarna upplever audiovisuell information som berör ämnet feminism. Videoklipp har valts ut från plattformen via sökordet feminism samt hashtaggen #feminism. Därefter genomfördes en innehållsanalys av klippen för att avgöra deras likheter och olikheter, för att på så sätt kunna välja ut fem klipp att använda i studiens nästa fas. De fem klippen presenterades i kvalitativa intervjuer där respondenterna svarade på frågor och uttryckte sina åsikter kring bland annat trovärdighet, funktioner och informationen i sig. Det insamlade materialet jämfördes och analyserades dels utifrån respondenternas olika upplevelser, dels ur ett teoretiskt perspektiv. 

Respondenterna i studien visade störst intresse för två förklarande videoklipp som presenterade ny information genom att använda bilder, video och tal.  Information som presenterades med hjälp av bilder ansågs underlätta förståelsen för budskapet, göra videoklippet mer intressant och bidra till att öka respondenternas nyfikenhet. Ett annat klipp som uppskattades använde ett narrativ för att framföra utbildande underhållning som mottagarna kunde relatera till. Mottagarnas vilja att engagera sig kunde kopplas till deras positiva upplevelser av hur informationen presenterades i dessa klipp. Studien visade även att mottagarens upplevelser påverkas av individens tidigare kunskap, deras informationsbehov, motivation till att använda TikTok samt hur de bearbetar information.

Detta är en fallstudie som studerar deltagarkulturen samt publikens gemenskap och engagemang hos Sveriges Radio Creepypodden. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse av deltagarkulturen som fenomen och hur detta skapar utrymme för gemenskap hos publiken genom att analysera Sveriges Radios Creepypoddens lyssnardeltagande. Målet med studien är att få en större förståelse för hur ett mediums historiska utveckling kan se ut och hur lyssnarna får delta aktivt i mediet. För studien genomfördes en intervju med Creepypoddens skapare och programledare Jack Werner samt två lyssnardeltagare. Förutom intervjuerna genomfördes även en analys av arkivdata i form av fyra olika inlägg publicerade i forumet ”Creepypodden – Eftersnack” på Facebook.

Teorikapitlet behandlar begreppet mediekonvergens som ger läsaren förståelse för vad mediekonvergens betyder men även hur den appliceras i det moderna mediesamhället. Deltagarkultur lyfts även som en vässentlig aspekt i det moderna medielandskapet. Studien visar på att Creppypoddens arbete med deltagarkultur är grunden till poddens existens och att gemenskapen bland lyssnarna upplevs givande.

Ubiquitous and Pervasive Computing, and the Internet of Things, promote dynamic interaction among heterogeneous systems. To achieve this vision, interoperability among heterogeneous systems represents a key enabler, and mediators are often built to solve protocol mismatches. Many approaches propose the synthesis of mediators. Unfortunately, a rigorous characterization of the concept of interoperability is still lacking, hence making hard to assess their applicability and soundness. In this paper, we provide a framework for the synthesis of mediators that allows us to: (i) characterize the conditions for the mediator existence and correctness; and (ii) establish the applicability boundaries of the synthesis method.

Denna studie undersöker svenska internetanvändares kunskaper och inställningar till datainsamling genom cookies. Syftet med studien är att ta reda på vilken nivå deras kunskap ligger på och vad de har för inställning till cookies samt om det finns något samband mellan dessa. Studien baseras på en kvantitativ undersökning genom en webbenkät och kompletteras med en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer. Webbenkäten genererade åttiotre svar och av dessa var det sex respondenter som blev intervjuade. Resultatet visade på en låg kunskapsnivå om datainsamling genom cookies och en neutral eller negativ inställning till dessa. Det fanns en oro bland respondenterna att deras personliga information hamnar i fel händer eller att deras integritet kränks. Trots oron fanns det även en nonchalans och likgiltighet inför internetanvändarnas egna ansvar och agerande till datainsamlingen. Slutsatserna som kunde dras var att inställningen till cookies var mestadels negativ och kunskapsnivån kring dem var generellt väldigt låga. Ett behov av relevant utbildning inom ämnet skulle behövas då kunskapsnivån hos internetanvändare måste bli högre och de behöver utveckla en digital kompetens för att få rätt förutsättningar i dagens digitaliserade samhälle. 

Programmering spelar idag en oumbärlig roll för samhällets funktioner men det finns en kvinnlig underrepresentation både inom branschen och på utbildningar relaterade till programmering. Denna studie ämnar undersöka hur kvinnor reagerar på marknadsföring för programmeringsutbildningar och hur marknadsföringen skulle kunna förbättras. Detta i syfte att locka fler kvinnor till utbildningarna och potentiellt öka jämställdheten inom IT.

I teorin konstateras att det finns en stark stereotyp kring programmerare, vilken kvinnor inte identifierar sig med. Ökad representation, gemenskap och kreativitetsbetingade utbildningstitlar identifieras i tidigare studier som förslag på marknadsföringsåtgärder för att utjämna könsfördelningen.

För att undersöka uppfattningen kring programmeringsutbildningars marknadsföring utfördes fokusgruppsintervjuer. Baserat på svaren utformades en enkät vars resultat skulle bekräfta eller dementera fokusgruppernas påståenden.

Kvinnor hade en positiv reaktion när kreativt betingade ord användes och när det fanns bred representation av kön och etniciteter. Negativa reaktioner uppstod när homogena grupper av stereotypiska programmerare porträtterades. Ett återkommande önskemål var att få se utbildningen i ett större sammanhang och att få se konkreta exempel på utbildningsmoment och framtida arbetsuppgifter.

Many studies have focused on the societal implication of the emergence of Web 2.0. However, only a few researches have focused on the interrelationship of social media and surveillance. This thesis specifically examines the role of Facebook in community engagement on neighborhood surveillance. using a locality in Malmö municipal, Kirseberg area,  the study aimed to determine the role of the community Facebook group, its affordances, and contributions towards community engagement for neighborhood watch. Through interviews of stakeholders, observations of posts on the Kirseberg Facebook group, and a community-based participatory workshop of the residents in Kirseberg, Malmö, the study engaged 14 residents and stakeholders using data visualization as prototype artifacts to engage participants and elicit responses for data gathering. The data gathered was analysed based on thematic recognition of the study's objectives. The results indicated that many residents interact with features and tools on the Facebook group to initiate the affordances capabilities of Facebook on information relating to neighborhood surveillance.  It also noted that Facebook is a precursor and initial engagement point towards collective community action on neighborhood watch.  The thesis concludes that Facebook, as a part of the Web 2.0 platform, with strict moderation, has the inherent tools that could create affordances in different levels of interactions for the specific purpose of information, communication, engagements, and conversations towards community mobilization, building, and engagement for neighborhood watch and surveillance. The study, however, suggested further research of this phenomenon with more extensive coverage of areas in Malmö and expansion of stakeholders with an expansive methodology. 

Denna studie ämnar undersöka om Polismyndighetens och privata polisanställdas konton på sociala kanaler har en påverkan på intresset för polisyrket. Studien avser att, med sitt resultat och diskussion, redovisa tillvägagångssätt för att skapa ett ökat intresse för polisutbildningen och yrket. Studien grundar sig i en metodkombination som utgår från en kvantitativ enkät, en semistrukturerad intervju samt en dokumentundersökning av Polisens årsredovisningar från 2020 samt 2021. Den kvantitativa enkäten resulterade i 213 svar från polisstudenter vid Malmö universitet, detta kompletterades i sin tur med en kvalitativ intervju som genomfördes med en lärare för Polisens distansutbildning vid Malmö universitet.

Studiens resultat påvisade att Polisens närvaro på sociala medier har en stor påverkan på polisstudenters förtroende och intresse för polisyrket, samt att denna närvaro till största del hade en positiv påverkan på förtroendet för Polismyndigheten. Vidare visar resultatet att Polisen marknadsföring via sociala medier inte har någon större påverkan på intresset för yrket då en majoritet av respondenterna ansåg att de skapat intresset på egen hand. Resultatet av intervjun samt dokumentundersökningen indikerar att Polisen samt polisutbildningen ständigt arbetar med marknadsföring av yrket via digitala kanaler, bland annat i form kampanjer, inlägg samt Polisens attraheringsarbete. 

The increasing demand for female-centred services and devices in the digital era has challenged traditional notions of privacy. This thesis explores how users perceive privacy issues in period- tracking applications provided by various developers. By utilising mixed-method research and adopting an ethnographic methodology within the framework of Actor-Network Theory, this study examines the trade-off of sensitive data in exchange for predictions through agential roles in the use of period-tracking applications. The results reveal that users desire control over whom they share their menstrual information with and feel confident doing so with non-human actors, the period-tracking application. Users are unaware of the developers' access to their data and the potential selling of it to third parties. The study highlights the power dynamics between users, period-tracking applications, and developers and their impact on perceived privacy. The research emphasises the mediating role of the period-tracking application in trust and power dynamics as users perceive privacy differently in the digital and physical worlds. The thesis proposes a podcast prototype that demonstrates the impact of technology on user behaviour and their willingness to compromise their privacy. The prototype aims to evokes emotions and encourages reflection on how non-human actors can influence decision-making. The podcast prototype emphasises user's need for more awareness of how data is used and highlights the potential dystopian future. Through this demonstration, the thesis aims to contribute to a deeper understanding of the complex interplay between human and non-human actors in the digital world and their effect on individual privacy. 

This thesis explores how interactive technologies can be leveraged to increase user engagement in the FIA World Rally Championship (WRC) online platform. Through a comparative analysis of WRC and eSports broadcasting, the study examines the potential of interactive innovations in enhancing fan experience. Using ethnographic methods and user experience evaluations, the research identifies key fan needs and preferences, leading to the development of speculative low-, mid-, and high-cost solutions for interactive broadcasts. Prototypes are created and refined based on user feedback, focusing on features like on-demand camera angles, customizable interfaces, and live data overlays. The findings suggest that while advanced technologies offer significant engagement potential, their implementation must balance cost, accessibility, and user demands. This work provides a roadmap for integrating interactive media into sports broadcasting, aiming to enrich the WRC viewing experience and attract a broader audience.

This paper explores the role of anticipated futures of automation in public administration. Engaging with ethnographic research with stakeholders from roughly ten municipalities in Sweden, this paper examines the tension between different ways of imagining automated work futures and the extent to which they are associated with (or not) technologies. Automating data-driven processes is believed to alleviate administrative drudgery and support a goal-driven, efficient public sector. Various stakeholders participate in the implementation of automation systems, including corporate actors, managers, politicians, and civil servants. This group of stakeholders has diverse perspectives and expectations regarding the future of work automation and its role in the organisation of public services. Some see automated work processes as a way to boost efficiency, productivity, and precision through algorithmic data processing; others, however, see them as ways to allow professionals to spend less time on repetitive, rule-based, and seemingly tedious tasks, so that they can focus on their core professional practice. Challenging established narratives about work automation, this paper suggests how automation can be used to visualise, think about, and communicate organisational change without involving any technology per se, but rather as an empty signifier to which future-making practices can be affixed and legitimised. By emphasising social expectations and experiences, the paper interrogates emerging automated work futures in ways that move beyond techno-optimism and economic-political goals of efficiency and optimisation, not the least by showing that automation is situated, social and contingent.

Emerging digital technologies are becoming increasingly prevalent in contemporary society. As future- oriented, promissory, and sometimes yet to be realised, such technologies pose particular methodological challenges for digital social research since they partake in creating the future they aim at transforming. This paper proposes a methodological framework to study the construction of emerging digital technologies as meaningful phenomena. Corporate actors within this growing field adopt similar marketing strategies that involve sharing multimodal promotional materials on digital platforms where technical specifications blend with evocative stories. These stories employ a future- oriented vocabulary in which words such as change, re-imagination, reinvention, and transformation play an essential role. Building on recent ethnographic research, this paper demonstrates how emerging digital technologies are promoted by creating a symbolic and imaginary context in which such technologies make perfect sense. These studies focus on wearable devices, digital food technologies, and systems for work automation. The empirical examples demonstrate how the promotional materials involve discursive practices that produce a particular kind of situated and transformative knowledge that allows emerging digital technologies to appear meaningful. These empirical examples serve as a basis for the formulation of ’digital technography’ as a methodological framework that allows for an interrogation of how emerging digital technologies are imagined across different sites of knowledge production.

This article introduces “digital technography” as a methodology to interrogate and voice emerging digital technologies and their anticipated futures. I demonstrate, with reference to recent research on wearable self-tracking devices, digital food technologies, and platforms for work automation, how one can gain an understanding of these technologies by attending to the materials in which they are promoted; and actively engaging with them imaginatively and self-reflexively as a social scientist. This article outlines a digital technographic methodology centered around the three conceptual anchors of specification, valorization, and anticipation, all of which pertain to how a digital technology aims and perhaps even aspires to become a part of everyday life. 

Vi anpassar oss ständigt till de medieteknologier vi lever våra liv med, men hur kan vi få kunskap om hur de får oss människor att agera på olika sätt? I det här kapitlet får du bekanta dig med digital teknografi, en metod för att studera och analysera framväxande digitala teknologier som sätter teknologierna och deras förväntningar i centrum. Kapitlet utgår från självövervakningsteknologier, företrädesvis ”smarta” smycken, men fungerar lika bra för tjänster som TikTok och Instagram. Du får veta mer om nyckelbegrepp för att analysera marknadsföringsmaterial av framväxande digitala teknologier. Genom detta lär du dig hur till synes oskyldiga mobilappar kan bli föremål för vetenskapliga studier, kritik och teoretiserande.

Sweden is increasingly considering the possibility of automating public administration. Data-driven process automation is believed to help make administrative tasks more efficient and goal-driven. However, implementing these systems, or preparing for their implementation, involves a transformation in organisational practices and principles. These practices are adapted to imaginaries of automation technologies, often stemming from the digital industries. When the organisational logic of public administration clashes with the promises of emerging automation technologies, new organisational forms and temporalities take shape, here referred to as click-level bureaucracy and duct-tape solutionism.

Based on digital ethnographic research with stakeholders from approximately ten Swedish municipalities, this paper explores how these new organisational forms and temporalities take shape. Two central and interrelated ideas anchor this exploration. Firstly, the future will necessitate automation to prevent the public sector from collapsing as it is perceived as dysfunctional and in need of repair. Secondly, we must prepare for an automated future by transforming today's work forms and routines to be compatible with machine communication when needed.

The interaction between these two lines of thought reveals that preparations involve constant repair work, yet these efforts are rarely deemed satisfactory. Instead, they become temporary, makeshift solutions that continually defer the anticipated future. In this sense, repair becomes a form of future-making where the future is persistently delayed, making it a perpetually moving target while at the same time building up a new form of bureaucracy that requires novel competencies and forms of management that necessarily involves representation from the digital industries.

This paper explores the Swedish public sector's response to an impending demographic crisis, particularly the challenges posed by an ageing population. It scrutinises the paradoxical perception of automation, especially Robotic Process Automation (RPA), as both a panacea and a stopgap measure. The paper identifies two main themes: the pressing need to rejuvenate the public sector through automation to avert potential collapse, and the reshaping of current work practices to suit an automated, albeit uncertain, future. At the core of this analysis is the idea of automation as a continual journey, not a final solution. This journey is akin to a form of repair work, where automation technologies act as provisional, duct-tape solutions, perpetually pushing the boundaries of the future. The paper argues that the role of automation extends beyond the mere elimination of human labour; it is about its transformation. Automation emerges as a catalyst for organisational change, enforcing uniformity and challenging traditional, individualised work methods. In summary, this paper highlights the nuanced use of metaphors of breakage and repair in steering the public sector's organisational transformation. It positions automation as a pivotal yet elusive concept, emphasising the complexity and temporality of solutionism in the face of uncertain futures.

Despite the growing interest in how digital technologies affect work life, there is still a need for in-depth research and policy work that scrutinize where, by whom, and how the anticipated work futures are shaped and appropriated. Who sets the agenda for the future of work, and how are these images about the future of work with digital technologies created and negotiated? More importantly, where does this occur? There are key moments at a handful of globally influential 'first places' where the ideas and inventions for the digital future of work are shown and explored. These nascent ideas quickly set expectations as industries, communities, organizations, and individuals adopt and further disseminate what they have learned at those pivotal sites. This paper reports from an ethnographic pilot study of a global conference that has grown into an unmissable taste-making event that sets trends and shapes the future of work through and with digital technologies: South By SouthWest (SXSW) in Austin, TX, USA. Drawing on observations and interviews with ten participants representing the digital and creative industries in Sweden, this paper shows how digital work futures are constituted through anticipatory and appropriation practices, and how a sense of belonging - based mainly on pleasures - runs through the processes and practices by which technologies, experiences, and anticipations become entangled in everyday professional environments.

In the realm of Swedish public administration, there is a growing recognition of automation as a fertile ground for innovation and efficiency. This paper, drawing upon ethnographic research with key stakeholders in Swedish municipalities, investigates how the public sector is responding to an anticipated demographic crisis, with a particular focus on the challenges presented by an ageing population. It critically examines the dual role of automation, especially Robotic Process Automation (RPA) and Generative AI, perceived simultaneously as a comprehensive remedy and a makeshift solution. Central to this exploration are two predominant themes: firstly, the urgent necessity to rejuvenate the public sector through automation to prevent an impending collapse, and secondly, the need to adapt current work practices to an automated yet unpredictable future. This paper posits that automation represents a continuous journey of adaptation, rather than a definitive endpoint. This journey is metaphorically likened to ongoing repair work, where automation technologies function as flexible, 'duct-tape' solutions, continually extending the horizons of what is possible in public administration. The analysis delves into the transformative role of automation, arguing that its impact goes beyond the mere reduction of human labour. Instead, automation is seen as a catalyst for organisational change, promoting standardisation and challenging the entrenched norms of individualised work methods. In conclusion, this paper demonstrates how the use of metaphors related to breakage and repair can be used to understand the public sector's organisational transformation. It offers insights into how the anticipated futures of automation are shaping the future of public administration in Sweden, not just as a tool for efficiency, but as a key driver of organisational evolution and adaptation.

In the Nordic countries, which are known for their expansive welfare systems, public administration is increasingly being viewed as a potential automation site. Data-driven process automation is believed to alleviate administrative drudgery and support a goal-driven, efficient public sector. In the implementation of automation systems, a variety of stakeholders participate, including corporate actors, managers, consultants, politicians and civil servants. As stakeholders, these groups have diverse perspectives and expectations regarding the anticipated future of automation and its role in the organization of public services. The idea of automated work processes is accepted by some as a way to boost efficiency, productivity, and precision through algorithmic data processing; others, however, see such systems as ways to let professionals spend less time on repetitive, rule-based, and seemingly tedious tasks so that they can focus on their core professional practice. This paper engages with the tensions between the different ways of imagining automatized futures by reporting from ethnographic research with stakeholders from roughly ten municipalities in Sweden, as well as digital technographic studies of two world- leading work automation platforms. Using the sociology of expectations as a theoretical framework to illuminate these tensions, this paper explores the role of anticipated automation when organizations imagine change. The paper shows that automation can be used to help envision, think about, and communicate organizational change without involving any technology, but rather as a metaphor to which future-making practices can be attached and legitimized. Work automation is understood in the paper as fundamentally social and structured as well as affected by expectations regarding future benefits and potential risks. By explicitly paying attention to expectations and experiences, the paper allows for an interrogation of emerging automated work futures that goes beyond techno- optimism and economic-political goals of efficiency and optimisation, not the least by illustrating work automation’s situated and contingent nature.

Vad kan falska nyheter, VR-glasögon och aktivitetsarmband lära oss om medieteknik som forskningsämne? Med utgångspunkt i tre forskningsbaserade exempel introducerar vi beräkningsmedier som ett nyckelbegrepp för framtida medieteknisk forskning. Begreppet bidrar till att ta fram digitala teknologiers datafierande karaktär och deras inflytande på relationen mellan människor och deras kroppar, mellan medier och vad som uppfattas vara verkligt i en medialiserad värld. Detta hjälper oss att bedriva vetenskaplig forskning inom ämnet medieteknik på sätt som både skapar förståelse för och bidrar till utvecklingen av digitala medier med hänsyn till deras tekniska, sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar.

I en tid då medielandskapet är i ständig förändring och traditionell medieforskning konstant utmanas ökar behovet av att förena teknik, humaniora och samhällsvetenskap. Medie- och teknikforskning kräver innovativa angreppssätt för att navigera bland komplexa relationer mellan kultur, samhälle, ekonomi och teknologi.

I den här boken bjuder ledande forskare in till samtal om teknologins utmaningar och möjligheter. Här presenteras redskap för att utforska, beskriva, begreppsliggöra och förstå nya relationer mellan medieteknologier och deras omvärld – en kunskap som förbereder läsaren att på egen hand kombinera samhällsvetenskapernas kritiska analyser med teknikvetenskapernas tradition att utveckla tillförlitliga och effektiva system.

Tekniska mediestudier riktar sig till studenter inom ämnen som medieteknik, medie- och kommunikationsvetenskap, kulturvetenskap, data- och systemvetenskap, interaktionsdesign och informatik.

How can we, as social scientists, make sense of the promises and implications of automated and data-driven systems that are becoming increasingly ubiquitous and essential for the Nordic welfare states? What are the theoretical and methodological tensions and possibilities that these systems pose to research when they assemble and disassemble existing structures, organisational logics and dependencies?

Over the last few years, critical social science research has established that data harvesting and digital tracking, in particular, pose a general societal challenge that risks undermining Nordic values of autonomy and equity and the overall welfare of people. At the same time, the welfare state and welfare provision are increasingly characterised by processes of datafication, promoting uses of data analytics and automated decision-making (ADM). Researchers have flagged datafication as a specific concern for the public sector in relation to questions of ADM systems, and other forms of data-driven optimization. Despite the burgeoning literature on various concerns and the ethical guidelines and regulatory initiatives that try to respond to them, however, we have engaged so far with a limited range of theoretical and methodological approaches to explore the social dynamics at play in concrete contexts of ADM.

This roundtable brings together key scholars that engage critically with the social aims and implications of datafication to address how ADM is imagined, practised and experienced in different empirical contexts and across various organisational levels in the Nordics. The roundtable will open with short ’provocations’ through which the speakers present and contextualise concepts they have used or would like to promote in the study of emerging automated and data-driven systems. The provocations are followed by a joint discussion about how these concepts can support sociological research that studies the promises and implications of automated and data-driven systems as part of the myths and realities of the Nordic welfare states, now and in the future.

Although a metric for marketing is of great importance to B2B SMEs, there is no clear metric to start from on LinkedIn. The purpose of this study is to investigate how brand awareness can be measured on the social media platform LinkedIn. The study was conducted in collaboration with the B2B company Croisette Real Estate Partner where the approach was to distribute a survey via the company's company page on LinkedIn, where the aim was to compare the degree to which a respondent could retell of two posts from Croisette's LinkedIn page and how they had interacted with the posts. Four qualitative interviews were also conducted where marketers in both the B2B and B2C sectors were asked how they measure brand awareness today. The study's findings regarding the survey concluded that most respondents were able to retell what the posts were about without having interacted with the posts. The interviews concluded that brand awareness is measured in different ways and mostly outside of social media platforms like LinkedIn. Conclusions drawn are that marketers should not limit themselves to only one metric, but that metrics such as likes, comments and shares are not the focus for measuring brand awareness effectively.

Electronics prototyping platforms such as Arduino enable a wide variety of creators with and without an engineering background to rapidly and inexpensively create interactive prototypes. By opening up the process of prototyping to more creators, and by making it cheaper and quicker, prototyping platforms and toolkits have undoubtedly shaped the HCI community. With this workshop, we aim to understand how recent trends in technology, from reprogrammable digital and analog arrays to printed electronics, and from metamaterials to neurally-inspired processors, might be leveraged in future prototyping platforms and toolkits. Our goal is to go beyond the well-established paradigm of mainstream microcontroller boards, leveraging the more diverse set of technologies that already exist but to date have remained relatively niche. What is the future of electronics prototyping toolkits? How will these tools fit in the current ecosystem? What are the new opportunities for research and commercialization?  

Under det senaste decenniet har digitaliseringen satt fart och utvecklat medielandskapet vilket resulterat i att sociala medier blivit ett av de främsta verktygen att tillämpa vid marknadsföring. Vidare har det utvecklats diverse verktyg att tillämpa på sociala medier för att driva sin marknadsföring framåt. Den mest använda sociala plattformen var Facebook år 2020. Därefter kom Instagram och Youtube där båda hade en användningsgrad på omkring 60% vilket är en siffra som ständigt ökar.

Denna studie har för avsikt att undersöka om Influencer-marketing i sociala medier är en effektiv metod för företag att nå sin målgrupp på den svenska modemarknaden. Studien syftar till att påvisa avgörande faktorer för om strategin är värd att investera i eller inte. Målet är även att undersöka hur företagen resonerar kring möjligheter och risker med att arbeta med Influencer-marketing. Undersökningen grundar sig i en metodkombination som utgår från en kvantitativ enkät med klusterurval och fyra semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med företag. Fyra företag deltog i undersökningen varav två tillämpar Influencer-marketing och två eliminerar metoden. Den kvantitativa enkäten resulterade i 131 svar från privatpersoner som dagligen exponeras av Influencer-marketing via sociala medier.

Resultatet från undersökningen visade på att Instagram och Facebook är de främsta plattformarna för organisationer att marknadsföra på. Resultatet påvisade även att Instagram och TikTok var de främsta plattformarna som respondenterna spenderar sin tid på. Vidare påvisade resultatet även att det finns delade meningar kring att tillämpa Influencer-marketing vilket bland annat beror på företag, produkter och målgrupp. Samtliga företag som intervjuats verkar inom samma bransch men har varierande marknadsföringsstrategier.

Under 2019 uppkom en pandemi som fick en stor påverkan på mediebolag och deras anställda. Denna studie studerar hur mediebolag använder kommunikationsverktygen Zoom och Teams vid digitala förändringar inom verksamheten under Covid-19. Studien innehåller digital transformation, beteendeteori samt hur medarbetares arbetssituation påverkas av att arbeta på distans. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med ledare och medarbetare gav det en inblick inom ämnet. Studiens slutsats visar på hur mediebolags ledare och medarbetare påverkas av distansarbete samt vilken påverkan kommunikationsverktygen Zoom och Teams har. Teknisk förmåga, en fungerande kommunikation för samtliga parter och en positiv inställning till förändring är avgörande för en lyckad digital implementering. Valet av kommunikationsverktyg beror främst på en strävan efter kundnöjdheten, kommunikationsverktygets funktioner och säkerhet.

Influencers har idag ett stort inflytande på konsumenter vilket, till viss del, blivit avgörande för företag. Det förekommer mer frekvent att influencers även skapar egna grundade varumärken. Denna studie har utgått från fyra svenska influencers som har ett eget grundat varumärke. Dessa influencers och deras varumärken är Therése Lindgren (Indy Beauty), Katrin Zytomierska (Clean Eating), Rebecca Stella Dion (Rebecca Stella Beauty) och Alice Stenlöf (A-dsgn). Studien syftar till att undersöka hur en influencers skandal påverkar deras eget grundade varumärke på Instagram. Detta undersöktes med hjälp av två kvantitativa metoder. Den första metoden, digital datainsamling, analyserade antalet gilla-markeringar och antalet kommentarer på varumärkenas Instagram. Studien undersökte sedan individers agerande gentemot influencernas varumärke genom en kvantitativ enkätundersökning.

Resultatet som framkom var att medelvärdet för gilla-markeringarna minskade för tre av fyra av varumärken efter skandalen. Medelvärdet för kommentarer minskade för ett av fyra varumärken. Resultatet från enkätundersökningen visade att respondenterna aktivt tog avstånd från att gilla varumärkets inlägg på Instagram efter skandalen. Den främsta anledningen till detta var att de inte ville stötta influencers förens de såg en förändring i influencerns agerande. Respondenterna ville även motta en offentlig ursäkt från influencern innan de var beredda att förlåta influencern. 

This Degree Project presents the antiracist practices in the Italian social media scenario, and specifically on Instagram to create new contributions on the literature of antiracism and social media, serving as a framework to identifying racist behaviours and discourse. The strategies and tools of antiracist practice are used for the analysis, in addition to critical race theory and critical discourse analysis for the methodology. Texts and specific keywords are analysed through different social media accounts and posts, in order to find out what terminology is used and whether different minorities use the same kind of language or what changes. The focus for the analysis is on what ways minorities are represented and in what media format, what types of representation, words and stereotypes are used and what forms of counter-storytelling are the authors creating. Counter-stories stand in opposition to dominant narratives, the so-called majoritarian stories and represent the main thread across all social media posts analysed, with the aim of undermining racist behaviours and practice. Racial discrimination in everyday life and personal stories of racism discrimination appeared to be among the main categories chosen by the creators to build up social media posts and to create counter-storytelling. The three organisations selected are aware of the antiracist discourse and key words repeated include racism, discrimination and white (privilege), also in hashtags. The engagement rate and reels views reveal how involved the followers are with the content and what type of posts are more successful, including twice the prevalence of video content over static one. On top of Instagram, 4 YouTube videos were also analysed, showing how different minorities in Italy are perceived by Italian white people, with the focus on what kind of biases and stereotypes emerge the most. 

Bristen på kvinnor inom IT-branschen är något som uppmärksammats i många år. I Sverige finns det fortfarande en underrepresentation av kvinnor inom branschen, och företag har därför svårt att rekrytera kvinnor. Ett sätt för företag att locka kandidater kan vara genom platsannonser, men tidigare forskning visar att platsannonsernas formulering kan påverka män och kvinnor olika. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur kraven i platsannonser inom programmeringsyrken upplevs av kvinnliga programmeringsstudenter, samt undersöka om det finns några skillnader i hur kvinnliga och manliga studenter upplever kraven. Med hjälp av denna förståelse ämnar studien att identifiera några faktorer i upplevelsen av krav, som företag skulle kunna ha i åtanke vid utformandet av platsannonser. Empirin som ligger till grund för denna studie är insamlad via kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätstudie.

Resultatet av undersökningarna visar att kvinnliga programmeringsstudenter upplever att det är svårt att avgöra nivån på kraven i platsannonser, och huruvida de når upp till den nivå som efterfrågas. Hur nivån upplevs kraven kan påverkas av sättet kraven benämns och formuleras i annonsen. Utformningen av kraven som listor är något som kvinnorna i studien föredrar framför krav skrivna i löpande text. Kraven upplevs liknande i flera aspekter mellan kvinnorna och männen. Till exempel har båda upplevt att platsannonser ställt för höga krav, att det är svårt att avgöra nivån på kraven, och båda upplever att de oftare uppfyller de personliga egenskaperna än de tekniska kunskaperna. Däremot finns det vissa skillnader. Exempelvis är kvinnorna i studien mindre benägna att söka en tjänst än vad männen är när de inte uppnår samtliga krav i en platsannons. Kvinnorna i studien verkar även generellt vara mer osäkra kring frågor om arbetssökandet än vad männen är.

Faktorer som företag skulle kunna ha i åtanke vid skapandet av platsannonser är antalet krav, ordningen på kraven, benämningen av kraven, förtydligandet av skall-krav och meriterande krav, samt kontextualiserandet av kraven och arbetslivserfarenheten.

This study evaluates whether generative AI tools built on the language model GPT-3 can streamline the processes of digital marketing agencies. The method used for gathering qualitative data was two sets of semi-structured individual interviews with different digital marketing agencies. The agencies were interviewed regarding frequent processes, AI usage, and attitudes toward the technology. Two ChatGPT experiments were conducted to get the interviewees’ insights on its use and the results. The data was categorized with the help of qualitative content analysis. Previous research and journals were additionally used to discuss the potential and consequences of AI, GPT in general, and GPT-3. Information about the different tools that use GPT-3 was collected through websites, articles, and blogs. The study’s data shows that tools using GPT-3 can streamline repetitive or time-consuming processes within ideation, content production, data analysis, personalized customer interactions, and increase productivity within digital marketing agencies. The tools’ tendencies to produce discriminating, faulty, generic, or uncreative information nevertheless create the need for constant human monitoring, source criticism, post-processing, and complementing with creative inputs. Researchers recommend the method of post-processing generative AI results. Digital marketing agencies have already begun implementing this method. Agencies’ attitudes toward the technology’s future within the industry are generally positive. The technology might, according to the interviewed agencies, become a threat to digital marketing professions in the future. This threat may occur if AI develops the creative ability to produce material that evokes emotions in the same way humans currently can. The agencies also believe that the technological change within the industry will come with new copyright laws, regulations, and pricing structures emphasizing creativity and competence.

Digitalisering genomsyrar flera delar av vårt samtida, digitalt mogna samhälle, inklusive den offentliga sektorn, näringslivet och människors fritid. Digitaliseringen samspelar också med intresset för kulturarv och museer i Sverige. Hur ser relationen mellan digitalisering och museiverksamhet ut? Följande arbete är en kandidatuppsats inom medieteknik som syftar till att kartlägga digitaliseringsprocess på ett museum med hjälp av fallstudiemetodik. Datainsamlingen skedde genom intervju med två medarbetare från den digitala beredningsgruppen på Malmö Museer. Studien refererar till tidigare forskning om digitalisering på museer med fokus på digital arkivering, digitala verktyg och redskap. Teoretisk grund för arbetet är Andreé Malraux teori om Le Musée Imaginaire (museet utan väggar). Uppsatsen visar att Malmö Museer är ett museum som aktivt arbetar med att införa digitala inslag i sin mycket omfattande verksamhet. Digitaliseringen vid Malmö Museer sker medvetet och i överenstämmelse med den digitala utvecklingen i samhället.

We report here on an application of reality media(virtual and augmented reality) to digital culturalheritage. The particular challenge we address is:how to combine VR and AR to bridge the gap betweenthe center (the museum housing cultural artifacts)and periphery (the heritage site where theartifacts were found) while at the same time attendingto, even enhancing, the aura of both artifacts andsites? Our proposed solution is to implement thecultural heritage technique known as situated simulation(sitsim) in combination with a social virtual environmentcalled Hubs. Our case study is a sitsim ofthe Acropolis in Athens, which can function on locationand remotely and offers real-time conferencingcapabilities for its participants.

Detta är en fallstudie mellan två mediebolagen som på grund av Covid-19 pandemin, som slog världen med storm år 2019, fick ställa om sina arbetsprocesser till distansarbete. Det fysiska ledarskapet övergick till ett E-ledarskap och mediebolagen fick lära sig hur ledarskapet påverkas när medarbetarna befinner sig på olika platser. Vi har undersökt vad två utvalda bolag har använt för digitala kommunikationsverktyg och vilka utmaningar projekt- och produktionsledarna på dessa bolag har ställts inför, men även hur attityden gentemot de interna arbetsprocesserna har förändrats. Genom kvalitativa intervjuer med projekt- och produktionsledare på två etablerade mediebolag i Sverige har vi undersökt vilka skillnader och likheter som bolagen har upplevt. Slutligen föreslår vi som vidare forskning en större kartläggning av mediebranschen och distansarbete för att undersöka om andra bolag har upplevt samma sak som våra respondenter, och ifall det finns mönster. 

Denna studie undersöker effekten av designelement samt strategier och dess påverkan av klickfrekvensen (CTR) på Instagram bland unga vuxna med ett intresse för teknik. Genom att använda både kvantitativa enkäter och kvalitativa fokusgrupper, baserade på tidigare forskning och teori inom digital marknadsföring, klickfrekvens, personanpassning, designelement samt strategier, syftar studien till att identifiera vilka designelement och strategier som kan öka användarens engagemang och därmed klickfrekvensen. Resultaten från studien bekräftar att annonser som är noggrant anpassade med fokus på visuella och interaktiva element som färgsättning, layout, text och dynamiskt innehåll, i betydande grad förbättrar användarinteraktionen. Även om studien bekräftar att välutformade, personanpassade annonser är kritiska för framgångsrik digital marknadsföring riktad mot unga vuxna med tekniskt intresse, lyfter den även fram hur avgörande noggrann analys av användardata och beteendemönster är för att optimera annonsernas effektivitet. Slutsatsen drar att personanpassade och visuellt tilltalande Instagram-annonser spelar en avgörande roll i att locka och engagera denna målgrupp trots deras begränsning.

This introductory chapter presents an overview and a synthesis of the chapters in the The De Gruyter Handbook of Automated Futures. Divided into sections on Imaginaries, Interactions, and Impact, the handbook presents a research agenda that explores futures, automation, and change from social scientific perspectives. These sections serve as heuristic sites for reframing narratives on automation, investigating human and algorithmic interactions, and exploring engaging ways for the social sciences, humanities, and design to participate in shaping automated futures. The Imaginaries section deconstructs dominant narratives of automated futures, emphasising historical antecedents and ideological tensions. Interactions delve into the complex dynamics between humans and automated systems, highlighting strategies to infuse automation with human dimensions and promote inclusivity. Impact focuses on making automated futures sustainable and ethical, advocating for innovative methodologies and interdisciplinary collaboration. Finally, this chapter offers insights into how the handbook can inspire into envisioning, understanding, and shaping automated futures in a playful and designerly manner. It encourages critical reflection, ethical engagement, and participatory approaches to ensure the development of inclusive, equitable, and sustainable automation futures.

How does automation affect us, our environment, and our imaginations? What actions should we take in response to automation? Beyond grand narratives and technology-driven visions of the future, what more can automation offer?

With these questions in mind, The De Gruyter Handbook of Automated Futures provides a framework for thinking about and implementing automation differently. It consolidates automated futures as an inter- and transdisciplinary research field, embedding the imaginaries, interactions, and impacts of automation technology within their social, historical, societal, cultural, and political contexts. Promoting a critical yet constructive and engaging agenda, the handbook invites readers to collaborate with rather than resist automation agendas. It does so by pushing the agenda for social science, humanities and design beyond merely assessing and evaluating existing technologies. Instead, the handbook demonstrates how the humanities and social sciences are essential to the design and governance of sustainable sociotechnical systems. Methodologically, the handbook is underpinned by a pedagogical approach to staging co-learning and co-creation of automated futures with, rather than simply for, people. In this way, the handbook encourages readers to explore new and alternative modes of research, fostering a deeper engagement with the evolving landscape of automation. 

Digitaliseringen i Sverige har fortskridit intensivt, och benämns ofta som en möjlighet föreffektivisering inom offentlig förvaltning. Vad händer egentligen när digitaliseringen avallmännyttiga tjänster sker så hastigt? Denna studies syfte är att granska och öka förståelsen förhuruvida digitaliseringen av allmännyttiga verksamheter sker demokratiskt samt hurdigitaliseringen påverkar äldre svenska individer. Tidigare forskning har främst tagit upp attdigitaliseringen har som mål att främja och effektivisera statlig verksamhet, men att de krav somställs på medborgarna skapar klyftor. Forskning kring digitala klyftor har vidare visat att ett ickeanvändande av digital teknik ofta är i relation till socioekonomiska faktorer. Studien har enabduktiv grund och datainsamlingen utgår ifrån tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer, sjumed personer över 60 år och tre med medarbetare vid offentliga verksamheter. Respondenternaför allmännyttig verksamhet menar på att deras verksamheter anpassar sig efter besökarnasbehov. Gruppen av äldre medborgare uppger samtidigt att deras självständighet har drabbatsnegativt av digitaliseringen, vilket snarare beror på deras bristande digitala kompetens änavsaknad av digital motivation. Resultatet visar på att digitaliseringen i Sverige sker till viss deldemokratiskt, trots detta lever flera individer i digitalt utanförskap. Slutsatsen blir därmed attden digitala motivationen är avgörande för att införskaffa sig bredare digital kompetens. Mendet krävs riktade insatser till de digitalt exkluderade som innehar digital motivation för att ökaderas kompetens och således nå en ökad digital inkludering.

In an increasingly digital world, virtual work becomes more common every year. Additionally, virtual work has suddenly become the reality for a large part of the world’s population due to the coronavirus pandemic. Therefore, a study on virtual teamwork is currently of high relevance. The purpose of this study is to gain a deeper understanding and provide knowledge on enablers and constraints for communication, collaboration and belongingness in virtual teams as well as ICTs impact on the virtual teamwork. The study has a phenomenological research design with a qualitative approach. Empirical data has been collected by studying three transnational, virtual teams by conducting six semi-structured individual interviews. The sample was selected through a strategic selection. A thematic analysis has been conducted to compile and analyze the data, which thereafter has been set in relation to the theoretical framework of the study. The enablers found in the results were flexibility and availability for communication, clearly defined roles, high level of both task- and relationship based communication as well as depth of relationships, trust and shared understanding for collaboration, and responsibility, seeing into team members homes and virtual social team activities for belongingness. Additionally, ICTs were found as a main enabler for all themes. The identified constraints were time dispersion for all three themes, as well as virtuality as a whole. Additionally misunderstandings was identified for collaboration and lack of natural and spontaneous social conversation for belongingness. Furthermore, the findings implicate that ICTs with characteristics of richer type in relation to media richness are preferred most of the time to enable a better virtual work climate regards to communication, collaboration and belongingness. However, some criteria for media richness cannot be fully utilized in virtual teams due to time dispersion. Lastly, findings implicate that the choice of ICT based on previous experience, rather than linked to suitability, might hinder an optimal model of ICT usage for a well-functioning virtual team.

This paper discusses the "Collaborative Foresight" process, which is an initiative organized by the authors in partnership with Media Evolution, a Swedish organization based in Malmö. The foresight cycle in focus aimed to explore potential futures of work with emerging AI technologies by engaging a diverse group of experts and community members in forecasting and “futuring” activities, following the methodology offered by Media Evolution. The authors actively participated in this cycle, which allowed for a thorough examination of the methodologies utilized in such foresight exercises.

At the heart of our investigation is the dynamic tension between "future-makers" - those actively shaping possible futures, and "future-takers" - individuals adapting to these projected scenarios. Our study explores how the interplay and evolving tensions between these roles are influenced by the structure of foresight practice and the facilitator's practices. We investigate how this approach fosters a participatory environment where participants are encouraged to not only predict but also contribute actively to the creation of future work paradigms within the boundaries of the foresight cycle structure.

Our analysis focuses on the methodology of the foresight cycle, highlighting its role as a facilitative and inhibitory tool that requires participants to oscillate between the imaginative realms of future-making and the practicalities of future-taking. The research illuminates the importance of questioning initiatives such as collaborative foresighting and their role in shaping industry narratives about the future of work.

I dagens digitaliserade värld använder 4,45 miljarder sociala medier. Utav dessa befinner sig 120 miljoner registrerade användare på plattformen OnlyFans. Under coronapandemin växte plattformen explosionsartat vilket ledde till en spridning av information om OnlyFans i populärkultur och i media. Vårt syfte med denna kandidatuppsats är att studera informationsspridningen av OnlyFans via sociala medier. Utifrån denna kunskap vill vidare belysa hur unga kvinnors uppfattning om plattformen påverkas av denna sorts spridning av information. Baserat på teorierna weak ties och eWOM (elektronisk word-of-mouth) har vi tagit fram tre indikatorer för att skapa förståelse om unga kvinnors attityd gentemot OnlyFans. Dessa är attityd, övertygelse och trovärdighet. 

Information om OnlyFans sprids främst via sociala medier, inte minst av influencers. Med en feministisk ansats har vi med en metodkombination utav kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät tagit del av unga kvinnors tankar och åsikter om plattformen. Resultatet visar en negativ attityd av den övervägande majoriteten av respondenterna. Med en redan negativ attityd visar respondenterna en svag övertygelse och trovärdighet mot plattformen och dess kreatörer. En intervju med en kreatör från plattformen har visat oss en glimt av OnlyFans som arbetsgivare. Slutligen, baserat på resultaten och analysen, har slutsatsen dragits att respondenterna har en negativ attityd, trovärdighet och övertygelse gentemot plattformen. Detta påverkar inte deras syn på kvinnan som kreatör utan mot den betalande mannen bakom skärmen. 

Denna studie har undersökt cancelkulturen på sociala medier och hur detta påverkar företag respektive influencers. Syftet var att identifiera och skapa bättre förståelse för konsumenters interaktioner efter en varumärkesskandal och således jämföra konsekvenserna för de olika typerna av varumärken. Genom dessa insikter ämnar studien att öka kunskapen kring hur företag och influencers borde förebygga och hantera kriser. I undersökningen användes metoder av både kvalitativt och kvantitativt slag. En enkät med 200 respondenter genomfördes, där frågor kring användandet och agerandet på sociala medier samt deras inställningar till olika typer av skandaler besvarades. Efter insamlat material från enkäten skapades en fokusgrupp med sex respondenter, där kompletterande frågor ställdes och djupare diskussioner hölls. Resultaten från undersökningarna analyserades och kategoriserades för att belysa likheter och skillnader, dels mellan respondenternas interaktion gentemot varumärken efter en skandal, dels hur konsekvenserna ser ut för företag respektive influencers. Vi kunde utifrån resultatet identifiera att influencer drabbas hårdare av skandaler. De ansågs enklare att byta ut, då deras innehåll främst är underhållningsbaserat och utbudet av underhållning redan är stort. Företag, till skillnad från influencers, visade sig svårare att ta avstånd från, då motsvarigheter i utbud upplevdes besvärligt att finna, vilket ledde till att deras vanor övervann moralen. Influencer marketing som marknadsföringsmodell har börjat ifrågasätts på grund av misstro och brist på genuinitet, vilket hotar hållbarheten av affärsmodellens och branschens framtid.

Användningen av sociala medier både för klubbar och supportrar har sett en snabb ökning i fotbollssammanhang. Syftet och målen med användningen mellan dem skiljer sig däremot, där fotbollsklubbar är ute efter en potentiell källa som uppmuntrar ekonomiska möjligheter. Supportrars användning är kopplat till tillhörighet och engagemang, där exakta motiv och behov av en fotbollsklubbs sociala medier behöver identifieras. Denna studie syftar att undersöka supportrars behov av en mindre fotbollsklubbs sociala medier utifrån ett uses and gratifications perspektiv. Detta för att se om klubben tillfredsställer supportrarnas behov och uppmuntrar användning och engagemang för att se om en mindre klubb kan utnyttja de finansiella möjligheterna av sociala medier. Det undersöks även om Covid-19 pandemin har lett till ett ökat behov av sociala medier för supportrarna.

Studien är baserad på Halmstads BK, som representerar en mindre fotbollsklubb, och dess supportrar. Tre kvalitativa intervjuer samt en enkätundersökning med 106 deltagare har genomförts utifrån studiens syfte. Resultatet visar att Halmstads BK:s supportrar använder sig primärt av klubbens sociala medier för att få information kring laget. Tillhörighet och interaktion är även ett identifierat behov hos supportrarna, däremot tillfredsställs inte behoven av klubben och kanalernas användning drabbas negativt. Pandemin tillförde inte heller ett utökat behov av klubbens medier utan återställde endast behovet till hur det var innan pandemin. I och med låg aktivitet på klubbens medier så är en finansiell modell runt sociala medier inte lämplig i nuläget.

Water is essential to life, but it is becoming inadequate, even in Europe. In central, western, and a few parts of northern and northeastern Europe, water availability is facing challenges due to the impacts of climate change. These impacts further cause strains on water abstractions needed for agriculture, industries, energy, and public water supply, as well as causing extreme weather conditions like droughts during the summer. One possibility is to reduce these issues by raising awareness among individuals of their direct and indirect water consumption. However, this study implies that people cannot visualize their water consumption due to not possessing or conveniently accessing their water meter. Thus, this thesis explores the implementation of gamification and its features using a prototype to observe if this can create motivation to educate individuals in reducing their water consumption. This study uses research through design approach centered around the mid-fidelity mobile application prototype, named SAVR, developed in the iterative design process. The iterative process consists of three phases where the participants are involved in evaluating the prototype containing gamification features. The results suggest that specific game features such as points, progress and feedback successfully engaged participants in using the prototype, consequently changing their attitude, and stimulating some awareness raised on their water consumption.

Overall, this opens a scope for municipalities to adopt a gamified mobile application to communicate the importance of sustainable water use as well as educating the citizens of the awareness in a playful way.

Syftet är att bidra till ökad förståelse kring hur Malmö konstmuseum, Moderna museet, Malmö konsthall och Malmö museer använder sig av digitala verktyg på plats och på deras webbplats. Studien kommer granska vilka faktorer som påverkar hur, och varför de digitala verktygen används. Studien kommer även att granska hur digitala verktyg kommer att användas på museerna i framtiden.

Metodkapitlet grundas i semistrukturerade intervjuer med kommunikatörer från respektive museum, samt av systematiska observationer av de fyra institutionernas webbplatser. Materialet har sedan bearbetats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analys och diskussion av studiens resultat samt teori, dras slutsatsen att varierande i användandet av digitala verktyg på museerna, påverkas av faktorer såsom ekonomiska resurser och avsaknad av digital kompetens. Ytterligare en faktor som framkom är att museernas inställning till digitala verktyg spelar in. Vidare bidrog covid-19 till påskyndandet av en digital omställning och appliceringen av digitala verktyg, vilka har prioriterats mer hos varje institution. Ytterligare dras slutsatsen att varje museum kommer satsa mer på digitala verktyg i framtiden för att informera och kommunicera till besökaren på ett mer anpassat och underhållande vis. 

^{This thesis investigates reactions of young people in Malmö-Sweden about the proposed Facebook Metaverse. Gauging young people’s association/reactions about Facebook Metaverse before its practical existence is the study's main focus. The thesis assesses Web 2.0 as a pivotal mark that enabled development of social networks and virtual worlds like Facebook Metaverse. Through qualitative interviews and semiotic analysis in data collection, three main themes became noted as both theoretical perspectives and findings of the study that entails the young people's opinions on the soon to be launched Facebook Metaverse. The 3 themes are; Connectivity & interactivity, Anonymity and identity, and Datafication, privacy & commercialisation. The results highlight pros and cons with the Facebook metaverse that encompasses risks of intrusive data collection, possibilities for self-empowerment through avatars and new ways of communicating. The thesis concludes with a created artifact/altered video that presents a critical aspect of Mark Zuckerberg’s version of the Facebook Metaverse informed by the research.} 

In this paper, we treat VR as a new writing space in the long tradition of inscription. Constructing Virtual Reality (VR) narratives can then be understood as a process of inscribing text in space, and consuming them as a process of "reading" the space. Our research objective is to explore the meaning-making process afforded by spatial narratives-to test whether VR facilitates traditional ways of weaving complex, multiple narrative strands and provides new opportunities for leveraging space. We argue that, as opposed to the linear space of a printed book, a VR narrative space is similar to the physical space of a museum and can be analyzed on three distinct levels: (1) the architecture of the space itself, (2) the collection, and (3) the individual artifacts. To provide a deeper context for designing VR narratives, we designed and implemented a testbed called RealityMedia to explore digital remediations of traditional narrative devices and the spatial, immersive, and interactive affordances of VR. We conducted task-based user study using a VR headset and follow-up qualitative interviews with 20 participants. Our results highlight how the three semantic levels (space, collection, and artifacts) can work together to constitute meaningful narrative experiences in VR.

Syftet är att bidra med ökad förståelse kring hur Fridays For Future använder digitala medier samt på vilket sätt de använder det transmediala berättandet för att kommunicera klimatförändringar externt. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Fridays For Future medlemmar och resulterade i ett material som bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Den netnografiska observationen resulterade i stor mängd data från Fridays For Future kampanjen #Withdrawthecap som bearbetades genom en kvalitativ dataanalys och med stöd av Gambaratos (2013) analytiska överväganden. Utifrån analys och diskussion av studiens resultat drogs slutsatserna att digitala medier används för mobilisering av strejker. Vidare används digitala medier för att snabbt kunna svara på politikers beslut rörande klimatfrågan. Ytterligare dras slutsatsen att transmedial mobilisering används i kommunikationen. I kampanjen #Withdrawthecap används flertalet beståndsdelar som utgör ett transmedialt berättande vilket visar på att berättandeformen används till viss del för att kommunicera klimatförändringar.

Denna studie undersöker hur övergången från fysisk till digital marknadsföring påverkar konsumentbeteendet inom svensk detaljhandel. Genom intervjuer och enkäter utforskas branschstrategier och utmaningar i den digitala transformationen. Studien analyserar företagens marknadsföringsstrategier och konsumentreaktioner för att ge insikter om digitaliseringens effekt på köpmönster och varumärkesrelationer. Genom att förstå dessa förändringar kan företag bättre anpassa sig för att möta kundernas behov i den digitala eran och behålla sin konkurrenskraft. Metoden inkluderar en enkät med 80 respondenter, fyra kvalitativa intervjuer och en systematisk litteraturundersökning för att samla relevanta teorier.

Studiens resultat visade hur både företag och konsumenter ser på övergången från fysisk till digital marknadsföring. Resultatet visar att en tydlig trend är företagens strävan att skapa en personlig interaktion med sina kunder genom att kombinera fysiska och digitala marknadsföringskanaler. Detta inkluderar aktiv närvaro på sociala medier, målinriktade annonser och engagerade kampanjer för att öka medvetenheten om varumärket och locka fler konsumenter till köp. Vidare har betydelsen av varumärkesnärvaro och förtroende ökat. Genom ärlig och transparent kommunikation kan företag bygga och upprätthålla förtroende, vilket i sin tur påverkar konsumenternas lojalitet till varumärket. Det framgår också att ärlighet, transparens och autenticitet är centrala faktorer för att bygga och upprätthålla förtroende hos kunderna. 

Slutsatserna från både enkätundersökningen och intervjuerna indikerar att digital närvaro och marknadsföring har en betydande inverkan på konsumentbeteende. Trots att de flesta enkätsvar inte direkt indikerade medvetna val grundade på digital marknadsföring, visade intervjuerna att konsumenter påverkas av digitala strategier och varumärkesnärvaro på sociala medier. Det betonar behovet av att företag fortsätter att anpassa sina marknadsföringsstrategier för att möta kundernas förväntningar och beteenden i den digitala eran.