Denna studie utforskar möjligheterna och utmaningarna som är förknippade med implementeringen av AI-drivet ansiktsigenkänningssystem i realtid inom svensk brottsbekämpning, i kontexten av den nya EU-lagstiftningen. Viktiga möjligheter inkluderar förbättrad effektivitet i brottsbekämpande verksamheter genom mer effektiva övervaknings- och identifieringsprocesser. Utmaningar såsom övertro till teknologi, black box-effekter och etiska dilemman utgör dock kritiska problem. 

Metodiken för denna studie innefattar kvalitativa semistrukturerade intervjuer med både polisofficerare och AI-forskare, vilket ger en mer heltäckande bild av användningen av ansiktsigenkänningssystem. Resultaten indikerar en komplexitet där tekniska framsteg kan avsevärt förbättra brottsförebyggande och allmän säkerhet, men även medföra betydande risker för integritet och rättvisa. Studien avslutas med en diskussion om behovet av en balans mellan att förbättra brottsbekämpningens kapacitet och skydda grundläggande mänskliga rättigheter, samt rekommenderar starka riktlinjer och transparens för att säkerställa etisk användning av ansiktsigenkänningsteknologier.

This study explores the opportunities and challenges associated with the implementation of AI-driven real-time facial recognition technology within Swedish law enforcement, in the context of the new EU legislation. Key opportunities include enhanced efficiency in law enforcement practices through more effective surveillance and identification processes. However, challenges such as overreliance on technology, black box-effects, and ethical dilemmas are critical concerns. 

The methodology for this study involves qualitative semi-structured interviews with both police officers and AI researchers, providing a comprehensive view of the deployment of facial recognition systems. Findings indicate a complex landscape where technological advances can significantly boost crime prevention and public security, yet pose substantial risks to privacy and fairness. The thesis concludes by discussing the need for a delicate balance between enhancing law enforcement 

capabilities and safeguarding fundamental human rights, recommending strong guidelines and continuous oversight to ensure ethical usage of facial recognition technologies.